Kap 4 Rörliga och fasta kostnader Flashcards

1
Q

Vilken övergripadne distinktion görs mellan rörliga och fasta kostnader?

A

“Distinktionen mellan rörliga och fasta kostnader görs med avseende på kostnadernas känslighet för förändringar i företagets verksamhetsvolym.

Om vi låter de rörliga kostnaderna betecknas, V C (eng. variable cost) och de fasta kostnaderna betecknas F C (eng. fixed cost),är det totala kostnaderna T C (eng. total cost), då:

T C = V C + F C.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad menas med företagets verksamhetsvolym? Ge exempel på verksamhetsvolymen i några olika slag av verksamheter.

A

I de flesta fall är den ett uttryck för företagets output (till mängd eller värde), t.ex antalet producerade enheter i tillverkande företag, antalet betjänade kunder i ett tjänsteföretag, antal körda mil i ett transportföretag och försäljningsvärde i ett försäljningsföretag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med en rörlig kostnad?

A

“En rörlig kostnad avser en kostnad vars totalsumma förändras kontinuerligt när verksamheten förändras. De delas vanligen in i tre kategorier:
• Proportionellt rörliga kostnader
• Progressivt rörliga kostnader
• Degressivt rörliga kostnader”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad menas men en proportionellt rörlig kostnad? Ge exempel på en sådan kostnad.

A

“Proportionellt rörliga kostnader: Att ett företags rörliga kostnader är proportionerliga innebär helt enkelt att det ska ses som linjära; dvs. att kostnaden ökar lika mycket för varje extra enhet tillsatt i produktionen. Detta implicerar således att styckkostnaden blir konstant.

Ett exempel på en proportionellt rörlig kostnad kan vara ett företag som tillverkar spisfläktar. Till varje fläkt behövs material till en kostnad av 1000kr. Kostnaden för materialet är därmed proportionellt rörlig med antalet fläktar. T.ex. 100 fläktar x 1000kr/st = 100 000kr.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur beräknas totala proportionellt rörliga kostnader och ‘‘den proportionellt rörliga’’ styckkostnaden?

A

“Generellt kan man då skriva de rörliga kostnaderna V C, som en funktion av verksamhetsgraden Q givet en kostnad C :

V C = C · Q. (alltså Variable Cost = Cost x Quantity)”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med en progressivt rörlig kostnad? Ge exempel på en sådan kostnad.

A

“Är kostnader vars totalsumma förändras i snabbare takt än förändringar i verksamhetsvolymen. Det (ex. styckpriset) ökar mer än proportionellt vid stigande och minskar mer än proportionellt vid sjunkande verksamhetsvolym. Vid en ökning av volymen kostar en extra enhet mer än den föregående och tvärtom. Ex. lönekostnader vid övertidsersättning och skiftarbete, försäljningsprovision som stiger med försäljningen osv.

Exempel på progressivt rörlig kostnad kan vara att en tillverkare av damsugare betalar sina säljare provision som baseras på antalet sålda enheter.

Provisionen för den 1e damsugaren är 100kr = totalt 100kr
Provisionen för den 2e damsugaren är 105kr = totalt 205kr
Provisionen för den 3e damsugaren är 115kr = totalt 320kr
Provisionen för den 4e damsugaren är 135kr = totalt 455kr
Provisionen för den 5e damsugaren är 160kr = totalt 615kr

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad menas med en degressivt rörlig kostnad? Ge exempel på en sådan kostnad.

A

“Degressivt rörliga kostnader är kostnader vars totalsumma förändras långsammare än förändringar i verksamhetsvolymen. De ökar mindre än proportionellt vid stigande och sjunker mindre än propoortionellt vid sjunkande verksamhetsvolym. Styckkostnaden minskar när verksamhetsvolymen stiger och ökar när den sjunker.

Exempel: Ett företag som tillverkar högtalare har ingått ett avtal med en leverantör av trähöljen till högtalarna om ett rabattsystem som baserat på antalet inköpta höljen. Ju fler höljen som köps in, desto högre rabatt.

Priset för det första höljet är 1000kr
Priset för det andra höljet är 950kr
Priset för det tredje höljet är 875kr
Priset för det fjärde höljet är 765kr

Detta resulterar i att Styckkostnaden minskar när inköpt antal stiger och ökar när det sjunker.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad menas med linjär approximation av progressivt och degressivt rörliga kostnader?

A

Med linjär approxomation menas att man av praktiska skäl ofta antar att samtliga rörliga kostnader är proportionellt rörliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför görs linjär approximation?

A

Anledningen är att det är svårare att göra beräkningar i fallen med progressivt och degressivt rörliga kostnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Är linjär approximation realistisk?

A

Linjär approximation är inte orealistisk med ett givet releveant område.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas med en fast kostnad?

A

Fasta kostnader är kostnader vars totalsumma är oförädnrad vid förändringar i verksamhetsvolymen, dvs. fasta kostnader är konstanta trots att verksamhetsvolymen ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med en helt fast kostnad? Ge exempel på en sådan kostnad.

A

Vars totalsumma är helt oförändrad vid förändring i verksamhetsvolym. En viktig egenskap är att styckkostnaden sjunker vid stigande volym och stiger vid minskande. Ex. lokalhyreskostnad, lönekostnad för administration och försäljning, leasingavgifter, försäkringspremier och avskrivningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur beräknas totala helt fasta kostnader och ‘‘den helt fasta’’ styckkostnaden? Hur visas totala helt fasta kostnader och styckkostnaden i diagram?

A

Tar vi ett exempel med en restaurang som har investerat i köksutrustning på x antal kr så är fallet med helt fasta kostnader att totalkostnaden är oberoende av antal gäster/verksamhetsvolymen medans kostnaden per gäst sjunker när antalet gäster ökar och ökar när gäster minskar. Viktar man totalkostnad och verksamhetsvolym mot varandra så är totalkostnaden den samma oavsett hur stor verksamhetsvolymen är. Viktar man istället styckkostnad mot verksamhetsvolym så sjunker ‘‘den helt fast’’ styckkostnaden när verksamhetsvolymen ökar och tvärt om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

I samband med diskussioner om helt fasta kostnader är det viktigt att beakta det relevanta området och tidsperspektivitet. Varför är dessa två faktorer viktiga att beakta? Vad menas med det relevanta området?

A

“En klassificering av kostnader som är helt fasta är giltig inom ett relevant område under en kortare tidsperiod (max ett år). En kostnad är endast helt fast på kort sikt då mycket kan hända som gör att man får större kostnader eller måste expandera. För att inte missförstånd ska uppstå bör man specificera det relevanta området och tidsfaktorn ex: ”De helt fasta kostnaderna beräknas under det kommande budgetåret uppgå till 75 000 kr vid en produktion om 3000-5000 enheter.”

Ett relevant område är ett intervall inom vilket ett företag bedömer att den faktiska verksamhetsvolymen kommer att ligga under en viss tidsperiod, dethandlar alltså om verksamhetens kapacitet. En förändring av kapaciteten förändrar storleken på såväl det relevanta området som den helt fasta kostnaden.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad menas med en halvfast kostnad? Ge exempel på en sådan kostnad.

A

Vars totalsumma förändras med vissa av verksamheten beroende intervall. De är helt fasta i intervall men hoppar till en ny nivå när verksamhetsvolymen över- eller understiger en viss gräns. Styckkostnadens utveckling är en annan. Inom varje intervall sjunker den med stigande verksamhetsvolym och stiger med sjunkande verksamhetsvolym. Om man bryter intervallgränser förändras förloppet. Vid övergång till ett högre intervall stiger styckkostnaden abrupt för att sedan sjunka i takt med att volymen ökar. Vid en övergång till lägre intervall sjunker styckkostnaden abrupt för att sedan stiga i takt med att volymen minskar (med undantag för irreversibla halvfasta kostnader som kommer snart). Ex. lokalhyra, löner till t.ex. förmän och vissa fordonskostnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur beräknas totala halvfasta kostnader och ‘‘den halvfasta’’ styckkostnaden? Hur visas totala halvfasta kostnader och styckkostnaden i diagram?

A

“Exempel: Ursprungsläget är för ett underhållningsföretag 20 000kr/ år i anläggningskostnader. Genom at öka konsertanläggningens storlek kan ett företag få plats med fler gäster och tjäna mer pengar. En utbyggnad ifrån 0-200 till 201-300 besökare kräver det en utbyggnad som kostar 10 000kr/år extra och ytterligare 10 000kr/år för intervallet 301-400 besökare.

De totala halvfasta kostnaderna är alltså alltid samma inom ett intervall, det vill säga tills intervallet överskridits t.ex. 20 000kr till 30 000kr för att klara av fler besökare, då de ökar. ‘‘Den halvfasta’’ styckkostnaden sjunker istället i takt med att verksamhetsvolymen ökar, fram till den punkt där intervallet är slut och vi i det här fallet behöver bygga ut konsertanläggningen och återigen får större styckkostnader. Ju närmare vi är ett intervalls brytpunkt desto mest effektivt är verksamheten. “

17
Q

I samband med diskussioner om halvfasta kostnader är det viktigt att beakta det relevanta området och tidsperspektivitet. Varför är dessa två faktorer viktiga att beakta?

A

“Man bör beakta att om det relevanta området är stort så kan kostnaden behandlas som helt fast. I
de fall volymintervallen i de relevanta områdena och de abrupta övergångarna till nya
kostnadsnivåer är små kan kostnaden behandlas som rörlig. Dett är viktigt att beakta för att många kostnader som uppfattas som rörliga är egentligen halvfasta men det kan vara synnerligen opraktiskt och komplext att beräkna tex material som bara kan anskaffas pallvis, råvaror som endast kan anskaffas lådvis och papper i tryckeriverksamhet som endast kan köpas in lådvis som halvfasta kostnader och beräknas för enkelheten skull istället som en rörlig kostnad för att övergångarna i volymintervallen är väldigt små.

Även här bör man förtydliga om det relevanta området och tidsfaktorn;
”De halvfasta kostnaderna beräknas under det kommande kvartalet att uppgå till 50 000 kr vid en
försäljning om 1-10 000 artiklar och till 100 000 kr vid försäljning om 10 001-20 000 artiklar.””

18
Q

I många sammanhang talas det om reversibla och irreversibla (återgångströga) halvfasta kostnader. Vad menas med dessa två slag av halvfasta kostnader?

A

“Halvfasta kostnader delas in i två kategorier pga. att deras beteenden är olika vid förändring.
Reversibla halvfasta kostnader stiger abrupt vid ökande verksamhetsvolym och sjunker lika
abrupt vid minskande.
Irreversibla halvfasta kostnader stiger abrupt vid ökande verksamhetsvolym men sjunker inte
omedelbart vid övergång till lägre.

19
Q

Vad menas med periodsbeslutade kostnader? Ge exempel på en sådan kostnad.

A

Periodbeslutande kostnader är ett särskilt slag av ‘‘fasta’’ kostnader som istället för att vara beroende av verksamhetsvolymen är beroende av beslut om kostnadsnivåer. Så är ofta fallet med kostnader relaterade till marknadsföring, forskning och utveckling, utbildning och konsulttjänster där ett beslut har tagits om hur mycket kostnader får uppgå till inom områden. Detta betyder dock inte att kostnader relaterade till dessa områden alltid är periodsbeslutande. Deras storlek kan ofta vara relaterade till t.ex. storleken på försäljningen eller produktionsvolymen. Om exempelvis annonseringskostnadens storlek i ett företag är beroende av försäljningen, är den en rörligt kostnad.

20
Q

Vad menas men en blandad rörlig och fast kostnad? Ge exempel på en sådan kostnad.

A

Kostnader som består av en rörlig och en fast del. Totalkostnaden är inte 0 när verksamhetsvolymen är 0 utan uppgår till den fasta kostnaden. Detta är en kostnad som till viss del förändras och till viss del inte förändras vid en förändring av verksamhetsvolymen. Ex. kostnad för hyrbil + en kostnad/antal åkta mil, grundlön + provision till försäljare.

21
Q

Hur beräknas totala blandade rörliga och fasta kostnader och ‘’ den blandade rörliga och fasta’’ styckkostnaden? Hur visas blandade rörliga och fasta kostnader och styckkostnad i diagram?

A

“Den totala kostnaden utgörs av de rörliga och fasta kostnaderna ihoplagda. Styckkostnaden är den totala kostnaden / verksamhetsvolymen.’’

22
Q

Istället för att diskutera rörliga och fasta kostnader i samband med något uttryck för företags output-relaterade verksamhetsvolymer, t.ex. produktionsvolym och försäljning, kan kostnadsbegreppen diskuteras i förhållande till även andra uttryck för verksamhetsvolym. Man talar då ofta om aktiviteter och kostnadsdrivare. Vad menas med aktiviteter och kostnadsdrivare i sammanhanget? Ge exempel på aktiviteter och kostnadsdrivare.

A

“Hittills har vi kollat på kostnadsförlopp i förhållande till verksamhetsvolymer. Dock förekommer kostnader i många andra sammanhang. Kostnadernas storlek kan bero på antalet kvalitetskontroller, antalet inköpstillfällen av råmaterial, antalet produkter i produktprogrammet osv. Kostnader som beror på icke-outputrelaterade faktorer beaktas i den s.k. ABC-kalkylen. I det sammanhanget ses inte kostnader som endast rörliga eller fasta i förhållande till ett enda uttryck för verksamhetsvolymen utan att fler sådana kan behöva beaktas. Man talar om att kostnader beror på kostnadsdrivare. En förändring i kostnadsdrivaren leder då till en förändring i kostnadsnivån. De appliceras inte på företaget som helhet utan på mindre delar av det. Vanligtvis antar man något förenklat att aktivitetskostnaderna är proportionellt rörliga mot kostnadsdrivasvolymen. I praktiken torde dock aktivitetskostnaderna bestå av både en rörlig och en fast del.

Aktiviteter: Inköp, förskning och utveckling, kundservice, försäljning, biltransport, bokföring, utbildning, underhåll.
Kostnadsdrivare: Antalet inköp, antalet forsknings och utvecklingsprojekt, antalet kunder, antalet försäljningstimmar, antalet körda mil, antalet verifikationer, antalet utbildningstimmar, antalet underhållningstimmar.”