Kap 3 Flashcards
Känslornas påverkan på kognitiva funktioner
- Påverkar uppmärksamheten -> uppmärksamhetsbias. påverkar oss både mot hot och positiva saker
- Minne och lärande (pannlobens kontakter till långtidsminnet och känslosystemen)
- Referensramar för minnet -> lärde sig i en positiv miljö -> minns bättre i positiv miljö / känner sig glad + läser något positivt -> lär sig bättre
- Påverkar psykiska störningar och fobier -> vi uppmärksammar sådana saker som ger oss känslorna
- Känslorna automatiserar beslutsfattandet
Uppmärksamhetsbias
Detta innebär alltså att man uppmärksammar saker som är positiva eller obehagliga mer än neutrala saker.
Detta bl.a. för att amygdalan är i nära kontakt med sinnesområdena.
T.ex. i en farlig situation bedömer amygdalan situationen och påverkar ex. syncentrets bearbetning för att man ska uppmärksamma hotet bättre.
Försvårar psykiska störningar och fobier
Forskning: Blicken följer känslomässiga händelser (Nummenmaa)
Man testade detta genom att visa neutrala och känsloladdade bilder. Det visade att människan, fast hen försöker titta på den neutrala bilden, dras till att kolla på bilden som väcker känslor.
Känslor och minnet
Pannlobens kontakt till långtidsminnet och känslosystemet gör dom nära kombinerade. Det att vi tänker på en händelse som skapade känslor kan ge dessa känslor på riktigt.
Känslorna ger referensramarna för minnet.
Betingning av känslor
Rädsla
Kombinationen mellan amygdala och hippocampus gör att vi speciellt lätt lägger saker som skapat rädsla på minnet.
Viktigt vid artutvecklingen!
Kan också handla om sådant som ger välbefinnande. T.ex. ett visst beteende ger belöning som ökar välbehaget och/eller homeostasen -> vi upprepar beteendet
Forskning: Känslor och köpbeslut (Nisbett et al.)
Alla strumpbyxor var lika men kvinnorna valde ändå ut de strumpbyxor de ansåg vara av bäst kvalitet osv.
Det påvisades även att de ofta valde ur den högra raden. (ses som gott i jämförelse med vänster)
Nonverbala känslouttryck
Såsom miner, gester och tonfall.
T.ex.
Ansiktsuttryck (grundläggande känslorna - universella)
Närmande och undvikande av olika saker
Röstens styrka, rytmik och tonfall
Duchenne-leende
Det äkta leendet. Når ögonmusklerna.
Forskning: Även blinda har miner (Matsumoto et al.)
Undersökte från födseln blinda, personer som senare blivit blinda och personer med normal syn. (idrottare i paraolympiska spelen)
Det visade sig att synen inte hade någon betydelse, ala idrottare visade sin glädje osv på i princip samma sätt.
Hjärnans bearbetning av ansiktsuttryck
Ansiktsuttryck
- > synområdena i nackloben för bearbetning av ansiktet
- > tinninglobens nedre del - bearbetning av oföränderliga ansiktsdrag
- > övre delen av tinningloben + amygdala för bearbetning av förändringar i ansiktet (dvs ansiktsuttrycken)
Känslornas inverkan på sociala relationer
- Främjar social växelverkan - förstå andras sinnestämning
- Empati
- Anknytningsrelationer
- Känslorna smittar -> social växelverkan och välbehag
Skratt
Fungerar som socialt lim. 30 gånger mer sannolikt att man skrattar tillsammans med andra än ensam.
Oftare dock socialt skratt än genuint och spontant.
Känslorna smittar
Detta handlar inte bara om imitering av beteende, miner osv utan verkligen förändring i det centrala och perifera nervsystemet.
Orsaker:
- För att man ska se t.ex. gemensamma hot. Då en människa ser någonting hotfullt signalerar hon med sina miner, gester och tonfall så att andra människor inser situationen
- För att hamna på samma våglängd. Det förenklar växelverkan ifall man kan dela varandras känslor.
(negativa känslor smittar lättare än positiva)
Forskning: Känslor smittar också genom sociala medier (Kramer et al.)
Visade att man genom att manipulera den positiva och negativa andelen inlägg i flödet hos personer så kunde man inverka på deras känslor och därmed känsloladdade orden i deras inlägg.
Forskning: Patienter med hjärnskador och att känna igen känslouttryck (Adolphs et al.)
Undersökningarna visade att de personer med skador i känselbarken hade svårt att känna igen känslouttryck eftersom de själva hade svårt att känna dem i kroppen och därför förstå andra.
högra hjärnhalvan!
(att namnge känslor har sedan med vänstra hjärnhalvan och andra funktioner att göra)
Empati
Empatin är möjlig just på grund av att känslor smittar.
Det kan uppkomma reaktioner i det centrala nervsystemet, i psyket och till och med kroppen hos den som har empati för någon annan.
Känslornas påverkan på kognitiva funktioner
- Påverkar uppmärksamheten -> uppmärksamhetsbias. påverkar oss både mot hot och positiva saker
- Minne och lärande (pannlobens kontakter till långtidsminnet och känslosystemen)
- Referensramar för minnet -> lärde sig i en positiv miljö -> minns bättre i positiv miljö / känner sig glad + läser något positivt -> lär sig bättre
- Påverkar psykiska störningar och fobier -> vi uppmärksammar sådana saker som ger oss känslorna
- Känslorna automatiserar beslutsfattandet
James Gross’ modell av känsloregleringen
Proaktiv känsloreglering -situationsselektion -situationsmodifiering -uppmärksamhetsinriktning -kognitiv förändring (kap 3.4 om du inte minns)
Reaktiva metoder
- responsmodulering - bemästra kroppens reaktioner
- rikta in tankarna
Copingmetodernas indelning (Lazarus och Folkman)
Problemfokuserade (proaktiva)
Känslofokuserade (reaktiva men också proaktiva)
- socialt stöd
- fysiska copingmetoder
- kognitiv aktivitet
Betydelsefokuserade
- då problem- och känslofokuserade inte räcker till
- man satsar att ändra på värderingar, prioriteringar och betydelser och försöker se på situationen ur många perspektiv
Copingmetoder
Adaptiva:
lyssna på musik eller tala med en vän
Icke-adaptiva
undvikandebeteende -> undvika situationer och växelverkan som väcker ångest
Defenser
Fungerar som stötdämpare och filter mellan den yttre väldren och den inre psykiska verkligheten.
Man försöker skydda sig själv och undvika ångesten som kommer.
Mogna och adaptiva:
- sublimering (göra enligt samhället accepterade saker t.ex. konst och musik)
- aktiv förträngning
- humor
Icke-adaptiva defenser
- regression
- projektion
- förskjutning
- splitting (svartvitt tankesätt, goda och onda)
- somatisering
Valliant: olika nivåer av defenser
Patologiska - ofta samankopplade med psykiska störningar
-splitting, förnekande och extrem projektion
Omogna defenser - ofta samankopplade med personlighetsstörningar och allvarlig depression
-projektion, somatisering, fantasi, önskedrömmar, passiv agressivitet (självskadebeteende), acting out
Neurotisk nivå - används nog av vuxna men i stor utsträckning utgör de hot för anpassningsförmågan, man vänder ofta det mot sig själv
-hypokondri, intellektualisering, rationalisering, isolering av känslor, regression och bortträngning
Mogna defenser
humor, sublimering, tålamod, accepterande av verkligheten, tacksamhet och självtillräcklighet (påverkas inte av andras åsikter)
Positiva känslor och välbefinnande
Har bevisats att människan känner mest välbefinnande och att människans grundläggande sinnestämningen är aningen mer positiv.
Varför?
- Friska och positiva människor är också med om mer positiva saker dagligen -> god cirkel
- Socoal växelverkan -> positiva känslor
- Positivt känsloläge i en trygg miljö nyttigt eftersom det frigör kapacitet till att man kan utforska omgivningen, skapa människorelationer och prova på saker.
Negativa känslor och välbefinnande
Kortvariga negativa känslor är inte skadliga då det illamående de skapar gör att vi försöker hitta lösningar till problemet för att nå välbefinnande igen.
Långvariga kan dock skapa problem. Handlar exempelvis om långvarig ilska och ångest. Dessa påverkar en psykiskt och fysiskt. Försvagar psykiska flexibiliteten och ökar pulsen och risken för hjärt och kärlsjukdomar.
