Kap 3

Question 1

Känslornas påverkan på kognitiva funktioner

Answer 1

• Påverkar uppmärksamheten -> uppmärksamhetsbias. påverkar oss både mot hot och positiva saker
• Minne och lärande (pannlobens kontakter till långtidsminnet och känslosystemen)
• Referensramar för minnet -> lärde sig i en positiv miljö -> minns bättre i positiv miljö / känner sig glad + läser något positivt -> lär sig bättre
• Påverkar psykiska störningar och fobier -> vi uppmärksammar sådana saker som ger oss känslorna
• Känslorna automatiserar beslutsfattandet

Question 2

Uppmärksamhetsbias

Answer 2

Detta innebär alltså att man uppmärksammar saker som är positiva eller obehagliga mer än neutrala saker.
Detta bl.a. för att amygdalan är i nära kontakt med sinnesområdena.
T.ex. i en farlig situation bedömer amygdalan situationen och påverkar ex. syncentrets bearbetning för att man ska uppmärksamma hotet bättre.

Försvårar psykiska störningar och fobier

Question 3

Forskning: Blicken följer känslomässiga händelser (Nummenmaa)

Answer 3

Man testade detta genom att visa neutrala och känsloladdade bilder. Det visade att människan, fast hen försöker titta på den neutrala bilden, dras till att kolla på bilden som väcker känslor.

Question 4

Känslor och minnet

Answer 4

Pannlobens kontakt till långtidsminnet och känslosystemet gör dom nära kombinerade. Det att vi tänker på en händelse som skapade känslor kan ge dessa känslor på riktigt.

Känslorna ger referensramarna för minnet.

Question 5

Betingning av känslor

Answer 5

Rädsla
Kombinationen mellan amygdala och hippocampus gör att vi speciellt lätt lägger saker som skapat rädsla på minnet.
Viktigt vid artutvecklingen!

Kan också handla om sådant som ger välbefinnande. T.ex. ett visst beteende ger belöning som ökar välbehaget och/eller homeostasen -> vi upprepar beteendet

Question 6

Forskning: Känslor och köpbeslut (Nisbett et al.)

Answer 6

Alla strumpbyxor var lika men kvinnorna valde ändå ut de strumpbyxor de ansåg vara av bäst kvalitet osv.
Det påvisades även att de ofta valde ur den högra raden. (ses som gott i jämförelse med vänster)

Question 7

Nonverbala känslouttryck

Answer 7

Såsom miner, gester och tonfall.
T.ex.

Ansiktsuttryck (grundläggande känslorna - universella)
Närmande och undvikande av olika saker
Röstens styrka, rytmik och tonfall

Question 8

Duchenne-leende

Answer 8

Det äkta leendet. Når ögonmusklerna.

Question 9

Forskning: Även blinda har miner (Matsumoto et al.)

Answer 9

Undersökte från födseln blinda, personer som senare blivit blinda och personer med normal syn. (idrottare i paraolympiska spelen)
Det visade sig att synen inte hade någon betydelse, ala idrottare visade sin glädje osv på i princip samma sätt.

Question 10

Hjärnans bearbetning av ansiktsuttryck

Answer 10

Ansiktsuttryck

• > synområdena i nackloben för bearbetning av ansiktet
• > tinninglobens nedre del - bearbetning av oföränderliga ansiktsdrag
• > övre delen av tinningloben + amygdala för bearbetning av förändringar i ansiktet (dvs ansiktsuttrycken)

Question 11

Känslornas inverkan på sociala relationer

Answer 11

• Främjar social växelverkan - förstå andras sinnestämning
• Empati
• Anknytningsrelationer
• Känslorna smittar -> social växelverkan och välbehag

Question 12

Skratt

Answer 12

Fungerar som socialt lim. 30 gånger mer sannolikt att man skrattar tillsammans med andra än ensam.

Oftare dock socialt skratt än genuint och spontant.

Question 13

Känslorna smittar

Answer 13

Detta handlar inte bara om imitering av beteende, miner osv utan verkligen förändring i det centrala och perifera nervsystemet.

Orsaker:

• För att man ska se t.ex. gemensamma hot. Då en människa ser någonting hotfullt signalerar hon med sina miner, gester och tonfall så att andra människor inser situationen
• För att hamna på samma våglängd. Det förenklar växelverkan ifall man kan dela varandras känslor.

(negativa känslor smittar lättare än positiva)

Question 14

Forskning: Känslor smittar också genom sociala medier (Kramer et al.)

Answer 14

Visade att man genom att manipulera den positiva och negativa andelen inlägg i flödet hos personer så kunde man inverka på deras känslor och därmed känsloladdade orden i deras inlägg.

Question 15

Forskning: Patienter med hjärnskador och att känna igen känslouttryck (Adolphs et al.)

Answer 15

Undersökningarna visade att de personer med skador i känselbarken hade svårt att känna igen känslouttryck eftersom de själva hade svårt att känna dem i kroppen och därför förstå andra.
högra hjärnhalvan!
(att namnge känslor har sedan med vänstra hjärnhalvan och andra funktioner att göra)

Question 16

Empati

Answer 16

Empatin är möjlig just på grund av att känslor smittar.
Det kan uppkomma reaktioner i det centrala nervsystemet, i psyket och till och med kroppen hos den som har empati för någon annan.

Question 17

Känslornas påverkan på kognitiva funktioner

Answer 17

• Påverkar uppmärksamheten -> uppmärksamhetsbias. påverkar oss både mot hot och positiva saker
• Minne och lärande (pannlobens kontakter till långtidsminnet och känslosystemen)
• Referensramar för minnet -> lärde sig i en positiv miljö -> minns bättre i positiv miljö / känner sig glad + läser något positivt -> lär sig bättre
• Påverkar psykiska störningar och fobier -> vi uppmärksammar sådana saker som ger oss känslorna
• Känslorna automatiserar beslutsfattandet

Question 18

James Gross’ modell av känsloregleringen

Answer 18

Proaktiv känsloreglering
-situationsselektion
-situationsmodifiering
-uppmärksamhetsinriktning
-kognitiv förändring
(kap 3.4 om du inte minns)

Reaktiva metoder

• responsmodulering - bemästra kroppens reaktioner
• rikta in tankarna

Question 19

Copingmetodernas indelning (Lazarus och Folkman)

Answer 19

Problemfokuserade (proaktiva)

Känslofokuserade (reaktiva men också proaktiva)

• socialt stöd
• fysiska copingmetoder
• kognitiv aktivitet

Betydelsefokuserade

• då problem- och känslofokuserade inte räcker till
• man satsar att ändra på värderingar, prioriteringar och betydelser och försöker se på situationen ur många perspektiv

Question 20

Copingmetoder

Answer 20

Adaptiva:
lyssna på musik eller tala med en vän

Icke-adaptiva
undvikandebeteende -> undvika situationer och växelverkan som väcker ångest

Question 21

Defenser

Answer 21

Fungerar som stötdämpare och filter mellan den yttre väldren och den inre psykiska verkligheten.
Man försöker skydda sig själv och undvika ångesten som kommer.

Mogna och adaptiva:

• sublimering (göra enligt samhället accepterade saker t.ex. konst och musik)
• aktiv förträngning
• humor

Icke-adaptiva defenser

• regression
• projektion
• förskjutning
• splitting (svartvitt tankesätt, goda och onda)
• somatisering

Question 22

Valliant: olika nivåer av defenser

Answer 22

Patologiska - ofta samankopplade med psykiska störningar
-splitting, förnekande och extrem projektion

Omogna defenser - ofta samankopplade med personlighetsstörningar och allvarlig depression
-projektion, somatisering, fantasi, önskedrömmar, passiv agressivitet (självskadebeteende), acting out

Neurotisk nivå - används nog av vuxna men i stor utsträckning utgör de hot för anpassningsförmågan, man vänder ofta det mot sig själv
-hypokondri, intellektualisering, rationalisering, isolering av känslor, regression och bortträngning

Mogna defenser
humor, sublimering, tålamod, accepterande av verkligheten, tacksamhet och självtillräcklighet (påverkas inte av andras åsikter)

Question 23

Positiva känslor och välbefinnande

Answer 23

Har bevisats att människan känner mest välbefinnande och att människans grundläggande sinnestämningen är aningen mer positiv.

Varför?

1. Friska och positiva människor är också med om mer positiva saker dagligen -> god cirkel
2. Socoal växelverkan -> positiva känslor
3. Positivt känsloläge i en trygg miljö nyttigt eftersom det frigör kapacitet till att man kan utforska omgivningen, skapa människorelationer och prova på saker.

Question 24

Negativa känslor och välbefinnande

Answer 24

Kortvariga negativa känslor är inte skadliga då det illamående de skapar gör att vi försöker hitta lösningar till problemet för att nå välbefinnande igen.

Långvariga kan dock skapa problem. Handlar exempelvis om långvarig ilska och ångest. Dessa påverkar en psykiskt och fysiskt. Försvagar psykiska flexibiliteten och ökar pulsen och risken för hjärt och kärlsjukdomar.

Question 25

Emotionella färdigheter

Answer 25

Känna igen känslor hos sig själv och andra

Reglera känslorna hos sig själv och andra

Varsebli orsak och bakgrund till känslor

Använda känslorna som resurser

Question 26

Greenberg - teori om känsloreaktioner

Answer 26

PRIMÄRA KÄNSLOREAKTIONER

Primära adaptiva känsloreaktioner

• dessa är en direkt följd av någonting som händer
• t.ex. sorg över en kärs bortgång
• går över med tiden då händelsen är över

Primära icke-adaptiva känsloreaktioner

• uppkommer direkt i situationern men “fel”och ofta inlärda
• t.ex. skam, osäkerhet, höjdskräck, rädsla för närhet

SEKUNDÄRA RÄDSOREAKTIONER

• Dessa uppkommer inte direkt i situationen
• t.ex. sorgen över en närståendes bortgång gör att man blir arg och aggressiv
• går inte lätt över utan man måste möta den bakomliggande och gömda känslan

INSTRUMENTELL KÄNSLOREAKTION

• man har under utvecklingen lärt sig hurdana reaktioner och följder som kommer efter olika känslor
• t.ex. man visar ånger för att komma undan situationen eller låtsas vara rädd och ha ångest för att slippa situationer
• gör att man har svårare att förstå automatiserade beteenden i äkta känsloreaktioner
• kan dock vara nyttigt med tanke på samhällets normer -> t.ex. att man ska be om förlåtelse fast man kanske inte känner så genuint