Kap 2 Flashcards
Känsla
En reaktion på någon yttre eller inre förändring. Känslorna ger vår aktivitet energi och förändrar handlingsberedskapen.
Varar några sekunder till några timmar.
Temperamentet påverkar delvis hur stark känsloupplevelsen är och hur individen uttrycker sina känslor.
Betydelse:
- automatiskt aktiveringssystem -> styr människan att handla på ändamålsenliga sätt och mot saker som ökar välbefinnandet
- ger återkoppling om förhållandet mellan omgivningen och våra målsättningar
- styr människan till positiva saker och sådant som ökar välbefinnandet
Sinnesstämning
Då en känsla inte försvinner på någon timme utan man har vissa typer av känslor i flera dagar eller längre kallas det sinnesstämning.
Sinnesstämningen kan förstärka eller försvaga andra känslor.
Känsloprocessen
Stimulus som orsakar känslan
->
Känsloreaktionen
-denna är automatisk och icke-medveten
-fysiska reaktioner som förhöjd puls eller utvidgade pupiller
-förändringar i hjärnverksamheten
-förändring i beteendet och känslouttrycket
Känsloupplevelsen
- denna är medveten
- medveteneht om känslotillståndet och det som orsakat känslan
Känsloprocessen
Stimulus som orsakar känslan
->
Känsloreaktionen
-denna är automatisk och icke-medveten
-fysiska reaktioner som förhöjd puls eller utvidgade pupiller
-förändringar i hjärnverksamheten
-förändring i beteendet och känslouttrycket
Känsloupplevelsen
- denna är medveten
- medveteneht om känslotillståndet och det som orsakat känslan
Charles Darwin
Förutom sin evolutionsteori studerade han ändå den neurobiologiska grunden till känslorna.
Han insåg att känslouttrycken och processerna i hjärnan hos olika arter var underligt lika människans.
(t.ex. systemet för rädsla)
Paul Ekman
Undersökte känslor och bevisade att känslouttrycket för de grundläggande känslorna är mycket universellt.
Undersökte barn i Nya Guinea och dessa barn skulle klassificera känslorna hos västerländska skådespelare. Det gick utan problem!
Forskning: Kulturella skillnader i känslouttrycken (Ekman, Friesen)
Undersökningen gick till så att japanska och amerikanska fick se brutala filmklipp där någon lemlästar en kropp. Då de var ensamma i rummet visade personerna från de båda kulturerna liknande känslor av avsky och rädla.
Då en annan person fanns med i rummet förändrades inte amerikanens reaktioner medan japanen nästan inte visade några känslor alls.
Forskning: Kulturella skillnader i känsloregleringen (Leersnyder, et al.)
T.ex. i många asiatiska kulturer ska man inte visa ilska men skam och självreflektion uppmuntras däremot.
I Tyskland uppmuntras barnen att visa sina känslor och man hjälper barnen att också uttrycka negativa känslor.
I fattiga familjer i Baltimore i Amerika uppmuntras barnen till aggressivitet och tuffhet pga miljön.
OSV!
Känsloord
Finns massvis av variationer i olika länder och kulturer.
T.ex.:
-I språket på Tahiti finns 46 olika nyanser av ordet hat (riri)
-I chewongspråket som talas i Malesien har man endast hittat 7 känsloord.
-I aborigiernas språk skiljer man inte på rädsla och skam
-I Finland finns många ord för vemod, att längta bort osv
-I alla språk finns inte ord för skadeglädje
Dessa påverkar perceptuella cykeln
Limbiska systemet
Reglerar känslor och motivation.
Hit hör (viktigaste delarna): hippocampus, hypothalamus, thalamus och amygdala.
Amygdala
Skiljer på stimulus som antingen neutrala eller käsnlogivande.
Sätter igång skyddsreaktionen, kan t.ex. effektivera hörselområdena att bearbeta skrämmande ljud.
Ifall amygdalan inte fungerar kan man t.ex. ha svårt att känna ansiktsuttryck eller ljudstimuli.
Autonoma nervsystemet
Påverkar “fight or flight” reaktionen.
Styrs av mellanhjärnan och hypothalamus.
Interoceptiva systemet
Följer med kroppens inre tillstånd.
Insula
Observerar inre fysiologiska förändringar som har med känsloreaktioner att göra. T.ex. puls, andingsfrekvens osv.
Förmedlar informationen till mittersta delen av pannloben.
Gyrus cinguli
Viktig för känsloregleringen, tillsammans med pannloben.
Systemet för rädsla
Synbarken + associationsområden
->
Amygdalan kontrollerar hurdant stimuluset är, ifall det är neutralt eller känslomässigt laddat
->
Rädsloreaktion och beteendeförändringar
->
Ökad varsamhet eller flyktreaktion (beroende på situation)
Betingad rädsla påverkas också av amygdalan. Utan amygdala kan man inte lära sig att vara rädd för något och inte heller vänja sig av med en rädsla för något.
Lust- och belöningssystemet
Samband med motivation och lärande. Bedömer även hur lustfyllda händelser i omgivningen är.
DOPAMIN (amfetamin och kokain påverkar)
mesolimbiska dopaminsystemet (förenar mitthjärnan med nucleus accumbens)
- bedömer om de belöningar vi får är tillräckliga
- samband med motivationen
mesokortikala dopaminsystemet (förenar mitthjärnan med pannloberna)
- viktigt för inlärning av belöning
- vi kan i princip lära oss att tycka om vad som helst
Forskning: Beslut i hasardspel baserat på känslor (Bechara et al.)
Personer med friska hjärnor och personer med skador i pannloben deltog.
De som hade friska hjärnor började fatta kloka beslut i spelet efter att de förstod taktiken men även om de inte gjorde det.
De personer med skador i pannloben började aldrig fatta kloka beslut i spelet, dock förstod vissa taktiken men det hjälpte inte.
Tidiga känsloteorierna
James och Lange
- mitt hjärta bultar så jag är rädd
- innebar alltså att man tolkar sina känslor endast utifrån kroppsliga reaktioner
Cannon-Bard
-Thalamus har en central roll i känsloprocessen och hypothalamus står för beteende och känslouttryck
Schachter och Singer
-jag tolkar det att mitt hjärta bultar som rädsla eftersom min bedömning är att ormen är farlig
Lazarus
- kognitiva stimuluset är utgångspunkten för känslan
- först i en primärbedömning, sedan i en sekundärbedömning
Hur mäta känslor?
- Falstudier
- Djurexperiment
- Frågeformulär
- Mäta beteende
- Hjärnavbildningsmetoder
FYSIOLOGISKA MÄTNINGAR
EKG - pulsen
EDA - förmågan att leda elektrisk ström (svettig -> mer)
EMG - ansiktsmusklerna
Forskning: Musik- lustkänslor och aktivering av hjärnan (Salimpoor et al.)
Visade att musiken påverkar autonoma nervsystemet (korrelerar med darrningar).
Påverkar även lust- och belöningssystemet -> dopaminproduktionen
Forskning: Läkemedels inverkan på upplevelsen av lust (Petrovic et al.)
Visade att medicinen Naloxon som hämmar opiadreceptorerna gjorde att känslan av välbehag minskade och förluster kändes värre.
(lyckohjul)
Forskning: Mätning av känslorna med frågeformulär (Leemput et al.)
Visade att man kunde förutsäga mer depressiva perioder / depression med hjälp av frågeformulär som mätte sinnestämningen.
