Introduktion Flashcards
Förklara begreppen:
Social kognition
Social perception
Attribution
Social kognition: hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra.
Social perception: hur vi formar uppfattningar om andra.
Attribution: hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende.
Förklara begreppet kognitiv algebra
Helhetsintrycket av en person är ett resultat av medelvärdet/summan av den information vi för närvarande har om personen.
Hur samverkar centrala och perifera personlighetsdrag enligt Solomon Asch?
De centrala personlighetsdragen har kraftigast inverkan på vår uppfattning om en persons sammanlagda personlighet. Dessa personlighetsdrag är så kraftfulla att de mer perifera personlighetsdragen hamnar i bakgrunden samt blir evaluerade med de centrala dragen i åtanke.
Beskriv vad Daniel Kahneman menar med System 1
Vår initiala, automatiska respons, på stimuli. Intuitivt, ej ansträngande(!), känslomässigt, omedvetet, associativt, “parallellkopplat”.
Beskriv vad Daniel Kahneman menar med System 2
Vår mer reflekterande och analytiska respons som inträffar efter den ursprungliga bedömningen av system 1. Långsamt, medvetet, kontrollerat, regelstyrt, ansträngande(!), seriekopplat.
Förklara kortfattat vad scheman är.
Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett begrepp (person, grupp, händelse), inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaperna.
Scheman baseras på vad… och fyller vilka funktioner?
Scheman baseras på erfarenhet (och är därför också svårföränderliga). De hjälper oss bland annat med att spara kognitiv energi, inkodning, minneslagring, uppmärksamhet och ihågkomst.
Vad är: Personscheman? Rollscheman? Skript? Självscheman?
Personscheman: egenskaper förknippade med specifika personer.
Rollscheman: egenskaper förknippade med sociala roller (ex. yrke, förälder, dotter).
Skript: egenskaper förknippade med specifika händelseförlopp (ex. restaurangbesök).
Självscheman: egenskaper jag förknippar med mig själv
Varför kategoriserar vi scheman och vad är en prototyp?
Det krävs kategorisering för tillämpning.
Prototyp: ett extremt eller genomsnittligt exemplar av kategorin.
Ge exempel på väldefinierade kategori samt luddiga kategorier.
Väldefinierade teorier har bestämda attribut: ex. geometriska figurer (triangel, cirkel).
Luddiga kategorier har mindre väldefinierade attribut: ex. vuxen, konsult
Ge ett exempel på hur en kategorisering i tre steg kan se ut.
Fordon - Bil - Volvo/Ford/Renault
Europé - Fransman - Korsikan/Parisare/Marseillebo
Vad är en stereotyp?
Det är ett rollschema med socialt delade generaliseringar om medlemmar i en grupp. Dessa behöver inte vara negativa (men kan vara det) och är ofta funktionella.
När och varför använder vi ett specifikt schema?
När det är aktivt och tillgängligt i minnet. Aktiveringen kan vara tillfällig eller kronisk.
Vad innebär priming?
Exponering för stimuli/information kan göra andra begrepp inom kategorin mer tillgängliga.
Ex. begreppet fågel gör oss mer benägna att läsa in fågelrelaterad information i andra situationer (fjäder, flyga, vinge).
Om vi agerar fördomsfullt eller fördomsfritt avgörs i system…?
2.
Automatiska/kontrollerade processer:
Steg 1 kännetecknas framför allt av dess automatiska aktivering. Vad krävs för att vi ska gå vidare i den kognitiva processen och aktivera steg 2?
- Insikt om att bedömningen kan vara biased.
- Motivation att justera bedömningen.
- Tillräckligt med tid för att justera bedömningen.
Vad är bedömningsheuristiker?
Mental genvägar för att lösa sannolikhetsproblem som oftast är automatiska/omedvetna och därför sparar kognitiv energi. Oftast leder dessa till bra slutledningar MEN ibland kan de ge upphov till systematiska fel (bias).
Vilka är de fyra grundheuristikerna?
Representativitetsheuristiken
Tillgänglighetsheuristiken
Förankrings- och justeringsheuristiken
Affektheuristiken
Vad kännetecknar representativitetsheuristiken?
- Kategoriseringar görs baserade på ytlig likhet med “typisk kategorimedlem”.
- Kan leda till neglekt av “base rates” (information om statistiska fördelningar).
- Kan leda till logiska felslut. Ex. brott mot konjunktionsregeln (sannolikheten för A + B kan aldrig överstiga sannolikheten för endast A).
Vad kännetecknar Tillgänglighetsheuristiken
- Sannolikhet (hur lätt vi kommer att tänka på enskilda exempel)
- Kan också leda till neglekt av “base rates”.
- Dramatiska/uppmärksammade exempel är lättare att komma att tänka på (ex. vaccinering + autism).
