Introduktion

Question 1

Förklara begreppen:
Social kognition
Social perception
Attribution

Answer 1

Social kognition: hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra.

Social perception: hur vi formar uppfattningar om andra.

Attribution: hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende.

Question 2

Förklara begreppet kognitiv algebra

Answer 2

Helhetsintrycket av en person är ett resultat av medelvärdet/summan av den information vi för närvarande har om personen.

Question 3

Hur samverkar centrala och perifera personlighetsdrag enligt Solomon Asch?

Answer 3

De centrala personlighetsdragen har kraftigast inverkan på vår uppfattning om en persons sammanlagda personlighet. Dessa personlighetsdrag är så kraftfulla att de mer perifera personlighetsdragen hamnar i bakgrunden samt blir evaluerade med de centrala dragen i åtanke.

Question 4

Beskriv vad Daniel Kahneman menar med System 1

Answer 4

Vår initiala, automatiska respons, på stimuli. Intuitivt, ej ansträngande(!), känslomässigt, omedvetet, associativt, “parallellkopplat”.

Question 5

Beskriv vad Daniel Kahneman menar med System 2

Answer 5

Vår mer reflekterande och analytiska respons som inträffar efter den ursprungliga bedömningen av system 1. Långsamt, medvetet, kontrollerat, regelstyrt, ansträngande(!), seriekopplat.

Question 6

Förklara kortfattat vad scheman är.

Answer 6

Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett begrepp (person, grupp, händelse), inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaperna.

Question 7

Scheman baseras på vad… och fyller vilka funktioner?

Answer 7

Scheman baseras på erfarenhet (och är därför också svårföränderliga). De hjälper oss bland annat med att spara kognitiv energi, inkodning, minneslagring, uppmärksamhet och ihågkomst.

Question 8

Vad är:
Personscheman?
Rollscheman?
Skript?
Självscheman?

Answer 8

Personscheman: egenskaper förknippade med specifika personer.

Rollscheman: egenskaper förknippade med sociala roller (ex. yrke, förälder, dotter).

Skript: egenskaper förknippade med specifika händelseförlopp (ex. restaurangbesök).

Självscheman: egenskaper jag förknippar med mig själv

Question 9

Varför kategoriserar vi scheman och vad är en prototyp?

Answer 9

Det krävs kategorisering för tillämpning.

Prototyp: ett extremt eller genomsnittligt exemplar av kategorin.

Question 10

Ge exempel på väldefinierade kategori samt luddiga kategorier.

Answer 10

Väldefinierade teorier har bestämda attribut: ex. geometriska figurer (triangel, cirkel).

Luddiga kategorier har mindre väldefinierade attribut: ex. vuxen, konsult

Question 11

Ge ett exempel på hur en kategorisering i tre steg kan se ut.

Answer 11

Fordon - Bil - Volvo/Ford/Renault

Europé - Fransman - Korsikan/Parisare/Marseillebo

Question 12

Vad är en stereotyp?

Answer 12

Det är ett rollschema med socialt delade generaliseringar om medlemmar i en grupp. Dessa behöver inte vara negativa (men kan vara det) och är ofta funktionella.

Question 13

När och varför använder vi ett specifikt schema?

Answer 13

När det är aktivt och tillgängligt i minnet. Aktiveringen kan vara tillfällig eller kronisk.

Question 14

Vad innebär priming?

Answer 14

Exponering för stimuli/information kan göra andra begrepp inom kategorin mer tillgängliga.

Ex. begreppet fågel gör oss mer benägna att läsa in fågelrelaterad information i andra situationer (fjäder, flyga, vinge).

Question 15

Om vi agerar fördomsfullt eller fördomsfritt avgörs i system…?

Answer 15

2.

Question 16

Automatiska/kontrollerade processer:

Steg 1 kännetecknas framför allt av dess automatiska aktivering. Vad krävs för att vi ska gå vidare i den kognitiva processen och aktivera steg 2?

Answer 16

1. Insikt om att bedömningen kan vara biased.
2. Motivation att justera bedömningen.
3. Tillräckligt med tid för att justera bedömningen.

Question 17

Vad är bedömningsheuristiker?

Answer 17

Mental genvägar för att lösa sannolikhetsproblem som oftast är automatiska/omedvetna och därför sparar kognitiv energi. Oftast leder dessa till bra slutledningar MEN ibland kan de ge upphov till systematiska fel (bias).

Question 18

Vilka är de fyra grundheuristikerna?

Answer 18

Representativitetsheuristiken
Tillgänglighetsheuristiken
Förankrings- och justeringsheuristiken
Affektheuristiken

Question 19

Vad kännetecknar representativitetsheuristiken?

Answer 19

1. Kategoriseringar görs baserade på ytlig likhet med “typisk kategorimedlem”.
2. Kan leda till neglekt av “base rates” (information om statistiska fördelningar).
3. Kan leda till logiska felslut. Ex. brott mot konjunktionsregeln (sannolikheten för A + B kan aldrig överstiga sannolikheten för endast A).

Question 20

Vad kännetecknar Tillgänglighetsheuristiken

Answer 20

1. Sannolikhet (hur lätt vi kommer att tänka på enskilda exempel)
2. Kan också leda till neglekt av “base rates”.
3. Dramatiska/uppmärksammade exempel är lättare att komma att tänka på (ex. vaccinering + autism).