Attribution Flashcards
Studera inför tentamen i socialpsykologi.
Varför har vi attityder?
Människor söker stabila orsaker till beteenden. Detta hjälper oss att predicera och kontrollera vår omvärld.
Vilka är de två orsakstermerna?
Dispositionella (inre)
Situationella (yttre)
När kan slutsatser om dispositionella orsaker dras?
Vid avsaknad av situationella orsaker.
Förklara Correspondent inference theory.
Teorin söker att förklara under vilka omständigheter vi drar slutsatser om vad ett beteende avslöjar om en persons disposition - dvs. personlighet, egenskaper, preferenser, motiv, avsikter.
Vilka förutsättningar tar Correspondent inference theory i beaktande?
Att beteendet är:
frivilligt
producerar non-common effects (konsekvenser som inte är desamma som konsekvenserna av andra valbara alternativ)
oväntat (eller åtminstone inte självklart)
Inte socialt acceptabelt
Får konsekvenser för observatören
Vilken kritik har riktats mot Correspondent inference theory?
- Observatörer drar ofta slutsatser även om oavsiktligt beteende
- Beaktar inte alla alternativa valmöjligheter
Samvariationsteorin säger att vi attribuerar andras beteende till inre eller yttre orsaker. Vilka tre faktorer baseras vår slutsats på?
- Samstämmighet (skulle andra bete sig på samma sätt i samma situation?)
- Distinkthet (sammanfaller beteendet med en viss typ av situation/objekt/person/stimuli?)
- Regelbundenhet (är beteendet återkommande?)
Vilken kritik har riktats mot samvariationsteorin?
- False concensus bias (vi utgår från att andra skulle bete sig som oss/att vårt beteende är det normala)
- Vi saknar ofta information om regelbundenhet
Förklara kortfattat vad attributionsbias är.
Felbedömningar vi ofta gör oss skyldiga till när vi drar slutsatser om orsakssamband.
Korrespondensbias kallas för det “ultimata attributionsfelet” - vad innebär det?
Vi attribuerar i allt för stor utsträckning andras beteende till inre orsaker och nedtonar situationens betydelse. Detta kan gälla såväl positivt som negativt beteende.
Hur kan korrespondensbias förklaras?
Perceptuell effekt: fokus ligger på aktören och de situationella faktorerna hamnar i bakgrunden/uppfattas som statiska.
Sparar kognitiv energi(!)
Vi saknar och/eller misstolkar information om situationen.
Vi vill tro på en rättvis värld - dvs. alla får vad de förtjänar (illusion av kontroll).
Inlärning/kultur - skillnader mellan exempelvis individualistiska och kollektivistiska kulturer.
Attribution är en “klassisk” tvåstegsprocess och ibland skippar vi steg 2.
Vad innebär det specifika biaset “aktör/observatör-asymmetri”?
Vi attribuerar i större utsträckning situationella faktorer till våra egna negativa beteenden och dispositionella faktorer till andra negativa beteenden.
Förklara self-enhancing bias.
Används av individen för känna sig bra och skydda självkänslan. Extra tydligt blir detta beteende i hotande situationer och till följd av misslyckanden.
MEN!
Kan förstärka både positiva och negativa bilder av självet. Preferens för negativ förstärkning vanligt vid depression.
Etnocentrism innefattar två huvudsakliga begrepp. Vilka är dessa och vad innebär dem?
Outgroup (bias) = negativa beteenden hos en utomstående grupp attribueras till inre förklaringar och positiva till yttre.
Ingroup (bias) = negativa beteenden hos den inre gruppen attribueras till externa faktorer och positiva till interna (korrespondensbias!).
Förklara Bernard Weiners attributionsteori.
Framgångar och misslyckanden attribueras till orsaker (fallenhet, begåvning, ansträngning, tur/otur, uppgiftens svårighetsgrad). Gäller främst för det egna beteendet. Fungerar som motivation.
