Instuderingsfrågor Ulf dahlstrand Flashcards
Beskriv några kognitiva process som sker utan iblandning av vårt medvetande
Kognitiva processer som sker utanför vårt medvetande kan vara komplexa och sofistikerade men är styrda av situationen man befinner sig i eller ens vanor. Det är viktigt att skilja på resultat av omedvetna tankeprocesser från medvetna tankeprocesser.
Exempel på omedvetna kognitiva processer:
- Analys av sinnesdata
- Rekonstruktion av minnen baserade på slutledningar
- Olika “primingeffekter”
—> (som delvis beror på den subliminala perceptionen.) - Attributionsprocesser och omedvetet resonerande
- Telling more than you can know
- Inrotade tankesätt “mind-set” och väl inövade handlingar som har automatiserats
- Blindseende
- Subliminal perception
Fenomenet att en individs tankar, beteenden eller känslor påverkas av stimuli som inte uppfattas på en medveten nivå. Sådana svaga stimuli kan orsaka en “primning-effekt”. Man är inte medveten om stimuli men hjärnan är förberedd så att den snabbare kan reagera på ytterligare händelser som har med stimulit att göra. - Ouppmärksammat tal
(Bidrar till priming-effekt samt beror på subliminala perceptionen?) - automatiserade processer
- Implicit minne
Implicit minne förvärvas och och används omedvetet. Implicit minne används t.ex. när man knyter skorna, cyklar eller kör bil.
Beskriv några viktiga funktioner som vårt medvetande verkar ha enligt Global workspace theory
- Medveten perception för information tillgängligt för hela hjärnan
- Arbetsminnet är beroende av medvetandet
- Medvetande möjliggör kombinationer av material?
- Medvetande är avgörande för explicit inlärning och episodiskt minne
- Medvetande möjliggör övervakning och justering av motorik
Hur motiverar Baddeley införandet av det senaste tillskottet i minnesmodellen, episodisk buffert?
I den första versionen av arbetsmodellen tände Baddeley sig att central exective stod för kommunikationen mellan långtidsminnet och arbetsminnet och att central executive integrerade allinformation som kom från den fonologiska loopen och det visuspatiala skissblocket. Baddeley menade då även att central executive var ansvarigt för att fokusera, dela och flytta uppmärksamheten från en sak till en annan. Baddeley menade alltså att central executive är en överordnad funktion som samordnar information, men har inte förmågan att lagra informationen.
Det upptäcktes dock att det i vissa verbala inlärningsövningar fanns en förmåga att lagra eller plocka fram mer information till arbetsminnet. T.ex. testpersoner som skulle minnas orelaterade ord kom i regel ihåg ca 5 st, men om orden presenterades i en mening kunde testpersonerna minnas upp till 15 st. Detta måste då innebära att det finns extra lagringskapacitet i arbetsminnet som kompenserar för arbetsminnets begränsade kapacitet.
Baddley införde då den episodiska bufferten som en ny komponent i arbetsminnet som både Central executive, den fonologiska loopen, det visa-spatiala skissblocket och långtidsminnet har tillgång till.
Tidigare menade Baddeley att central executive hade rollen att kommunicera med långtidsminnet men idag menar man att det är den episodiska bufferten som är ansvarig för kommunikationen med långtidsminnet.
vad betyder chunks och chunking?
Chunking innebär att en människa grupperar t.ex ord tillsammans eller i meningar som tillsammans blir meningsfulla. Chunking förbättrar arbetsminnet och gör att en person kan komma ihåg fler ord än om man inte gör “chunking”, detta eftersom orden tillsammans har en betydelse. Från laborationen t.ex. så är det lättare att komma ihåg fler ord om dom presenteras som t.ex. grönt gräs, gul banan, blå himmel.
Vilka egenskaper och funktioner har episodisk buffert i arbetsmodellmodellen?
Den episodiska buffertens roll I arbetsminnet är att integrera information från olika källor till en meningsfull psykologisk enheter/ chunks.
Den episodiska buffereten tar information från olika källor t.ex den fonologiska loopen, det visum-spatiala skissblocket men också annan sinnesinformation och semantisk information.
Den episodiska bufferten har också en direkt kontakt med långtidsminnet och kan hämta kompletterande information därifrån. Om informationen från olika kanaler hör ihop är det den episodiska bufferten som integrerar informationen.
T.ex. om vi ska minnas en lång mening som innehåller 15 ord. Om meningen blir uppläst för oss använder vi oss av det fonologiska loopen, om vi även kan visualisera det oss framför oss använder vi oss av det visum-spatiala skissblocket. Kanske kan vi koppla meningen till någonting i långtidsminnet. Det är då den episodiska bufferten som samordnar de olika delarna på ett meningsfullt sätt och som gör att vi kan minnas meningen.
Vilka egenskaper och funktioner har central executive enheten i Baddeleys arbetsmodellminne?
Central executive är det överordnade systemet och des roll är att kontrollera var vi lägger vår uppmärksamhet.
CE samordnar och kontrollerar de processer som äger rum i “slavsystemen” (fonologiska loopen, episodiska bufferten och VSS). När det krävs mer än rutinbeslut används CE till en hög grad. Det gäller även i situationer som kräver att man övervinner en stark vanehandling eller motstår en frestelse. 1, Initiera. 2, Inhibera
Bddley menade att man kan använda sig av Norman och Shallice koncept för att beskriva de funktioner som central executive har.
—> Supervisory activating system SAS
Norman och Shalice menar i sin teori att mycket vi gör sker per automatik utan någon medveten kontroll via ett system som aktiverar olika scheman baserat på miljön vi befinner oss i. T.ex. att köra hem från jobbet utan att riktigt lägga märke till vad som sker runt omkring oss för att allt går på rutin.
Personer som fått skador på främre pannloben av hjärnan uppvisar störningar i exekutiva funktioner. Beskriv några sådana störningar
Perseveration är ett sjukligt upprepningsbeteende. Det kan vara känslor, tankar och uttalade fraser som det är omöjligt att få personen att sluta upprepa. Även perseverativa rörelsemönster förekommer och då är det en viss rörelse som återkommer om och om igen. Utilisation behavior Patientgruppen styrs i större utsträckning av stimulans från omgivningen än från den inifrån kommande kontrollen. Inhibering svårt. Kan inte motstå en sak, t ex en hårborste på bordet utan att börja borsta sig med den även i olämpliga situationer. Distractibility (Strooptest kan visa på dessa svårigheter) Patienten har svårt att kunna växla och skifta uppmärksamhet mellan exempelvis vilken regel som ska styra en respons - ordets semantiska betydelse (RÖD) eller dess färg (blå). Vanliga rutiner fungerar fint. Det är när ngt oförutsett krävs som det blir svårt. Problemlösningsstrategier Att göra upp en plan för hur man ska gå tillväga, att välja strategi verkar vara en framgångsfaktor.
Ibland brister vår kontroll och vi begår “felhandlingar” /”action slips”. Redogör möjliga orsaker till dessa felhandlingar
Capture errors
—> glömmer att köra in på ica på hemvägen pga av att hjärnan är “captured” av grubblerier på annat.
Cross talk errors
—> kallar barn vid fel namn, skriver på tavlan kan inte tala samtidigt utan att ord från tavlan smyger in.
Lost intentions and failed triggers
—> glömmer vad jag skulle hämta i köket,
detached intentions and perceptual confusions
—> lägger plånboken i kylen. Uppstår när den “prospective trigger” utlöses av fel ledtråd (cue). Exempelvis kan man planerat att stänga fönstret men stänger istället skåpsluckan då skåpsluckan aktiverat en prospective trigger.
Program counter failures
—> lätt att tappa räkningen tex kaffemått om jag börjar tänka på annat. Fel kan uppstå vid en flerstegsuppgift om ett av stegen utelämnas eller utförs felaktigt. Exempelvis om man ska tanka bilen och glömmer att skruva av locket på tanken.
Vad är ett aretsminnestest? Hur skiljer det sig från ett korttidsminnestest (working memory span, Reading span, Active span)såsom sifferspan test (digit span)
Korttidsminnestest mäter endast lagringskapaciteten för korttidsminnet. Spannet för minnet genom att låta testpersonen återge t ex en sifferrad till dess fel uppstår. Det antalet rätta svar utgör då minnesspannet enligt t ex testet digitspan. Arbetsminnestestet avser mäta både process och minnesomfång.
Vad är ett Korttidsminnestest?
Korttidsminnestest såsom sifferspanntestet användes i många år för att bedöma arbetsminnets kapacitet. Deltagare ombeds att återge en sekvens av siffror som de har fått sig tillsagda och om de lyckas med en relativt kort sekvens utökas antalet siffror tills personen börjar begå fel. Enligt resultat från korttidsminnestest har forskare såsom Miller kommit fram till att arbetsminnet kan hålla ungefär 7 +/- 2 “chunks”.
Vad är ett arbetsminnestest; (working memory span, reading span, active span) Arbetsminnet omfattar både lagring och bearbetning av information. Till skillnad från korttidsminnestest där man utgår från att arbetsminnet är likt en box där informationsenheter ska passa in, utgår arbetsminnestest ifrån att arbetsminnet är en status snarare än en plats. Det mäter alltså arbetsminnet när det “arbetar” (operation span).
Exempel på ett arbetsminnestest Reading span är ett exempel på ett arbetsminnestest där deltagaren får läsa två meningar och ombeds sedan direkt tala om vilka de två sista orden i meningarna var. Om deltagaren klarar den första uppgiften ökar antalet meningar tills personen inte längre kan återge samtliga meningars sista ord. En sådan uppgift ställer krav på arbetsminnets dynamiska processer eftersom personen måste lagra information (de sista orden i meningarna) samtidigt som de bearbetar annan information (meningarna). Detta gör att det inte är möjligt att genom upprepning hålla orden i minnet eftersom den fonologiska loopen är upptagen med att processa nästa uppgifts mening och genom semantisk tolkning avgöra om meningen är rätt. Att alternera mellan olika uppgifter reflekterar arbetsminnets funktion i vardagliga livet
Det finns individuella skillnader i arbetsminneskapacitet mätt med arbetsminnestest, vad kan det innebära när det gäller andra mentala förmågor?
Om en person har ett högre reading span, vad antar man då? Att den personen har ett större arbetsminne vilket gör att personen sannolikt har det lättare i många inlärningssituationer. I problemlösning t ex där man ska hålla många tankar i huvudet samtidigt.
Förklara vad en problemrund är och försök ge ett vardagsexempel där problemlösning kan ses som ett sökande i en problemrymd
problemrymd utgörs av alla tänkbara alternativ som kan övervägas för att lösa ett problem Ett schackparti har flera miljarder tänkbara lösningar varför man måste tillgripa erfarenhet eller heuristiker för att välja väg. Planera en fest däremot utgör en mer odefinierad problemrymd och där bör målet definieras och de olika alternativen övervägas innan man pekar ut den bästa vägen och genom delmål jobbar sig fram. Problemlösning liknas vid en sökprocess, som att leta sig igenom en labyrint: leta efter en väg som leder mot målet. Komponenterna är initialt läge, operander och begränsningar. Givet det initiala läget, operanderna och begränsningarna finns det ett begränsat antal mellanliggande lägen som man kan nå på väg till målet. Man kan säga att dessa lägen kan ritas som ett träd där varje steg leder till fler grenar.
Beskriv initialt läge (problemrymdsteori) Man startar med ett initialt läge (den kunskap och resurser man har när man startar) Beskriv operander (problemrymdsteori) För att sedan leda sig mot målet för har man till sitt förfogande ett antal operander (handlingar/verktyg som kan förändra ens läge).
Vad innebär analogiskt tänkare i samband med problemlösning? Varför kan det vara svårt att använda analogier för att lösa ett problem?
Analogier kan utgöra cues till problemlösning. Med hjälp av en analogi kan man hitta principer för att lösa ett liknande problem. Har vi inte gjort så här förut? Vad kan vi dra nytta av utifrån de erfarenheterna? Strategin är att söka principer i analogier.
Beskriv problemlösning på avgörande punkter skiljer sig åt mellan experter och noviser. Diskutera under vilka förhållanden denna skillnad är mer eller mindre uttalad.
xperter är bättre på att gå till kärnan i analogin, att hitta principerna och på så sätt få syn på lösningarna medan noviserna bara ser till ytan och därför har svårare att upptäcka likheterna, att översätta.
Duktiga problemlösare utmärks av att de är sakkunniga på området (har expertis) men också att de går djupare i första fasen. De analyserar och ringar in problemet noggrant innan de går vidare mot lösning. Springer inte på lösningen direkt. Djup och principer istället för ytliga antaganden. Tålamod istället för iver. Fysiker går bakifrån och framåt istället för att identifiera målet först
Om man har kunskap och erfarenhet innebär det oftast att det blir lättare att lösa ett problem, men ibland kan tidigare erfarenhet vara ett under för att komma på en lösning. Beskriv under vilka omstädigheter sådana hinder kan uppstå (functional fixedness, eistellung..)
Om man i alltför stor grad utgår från tidigare erfarenhet när problem ska lösas får man heller aldrig nya lösningar. Kreativiteten minskar och man kan förlora den allra bästa lösningen. En person ombeds att binda fast två rep som hänger i taket. Repen är placerade tillräckligt långt ifrån varandra att man inte kan nå det ena om man håller i det andra. På bordet finns det en tång. Vanligtvis tenderar folk att bejaka tången som ett föremål som används för att dra eller klämma ihop saker. I detta sammanhang krävs det att tången används som en vikt för svinga det ena repet i en viss riktning för att så småningom kunna greppa tag i båda repen. Detta är en svår uppgift på grund av functional fixedness. Rigiditet i tänkandet innebär även att personen har en viss uppsättning av problemlösningsstrategier (problem solving set). Vad är det?
Det är en uppsättning övertygelser och antagandet en person har om ett visst problem. Människor tenderar att falla offer för sina egna antaganden. Även om det kan göra en blind med hänsyn till alternativa mer effektiva valalternativ kan det även vara effektivt att tillämpa vissa rigida problemlösningsstrategier. Det finns ofta väldigt många alternativ när det kommer till hur man löser ett problem. Att ha tillgång till en viss uppsättning av problemlösningsstrategier kan hjälpa en att smalna av alternativen vilket leder till en mer effektiv problemlösningsprocess.
Beskriv och förklara vad stegen (faserna) i kreativ problemlösning innebär enligt Wallas (1926) och ange möjliga svagheter med teorin/modellen
Wallas menade att kreativa tankar går genom fyra steg. I det första steget, förberedelse, hämtar problemlösaren information om problemet. I det andra steget, inkubation, lägger problemlösaren problemet åt sidan och verkar inte arbeta på det. Enligt Wallas fortsatte dock problemlösaren att arbeta på problemet under detta steg, men omedvetet. I det tredje steget, illumination, växer några viktiga insikter eller nya idéer fram och banar väg för det fjärde steget, verifikation, i vilket man fastställer att den nya idén verkligen leder till lösningen av problemet och hanterar alla detaljer. Det har dock visat sig att Wallaces teori om kreativitet har sina brister. I steget illumination till exempel, har det visat sig att människor ofta får känslan av en “aha-upplevelse” oberoende om de verkligen har kommit på lösningen på problemet eller inte. “upplysningen” - känslan av Heureka! kan uppstå utan att du kommit på en lösning. Det verkar vara så att blotta tanken om att ha kommit på en ledtråd kan skapa denna reaktion. Vilket kan visa sig leda till en “dead end”. Mål o medel Means-end analys är att betrakta som en heuristisk strategi: jag jämför med ett nuvarande tillstånd med ett mål-tillstånd (‘var är jag/vad har jag och var vill jag/vad vill jag uppnå?’) och listar sedan ut med vilka medel detta mål-tillstånd kan nås. Means-end analys leder till sub-division av problemet (och alla delproblem har ett separat mål) vilket gör att problemet kan lösas del för del.
