Instuderingsfrågor Patrik Flashcards
Förklara kortfattat vad begreppen ”heuristik” och ”bias (snedvridning)” står för. Välj sedan en heuristik från litteraturen/föreläsningarna och redogör för denna. Ta upp ett exempel på när det kan hända att man använder sig av den.
Heuristik är som en sorts tumregel man använder sig av. Det går snabbt att ta beslut och göra bedömningar med hjälp av heuristiker, och det kräver få mentala processer.
Om man förlitar sig på Tillgänglighetsheuristiken så gör man bedömningar på grundval av frekvens. Man svarar till exempel på frågan: “är det vanligare med kattägare eller hundägare bland dina bekanta?” genom att se hur många hund- respektive kattägare man kan komma på i sin bekantskapskrets. Man skannar snabbt av minnet. Om saker lätt läggs på minnet, tänker man att de måste finnas många sådana (saker) i den kategorien. Om man minns sakta eller med mycket möda tänker man att det nog inte finns så många i den kategorin.
I många fall blir bedömningen riktig när man förlitar sig på tillgänglighetsheuristiken, men ibland blir det fel. Som i fallet då man ska svara på om det finns fler ord som börjar på “r” än ord som har “r” som tredje bokstav. Det är då lättare att få fram exempel ur minnet på ord som börjar på “r” än på ord som har “r” som tredje bokstav. Dock finns det mer än dubbelt så många ord som har “r” som tredje bokstav.
Bias innebär att man har en förutfattad mening, fördom eller vinkling och innebär att man har svårt att skilja på sin egen subjektiva uppfattning om något, och hur det verkligen ligger till. Ett exempel på en bias är Dunning-Kruger effekten, vilken innebär att inkompetenta människor är oförmögna att se sin egen inkompetens. Detta gör att de överskattar sin egen kompetens. Samtidigt underskattar de som har hög kompetens sin egen kompetens.
När människor gör bedömningar bortser de ofta från den så kallade “basfrekvensen” (base rate). Vad innebär detta, och vilka konsekvenser kan det få? Redogör för ditt svar med hjälp av ett eget exempel (ej taget från boken eller föreläsning).
Det innebär att man bortser från hela urvalet. Två eller fler delar tillsammans har aldrig större chans att inträffa än en del ensam.
Exempelvis Linda experimentet: “Linda är 31 år gammal, singel och väldigt utåtriktad. Hon är engagerad i frågor angående diskriminering och har deltagit i demonstrationer mot kärnkraft.”
A: Linda arbetar på en bank. B: Linda arbetar på en bank och är aktiv inom feministrörelsen.
Eftersom Linda stämmer in på mångas bild av en feminist, så svarar en stor del av befolkningen B på denna frågan. Men sannolikheten är större att A är korrekt än att B är det. Detta eftersom det finns fler kvinnor som arbetar på en bank, än det finns kvinnor som arbetar på en bank och är feminister. Alltså, de två delarna (jobbar på bank + feminist) är mindre sannolikt än bara en del (jobbar på bank).
Beskriv kortfattat tillgänglighetsheuristiken respektive representativitetsheuristiken. Diskutera på vilket/vilka sätt de är lika, och vad det är som särskiljer dem.
Om man förlitar sig på Tillgänglighetsheuristiken så gör man bedömningar på grundval av frekvens. Man svarar till exempel på frågan: “är det vanligare med kattägare eller hundägare bland dina bekanta?” genom att se hur många hund- respektive kattägare man kan komma på i sin bekantskapskrets. Man skannar snabbt av minnet. Om saker lätt läggs på minnet, tänker man att de måste finnas många sådana (saker) i den kategorien. Om man minns sakta eller med mycket möda tänker man att det nog inte finns så många i den kategorin. I många fall blir bedömningen riktig när man förlitar sig på tillgänglighetsheuristiken, men ibland blir det fel. Som i fallet då man ska svara på om det finns fler ord som börjar på “r” än ord som har “r” som tredje bokstav. Det är då lättare att få fram exempel ur minnet på ord som börjar på “r” än på ord som har “r” som tredje bokstav. Dock finns det mer än dubbelt så många ord som har “r” som tredje bokstav.
Det finns även en heuristik som heter Representativitetsheuristiken. Man gör du antaganden om att varje medlem i en kategori (prototyper) är representativ för den kategorin - det vill säga har alla egenskaperna som vi förknippar med kategorin. Om någon är advokat så antar vi att hon har alla de egenskaper som vi förknippar med advokater. Om någon ser ut som det vi förknippar med advokater så antar vi att personen är advokat. Representativitetsheuristiken antar att det finns en homogenitet i kategorier och vi är benägna att tänka att “lika går med lika”. Om man slår ett mynt sex gånger i rad och får klave, så förväntar sig många att det är högre sannolikhet att det blir krona nästa gång man slår, fast chansen då är som alla andra gånger: 50/50. Myntet har ju inget minne av vad det tidigare har landat på. Att man tänker så beror på att man vet att om man slår myntet ett oändligt antal gånger så kommer att att landa 50% på krona och 50% på klave. Man tänker sig “alla slag” som kategorin och varje slagomgång som medlemmar i den kategorin vilket gör att man tänker sig att varje slagomgång också måste vara 50/50.
Likheten mellan dessa två är att vi gör snabba bedömningar som inte är genomtänkta och som är ologiska. Skillnaden är att Tillgänglighetsheuristiken bygger på frekvens “detta händer ofta”, där vi om vi har tvetydig information eller om kunskapen är låg. Representativitetsheuristiken använder vi när vi har viss relevant information, eller om vi känner igen oss i en situation “Den här situationen/personen liknar…” Jag kan inte se att den ena skulle vara mer riskfylld än den andra.
Diskutera under vilka förhållanden/situationer det är mest sannolikt att människor kan tänkas falla offer för felaktiga bedömningar då de förlitar sig på olika bedömningsheuristiker. Vad kan man göra, eller vad ska man vara uppmärksam på, för att undvika att göra felaktiga bedömningar (exemplifiera med en känd bedömningsheuristik)?
Under vilka förhållande/situationer är det mest sannolikt att falla offer för heuristiker?
- Begränsad kapacitet i korttidsminnet
- tidsbrist/stress.
- Bristande uppmärksamhet.
- Bristande kunskap (både inom området som ska bedömas men även om heuristiker och riskerna med dem).
- Tror att man kan mer än man kan.
- Vana (agerar som man brukar i situationen).
Vad kan man göra för att vara uppmärksam på / undvika felbedömningar?
- Tänka efter.
- Odelad uppmärksamhet.
- Ge det mer tid eller vara medveten om att tidspressen kan påverka.
- Vara ödmjuk och förstå att man kan sakna viktig kunskap.
- Lägga märke till vanebeteende och ev. bryta vanan.
- Öva upp användningen av system 2-processer och lära sig om heuristiker.
- Vara uppmärksam på att känsla och intuition kan vara felaktig.
Redogör kortfattat för något forskningsresultat som visat på hur affekt (emotioner, och/eller humör (mood)) påverkar bedömningar och beslutsfattande. Redogör även för de två mekanismer som förslagits som förklaring till hur humör (mood) kan påverka bedömningar.
Forskning visar att deltagare som läst om olika dödsfall rapporterade mer negativ affekt och tenderade att ha högre riskuppskattningar för olika sorters dödsfall än vad kontrollgruppen hade. Handlade inte om priming för spelade ingen roll vilket dödsfall deltagarna läst om, utan det handlar om själva humöret. Andra studier visar att positivt humör leder till positiva förväntningar och negativt humör till negativa förväntningar. Två mekanismer: Tillgänglighetsheurestiken: Vilket humör vi är på påverkar vilka minnen vi minns. T.ex. om man är glad så är det lättare att ta fram glada och positiva minnen. Mood as information hypothesis: Vårt humör påverkar våra beslut. När man är glad kan man ha en viss inställning till ett beslut medan man har en annan när man är ledsen.
Beskriv en slutsats som forskningen dragit om människans förmåga till att tänka logiskt och dra logiska slutsatser. Vad kan påverka vår förmåga till detta? Illustrera också med hjälp av en studie som kan fungera som argument för denna slutsats.
Slutsatsdragning = kommer fram till ny information. Kräver logiskt tänkande. Logiskt tänkande är att med fasta lagar och premisser som redan finns dra en slutsats, exempel syllogismer (logisk struktur som består av två premisser och en slutsats): Alla M är B, Alla C är M ->Alla C är B. Metoder som används är visualisering, men detta blir svårare vid abstrakta exempel. The four-card-task är ett exempel på användning av visualisering vid slutsatsdragning: lista ut vilket kort som behövs tittas på för att kunna kontrollera regeln: “Om det är en vokal på ena sidan är det ett jämt nr på andra sidan”. Välj mellan Kort A, Kort 6, Kort J, Kort 7. Det rätta svaret är Kort A och Kort 7 men 81% gör fel. (Wason 1966, 1968) Samma problem med i vardagssammanhanget “Om en person dricker alkohol är denna över 19 år”. Välj mellan Kort Dricker Alkohol, Kort dricker läsk, Kort 16 år, Kort 22 år. Här valde 73% rätt vilket indikerar att vi har lättare att förhålla oss till exempel som kan visualisera än abstrakta exempel. (Griggs & Cox, 1982)
Redogör för vad Dual process-teorin handlar om med avseende på bedömningar och beslutsfattande. Hur kan den förklara varför graden av bias varierar?
psykologi ger en dubbel processteori ett redogörande för hur tanken kan uppstå på två olika sätt eller som ett resultat av två olika processer. Ofta består de två processerna av en implicit (automatisk), omedvetet process och en explicit (kontrollerad), medveten process. Verbaliserade uttryckliga processer eller attityder och handlingar kan förändras med övertalning eller utbildning. men implicit process eller attityder brukar ta lång tid att förändras med bildandet av nya vanor. Dual processteorier kan hittas i social, personlighet, kognitiv och klinisk psykologi. Det har också kopplats till ekonomi via prospektteori och beteendeekonomi , och alltmer i sociologi genom kulturanalys.
Redogör för prospektteorins nyttofunktionskurva. Vad handlar den om? Vad är dess allmänna poäng? Beskriv hur kurvans form ser ut (illustrera gärna!), och lyft fram minst två mer specifika poänger i samband med denna kurva.
På y-axeln finner man det subjektiva värdet av en vinst eller förlust, på x-axeln det objektiva, faktiska värdet. Kortfattat så kan man säga att kurvan visar att människor avskyr en förlust nästan dubbelt så mycket som de tycker om en vinst av motsvarande värde. En vinst på 100 kr är nice men en förlust på 100 kr är dubbelt så “onice”. En annan intressant sak som kurvan visar är att hur negativt vi ser på en förlust och hur positivt vi ser på en vinst “mattas av” i takt med att dessa ökar. Detta kan ju till exempel förklara varför det finns personer med 1 000 000 kr i parkeringsböter, skillnaden i värde mellan -1 000 000 och -1 000 700 kr är minimal jämfört med att vara skuldfri och att få en skuld på 700 kr. Detta hade naturligtvis inte uppstått om personen i fråga ändrat sin referenspunkt så att han/hon sett varje ny p-bot som att gå från skuldfri till skuldsatt. Liknande resultat har man funnit i upplevd livsnöjdhet och lön. Precis som nyttofunktionskurvan visar så värderar vi vinster men värdet av dessa mattas åter igen av efter att man kommit upp i en viss nivå, det samma gäller för lön och livsnöjdhet.
Beskriv vad som menas med inramning (”framing”) i samband med beslutsfattande och ge ett konkret exempel på hur det kan påverka beslut.
Framing handlar om hur t.ex. en fråga / uppgift formuleras och hur de kan leda en åt ett visst håll. Hur besluts påverkas av ytliga egenskaper. Ett exempel är om man behöver genomgå en operation och läkaren säger: a. Det är 68% risk att du kommer dö b. Det är 32% chans att du kommer överleva. Fler kommer vilja göra operationen som får höra b, jämfört med a, trots att det egentligen betyder exakt samma sak.
Vad är förlustaversion? Beskriv ett fenomen som kan förklaras som förlustaversion.
Förlustaversion innebär i stort sett att människor föredrar att undvika förluster framför en möjlig framtida likvärdig avkastning. Känslan av att förlora 100 kronor är värre än glädjekänslan av att tjäna 100 kronor. Studier har visat att förlustkänslan kan vara upp till dubbelt så stor som glädjen av den likvärdiga vinsten. Inom trading kan förlustaversion påverkar hur du agerar i marknaden. Exempelvis har du tagit en trade och du har din plan som du skall följa. Timingen i traden blev inte så bra som du trodde och du hamnar direkt i en sned position. I detta läget kan förlustaversionen påverka dig, att när du nu 15ligger back exempelvis 1000 kronor, i en trade där ditt mål var att tjäna 1000 kronor eller mer. I detta exemplet kan du löpa risken att då stänga traden “för tidigt” för smärtan av förlusten är större än den möjliga framtida vinsten.
Ge ett exempel på, och beskriv vad som menas med begreppet ”Default”-effekten. Vilka förklaringar finns till att detta fenomen uppstår?
Vi har en stark preferens för det nuvarande tillståndet och vill inte ändra något för att inte riskera att saker och ting blir sämre. Kan förklaras av att förluster är mer framträdande än vinster för oss. “Ska jag dumpa min hemska partner, nästa person jag blir tillsammans med kanske är ännu värre?” Status quo-bias kan ses som exempel på Default-effekten standardalternativet det alternativ som väljaren kommer att få om han eller hon inte gör något. Bredare tolkningar av standardalternativ inkluderar alternativ som är normativa eller föreslagna. Experiment och observationsstudier visar att om du gör ett alternativ som standard ökar sannolikheten för att det väljs; detta kallas standardeffekten . Olika orsaker till denna effekt har diskuterats. Att ställa in eller ändra standardvärden har därför föreslagits som ett effektivt sätt att påverka beteende - till exempel med avseende på att besluta om man ska bli en organdonator, att ge samtycke till e-postmarknadsföring eller välja nivån på pensionens bidrag.
