Histologiska Preparat Block 3 Flashcards
olfaktoriskt epitel
olfaktoriska epitel har: basalacellkärnor, nerounenscellkärnor och stödjecellernas.
Finns HÖGST UPP i näshålans tak i krökningarna
-under är bowmans körtlar (med ingångar till dem) och vid dem är axonbuntarna.
RE1 musnäsa
Bronkiol 2 sorter
lobarbronker är små plattor som ersätts av glattmuskelatur. Bronkiol är luftvägen som har radie >1 efter delningarna.
-runda och är omgivna av flerfaldigt kubiskt och sedan ensiktat kubiskt epitel.
Terminal bronkiol har omgivande skikt av kubisk epitel och avslutas med respatoriska bronkioler som har DISKONTURNELIG vägg med enskitat kubiskt epitel.
från RB mynnar alveoler som håller i gasutbytet.
RE4 Lungan
alveoler
respatoriska bronkiol avslutas med alveoler för gasutbytet
vita cirklar där alveol är mindre än bronkiol
RE4 lunga
kapillär
i väggen mellan alveolerna finns PYTTES små kapillärer
RE4 Lunga
Lugnmakrofager
Finns i alveolerna och kan passera från cons-porer
rund-ish mörka
RE4 Lunga
flerskiktat oförhornat skivepitel
Vävnaden på tonsilla platina täcks av oförhornat skivepitel
under epitelet finns lymffolliklar
LY5 Tonsilla palatina
Vit och röd pulpa
vit pulpa: flera centrala atreoler i den rosa lymfositiska (T och B celler) omgivningen
Rödpulpa: flera tvärnitade blodkärl med endotelceller i omkretsen + mellanåtliga makrofager som fagocyterar
LY9 Mjälte
Sinusnoid
Röda pulpan består av retikulärt nätvärk som har sinusnoider i mellan
eftersom det är blodkärl och blodkärl har endotelceller
LY9 mjälte
bark/cortex
Området där T-celler tränas upp
mörkare perifer del som omger lobulus där i center är det mera ljusrosa pga märg/medulla.
Ly 6/ly 7 Thymus
Hassalska kroppar
Finns i märg/medulla bland makrofager och fettceller
rund-ish och rosa med/utan mörka prickar i
LY6/LY7 Thymus
läppröda
- tungans 3 delar: hud, läppröda, munslemhinna
- huddelen har talgkörtlar och hårstrån men EJ läppröda!
LR. har extra tunt förhornat lager och höga bindvävs papiller mot ytan där blindkärl går igenom
mucosan är ej förhornat och avtar från papillerna
MT6 Läpp
tvärstrimmig muskulatur
center av läppen består av TM. m. orbicularis oris
i lamina propia av läppen finns körtlar
MT6 Läpp
papillae filiforme
tungans ovansida med förhornad toppars taggar
under det är lite lamina propia sedan är det skelletmuskelceller i alla riktningar!
undersidan är slät med flerskiktat oförhornat skivepitel då det e vanlig mukusa
MT3 tunga
papillae fungiforme
svampformade och sticker ut från ytan
är röda prickar på främresidan utifrån
fettväv, salivkörtlar och muskler finns under histologis
MT4 Tunga
papilla circumvalata eller papillae vallate
längst bak i tungan som en valgrav
- smal skälk med von Ebers körtlar vid valgravens ende
- smaklökar längs valgravens sidor (ljusa runda cirklar i rad)
- omgiven dorsalt av muskler i alla riktningar + mukösa(ljusa i bunt) körtlar, serösa (mörk kontrast i hög) körtlar och vita fettceller.
MT5 Tunga
von Ebners körtlar
finns i enden av papillae circumvalate längst bak i tungan
PC. valgrav avslutas med en anslutning till VE.körtlar
MT5 tunga
Dentin
Dentin är tjockt ljust lager som omger pulpan
dentin har två väck från sidorna där emaljen har suttit
odontoblasterna är ett smalt lager av celler mellan dentinet och pulpan
MT19 tand in situ
cement
rotcement klär dentinet från emaljgränsen till roten lite mörkare skikt.
innehåller cementocyter i lakuner???
MT19 tand in situ
Tidigt anlag tandutveckling
två anlag: övre och nedre blivande käke.
Nedre är blivande underkäke.
ameloblasterna i crosanten kommer utvecklas och mitt emot är det odontoblaster i bindväv som kommer utvecklas
sydväster är det som en appendix: permanent tandanlaget
MT7 tandanlag
var sker positiv/negativ selektion?
i cortex thymus sker positiv selektion
i medulla sker negativ selektion
de hassalskakropparna i medulla har typ 6 celler som karatiniserats
randsinus
kring lymfnoden finns randsinus
den hittas vid ovansidan där trabecule grenas dess hålrum
LY2 Lymfkörtel LY3 Lymfkörtel
märgsinus
bredvid banden av retikulära celler och lymfocyter i medullla hittas märgsinus som är runda veckan emellan
svart omgivning
LY2 Lymfkörtel
trabecule sinus
parallelt med trabeculen finns trabeculsinus
lymfkörteln ly2
elastiskt brosk
elastisk brosk finns i epiglottis
det är målrikt med chondroblaster?
cv12 epiglottis
respiratoriskt epitel
cylindriskt skenskiktat epitel med cilier i trachea
lite mörkare och har adipocyter under
re2 trachea
stratum papillare
Översta lagret av dermis som är mot förhornade epidermis
består av lucker bindväv och har bindvävspapiller mot epidermis
under är stram oorginiserad bindväv
HU6 tåblomma
stratum reticulare (läderhud)
mer kompakt, fibröst bindväv och är under stratum papilare.
stram oorganiserad bindväv
över subcutis/hypodermis
HU6 tåblomma
stratum basale
bildar ceratinocyter i basala lamina I epidermis
ETT lager av kubiska till cylindriska celler på bm
Ovan är Stratum spinosum
HU6 tåblomma Hu7?
stratum spinosum
över stratum basale och under stratum granolusom
fästa med desmosomer och har kärna
HU6 tåblomma, HU7 fingerblomma
stratum granulosum
täckt med granula mörka (keratohyalin granula som är förstadie åt cellens keratin)
efter denna fasen dör cellerna och zonen blir stratum luciadum med kärnfria celler
HU6 tåblomma, HU7 fingerblomma
stratum lucidum
före stratum granulosum och innan stratum corneum
homogent, mörkt och kärnfritt
HU6 HU7
stratum corneum
hornlagret med helt utfyllda döda keratin kärnor
innan stratum disjunctum men efter stratum corneum
HU6 HU7
stratum disjunctum
förhornat lager som håller på att flagna bort
döda celler som lämnar
efter stratum corneum och saknar desmosomer
HU6 tåblomma, HU7 fingerblomma
subcutis/hypodermis/underhud
under dermis
flera adipocyter
merokrina svettkörtlar med flerfaldiga epitel mellan dermis och subcutis
HU6 HU7
nervändslut
(meisners känselkropp är i papill spetsarna dermis)
nervändslut finns ur meinsnerskroppar i stratum papillare
HU7 fingerblomma
talgkörtel
talgkörtel är vid och tömmer sig i hårfolikeln
holokrin körtel som går i apoptos mot hårfolikeln
HU2 Hjässhud
svettkörtlar
tobulära körtlar som kan utsöndra sekret merokrin/apokrin/holokrin(?)
har utförsgång med två lager kubiska celler, mörkare än körtlarna
finns i dermis och hypodermis
HU2 Hjässhud
ytre epiteliala skidan
mörkare zon mot den inre epiteliala skida där de tillsammans omger (ljusa) hårstråt
HU2 Hjässhud
pilus
självaste hårstået mellan de inre epiteliala skidorna
kan färgas gult
HU2 Hjässhud
apokrin körtel
omgiven av enskiktat kubiskt epitel
stora och ihåliga i lumen och de merokrina är mindre!
korta utförsgångar tömmer sig i hårfolikel kanalen
HU4 axillarhud
icke lackerande mamma
mycket bindväv
mycket adipoctyer
körtelrodument
har utförsgångar omgivna av(tunn mörkrosa) rudimentär körtelvävnad
HU8 Mamil
lackterande mamma
mycket sekretoriskt epitel - bildar mjölk
utförsgångarna är stora och har tydligt blåa bindväv kopplade
ensiktat epitel med myoepiteliala celler (de klämmer fram mjölken)
HU9 lackerande mamma
mjölkgång
epidermis är starkt väcka pga mycket muskelceller som drar ihop huden
mycket bindväv och glatta muskler där i finns mjölkgångarna!
de har sekret som töms från varje lob
avlånga vita i insidan och omgivna av rosa omkrets väck
HU1O mamill
duktil lactiferi
utförsgångar från bröstkörtels lobuli mynnar här
vinkelrät mot bröstvårtans yta
HU10 Mamill
hyalint brosk
hyacint brosk är utanför submekosa
respatoriskt epitel är tunt och mörkrosa med cilier
hyacint brosk är i utsidan av preparatet medan respaktorisk epitel är i insidan
RE2 trachea
serös körteländstycke/acinus
mörk med tydlig cellkärna
största typen av spottkörtel
omges av bindvävskapsel som delar den i lober och lobuli
i lobuli finns adipocyter bland körtelacini
MT13 parotis
skarvstycke
sammankopplar de olika acinus (som innehåller acinus cells) via intercalated duct dvs skarvstycken
har en rad kubiska celler
liten,smal och avlång snitt mellan de serösa acinus
MT13 Parotis
sekretör
straited duct (sekretör) har cylindriska epitel och sammankopplar de olika skarvstycken (intercalateed duct)
runda ljusa cirklar som epitel bland mörkare serös acinus
skilda från körtlarna
MT13 Parotis kolla lp8 paneras
utförsgångar från spottkörtlar
omgivna av bindväv
de minsta har cylindriska epitel sedan flerfaldigt, två-fler skiktat
är oval/rund omgiven med tunt skikt epitel
är en bit ifrån självaste körtlarna
MT13 parotis
serös/mukös/seromukös
stor ihålig vit med rosa omgivande celler- mukös
ett mörkare skikt med lite mindre diameter - serös
när det finns ett skikt som täcker det vita - seromukös/gianuzzis halvmåne
MT15 Submandibularis
peyers plack
lymfoid vävnad med lymffoliklar i lamina propia
slemhinnan täcks av villie över submekusan
peyersplack är rundisch färgfattiga och under villie
har inga villie
GI10 Ilium
villie
på hela slemhinnan och är starkt väckad mot lumen
täckt av entrocyter, bägarceller och lymfovyter med mikroville på dess yta
under på botten är bla panethceller
villie kan öka på ytan
GI10 Human ileum
krypta
i villie finns lamina propia som är inom hela Villes väck ner till m. mucosa som avslutar slemhinnan
kryptan är väcken som länkar de olika närliggande villies
GI10 Human ilium
panethceller
finns längst ner i kryptorna
har granula som färgas tydligt gulröd som skugga
GI10 Ilium
mikrovillie
siter på villie och är små tunna trådar som sticker ut från apikalytan
GI10 Human ilieum
entrocyter och bägarceller
ljusa skuggliknande celler
har mikrovilli mot apikalyta
bägarcellerna är mellan entrocyterna i form av kärnfria ljusa bägare mot BM
lymfocyterna är de tydligt mörka små runda cellerna
GI10 Human ileum
flerskiktat plattepitel
cylinderepitelet som är sub övergår till skivepitel och omger analkanalen
epitelet är ljust
övergången är tvär och rectum ät tjock (med bägarceller och kryptor)medan analkanal är tunnare med flerskiktat oförfarna skivepitel
GI18 Övergång mellan rectum och analkanal
inre sfinker
distalt om analkanalen finns sfinker
en förtjockning av inre cirkulära muskellagret som sedan distalt blir tvärstrimmigt muskelatur
GI18 rectum analkanal
parietalceller
i hela granducale gastricae och i mellersta delen av körtlarna
stora runda där mellan finns mukösa halvceller
röd/orange pga producerar hcl
GI4 magslemhinna, corpus gris
foveolae gastricae (gastric pits)
slämmbildande ytepitelceller som går ner i gastric pits
hål som öppnar sig i slämytans yta
cylindriska körtlar mynnar från undersidan av hinnans väck
GI4 magslemhinna corpus gris
glandulae gastrica
botten av slemhinnan finns väck som är cylindriska mörka körtlar
enkelt tubulära längs hela mukosan ner mot m. mucos
GI4 magslemhinna corpus gris
Mukösa halsceller
mellan parietalcellerna finns mukösa halsceller apikalt i glandulae gastricae körtlarna
GI4 magslemhinna corpus gris
huvudceller
bildar zymogen
basalt i glandulae gastricae och över m. mucosa
färgas mörkare
GI4 magslemhinna corpus gris
Brunners körtlar
mukös körtleb i submecusan hos deudenums (mukosa) villie som har kryptor där brunners körtlar mynnar i submekusa
körtlarna är i små samlade kolonier
m. externa är under körtlarna där adventitia kommer sedan
GI7 övergång magsäck och deudenum
central ven
finns central i varje lobus
liten vit rund bland hepatocyterna och sinsuiderna
har endotelkärnor i sig och mynnar åt alla sinusonider
utan bindväv runt om
LP5 lever och gallblåsa
periportalt fält
när flera leverlobuli möts bildas det periportalt fält
LEVERLOBULOS HAR CENTRAL VEN OCH HAR CA6 PERIPORTALA FÄLT OM SIG
vitt runt ish snitt större än central venen
har i sig bla avlång gallgång, rund arterna hepatica och en del av vena porta
LP5 lever o gallblåsa
kupfferceller
kring centralvenen finns flera sinusoider som livnära sig på centralvenens blod
kupfferceller kantas hos dessa sinusnoider
kuffercellerna fagocyterar och är mörklila
LP5 lever o gallblåsa
langerhans cellöar
i paneras är körtlar i öar liknar glattmuskelatur där är lö. som är ljusare med “samma mönster”
LP8 panceras
Ateria hepatica
finns i periportala fältet
lite större rund ihålighet som ligger ihop med perioprotala fältet
kärnfri och större än gallgången (med kubisk epitel)
LP5 lever o gallblåsa
gallgång
kubiskt eller cylindriskt epitel som är runt
ihåligt och kärnfritt i mitten
är mindre än vena hepatica
LP5 lever o gallblåsa
taniae coli
de 3 longitudinella distinkta muskleband i colon väggen
mucosa>sumucosa> cirkulära muskler> longitudinella muskler
GI19 Kolon
lymfoid vävnad
ligger i ansamlingar av lymfocyter
Avgränsad cirkulärt
GI15 appendix
tubulär körtel
löper från mukosans yta
ihåliga celler - bägarceller
panethceller saknas
GI19 kolon
zona glomerulosa
precis innanför kapseln
celler i kluster
mörkare nyans av rosa i ett relativt tunt skikt innan zona fasiculata
EN7 Binjure
zona faciculata
lite ljusare nyans på zonen
har sinusoider
lagrar kortisol som gör den ljusare
under är zona reticularis
EN7 Binjure
zona reticularis
lite mörkare än zona fasiculata
oordnade celler, ofta i strängar omgivna av sinusoider
har celler med granula, makrofager mm som e mörkare
EN7 Binjure
märgen
efter zona reticularis med dem mindre cellerna är medulla central
i märgen är det märgceller
vensjö med eretrocyter
EN7 Binjure
neurohypofysen
grisrosa område som är vid violetta rathkers ficka
pituicyter som är avlånga och brunaktiga
mörkrosa kärl med gula retrocyter
EN4 Hypofys
adenohypofysen
gulaktig med fyllda celler dvs acidofila
har lite basofila celler som är blåröda
har kromofoba celler som är svagt färgad i cytoplasma och nästan ingen granula
har eretrocyter som är små gula och glansiga
EN4 Hypofysen
pituicyterna
hittas i neurohypofysin
som är avlånga och brunaktiga gliaceller
tydliga cellkärnor
EN4 epifys?
kromofoba celler
hittas i adenohypofysen
kromofoba celler är svagt färgad i cytoplasma och nästan ingen granula
avlånga bruna pituicyter med tydliga cellkärnor utan hormoner
kärl med gula eretrocyter
NE4 Hypofys
kromofila celler
kan vara basofila eller acidofila
acidofil- gul cytoplasma celler med orange/bruna kärna EJ fettcellerna
basofilaceller- mörkare violettfärgade
finns i adenofysen
EN4 Hypofysen
pars neurosa
neurohypofysen består av pars neurose och infundibulum
kommer efter pars intermedia och är väldigt lucker och ljusrosa
Insidan av neurohypofysen?
EN4 hypofys
follikelceller
ljus jämt färgade cirkelaktiga massor “sköldkörteln” med proteiner dvs kolloid
kan vara stora och små
omgivna av mörklila follikelceller
EN1 Thyrodeia
huvudceller och oxyfila celler
ligger i parathyrodeia
central kärna
små huvudceller- bildar PTH celler för ökad kalcium, mindre cytoplasma
oxyofila celler- i grupper eller enskilda med större än huvudcellerna, tjockare cytoplasma och rosa
mellan är adipocyter
EN2 Parathyrodeia
pinealocyterna
tillverkar melatonin
svagt färgade med stora oregelbundna och otydlig kärnor
EN6 Epifysen
hjärnsand eller acervuli cerebri
mörkrosa tydliga fläckar
ökar med åldrande är kalciumsalter
EN6 Epifysen
gliaceller eller astrocyter
avlånga, mörkfärgade som pinealocyterna
5%
EN6 Epifysen
