Block 3 Teori Flashcards

1
Q

Slemhinna

A

Mucosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Mucosa funktion

A

Slemhinnan är ett barriär mot omvärlden

Förhindrar uttorkning

Läckage av vätskor

sekretion som utsöndrar stora volymer sekret

Immunologiskt skydd pga bär på patogener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

läppen

A

ansiktshud: flerskiktat förhornat skivepitel med hårfolliklar och talgkörtlar

läppröda, värmis: flerskiktat förhornat skivepitel MEN saknar hårfolliklar och talgkörtlar + har ytliga dermala papiller med mycket blodkärl. papillerna ger den läppröda färgen.

munslemhinna: flerskiktat oförhornat skivepitel, försörjning av lucker bindväv med lamina propria, innan det finns submucosa med mindre spottkörtlar
m. orbitalis oris- skelletmuskel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

munslemhinnan

A

flerskiktat oförhornat skivepitel, försörjning av lucker bindväv lamina propria, innan det finns submucosa med mindre spottkörtlar

vid gommen och tandköttet saknas submekosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

tungans histologi ytligt 3 delar

A

ovansida: täckt med speciella mukosa och dess papiller
mitt: tvärstrimmig skellet i flera olika plan vilket ger flexibilitet
undersida: flerskiktat oförkortat epitel med lamina utan submekosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

tungas ovansida papiller

A

sulcus terminalis är v formad och avgränsar tungans delar där den täcker den bakre tredjedelen.

4 papiller:
mot sulcus terminalis hittas 8-12 papilla circumvallate. runda och dess Vallgravarna löper längs hela papillen och smaklökarna är på kanten. flerskiktat oförhornat skivepitel och har von ebners körtlar som tvättar smaklökarna med sekretet som rinner genom valgravarna.

vid kanterna finns parallellt löpande papilla foliate som är täckt av flerskiktat oförhornat skivepitel lateralt i bakre delen av tungan. i botten är körtelgångar som tömmer sekret i klyftorna från VON EBNERS körtlar (seröst sekret). papilla foliate är enkel att se hos unga och har smaklökar.

sedan kommer papilla fungiforme som är mindre och utspritt och täcks av svagt förhornat skivepitel men även padilla filiforme, där enstaka smaklök är på ovansidan mellan papilla och slitytan och har bindvävs papiller som går upp mot smaklökarna. FUNKTION: smaklökar.

papilla filiforme täcker hela tungans ovansida och är hajfenformad
djupa klyftor mot svalget som separerar papillerna och det finns smaklökar på dessa papiller. det är flerskiktat förhornat epitel och för födan ner mot svalget. mekanisk funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

smaklökarna

A

inbäddade i epitelet och har kontakt med munhålan genom smakpor.

består av 3 celler:
smakceller (blek och rund cellkärna) med smakreceptorer. har mikrofilmer ur porerna

stödjeceller (mörkare och avlång kärna) som löper från basala delen med smakcellerna. har mikrovilli ur porerna.

basala celler som är i basala delen och kan förnya sig till de två typerna av celler via diff. smakintryck skickas via smak fibrer genom att smak cellernas afferent smak fibrer kopplas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

smak receptorerna

A

Smakreceptorerna hjälper oss hitta rätt föda och fångas på 3 sätt där

bitter, söt och umami kräver G-protein kopplade receptorer och den ökar kalcium-jon koncertatione och stimulerar signalering i synapsen.

sur och salt sker via jonkanaler där receptorerna aktiveras och leder till frisättning av kalcium som ger en synaps.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

typer av tänder

A

incisiver 1+2

caniner 3

premolaris 4+5

molaris 6-8

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

tandens olika delar

A

emalj av ameloblast

under är dentil från odentoblasterna

innanför dentil är pulpa med luckerbindväv, kär och nerver

cement täcker tandets rot av cementocyter i lakuner och skickar ut cellutskott i canaaliculi

paradontalligamant håller fast tanden i tandköttet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

tandets utveckling

A

utvecklas från två hästsko strukturer pga dental lamina

cap stage:
dental lamina förtjockas i nedre mesenkym där överkäke och underkäke bildas och bildar dental papilla som kommer utgöra dental pulpa.

odontoblaster kommer att producera dentil som gör att benstrukturer byggs mot dentilytan och ameloblaster kommer att bygga upp emaljet.

tand av två yttyper har skapats där center är pulpa, täckt av dentil, täckt av emalj. ameloblaster är omringat i utsidan nu.

är tanden är mogen kommer den rektulera och då kommer emalj cellerna ha försvunnit.????

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

stora sportkörtlarna

A

3st utsöndrar sekret

  • parotis framför örat och har lång utförsgång, med serösa ändstycken i körtel parenkym och bindvävsstråk med utförsgångar (secretory ducts) mellan loberna
  • glandula submandibularis har mixade ändstycken men mest serösa i lober med bindväv emellan. och har giannuzzis halvmåne. med utförsgångar emellan i bindväven.
  • glandula sublingualis under tungan och har många utförsgångar främst mukösa med utförsgångarna (kan ha gianuzzis halvmåne) mellan bindväven.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Spottkörtlarna är tubulus alveolära körtlar som har körtelendslutar uppbyggnad?

A

finns 3 typer:
första är “intercalated duct”; platt kubisk epitel utsöndrar bikarbonat absorberar kloridjoner.

andra är “striated duct” ; kubisk till cylinderformad enskiktat epitel som absorberar natrium, utsöndrar kalium och bikarbonat.

och sista är utförsgången som tömmer sig i munhålan “excretory duct” som är flerskiktat kubisk eller cylinder epitel, separerar körtelns lober.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

typer av spottkörtlar dess former

A
  • mukös ändstycke med musköts sekret som tenderar att suga in sig vatten och då blir kärnan perifier basofil.
  • serösa har mera vattning enzymrikt sekret som har runda cellkärnor där sekretoriska granula är rödaktig i cellens apikala yta.
  • mixade ändstycken är en blandning av serös och mukös där den serösa är undertryckt platt hatt på sidan av ändstycket. dvs sero-muköst ändstycke.

giazzunnis halvmåne- prepationartefakt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

tonsiller

A

lymfatisk vävnad i mukosa och pharynx (formar ring runt svalget). epitelet formar djupa klyftor i slemhinnan o kantas av lymfvävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

ytförstoring principen

A

större yte= effiktivare absorption/sekretion

tarmslehinnan s yta maximeras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

plicae circularis

A

väck i tunntarmsväck som bildar gardiner till ena halvan av tarmen. väcken är mukosa och submukosa

täckt av villie som kan expandera ytan

m. externa sen kommer submukosa. och sedan m.muscularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

liber Kuhn’s kryptor

A

liber kuhns kryptor mellan villie som tömmer körtlarna från mukosa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

tunntarmens epitel har 6 celler ???

A

entrocyter:enskitat cylinder epitel

bägarceller: har sekretorisk granula som kan blåsas upp, har mukus.

stamceller: placerade från kryptans botten och kan dela sig hela tiden (långsamt) men kan ersätta de 5 andra typerna av celler.

entroendokrina celler. producerar peptidhormoner

panetceller: precis i kupans botten och färgas kraftigt rött

M-celler.
tätt packade lymfatiska celler med lymfnoder dvs peyers plack i mukosa distalt i tarmen. transporterar antigenpresenterande celler till antigen och kan presenteras åt b och t cellen.

20
Q

entrocyter

A

entrocyter:enskitat cylinder epitel, utvecklat mikrovillie system

har proteoglykaner som kan skapa en speciell mikromiljö

brush border är mikrovillie + glykokalix.

basolaterala membran som hålls av tightjunctions.

producerar zymogen

21
Q

entroendokrina celler

A

producerar peptidhormoner

22
Q

M cellen

A

tätt packade lymfatiska celler med lymfnoder dvs peyers plack i mukosa distalt i tarmen.

transporterar antigenpresenterande celler får tillgång till antigen och kan presenteras åt b och t cellen.

ger access till de lymfatiska celler till b och t cellerna.

23
Q

colon delar och översiktlig funktion

A
cecum
colon ascendens
colon transversum
colon decendes
colon sigmoideum
rektum
analkanal.

absorberar vatten och salter tills avföring är trögflytande

24
Q

leverns blodförsörjning

A

får blod via porta systemet (vena porta) och sedan till övriga kroppen.

där bearbetas ämnerna och skickas ut.

samtidigt transporteras blod till levern via arteria hepatica vilket e viktigt då levern är metaboliskt aktiv.

25
Q

lever lobulos

A

centralvenen är omgiven av portalfält längs kanterna.

blodet förs in via porta fältet där artära hepatica och vena portas blod samlas här. f

rån portafälta skickas dem och blandas i centrala vena där den sedan transporteras till vena cava och tömmas i ….

emellan finns sinusnoider där hepatocyter finns som utför leverfunktionerna.

26
Q

cellerna i lever lobuli

A

hepatocyter- stora och multi nucleolära celler med tight junctions= skapar hålrum som är gångsystem åt gallsekret= “gall kanalikuli”

disses spatium: på apikala ytan

klupffercell: ersätter ibland endotelen och är fagocyterande celler
itocellen: lite cell och lagrar A vitamin i vila, vid leverskada produceras kollagen som leder till leverfibros

leversinusoid- hålrum mellan

endotelceller- fenistrerade leversinsoider

27
Q

pakeras utsöndring

A

exokrin- producerar pancerassekret med zymogena nedbrytningsenzymer och utsöndras i deudenom med gallväggarna i “papilla duodei”

endokrin- producerar insulin och glukagon som insöndras i blodkörteln- reglerar blodsockernivån

sekretet samlas i enceratic duct

28
Q

leverns histologi

A

portal lobule- fokus på gallan

hepatic acinus- fokus på blodet med 3 zoner

hepatic louble- innehåller hepatocyter som försörjer levern

29
Q

vad sker vid hög blodsocker?

A

parkeras kommer utsöndra insulin samtidigt som socker sugs upp av levern. skellet och fett

30
Q

vad sker vid lågt blodsocker?

A

levern frisätter glukagon> glukagon hjälper eleverna att omvandla glykogen till glukos> glukos frigörs till blodet> blodsocker nivån återställs

31
Q

adexa

A

vad huden innehåller:

hårsäckar
svettkörtlar
talgkörtlar
naglar
känselstrukturer
32
Q

hudens funktion

A

skyddar mekaniskt från omgivningen
skydd mot uv-ljus
har celler som presenterar antigener för lymfatiska vävnader
homeostat som reglerar temp och vätskeförlust
mediterar känsel
metaboliska funktion tex vitamin D

33
Q

Epidermis uppbyggnad och funktion…?

A

bindväv av bm “stratum basale” där mitotiska celler vilar (celler som kan bli karatonocyter)

Stratum spinasum är på stratum basales och fäster med varandra med desmosomer och producerar cytokeratin. desmosomer är i sidan och hemidesmosomer mot botten.

över är det stratum granulosum och där keratoheyalin som buntar ihop cytokeratin inför förhorningen. bildar även lameller bodies och är ihop satt med tight junctions.

längs upp är mognadsfasen i stratum corneum där desmosomer finns emellan och vatten under där tj finns. här kmr cellkärna o organeller bryts ned och granula och lamella bodies frisläpps.

stratum lucidum mellan granulosum och corneum och är platta oljiga celler som är döda karatocyner som flagnar av pga desomosomerna är borta.

34
Q

epidermis celltyper

A

1- keratinocyter - utgör barriärfunktion, mekanisk funktion och genomtränglighet skydd.

2- melanocyter- producerar melanin (cellkärna i stratum basala med utskott till stratum spinosum) och skyddar mot uv ljus.

3- langerhand celler/adigenpresenterande celler - makrofag från monocyter. ligger centralt i epidermis med cellkropp i spinosum eller granulosum med utskott som känner av ytans omgivning och visar upp antigen i närmaste lymfnod.

4- merkelscell- i stratum basale utan utskott men är en mekanoreceptor.

35
Q

hur skyddar melanocyter mot uv-ljus?

A

melanocyter avger pigment till keratinocyter via melanosomer som är emellan melanocyterna och transporteras via dess utskott.

DVS cytokrin segretion > keratinocyten fagocyterar en del av melanocytens cytoplasma > blir till en enhet där melanosom sitter runt cellkärna för skydd.

36
Q

dermis

A

hittas under epidermis och över hypodermis

överst är stratum papilare med luckerbindväv och papiller som ökar kontaktyta för stamceller.

under är stratum retikilare av stram bindväv med dragfasthet “langners linjer”.

under dermis är hypodermis med adipocyter.

37
Q

ytligt hur känseln i huden sker

A

sensoriska delvis myeliniserade nerver med nervendslut i dermis/epidermis. känselstimulin uppfattas av nedvänd strukturer eller fria nervändar.

38
Q

känsel via epidermis

A

bara fria nervender som slutar i stratum basale i markelcell där tryck och beröring känns dvs mekaniskt sensorisk. medan dem med nervendslut i stratum spinosum eller granolus känner mekanisk stimulans dvs värme/kyla.

39
Q

känsel via dermis

A

fria nervändar mot hårsäckar då håret böjs/dras - rörelse och smärta
inkapslade nervändar som är mekanosensoriska 3 typer.

paccinis koppar där lameller av schwannceller, bindväv och kapsel som känner av tryck/vibration via lamellens rörelse.

meissens kroppar i stratum papilare med schwanceller i insidan med bindvävskapsel med nerv och myelin dessa känner lätt beröring och strukturer med tjockhårfri hud.

ruffinisk kroppar är bara av nervände, bindvävskapsel och vätska dessa känner av sträckning i vävnader.

40
Q

hårsäck och talgkörtel koppling till hår

A

1-stamceller i hårmatrixcellerna vandrar ner till botten av hårsäcken>

2-utvecklas till hårmatrixceller>

3-diffar till keratinproducerandeceller>

4-blir antigen till hår eller innre epiteliala skidan>

5-de förhornas ju längre ut mot center > hår har skapats.

cebocyter tillverkas av stamcellerna runt talgkörteln > cebocyterna tillverkar talg> talget diffar ut mot hårfolikel> frisätts inför smörjning genom holokrin sekretion> hela cytoplasman med sekret smörjer hårfolikeln

41
Q

vilken muskel får håret att resa sig?

A

m. arrector pili

42
Q

svettkörtlar typer

A

svettkörtlar är 2 typer:

ekrina - över hela kroppen reglerar kroppstemperatur

apokrina körtlar - i anslutning till hårsäckar och vid armhåla och genitalia och aktiveras vid stress

43
Q

skrin svettkörtel

A

tubulär vindlande körtel med utförsgångar mot epidermis och består av övre utförsgång (kubisk epitel) och en nedre (flerradig) körtel del.

på bm vilar 2 celler:
clear cells (utsöndrar svett) 

dark cells (utsöndrar proteinrik sekret).

platta celler på bm “myoepiteliala celler” som hjälper till att pressa ut sekret. aktiveras av temperatur och stress

44
Q

apokrina Svettkörtlar

A

tubloära vindlande körtlar med utförsgång mot hårfollikeln.

är inhålig i lumen där sekret lagras.

kortare utförsgång och enkelt epitel i körteldelen med sekretoriska celler med myoeptelialaceller under.

45
Q

bröstkörteln

A

10-20 seperata louber av loubili med mjölkgång och flera acini körtelendstycken. körtelendstycken är omgvien av lucker bindvav som blir stram med insprängda fettceller. lactiferous duct (mjölkgång) och sedan sinus (nära bröstvårtan).

hos inaktiv mamma är det mindre körtlar med mycket stram bindväv mellan loberna.

hos lakterande mamma är det lite bindväv med störe körteldelar epiteldelen blir kubis.

bröstkörteln är apokrin körtel med apokrin sekretion av lipider men mjölkprotiner med merokrin sekretion.