bindväv brosk och fettvävnad Flashcards
(20 cards)
fibroblast
avlånga celler som finns i alla vävnader
producerar prokollagen (dvs fibrer) och grundsubstans
egentlig bindväv
består av
luckerbindväv och stram bindväv
lucker bindväv
- cellrik avlång kärna
- innehåller oftast fibroblast pga mycket grundsubstans
- runtom finns kollagentrådar
- finns under epitel
- har många immunceller
stram oregelbunden bindväv (h8)
- tjocka buntar av kollagen i olika riktningar
- mycket fibroblast
ex runt tarmen, dermis, periosteum
stram organiserad bindväv
- parallella kollagen fibrer mellan fibrerblaster
- omringad av stram oregelbunden bindväv
- dålig blodtillgång
ex sena, ligament
varför är kollagen starkt
det är uppbyggt av korsbindningar av kollagenfibrill
hydroxylisering kräver aminosyror som fäster för att korsbindningen ska uppstå och processen kräver c-vitamin
retakulär bindväv
-kollagen 3
-svarta retakulära trådar
-stor, ljus, rund/oval kärna
-fintrådig nätverk
ex i mjälten, initialt vid sår läkning
elastisk fiber
-gult av elastin
-tunna och långa
ex urinblåsa, hud
grundsubstans
protoglykeber av protein + glykosaminoglykaner
mastcell
- liten kärna ofta dold av granula
- blå/grön
- omgiven av cit/genomskinlig bubbla
- antikroppar vid allergi
- liten rund cell med central kärna
i lucker bindväv
plasmacell
- producerar antikroppar
- perifier rund och liten kärna
- finns i benmärg
bindväv av kondrocyter
- untsöndrar mycket extracellulär matrix
- mycket grundsubstans lite kollagen 2 gör den stöttålig
ex ledbrosk där trycket fördelas på ytan
typer av brosk
haylint- mellan leder, genomskinligt och omgiven av luckra bindväv TILLVÄXTPLATTA med osteoblaster
finns i fosterskellet och trakea
elastiskt brosk- av elastin som gör det stelare stöd åt mjukvävnad
tex i öronsnibben och förkalkas ej av ålder
trådbrosk- tätabuntar av kollagen, stram regelbunden bindväv
brun fett
5% av barnet och lite hos vuxna
kopplar bort atp syntes i kroppen därför kommer atp bli till värmenergi
vit fettvävnad
-tillplattad kärna tryckt mot kanten av cellen
-ser ut som tomt hål i vävnad
-lagrar energi
-stötdämpande
ex handflata, fotsula
makrofag
bindvävscell som fagocyterar främmande ämnen
har mycket lisosom
mesenkymal binväv
väldigt tunn
kan utvecklas till fibroblast vid intramebrannös benbildning
intramebranös benbildning
direkt ben bildning - platta ben
1- mesenkymala stamceller diffar till osteoprogenitor som diffar till osteoblaster
2- osteoblaster producerar osteoider dundundun PRIMARY OSSIFICATION CENTER
3- osteoblasterna delar på sig + mineraliserar osteoiderna
dundundun OSTEOCYTER skapas
4- osteocyter mognar till ben
5- kärl tar sig igenom brosket och ger näring dundundun BENMÄRG och OSTEOCLAST tar sig in
6- mesenkymala stamceller blir till periosteum
6-
endokondriel benbildning
1- runt brosk blue print på hyalint brosk blir perikondriets celler osteogena.
chondrocyter förkalkas och gör hålrum
2- blodkärl tränger in sig och för in msc och fibroblaster
3- fibroblasterna diffar till osteoblaster som producerar spongiöst ben dvs osteoid som skapar ben aka PRIMARY OSSIFICATION CENTER
4- remodelering ger medullära hålrum
5- remodellering fortsätter i epifysens dvs SEKUNDÄRA OSSIFICATION CENTER
6- tillväxtplattan fortsätter mogna mha epifysens chondrocyter växer och delar sig -> osteoblast migrerar till dialysens döda celler och bygger upp tillväxtlängden!
endokondriel ossification steg
reservbroskzon- vilande chondrocyter
prolifeationzon- chondrocyterna delar sig och benmallen växer
hypertrofizon- chondrocyterna blir stora
klacifiseringszon. chondrocyterna klassificeras och dör, brosk rester förblir kvar
benbildnings zon- benmärg för med ostektas som bryter ned brosket men har kvar flisor och osteoblast fäster sig på flisorna och bildar ben runt dem
