Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Näringsfysiologi > Häst > Flashcards

Häst Flashcards

1
Q

Vad är hästar evolutionärt anpassade till att äta oavsett vad de används till?

A

Gräs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur ser frilevande hästar ätbeteende ut?

A

Frilevande hästar betar 10-14h per dygn uppdelat på 10 perioder, om det är ont om föda så kan de beta upp till 18h per dygn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur ska hästars ätbeteende se ut?

A

Bra att de äter ofta men det ska vara på rätt sätt! Strövar långsamt medan de äter.

Längsta pauserna är ca 4h men 90% är kortare än 2h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan hända om hästar inte får söka föda?

A

De är programmerade att beta och söka föda under lång tid och om de får för kort tid att äta på så kan de utveckla sterotypier.

Om de äter ensilage stilla i en hage blir det inte ett naturligt ätbeteende och kan ge övervikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en ponnys konsumtionsförmåga?

A

Ponny kan äta 1,5-5% av kroppsvikten i kg ts

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en stor hästs konsumtionsförmåga?

A

Stor häst kan äta 1,5-3% av kroppsvikt i kg ts

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en högdräktig stos konsumtionsförmåga pch varför?

A

ca 2% av kroppsvikt i kg ts på grund av platsbristen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad beror intervallet i konstumtionsförmågan på?

A
  • Intervallet beror i hög grad på fiberinnehållet
  • Ju lägre fiberinnehåll desto högre intag eftersom det går fort att tugga.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Måste en häst äta mer halm eller tidigt skördat vallfoder för att bli mätt?

A

De måste äte mer tidigt skördat vallfoder än halm eftersom halm innehåller mer fibrer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var sker den mekaniska nedbrytningen hos häst?

A

i munhåla via tuggning.
Det är den enda mekaniska nedbrytningen som sker. Partikelstorleken är det man kommer hitta i träcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Var sker den kemiska enzymatiska nedbrytningen hos häst?

A

i magsäck och tunntarm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad sker mikrobiell nedbrytningen hos häst?

A

Mikrobiell nedbrytning i grovtarmen. Den är väldigt central i att smälta hästens foder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

har hästar en stor grovtarm relativt till tunntarm och magsäck?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur tuggar hästar?

A

Hästar har en smalare underkäke än överkäke. De tuggar fodret på en sida i taget.

Tuggrörelser är olika för pellets och hö, mer utförlig cirkelformad rörelse vid grov foder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur påverkar tuggningen tänderna hos häst?

A

Tuggningen har betydelse för hur jämnt tänderna slits, om de inte tar ut cirkelrörelsen tillräckligt så kan de få vassa taggar som inte slits ner. - Kan finnas en viss koppling mellan typ av foder

Tänderns slits med 1-2mm per år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad stimulerar saliv prouktion hos häst?

A

Behöver foder i munhålan för att stimulera salivproduktion, särskilt vid grovfoder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Varför är salivet viktigt?

A

Salivet smörjer och buffrar (pH 8-9) för at höja pH i magsäcken.

Om de inte har tillräckligt med saliv kan de få foderstrupsförstoppning som kan trycka på luftrör och ge respiratoriska problem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

har hästar amylas i salivet?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Varför kan hästan inte kräkas?

A

Magsäcken har en enkelriktad ingång. Ett lock gör att foder enbart kan åka nedåt, vilker gör att hästar inte kan kräkas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur länge behöver en häst fasta för att magsäcken ska bli helttom?

A

8-12h.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

passerar födan magsäcken snabbt eller långsamt?

A

födan passerar fort och stannar inte särskilt länge. Men magsäcken är nästan aldrig tom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Passerar kraft eller grov foder snabbast?

A

Grovfoder.
Kraftfoder passerar inte lika fort som grovfoder, stimulerar inte magsäckstömning på samma sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad händer med vattnet i magsäcken?

A

Vattnet blandas inte med fodret utan går längs med inre kurvaturen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kan hända om hästar äter mycket stärkelerikt foder?

A

Stärkelserikt foder i stora mängder kan fylla upp till den kutana slemhinnan (utan magsafter), problem blir då att frånvaron av körtlar som producerar slem gör att det inte finns något skydd.
Om fodret ligger kvar kommer det börja jäsa och bildar mjölksyra. Det kan fräta på den kutana slemhinnan. Detta är en anledning till magsår hos häst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad händer i nedre delen av magsäcken?

A

Nedre delen i magsäcken finns saltsyra och jäsning är inget problem. Här bryts protein ner med pepsin och bakterier oskadliggörs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad tar upp näringsämnen i tunntarmen?

A

Mikrovilli med borstbräm (trådliknande utskott) som tar upp näringsämnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka ämnen tas upp i tunntarmen?

A

Här finns många av enzymerna och fruktos, glukos, aminosyror och fettsyror tas upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur ser utsöndringen av galla, bukspott och tarmsaft ut?

A

Kontinuerlig utsöndring av bukspott, galla och tarmsaft i tunntarmen (Sätts dock igång när de börjar äta och slutar när hästen slutar äta, men den går aldrig ner till noll)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är bukspottets funktion?

A

Bukspott innehåller amylas som bryter ner stärkelse, lipas som bryter ner fett och peptidaser som bryter ner protein

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Var kommer gallan från?

A

Galla kommer direkt från levern och koncentreras inte i gallblåsa. Detta gör att hästan inte kan äta mycket fet på samma gång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Varför kan hästar inte äta mycket fett på samma gång?

A

Gallan som bryter ner fett kan inte koncentreras utan utsöndras lite hela tiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är pH i tunntarmen?

A

ungefär 7

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Har hästar hög eller låg halt amylas i förhållande till andra djurslag?

A

Halten av amylas är väldigt låg i förhållande till andra djurslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur passerar stärkelse tunntarmen och hur ser upptaget ut?

A

Upptag av stärkelse går lite sämre hos häst tillsammans med att det går fort genom tarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Har fodret en snabb eller långsam passage genom tunntarmen?

A

Snabb passage, 45 min till 1,5 timme (ca 30 cm/min)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

tar vitaminer och mineraler upp i tunntarmen?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilka mineraler tas upp i tunntarmen?

A

kalcium, klor, kalium och magnesius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Var tas fosfor upp?

A

grovtarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vilka två delar består grovtarmen av?

A

Cecum(blindtarm) och kolon(tjocktarm)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Var sker den mikrobiella nedbrytningen?

A

Mikrobiell nedbrytning i hela grovtarmen. Mindre fiber nedbrytning i lilla kolon där vatten snarare absorberas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är de korrekta VFA-proportionerna på en vallfoderdiet?

A

VFA-proportion på vallfoderdiet är vitkigt
- Ättiksyra 0,70
- Propionsyra 0,20
- Smörsyra 0,10

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Om VFA-proportionen skiljer sig, vad kan det tyda på?

A

Om detta skiljer sig så kan det visa på en tarmstörning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är pH-vädet i grovtarmen?

A

pH-värde 6-7

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Producerar mikrober vitaminer?

A

Ja, Mikrober producerar vitamin B och K

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Kan aminosyror tas upp i grovtarmen?

A

En liten del av aminosyror kan tas upp av grovtarmen, men det är en väldigt liten del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad händer om fet tkommer in i grovtarmen?

A

Om fett kommer i grovtarmen så lägger det sig runt fibrerna och mikroberna kommer inte åt att jäsa de

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Är mikroberna bra eller dåliga på att anpassa sig?

A

Mikroberna klarar inte snabba förändringar som ex. tvärt byte av foder. De kräver tid att anpassa sig, minst två veckor tar det för dem att ställa om sig. Helst tre veckor vid foderbyte, mellan höpartier eller innan beten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

När ökar risken för kolik?

A

Risken för kolik är 5-10 gånger högre de första två veckorna efter foderbyte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad kan det hända om osmält sträkelse når grovtarmen?

A

Osmält stärkelse som passerat tunntarmen och kommer tilll grovtarmen vlir då ett substrat för mikroberna, men de är dock anpassade för fibrer.
Då blir det mindre VFA och mer mjölksyra vilket gör att pH-värdet sjunker.
Övriga mikrober trivs inte och dör av och släpper lös en del substanser från cellväggar som är giftiga för hästen.
Detta kan orsaka kolik (tarminflammation) eller fång.

En frisk tarm-slemhinna släpper inte igenom dessa substanser men ett lågt pH skadar slemhinnan och då kan de åka igenom

I bästa fall så kan de få en snabbt övergående diarré

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vid vilket pH-värde sker Grovtarmsacidos ?

A

Grovtarmsacidos = pH runt 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

vad är kolik?

A

Kolik = smärta från bukhåla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad är fång?

A

Fång = systematisk inflammation, symptom syns i hovar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Hur får föl i sig mikrober?

A

Föl äter mammans träck för att få i sig nedbrytande mikrober (Även hästar på nya platser kan äta andra hästars träck)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

När är mikroberna etablerade i tarmen hos föl?

A

Från ca 2 månader har mikroberna etablerat sig i tarmen och kan överleva på bara gräs från och med då. Etableringen börjar precis vid eller direkt efter fölning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad är riktlinjer för en fiberbaserad foderstat?

A

Minst på 1kg torrsubstans per 100kg kroppsvikt och dygn, Helst mer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad är riktlinjer för stärkelse i utfodringen?

A
  • Max 150g stärkelse per 100kg kroppsvikt och måltid
  • Under 500 g per 100 kg kroppsvikt per dygn pga mindre amylas och fastnar i magsäcken
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad är riktlinjer för fett i utfodringen?

A

Max 75 g fett per 100 kg kroppsvikt och dygn pga ingen koncentrerad galla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

vad är smältbart rå protein?

A
  • Smältbart råprotein (andel av råprotein i ett foder)
    • Om man analyserar proteininnehållet så analyserar man inte proteinet utan då analyserar man kväveinnehållet och så har man en fixfaktor som man multiplicerar med eftersom protein alltid inehåller en viss ämngd kväve.
      Det finns andra delar av fodret som inte är kväve, det kommer också med i råprotein. Därför benämner man det faktiska proteinet för smältbart råprotein
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vilka delar tar man hänsyn till vid hästens foder

A

Omsättbar energi (räknas i megajoule MJ)
Smältbart råprotein (andel av råprotein i ett foder)
Mineraler (anges i makro och mikro)
Vitaminer (fettlösliga, anges i mg eller IE Internationella enheter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vilka 6 steg tas när man gör en foderstat?

A
  1. Räkna ut det teoretiska behovet av energi och näringsämnen
  2. Ta reda på energi- och näringsinnehållet i det foder hästen äter
  3. Ta reda på hästens aktuella hull (hullbedömning)
  4. Om möjligt, ta reda på hästens nuvarande foderstat
  5. Räkna ut hur mycket av ett eller flera foder hästen bör utfodras med per dag (utan att överutfodra)
  6. Kontrollera att hästen äter upp de beräknade fodergivorna (varken mer eller mindre)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

vad är Omsättbar energi hos häst?

A

Omsättbar energi = all energi i foder minus energin i gödsel och gaser. Det är det vi använder för att uppskatta fodrets energivärde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vad är underhållsbehov?

A

det behov när man bara är och inte gör något

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vad är tilläggsbehov, och ge exempel på dessa

A

Tilläggsbehov för olika aktiviteter
- Arbete
- Tillväxt
- Dräktighet
- Di
- Hög ålder, grupphållning eller hullkorrigering
- Kyla under längre tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

När är hästen vuxen ur ett nutriotionellt perspektiv?

A

3 års ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

vad är formeln för att räkna underhållsbehover för en lättfödd häst?

A

Beräknas som: 0,5 MJ* kv^ 0,75

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Hur mycket lägger man till och för vad?

A
  • För normalfödd lägger man på 5%
  • För svårfödd lägger man på 10%
  • Hingstar behöver ytterligare 10%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad är behovet för smb rp?

A

6g smältbart råprotein per MJ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vilka hästar är lättfodda?

A
  • De som behöver mindre foder än genomsnittet för att hålla hull
  • Många ursprungliga raser
  • Men stor variation inom raserna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vilka hästar är normalfödda?

A
  • Genomsnittet
  • Halvblodshästar, varmblodiga
  • Men stor variation inom raserna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vilka hästar är svårfödda?

A
  • De som behöver mindre foder än genomsnittet för att hålla hull
  • Fullblodshästar
  • Men stor variation inom raserna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Hur ser tillägget ut för träning?

A

Intensitet och varaktighet påverkar. exempelvis Ridträning
Trav och galoppträning
Skogs-/jordbruksarbete

Lägg till detta till underhållsbehovet beroende på hur mycket de rör sig:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Hur ser tillägget ut för träning?

A

Intensitet och varaktighet påverkar. exempelvis Ridträning
Trav och galoppträning
Skogs-/jordbruksarbete

Lägg till detta till underhållsbehovet beroende på hur mycket de rör sig:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Har en tränad häst större protein behov?

A

Nej, En tränad häst har inte större proteinbehov i relation till MJ, även de har 6g som behov

74
Q

Hur ser tillägget för dräktighet ut?

A

Månad 8-9: + 15 % av u-håll
Månad 10: +25 % av u-håll
Månad 11: + 30 % av u-håll

75
Q

Behöver dräktiga ston mer protein?

A

Ja! De behöver 12g smältbart råprotein per MJ i tilläggsdelen. PLUS 6g i underhållsdelen

76
Q

Hur ser tillägget för digivande ston ut?

A
  • Månad 1-3: +100 % av u-håll
  • Mån 4- avvänjning: +70 % av u-håll
  • Sinläggning (u-håll, ev arbete)
77
Q

skiljer det sig i energitillägg mellan stora och små raser?

A

Ja, Mindre raser kräver ca 20% ytterligare i energitillägg eftersom de producerar mer mjölk.

78
Q

Behöver digivande ston mer protein?

A

Ja, Behöver 12g smältbart råprotein per MJ i tilläggsdelen. PLUS 6g i underhållsdelen

79
Q

Vad påverkas tillägg vid tillväxt?

A

Kan delvis styra hur snabbt hästen växer.
- De som ska prestera samtidigt som de ska växa behöver en snabb tillväxthastighet
- Hästar som inte har det kravet kan ha en lägre tillväxthastighet

80
Q

Är det dåligt med en snabb tillväxt?

A

Finns inga bevis för att det skulle vara sämre att ha en hög tillväxthastighet. Däremot kan det störa att ge för mycket stärkelse och fosfor eftersom det kan ge störningar i ben- och ledbrosk.

81
Q

Vad är lysin?

A

Lysin är en aminosyra som är viktigt för tillväxt. Behöver mer protein och lysin beroende på ålder

82
Q

Hur vet man att lysin behovet är täckt?

A

Om vallfodret täcker unghästens proteinbehov täcks också lysinbehovet.

83
Q

Vad är hästars mineralbehov?

A

Makromineraler, gram
- Kalcium – skelett, muskler
- Fosfor –skelett, energiomsättning i celler
- Magnesium – enzymer, muskler
- Natrium – vätskebalans
- Kalium – vätskebalans, enzymer

Mikromineraler = spårämnen, milligram
- Järn – hemoglobin
- Mangan – energiomsättning, broskbildning
- Koppar –enzymer, hemoglobinbildning
- Zink – enzymer, keratin (hud, hår, hovhorn, slemhinnor)
- Kobolt –enzymer, bildning av vitamin B12
- Jod – sköldkörteln
- Selen –enzymer som skyddar cellmembran

84
Q

Vilka är de viktigaste makromineralerna?

A

kalcium, fosfor och magnesium

85
Q

Vad är Kalcium/fosfor-kvoten för häst?

A

Kvoten Ca/P måste alltid vara > 1,2 i totalfoderstaten!

  • dvs Måste alltid finns 1,2 gånger så mycket mer kalcium än fosfor
86
Q

klarar sig hästar som ofta svettas på saltten?

A

Nej, Enbart saltsten räcker inte för att återställa salt- och vätskebalansen hos hästar som svettas ofta.
- Snabbast återhämtning genom att lära hästen dricka en fysiologisk koksaltlösning (knappt 9 g NaCl per L vatten) efter svettiga prestationer (vanligt vatten skall finnas tillgängligt samtidigt)

87
Q

varför behövs selen?

A
  • Selen behövs i tillsammans med vitamin E för att skydda cellmembran
  • Brist kan ge myopati (”white muscle disease”), svaghet, stapplighet, svårt att dia och svälja (föl), andningssvårigheter, försämrad hjärtfunktion
88
Q

finns det selen i svenskt vallfoder?

A

Nej

89
Q

Vad kan för mycket selen leda till?

A

Toxiskt i för höga doser:
- Akut: skenbar blindhet, tryck med huvud, svettning, koliksymptom, diarré, ökad hjärt och andningsfrekvens, letargi, dödsfall. Förlust av hår och förändringar i hovhorn efter en tid.
- Kronisk: alopeci (håravfall), sprickor/fåror i hovhorn särskilt i kronrand.

90
Q

Vilke vitaminer behöver hästar?

A
  • fettlösliga: A, D, E, K
  • vattenlösliga: B
91
Q

behöver man tillsätta vitaminer i fodret?

A

Nej oftast inte, Det finns normalt sett tillräcklig mängd i vallfodret
- Sällan behov av att tillföra extra vitaminer i foderstaten.
Undantag: utfodring med fjolårsfoder.

92
Q

vilka vitaminer bildar mikrobfloran?

A

B och K bildas av mikrobfloran i grovtarmen hos friska hästar

93
Q

Vilke hästar har högre behov av vitamin e?

A

högre behov hos högpresterande, högdräktiga och digivande hästar, samt om mkt fett i foderstaten (antioxidant)

94
Q

Behöver hästar vitamin C via födan?

A

Nej

95
Q

Tre olika fodermedel för hästar

A
  • Grovfoder = vallfoder, halm, helsädesensilage, sly etc
  • Kraftfoder
  • Mineral- och vitaminfoder
96
Q

Hur mycket ts har ensilage?

A

ca 30-50% ts

97
Q

Hur mycket ts har hösilage?

A

ca 50-84% ts

98
Q

Hur mycket ts har hö?

A

> 84%

99
Q

Hur mycket ts har stående grödor?

A

ca 20-25% ts

100
Q

Hur räknar man ut energivärdet för ett foder i ts?

A

MJ i fodret/ts i decimalform= MJ per kg ts

smb rp i gram/ts i decimalform=smb rp per kg ts

101
Q

vad bestämer vallfodrets energi- och näringsinnehåll ?

A

Vallfodrets energi- och näringsinnehåll bestäms i huvudsak av plantmognad vid skörd.

102
Q

Hur påveras vallfodret av en ökad plantmognad?

A
  • Ökande plantmognad = minskande smältbarhet pga högre fiber och lignininnehåll = lägre näringsvärde och energiinnehåll
103
Q

Vad kan variationen av de olika näring och energivärderna i vallfodrena inebära i praktiken?

A

Att hästen kan behöva mer eller mindre mängd beroende på vallfodret som används.

eller?

104
Q

När ger man kraftfoder?

A
  • Om grovfodret inte innehåller tillräckligt mycket energi och/eller protein för att täcka hästens behov (vid maximal grovfodergiva)
  • Vid brist på grovfoder
  • Kraftfoderråvaror varierar mindre än vallfoder
105
Q

Vad skiljer havre från övriga spannmålsslag?

A
  • Havre innehåller mer fett, fiber och lysin samt mindre stärkelse än övriga spannmålsslag
  • Havres tunntarmssmältbarhet för stärkelse ca 83-85 % hos häst, valsat korn 21 %, hel/krossad majs 29 %
106
Q

Kan man utfodra korn och majs obehandlat?

A

Nej, Korn och majs har hårda kärnor och behöver behandlas innan utfodring (krossas, stöpas, mikroniseras, poppas etc)

107
Q

Hur bör man introducera spannmål i foderstaten?

A

Långsam introduktion i foderstaten nödvändigt

108
Q

Några exempel på fettrika foder

A
  • Vegetabilisk olja från raps, linfrö, soja, solros etc
  • Linfrö, rapsfrö, solros etc samt deras respektive oljepresskakor
109
Q

hur mycket korn motsvarar 1kg olja?

A
  • 1 kg olja motsvarar ca 3 kg korn map energiinnehåll
110
Q

Har varm eller kallpressning högre fett innehåll?

A

– högre fettinnehåll vid kallpressning än vid varmpressning eller extraktion (men högst i opressade frö). Presskanan blir mer koncentrerad map protein.

111
Q

Biprodukter från sockerframställning

A

Biprodukter från sockerframställning - pektinfiber

Betmassa och melass

112
Q

hur ser näringsvärdet ut i betmassa och melass?

A

Betmassa och melass är energirika och proteinfattiga

113
Q

Vad fungerar melass som

A

Smakförhöjare

114
Q

Hur fungerar betmassa?

A
  • Betmassa med/utan tillsats av melass, torkas och består framför allt av pektinfiber
  • Vätskehållande foder (betfiber)
  • Betfor måste blötläggas innan utfodring sker. Förvaras oåtkomligt för hästar och fukt
115
Q

Exempel på protinrika fodermedel

A

Potatisprotein, sojamjöl(extraherat), linfrö, linfrökaka/expeller, bryggerijäst, raspexpeller(värmebehandlade), åkerböna, ärter(foder/matärt)

116
Q

är rapsmjöl, soja eller proteinfoder bäst?

A

De är lika bra, enligt en Utfodringsstudier med växande unghästar

117
Q

Hur fungerar linfrön som fodermedel?

A
  • Hela linfrö goda dietiska egenskaper (slembildande ämnen) men måste upphettas pga innehåll av vätecyanid. Linfrökaka kan utfodras som den är. Lågt lysininnehåll
118
Q

Hur fungerar soja som fodermedel?

A

Soja innehåller mkt lättlösligt protein och bör endast ges i små givor – ökad risk för Baron Gruffsjuka (intestinal klostridios, mkt kraftig diarré).
Miljöaspekter-odlas i Brasilien.
Onödigt att ge till häst.

119
Q

Hur fungerar ätror och åkerböna som fodermedel?

A
  • Ärtor och åkerböna har högt innehåll av lysin. Hela bönor/ärtor bör krossas/stöpas innan utfodring till hästar med nedsatt tuggfunktion (hårda att tugga).
120
Q

Hur fungerar bryggerijäst som fodermedel?

A
  • Bryggerijäst/foderjäst, biprodukt från öltillverkning. Kan vara enda proteinfodermedel i foderstat för växande unghästar, högt innehåll av bl a lysin.
121
Q

Hur fungerar potatisprotein som fodermedel?

A
  • Potatisprotein mkt proteinrik biprodukt från stärkelseindustrin, ingår ofta i färdigfoder. Högt innehåll av lysin och metionin. Dammigt och luktar, behöver blandas i ngt annat mer smakligt foder.
122
Q

Vad är syftet med mineralfoder?

A

att täcka de mineralbehov som inte uppfylls av andra foder (samt rätta till en för låg Ca/P-kvot)

123
Q

Vilka hästar ska ha saltsten?

A

Alla! plus extra salt (NaCl) till hästar med högre Na behov

124
Q

Vad kan man göra om endast selen saknas?

A

Ge tillskott av Se/vitamin E kan ges som veckodos (små mängder)

125
Q

Hur ska man utfodra mineralfoder?

A

Mineralfoder som inte är pelleterade kan vara svåra att få hästen att äta – blandas ut med liten mängd annat foder

126
Q

Fungerar mineralbaljor?

A

tveksamt, risk för under- och överkonsumtion

127
Q

Vilka två av hästens behov behöver täckas?

A
  • behov av näringsämnen och energi
  • behov av födosökstid
128
Q

Vad menas med födosök?

A

födosök: totala tid hästen lägger på att söka föda, äta och tugga

129
Q

Vad menas med ättid?

A

bara själva ätandet

130
Q

Vad menas med tuggtid?

A

bara tuggtiden

131
Q

Hur ser vilda hästarna födosökstid ut?

A

Hästar i frihet betar ca 60 % av dygnet, strövar långsamt över ytan

132
Q

Varför är det viktigt att hästen får födosöka?

A

Begränsad tillgång till grovfoder minskar födosökstid/ättid, kan öka frustrationsbeteenden (speciellt orala stereotypier ex krubbitning, luftsnapning)

133
Q

Vad finns det för risker med foder som har kort ättid?

A

Fodermedel som ger kort ättid kan bidra till utveckling av stereotypa beteenden som t ex krubbitning

134
Q

När är det vanligt att hästar utvecklar stereotypa beteenden?

A

vanligast att de påbörjar beteendet när man avvänjer fölet från mamma

135
Q

Vad är de effektivaste sättet att ge lång födosökstid?

A

Betesgång/fri tillgång på grovfoder. Dock finns det risk för övervikt.
Man kan ge halm som grovfoder, nästan alla hästar kan ha fri tillgång på halm av god hygienisk kvalitet.
Inget kraftfoder

136
Q

Vad är fördelarna med halm?

A

Det är ett näringsfattingt foder som är fiberrikt och ger mycket sysselsättning för hästen. det kan ges till även överviktiga hästar så de kan få lång födotid.

137
Q

Vad är viktigt att tänka på utöver näringsinnehållet i fodretstaten?

A

Ättiden som fodret medför

138
Q

Vad ger ett foder en längre ättid?

A

Ju högre fiber innehåll ju längre tid för hästen att äta det.

139
Q

vilken negativ konsekvens kan Fri tillgång på vallfoder (och bete) resultera i och vad behöver man då göra?

A

fetma för många hästar – begränsad vallfodergiva är då nödvändigt.
betet har högre näringsinehåll än vad hästen behover.
Effektivaste sättet att öka ättiden för begränsad vallfodergiva är att öka dess fiberinnehåll. Ju högre fiber innehålll ju längre tid tar det för hästen att äta.

140
Q

har nytt eller högt “gammalt” gräs mer näring?

A

“nytt” gräs= mer näring

141
Q

hur fungerar hönät?

A

väldigt individuellt om det fungerar, Kan ge upp till 1,5 ggr längre ättid vid portionsutfodring, men individuell variation mellan hästar.
stora maskor=lättare att få ut foder,
mindre maskor= svårare att få ut foder.

142
Q

negativt med hönät

A
  • Skaderisk
  • Frustrationsbeteenden och aggressivitet kan öka, hästen kan tycka det är lite för svårt att få fram foderet och blir arga och irriterade.
  • Vissa hästar ger upp om de tycker det är för svårt
143
Q

Spelar det någon roll hur halm utfodras?

A

Nej, halm förlänger födosökstiden på något sätt oavsätt hur de utfodras

144
Q

Kan kraftfoder ges ensamt?

A

Nej! Kraftfoder, om det ges alls, ska ges ”mitt i” eller i samband med en grovfodergiva – aldrig ensamt.

145
Q

hur fungerar ät motivationen med kraftfoder?

A

ätmotivation: kort tid för hästen att äta upp kraftfoder, men ät motivation är längre så när de har satt igång att äta viöö den äta under en längre period. risk att hästen börjar försöka äta på andra saker och risk att hästen börjar utveckla krubbbitnings beteende eller luftsnappsbeteende.

146
Q

Varför måste kraftfoder ges tillsammans med grovfoder?

A

Det har att göra med ätmotivationen men också salivutsändringen. Ju mer hästen tuggar ju mer saliv bildas och saliv är viktigt så att hästen lätt kan svälja.

147
Q

Vad styr hästars mättnadskännsla?

A

Mättning styrs av tuggarbete (inte i digationsignalen), feedbacken för mättnad sitter i tuggandet och ätandet.

148
Q

När slutar hästar äta?

A

hästar äter tills den är mätt, inte tills fodret är slut.

149
Q

Vad finns det för sätt att öka ättiden för kraftfoder?

A
  • Gropig krubba ökar ättiden om foderstaten innehåller större andel kraftfoder (dock är hästar är bra på att sortera ut foder med läppar)
  • Hackelseinblandning (hackad grovfoder) kan öka ättiden för kraftfoder, kan vara halmhackelse, höhackelse, lusernhackelse eller liknande
150
Q

Vad är posetivt med individuell utfodring?

A
  • Lätt att styra på individnivå
  • Lättare att anpassa efter enskilda individens behov
  • Kontroll och uppföljning av foderstat enklare
151
Q

Vad är positivt med individuell utfodring?

A
  • Lätt att styra på individnivå
  • Lättare att anpassa efter enskilda individens behov
  • Kontroll och uppföljning av foderstat enklare
152
Q

Vad är negativt med individuell utfodring?

A
  • Kräver ofta mkt manuellt arbete
  • Att äta ensam kan påverka foderintaget negativt. Hästan vill äta tillsammans
153
Q

Vad är positivt med grupputfodring?

A
  • Hästar äter tillsammans naturligt
  • Kräver mindre manuellt arbete
154
Q

Vad är negativt med grupputfodring?

A
  • Svårare/dyrare att styra på individnivå
  • Anpassning till enskild individ svårt
  • Kontroll och uppföljning av foderstat svårare, svårt att veta hur mycket en häst äter.
155
Q

Vad krävs för att grupputfodring ska fungera?

A

Det kräver homogena hästgrupper för att fungera bra

156
Q

Hur fungerar grovfoderstation i lösdriftssystem?

A

Aktiv grupphäst hållning
Transponder för varje individuell häst, tidsstyrd tillgång på vallfoder

Tid för varje individ att äta viss mängd av varje parti vallfoder måste mätas innan:
- variation mellan olika vallfoder (fiberinnehåll)
- Individvariation

Dyra, eftersom man dässutom behöver fler grovfoder stationer om man har fler hästar (1 station på ca 6 hästar)

157
Q

Äter ponnys eller stora hästar i regel snabbast?

A

hästar äter olika snabbt, små ponnys äter i regel snabbare än stora hästar.

158
Q

Vilka risker finns med grovfoder stationer?

A
  • Ranghöga hästar kan blockera ingång/utgång till ätplatsen
  • Köbildning kan uppstå (flera stationer behövs), inte bra eftersom hästar vill äta tillsammans.
  • Kraftfoderstation kan behövas för att ”driva” systemet, motiverar hästar som blockerar ingången till grovfodret att flytta sig.
  • de kan överlist systemen!
  • äter kanske snabbare i sånna system? kanske är stressade i sånna system?
159
Q

Varför är foderbal i hagen inte bra?

A

foderbal i hagen är inte bra, vissa län säger tom nej.
Risk för att häst äter plast, och de blir tillslut att fodret spiller ut och hästarna står i det, och foder hygienen är dålig.

160
Q

Exempel på andra utfodringstekniker än grovfoder station och höbal?

A
  • utfällbar krubba, timer som öppnar och stänger krubban.
  • Ge begrensade foder givor utomhus, inte ger mer än vad den äter upp. viktigt att det inte är för små portioner så hästen har massa ätmotivation kvar.
  • foderhäck
161
Q

Vad kan man använda för att minska foderspill?

A

Foderhäckar reducerar foderspill
om ingen foderhäck upp till 57 % spill vid fri tillgång, med foderhäckar runt 10 % spill

undantag ”hösläde/balvagga” och ring‐33 respektive 20 % spill

162
Q

Vad är viktigt att tänka på när man har foderhäckar?

A

viktigt att se hur foderhäckarna är utformade så att hästen kan äta bra.

felaktig utfodring = risk för spänningar i nacken, trycker med kroppen mot kanten (bli sår och tryck skador), foderspill i ögon och nos

163
Q

Hur ska hästen opptimalt stå när de äter?

A

Hästen ska opptinalt stå avslappnat men ett ben framför det andra med mulen nedanför manken.

164
Q

Vad är viktigt att tänka på vid grupp utfodring?

A

Hästar har en inbördes ording, därför är det viktigt att se till att alla kan äta samtidigt, inte bara teoretisk att de får plats.
Om hästarna får olika foder växer de olika om de är unghästar.
Hästar vill äta samtidigt. Är det verkligen fri tillgång för alla hästar i gruppen?

165
Q

Vad är en tummregel vid utfodring i grupp?

A

Tumregel: fler ställen att äta på än det finns hästar i gruppen,

t ex om grovfodergivor läggs ut i en hage med flera hästar placerar man fodret i fler högar än det finns hästar i gruppen, och med flera meter emellan.

166
Q

Hur ofta per dygn ska man utfodra?

A

Det beror på vad det är för typ av häst, vad det är för utfording osv, men minst 2 utfodringar per dygn, helst fler. (om hästen inte har fri tillgång till grovfoder) Minska ”tomtid” så mycket som möjligt

167
Q

När på fygnet ska man ge den störta fodergivan?

A

Ge största fodergivan inför det längsta uppehållet mellan utfodringarna (oftast natt)

168
Q

Vad är den minsta fodergivan vid varje utfodring?

A

data på det finns inte idag, så man får kolla på individen om den verkar nöjd med sin fodergiva.

169
Q

Vad beror vatten behovet hos häst på?

A

Vattenbehovet beror på vatteninnehåll i foder, omgivningstemperatur, träning, digivning etc

170
Q

Vad är viktigt att tänka på om man ska mäta vatten intaget för häst?

A

hästar reglerar inte sitt vatten intag per dygn, de varierar ganska mycket. behöver ta ett genomsnitt över flera dygn om man ska mäta

171
Q

Vatten intaget för underhåll

A

Underhåll 5 l/100 kg KV(kroppsvikt) och dygn

172
Q

Vatten intaget för medelhård träning

A

Medelhård träning 7 l/100 kg KV och dygn

173
Q

Vatten intaget för hård träning

A

Hård träning 10‐15 l/100 kg KV och dygn

174
Q

Vatten intaget för digivande ston

A

Digivande ston 8‐10 l/100 kg KV och dygn

175
Q

Föredrar hästar kallt eller tempererat vatten?

A

Individuell preferens för kallt eller tempererat vatten - oavsätt årstid.

176
Q

Vad är viktigt att se till om man använder vatten kopp?

A
  • kontrollera flöder i vattenkoppar- Flöde i vattenkopp 6‐8 l/min
  • annars kan det vara att hästen tröttnar på att försöka få fram vatten
    Om hästen inte är van vid vattenkopp‐ge vatten i hink/balja (viktigt på klinik ex.)
177
Q

När är det extra viktigt med tillgång till vatten?

A

Viktigt med tillgång till vatten i samband med utfodring (specielt grovfoder), då ökar vätskebehovet och hästar dricker då

178
Q

Vad behöver man tänk på i kallstall?

A
  • Frostskydda vattnet
179
Q

Vad är en vanlig djukdom av fryst vatten?

A
  • vantligt med förstoppningskolik av att vattnet fryst
180
Q

Vad fördrar hästar oftast att dricka från?

A

Dricker mer från öppen yta

181
Q

Vad ska man göra om man är osäker på att hästen dricker från vattenkällan?

A

komplementera med vattenbalja om det finns minsta osäkerhet om hästen dricker av befinligt vattenkälla.

182
Q

Vad är lågt vatten intag förenat med?

A

nedsatt prestation, dålig aptit, ökad risk för förstoppningskolik
- Lågt vätske innehåll i grovtarmen, vattnet kommer tas från grovtarmen istället för vattenintag.

Näringsfysiologi (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions