Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Näringsfysiologi > Foder och foderhygien > Flashcards

Foder och foderhygien Flashcards

1
Q

Vad är Grovfoder?

A

Grovfoder är fiberrika foder med hög andel växtfiber

bra näringsupptag hos grovtarmsjäsare och idisslare.

Det utfodras som strå/stam som t.ex halm eller betblast, eller som hela plantor t.ex. hö, majsensilage, åkerbönsensilage

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är vanligaste grovfoder?

A

Dom vanligaste är gräs (vete, korn osv), baljväxter(ärt) och kålväxter(raps, rova) men finns ockås övriga som betor och betblast.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är kraftfoder?

A

Kraftfoder är spannmål, och har koncentrerad näring (hög andel näring/enhet torr vikt), och har mycket energi och protetin.

Bra näringsupptag för både enkelmagade djur, grovtarmsgäsare och idisslare.

De är biprodukter, både vegetabiliska och animaliska, (ex vassle, mjökrester, rester vid oljetillverkning, potstis protein).

Utfodras oftast krossad eller finmald

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är de fyra sädesslagen?

A

Vete, wheat
Korn, barley
Havre, oats
Råg, rye.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur ser grovtarmen ut hos häst, hund samt katt?

A
  • häst: stor grovtarm
  • hund: mindre grovtarm
  • katt: väldigt liten outvecklad grovtarm och liten tarm övrlag.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad tas glukos, stärkelse, fett, samt Cellulosa upp?

A

Glukos, stärkelse och fett tas upp i tunntarmen
Cellulosa tas upp i grovtarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad händer med de kolhydrater som amylas eller mikroberna inte kan bryta ner?

A

De kolhydrater som amylas inte kan bryta ned och som mikroberna inte heller kan bryta ned kommer att föras ut med träcken och inte nyttjas av djuret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad äter hästar? (övergripande)

A

Hästar: Äter grovfoder i form av gräs, hö eller hösilage/ensilage. Även olika kraftfoderblandningar som ett kompliment om grovfodret inte räcker till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad äter gnagare? (övergripande)

A

Gnagare: Äter framförallt gräs, hö och grönsaker, dessa är att föredra. De kan även äta pelleterat foder och fröblandningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur framställs foder till häst och kanin övergripande?

A

Grovfoder (Färskt gräs, hö, ensilage, hösilage, halm, vass, sly etc.), sködas och konserveras genom ex. torkning, fermentering

Pelleterade kraftfoder och müslifoder exempelvis Spannmål (havre, korn, majs), spannmålsbiprodukter (vetekli, vetegroddar, havreskal) och proteinfodermedel(potatisprotein, sojamjöl, linfröexpeller, rapsmjöl eller rapsexpeller, bryggerijäs, ärtor, åkerbönor, solrosexpeller). De är fettrika fodermedel (vegetabiliska oljor) och foder med högt fettinnehåll (linfrö, rapsfrö).

Sockerfodermedel som betfor (betfiber) och melass (innehåller mycket sockerarter, är en restprodukter från sockerframställning)

Fettrika fodermedel som vegetabiliska oljor och foder med högt fettinnehåll (linfrö, rapsfrö)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kolhydratkällor i hund och kattmat

A

Kolhydratkällor:

Vanliga: majs, vete, ris. Men även korn, havre och sorghum förekommer

Trend: grain-free med potatis, ärtor linser

Fiberkällor: betmassa, pressrester från äpplen och tomater, kli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Proteinkällor i hund och kattfoder

A

Proteinkällor

Animaliska: kött (väldigt sällan det ingår “rent kött”, oftare biprodukter från slaktproduktion som inte är lämpliga för livsmedelproduktion, ex lunga, lungor, lever, njure, blod osv.), köttmjöl, kött-och benmjöl, slaktbiprodukter - olika kvalité och smältbarhet

Vegetabiliska: ofta lägre proteinkvalité och smältbarhet än animaliska protein, men mer jämn mellan källor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Fettkällor i hund och kattfoder

A

Fettkällor

animaliska: (proteinkällan innehåller ofta även fett). Kan vara från ett enda djurslag, fiskolja inkluderas ofta pga hög andel omega-3-fettsyror.

Vegetabikiskta: kan också vara från en enda källa, även från speciella källor som ger essentiella fettsyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ingrediensgrupper i foder

A
  • Proteinkällor
  • Energikällor
  • Fiberkällor
  • Vitamin och mineraler
  • Tillsatser (smak, färg)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är Kolhydrater?

A
  • Gemensamt namn för olika sockerarter, stärkelse, kostfiber (cellulosa, hemicellulosa och pektin).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Var i växten finns de olika kolhydraterna?

A
  • Sockerarter och stärkelse finns i cellkärnan - den viktigaste källa till energi
  • Pektin, cellulosa, hemicellulosa och lignin finns i växternas cellväggar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är Ickestrukturella respektive Strukturella kolhydrater?

A

Ickestrukturella: Smältbara av enzymerna i mag-tarm-kanalen. socker, stärkelse, Fruktan(fruktos)

Strukturella: Osmältbara om man inte har mikrober i grovtarmen. cellulosa, lignin, hemicellulosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad behövs i Protein?

A

Protein behövs för aminosyra, olika aminosyror behövs olika mycket för olika djurslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är rå proteinhalt?

A

Rå proteinhalt är hela protein (i häst foder använder man sig av det)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad menas med essentiella och icke-essentiella?

A
  • Livsnödvändiga (essentiella) och icke-livsnödvändiga (icke-essentiella) aminosyror
    • Essentiella kan inte syntetiseras av cellerna i djuret och måste tillföras via födan, medan Icke-essentiella kan syntetiseras av cellerna i djuret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad är skillnad på fett och olja?

A

Fett är fasta i rumstemperatur medan olja är flytande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka tre grupper kan fett delas in i?

A

Fett kan delas in i tre huvudgrupper: triglycerider, fosfolipider och steroler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är huvuddelen av fett i föda?

A

Triglycerider.
triglycerider består av glycerol + tre fettsyror. De är en blandning av olika mättade, enkel- och fleromättade fettsyror.
- ex: Smör, margariner, matoljor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kan kroppen bilda fettsyror?

A
  • Kroppen kan bilda de flesta fettsyrorna från kolhydrater och protein i födan
  • Undantag är de livsnödvändiga(essentiella) fleromättade fettsyrorna alfa-linolensyra (omega-3) och linolsyra (omega-6)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka bindningar har fleromättade fettsyror?

A

två eller flera dubbelbindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är ts?

A

Torrsubstansinnehållet (ts) i fodret är det torra material som är kvar när vatteninnehållet i fodret räknats bort.

Näringen finns i torrsubstansen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är ts?

A

Torrsubstansinnehållet (ts) i fodret är det torra material som är kvar när vatteninnehållet i fodret räknats bort.

Näringen finns i torrsubstansen!

  • Eftersom vattnet inte innehåller någon näring är det viktigt att veta fodrets ts-halt för att kunna värdera fodret och för att kunna räkna foderstater

Kan inte jämnföra blöt foder och torrfoder rakt av i näringsinnehåll eftersom man måste jämnföra torrsubstansen i fodret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Varför behöver man ts?

A
  • Eftersom vattnet inte innehåller någon näring är det viktigt att veta fodrets ts-halt för att kunna värdera fodret och för att kunna räkna foderstater

Kan inte jämnföra blöt foder och torrfoder rakt av i näringsinnehåll eftersom man måste jämnföra torrsubstansen i fodret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

vad är formeln för att räkna ut fodrets näringsinnehåll från kg ts till kg foder?

A

Kg ts ÷ % ts (decimalform) = kg foder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

vad är formeln för att räkna ut fodrets näringsinnehåll från kg foder till kg ts?

A

kg foder x %ts = kg ts

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur får man ut ts i procent per 100g foder?

A

ts ÷ 100 = % ts

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Räkna om näringsvärden (kcal) från g ts till g foder

A

Kcal per 100g ts x %ts = kcal/100g foder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Räkna om näringsvärden (kcal) från g foder till g ts

A

kcal per 100g foder ÷ %ts = kcal/100g ts

33
Q

Vad innebär hygienisk kvalitet?

A

Säkert foder

Fodret skall vara fritt från allt som kan skada eller skapa ohälsa hos djur (mikrobiellt, kemiskt, fysiskt)

34
Q

I vilka lagar regleras hygeniska kvaliten och vad säger lagen?

A

Fodermedelslagen, Djurskyddslagen
”Foderhygienförordningen”- Inte tillåtet att släppa ut foder med nedsatt hygienisk kvalitet på marknaden

35
Q

Vad är primärproduktion?

A

Grovfoder är primärproduktion

  • primärproduktion: det första som sker i en produktionskedja, dvs på åkern och gården. (sekundär:fabrik).
36
Q

hur ser hygienkontroller ut i primärproduktion?

A

offentlig kontroll av grovfoder(primärproduktion) sker sällan

Det finns inte samma möjlighet till att ha samma hygienkontroller som i sekundär produktion.

37
Q

Går det att åtgärda nedsatt hygienisk kvalitet i foder i efterhand?

A

Nej, därför är förebygga viktigt.

38
Q

Ge några exempel på grov foder, och vad karaktiserar grovfoder som grupp?

A

Grovfoder = vallfoder, halm,helsädesensilage, sly etc

all foder som består av hela växten (förutom halm som är utan frö)

39
Q

hygienrisker i grovfoderproduktion

A

risker som finns I fält
- Växtskadegörare (mikrober och insekter kallas “fältfloran”)
- Toxiner (bekämpningsmedel, mikrobiella toxiner(framförallt svampar), giftiga växter)
- Främmande föremål (stängseltråd, aluminiumburkar, plast, papper etc)

risker som finns Under lagring, både hos producenten och köparen
- Mikrober och insekter (“lagerskadefloran”)
- Toxiner (bekämpningsmedel mot skadedjur (råttgift), mikrobiella toxiner)
- Främmande föremål (t ex glaskross)

40
Q

Vilket hygien fel är vanligast?

A

Mikrobella hygien fel är vanligast förekommande

41
Q

tre vanliga mikrobiella hygienfel i grovfoder

A

Mögel (tillväxer aerobt)
- mögelsporer (skadligt för luftvägar på alla djur, genom andning)
- mykotoxiner (skadligt genom förgiftningar) substanser som svamparna skapar i vissa sammanhang

Jäst (tillväxer anaerobt och aerobt)
- snabb förskämning dvs det går fort att det blir dåligt från att man öppnat, dåligt foder märks genom varmgång.
- bra på att förstöra miljön så att andra svampar kan få fäste

Oönskade bakterier (tillväxer anaerobt och aerobt)
- feljäsningar i inplastat foder (kan blide smörsyra och ammoniak, smak & lukt gör att djuret inte vill äta det)
- sjukdomsframkallande- patogena eller potentiellt patogena bakterier,
- bakterietoxiner - direkt giftiga! (infektioner, förgiftningar)

42
Q

vad är Aerobt ?

A

Aerobt = i närvaro av syre

43
Q

Vad är Anaerobt?

A

Anaerobt =i frånvaro av syre

44
Q

Hur sker konserveringen av ensilage och vilka risker finns det?

A

Ensilage har en ts på ca 18-50%, dvs är blött. pH ca 4

förvaras aneorobt, skapar en ensilering(mjölksyrajäsning) där mjölksyrabakterier som finns naturligt på gräset äter sockret i gräset och skapar mjölksyra som är surt så att inga andra bakterier kan växa.

Större risk för bakreriella problem.

45
Q

har ensilage eller hö från samma planta mer socker?

A

hö har mer socker.
lågt socker innehåll i blött ensilage gämnfört med hö från samma planta.

46
Q

Hur sker konserveringen av hösilage och vilka risker finns det?

A

Hösilage har ts på ca 50-84% (mellan blött/torrt) med en pH som beror på ts halten.
Har en vatten aktivitet på 0,69-0,96.

anaerob lagring

Ju mindre vatten ju mindre ensilering. Hösilage har en begränsad mjölksyrajäsning och kan inte förlita sig på mjöksyra jäsinigen, utan förlitar sig mer på aneoroba förpackningen.

större risk för svamp problem.

47
Q

Hur sker konserveringen av hö och vilka risker finns det?

A

torkning, aerob lagring

över 84%ts och vatten aktivitet mindre än (<)0,70 krävs för att höt ska vara lagringsstabilt.

  • vatten aktiviteten behöver vara under 0,70 för att de inte ska kunna mögla.
  • Så torrt så mikrober inte kan använda vattnet och det lilla vattnet som finns är så hårt bundet. = hö. större risk för svamp problem.
48
Q

Vad är vatten aktivitet?

A

Hur mycket vatten som är tillgängligt för mikrober, 0-1.

49
Q

Vilken ts halt har större risk för bakteriella problem?

A

ts 18%-50% → större risk för bakteriella problem

50
Q

Vilken ts halt har större risk för svampproblem?

A

ts >50% → större risk för svampproblem

51
Q

tre oönskade bakterier

A

Klostridier – bildar smörsyra och/eller ammoniak
- finns sånna som måste finnas i grovtarmen, men även sånna som kan blida smörsyra och/eller ammoniak och man inte vill ha i fodret.

Enterobakterier – bildar ammoniak, butandiol, succinat ( butandiol och succinat ser man bara på analys rapport) etc
- tarm bakterier
- stor grupp, finns oskadliga och patogena bakterier (ex salmonella)

Listeria spp., Bacillus spp., etc
- Kan vara patogena

52
Q

Hur kan de oönskade bakterier komma in i fodret?

A

gödsel (man ska inte sprida gödsel i växande grödor),
jord,
gammalt gräs som ligger kvar,
kadaver,
blöt väderlek vid skörd(blir lerigt osv)

53
Q

beskriv Klostridier

A

har ofta höga krav på sin livsmiljö
- Gynnas av högt pH, hög aw (vattenaktivitet), hög temperatur (upp till 40grader), hög buffertkapacitet i grödan(grödan ska vara bra på att hantera ph sänkningar) (t ex i klöver/lusern)
- om detta inne finns krymper de ihop och blir en sporr som ligger där till miljön är gynnsam och då växer den till igen.

54
Q

Vad är botulin och botulism?

A

hästar är mest kännsliga för det här toxinet!

  • I fodersammanhang intag av toxinet botunlin som ger botulism. Giftet måste finnas i fodret som hästen äter för att den ska bli sjuk
  • Botulin blockerar frisättning av acetylkolin i synapser (särskilt svalgförlamning, paralys)
    • hög dödlighet, men vänligt ovanlig sjukdom
  • Vanlig gemensam nämnare i botulismfall: dålig foderhygien oavsett fodertyp, inte epecifikt ensilage.
55
Q

Förklara Enterobakterier

A
  • Stor grupp! T ex Salmonella spp. och E. coli
  • Dör vanligen av under första dagarna av ensileringen, är känsliga för lågt pH men kan finnas kvar i hösilage och hö
  • E. coli i foder misstänks kunna orsaka diarré hos föl och vuxna hästar
  • Salmonellainfektion på häst är vanligen ett djursjukhussmitta
  • Mycket kunskap saknas
56
Q

Är jäst svampar farliga, och vad gör de?

A

jästsvamparna i sig är inte farliga, utan skapar en miljö så andra bakterier kan komma in - skapar varmgång

Har främst betydelse för fodrets hållbarhet efter balöppning (varmgång)
Främst i hösilage och ensilage men finns även på ytan av fuktigt hö.

57
Q

Hur vet man om en bal har jästsvampar?

A

Jästsvampar skapar en varmgång. Vanligast i bal som stått öppen för länge (när det inte är frys ute). Har fodret blivit varmt är det förstört.
Jäst svampar synns som vitaprickar.

58
Q

Vilka är de två huvudtyperna av jäst i vallfoder?

A

anaerob, sockerfermenterande jäst (ger etanol)

aerob, laktatnedbrytande jäst (bryter ned mjölksyra och höjer pH i ensilage)

59
Q

Mögel i hö, ensilage och hösilage

A

mögligt hö = sporrerna är farligt att få ner i luftvägarna för både djur och människor

esilage och hösilage mögel är mer koncentrerat. Om man hittar mögel i olika lager borde man slänga allt eftersom det tyder på ett konserveringen inte blivit rätt.

60
Q

Mögel och mykotoxiner som uppstår i fält

A

Fusarietoxiner, exempelvis:
- zearalenon (ZON) - kan påverka fertilitet/brunst hos många djurslag (hästar och grisar)
- trichothecener- kan skapa sår i munhåla, och att de tappar aptitet. grisar kräks av det.
- Fumonisiner - störningar i nerver, hjärna, muskler, dödsfall (ffa majs) – ej diagnosticerat i Sverige, men förekommer i USA.

61
Q

Mögel och mykotoxiner som Uppstår under lagring

A

Aspergillustoxiner
- vill ha värme
- kan skapa aborter, leverskador hos unghästar, dödsfall, centralnervösa störningar

Penicilliumtoxiner
- bildas penceline, men även flera ogynnsamma ämnen
- de vanligast förekommande i ensilage.

62
Q

Vad är en risk med mögligt foder?

A

kvickdrag= astma. kan få astma av att få ett mögligt foder och andads in mycket av mögel sporrer.

mögelsporrer är så pass små så den kommer ner ända till alveolerna. fastnar i alveolerna där de ligger de och skapar irretation och förtjockning så att det finns mindre diameter att andas genom. Alveolerna blir så luftfyllda och oelatiska och sprängs tillslut så koldioxid/syra utbyttet inte fungerar längre.

63
Q

Vad är en lämplig ts halt för ensilage/hösilage?

A

Ca 45‐60 % ts är lämpligt för produktion, hantering och utfodring av balensilage/hösilage.

64
Q

Under vilken ts halt ökar risken för oönskad bakterietillväxt?

A

Under ca 35‐40 % ts större risk för oönskad bakterietillväxt

65
Q

över vilken ts halt ökar risken för mögeltillväxt?

A

Över ca 60‐70 % ts större risk för mögeltillväxt, hög porositet i balen (låg baldensitet), ökad risk för stickhål

66
Q

hur kan man förhindra hygienproblem i inplastat vallfoder‐ lagring?

A
  • Minst 8 lager plast för hösilage (minst 6 lager för ensilage) för att förhindra syre.
  • Lagra på jämn, sandad eller hårdgjord yta för att skydda plasten
  • Ta bort växtlighet runt om, skydda mot gnagare
  • Rundbalar lagras på gavelsida, ej på mantelyta (mindre plast där)
  • Allt som skadar plasten skadar fodret (katter, vilt, fåglar, barn…)
67
Q

Hur längre håller inplastat vallfoder öppen bal, vår/sommar vs höst/vinter

A

3‐4 dagar vår/sommar,
6‐7 dagar sen höst/vinter

68
Q

Hur ska man lagra öppnade balar?

A

Lagra inte öppnade balar i varmare temperatur än vad det är utomhus, dvs inte inne i stallar/kliniker. Däremot bör de skyddas mot regn/snö.

69
Q

Vad betyder det att Hö är hygroskoposkt?

A

det tar upp fukt ur luften.

70
Q

tre tips på att förvara hö

A

Lagra inte direkt på betonggolv (använd ex pall för att det ska finnas luft mellan höt och marken.)

Täck höet med halmbalar för att skydda det mot fuktig luft, för att förhindra mögeltillväxt i höet.

bör inte förvaras i värme.

71
Q

hur kan man behålla en god foderhygien i utfodring?

A
  • Undvik att hästarna kan trampa ner foder, dels pga foderhygien, dels pga foderekonomi
  • Håll rent i hagarna från foderspill (risk för botulism, kolik, förgiftningar etc)
    • regelbundet (gärna flera gånger i veckan) ta bort gamalt foder, och nertrampad foder osv
72
Q

Vad är Urtikaria – nässelfeber/nässelutslag?

A

Allergisk reaktion, kan uppstå som generellt svar på konsumtion av något olämpligt, mögligt foder, giftiga växter, nytt foder som introducerats för snabbt osv, även läkemedel, vid hudkontakt och insektsbett.

73
Q

Hur ska man bedöma om ett foder är dåligt?

A
  • titta efter färgskiftningar, är den jämn?
  • lukta, (inte om det är tydlig mögeltillväxt). luktar det friskt eller unket?
  • känna utan handskar, ska kännas tydligt i sin struktur, ska kännas som grässtår, inte slemigt, kladdigt eller ihopklistrade parti.
74
Q

Vad har halm större risk att få mögel?

A

där det är klippt.
mögel kan vara prickigt på stjälkarna.

75
Q

Tre grader av giftiga växter

A

Mycket giftiga växter– förgiftning vid enstaka konsumtion, allvarlig förgiftning, dödsfall

Moderat giftiga växter – förgiftning vid konsumtion av större mängder, eller vid intag av mindre mängder över längre tid.

Svagt giftiga växter – mildare förgiftningar, ofta genom konsumtion över längre tidsperioder.

76
Q

När är det störst risk för gifta växter?

A

under sensommar/höst på bete

77
Q

Kan gifta växter finns i konververat foder?

A

en del växter behåller eller ökar sin toxicitet även efter torkning till hö eller vid ensilering, t ex bolmört (alkaloider) och liljekonvalj (glykosider och saponiner)

78
Q

två mycket giftiga växter

A

Odört
- 2 kg färska växtdelar dödlig dos för häst.
- Symptom inom 20‐30 minuter efter konsumtion: diarré, muskelsvaghet, kramper, paralys, död.

Stånds
- Toxin ackumuleras över tid, förstör levern.

79
Q

Två moderat giftig växter

A

Alsikeklöver
- vanligast i häst sammanhang!
- farlig i torkad och blöt form- drabbar oftast hästar som går på bete
- Orsakar hypersensitivitet mot solljus i opigmenterad hud, cellskador i hud (primär fotosensitivitet)
- Leverskada (sekundär fotosensitivitet)
Levern klarar inte av att bryta ner de så de cirkulerar i blodet och fotosyntetiserar i huden när solen kommer på huden. Huden klarar inte av det och de leder till kraftiga bränskadorna (primär fotosensitivitet) - dessa hästar får inte vara ute i solen tills det är läkt! (annars fortsätter det bara). De bryts ner över tid, så på längre tid försvinner det om de tas bort från betet/fodret.

Örnbräken & Ängsfräken/Åkerfräken/Kärrfräken
- Innehåller tiaminas, bryter ned tiamin i kroppen.
- Dödsfall hos häst efter konsumtion av 2‐3 kg örnbräken per dag under flera veckor. 20 % fräken i hö som utfodrats under 2‐14 dagar är dödlig dos för häst.
- Symptom: blödningar, kramper, nervösa tillstånd med dödsfall (”koller”), paralys, andningssvårigheter, kollaps, diarré
- Drabbade hästar kan återhämta sig inom 2‐3 dagar om de tas bort från bete eller foder med bräken/fräken och ges höga doser tiamin

80
Q

Vad bör man göra vid misstanke av giftiga växter?

A

inspektera fodret och bete noga

81
Q

Är det extra viktigt att kontrollera grov foder?

A

Ja –lukta, titta, känn

Näringsfysiologi (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions