Hartmut Rosa Flashcards
Hartmut Rosa
1.Modernisering som social acceleration
-Kritiskt teori till hastighet –> blir ett sätt att identifiera modernitetens dynamik
2.Normativ utgångspunkt –> identifierar det som begränsar människors möjlighet till självbestämmande och autonomi
- Identitet och situativ identiet
Rosas tes angående modernisering
Modernisering kan beskrivas som en process med tre dimensioner av en social acceleration – förändringstakten går snabbare.
Tre dimensionerna av accelerationer
(kännetecknar även modernisering)
1.Tekniska accelerationen
-Tekniska accelerationen handlar om målinriktad processer för att effektivisera transport, produktion och reproduktion av varor och tjänster. Handlar om utveckling och framtagningen av tekniska innovationer och förändringstakten för den går väldigt snabbt. Denna utveckling är förknippad med den ekonomiska systemet samt effektivitet i arbetslivet. Den tekniska utvecklingen är en stark drivkraft för accelerationen.
- Accelerationen av sociala förändringarna
-Den accelererande av sociala förändringen handlar om att handlings orienterade erfarenheter och förväntningar som allt fortare blir mer passé och de tidrymder som kan räknas som samtid inom respektive funktions, värde och handlingsområde förkortas. I samband med den tekniska accelerationen och utveckling så bidrar det även till förändringar hos det sociala. Människor måste anpassa sig till de nya miljonerna. Vi måste bli förändringsmästare i en förändring och förändringsanppassningsbara i miljön som kommer med i samband med det tekniska utvecklingen.
3.Accelerande av livstempo
Accelererande av Livstempo handlar om ökning vad gäller handlings och upplevelseepisoder per tidsenhet till följd av tidsresurser, vilket är paradoxalt fenomen mot bakgrund till den tekniska acceleration som ska leda till tidsbesparingar och därmed borde bromsa livstempot. Den accelererande livstempot utgår från två olika perspektiv, den objektiva och den subjektiva.
Den objektiva accelerationen av livstempot handlar om att vi gör fler saker under en viss tidsperiod samtidigt som vi har kortare pauser emellan, innebär att vi minimera våra pauser för att hinna med att göra saker och ting.
Den subjektiva handlar om att vi upplever oss mer stressad. Vi upplever en tidspress, tidsbrist och ett stressande tvång till acceleration samt rädsla för att inte hänga med, nästan lite som FOMO ( fear of missing out).
Uppbromsningar
Uppbromsningar innebär att den enbart bromsar upp accelerationer för stunden och inte stoppar den.
1.Naturliga hastighetsgränser
-Innebär att inom processerna vilket varaktighet och hastighet inte kan manipuleras. Hit hör hjärnans och människokroppens begränsningar och reproduktionshastigheten för naturliga råmaterial. Ex hur våra kroppar fungerar, de finns en gräns för hur snabbt man kan springa.
2.Långsamhetsoaser
-Innebär att på dessa platser eller inom en viss grupp som exempelvis sekter eller kloster, tycks tiden stå stilla. Det är en plats där tiden inte följer logiken i den omgivna samhället.
3.Oavsiktliga bieffekter
-Handlar om saker som uppstår pågrund av hög hastighet. Exempelvis om man höjer tempot allt för mycket i arbetslivet så kommer vi få ett stort antal människor som är sjukskrivna. Detta är då oavsiktliga bieffekter som drar ner tempot för många människor.
4.Aktiva och bemödande & ideologiska underbyggda rörelser
-Man är medvetet om den ökande tempot och medvetet bromsar upp. Går att skilja på det utifrån två olika versioner.
a) ideologiska motrörelser : innebär att man faktiskt inom ett politiskt ställningstagande väljer att leva på ett annat sätt (ändra livsstil, flytta ut från stan, bli självförsörjande, jobba halvtid)
b) Försöka hantera den sociala accelerationen. Engagera sig inom mindfullness, yoga osv.
= Dessa menar Rosa blir paradoxalt då det bidrar till att bibehålla det ökande tempot i samhället, istället för att faktiskt sakta ner det. Dessa versioner är temporära
5.Kulturell och strukturell stelningsprocess
-Handlar om att när vi lever i ett hastighetssamhälle så minskar möjligheterna att jobba långsiktigt. Att skapa en förändring i en riktning, det blir snarare ett stillestånd i samhällets utveckling. Det handlar om således, att när tempot ökar hela tiden så blir samhällsutvecklingen och diskussionerna, visionerna för framtiden att de stelnar, stillastående, brist på framtidsvisioner som tempot är högt i våra aktivister.
Hur driver de tre accelerationerna på varandra?
-Ökning av tempot gör så att det blir en självgenerande processÅter : den tekniska accelerationen driver på de sociala förändringarna och det i sin tur livstempot. Som en cirkel.
Externa motorer och moderna grundprinciper
-Externa motorer, moderna grundprinciper - var och en av dessa motorer driver tillväxten och acceleration på varandra.
Ekonomiska motorn : Tid är pengar.
-Vi ska få så mycket vi kan från varje människa som arbetar, använda resurser på ett effektivt sätt. Det är en ständigt en konkurrens som driver på dessa förändringar och tekniska innovationer, man måste hela tiden göra vinst. Vår tid blir en handelsvara.
Struktur/ funktionell differentiering :
-kännetecknar det moderna samhället. Att olika områden sköts av olika myndigheter, man skiljer på verksamheters olika fokus. Handlar således om specialisering inom administration, uppdelning mellan arbete och fritid. Funktionell differentiering har gett ett effektiv sätt att administrera på samhällsnivå.
Kulturella motorn :
-Handlar om det normativa som driver oss. Vi ska vara med om så mycket som möjligt, man ska inte se tillbaka och tänka på vad man har missat. De normativa som driver oss, normer om vad som är ett gott liv, iden om att vi ska uppleva så mycket som möjligt för att få det kompletta livet. Rosa menar på att det infrias, vi kan omöjligt nå det här ”goda kompletta livet”. Jämförelsen med andras liv får oss att tro att vi måste göra allt, vilket leder till upplevd stress.
Tecken på acceleration
Tecken på att tempot ökar
-Det strukturella och kulturella förändringarna har gett upphov till att tempot har förändrats mellan generationerna.
°Intergenerationellt tempo (mellan )—> :Det som skett förr i tiden, förändringar som sker över flera generationer. Strukturella och kulturella förändringar är ett tecken på att det blir ett allt högre tempo. I det gamla traditionella samhället var det ett tempo som gick mellan generationerna, samma redskap, livaktiga liv, samma förväntningar som sina föräldrar som gick vidare till barnen osv, och inte så snabb förändringar.
°Generationellt temp (på väg in mot modernitet)—> : Här börjar rosa med frigörelsen i morderniteten. Att bli mer autonoma, större självbestämmande, välja utbildning, livet är inte given på förhand längre. Pågrund av att tempot ökar i förändringstakten.
°Intragenerationellt (inom) —> i vår tid, det senmoderna så säger rosa att tempo är Intragenerationellt, att man är inom en generation. Det som innebär är att i dagen samhälle så sker det förändringar snabbare och inom generationer, till skillnad från förr då förändringarna skeddel mellan längre generationer och över längre tid. Inom den Intragenerationella tempo så är förändringstakten så hög att man inte längre vet hur man ska tänka inför framtiden, vilket leder till osäkerhet och svårigheter att planera sitt liv.
Fortskridande acceleration av de sociala förändringarna under moderniseringsprocess kan formuleras på följande sätt;
Tempot i dessa förändringar har stegrats från en intergenreationell förändringshastighet under tidig moderntid via en klasisk modern fas med ungefärligen ett generationelt tempo till ett intragenerationellt tempo under senmoderna tiden.
För att förstå och förklara vad som händer med oss i det ökade tempo tar rosa upp dessa begrepp:
För att förstå och förklara vad som händer med oss i det ökade tempo tar rosa upp dessa begrepp:
Temporalisering —> Föreställning om dåtid och nutid flätas samman i ett utstakande av framtiden. En föreställning om saker som skett och har betydelse nu och kan påverka min framtid och mina tankar om framtiden
Avtemporalisering —> Tanken om en riktning eller utveckling upphör, allt blir tillfälligt och situationsbundet. När saker och ting ändras väldigt snabbt så blir det svårt att veta hur framtiden kommer att se ut. Rosa menar att det upphör, allting blir tillfälligt, det hänger ihop med saker och ting som förändras snabbt och snabbare, en osäkerhet.
Vad blir konsekvenserna av det ökande tempot?
Konsekvensen av detta menar rosa att många människor mår dåligt i det här samhället, genom höga sjukskriningsantal, ökad psykisk ohälsa osv. Detta blir även en konsekvens för politiken och samhällsförändring.
Några begrepp som man kan koppla till:
1.Nuets kontraktion —> framtiden tränger sig på med ständiga deadlines.
2.Framtidsvisioner försvinner —> Visioner och framtidsförhoppningar försvinner eller blir svårt att formulera. Vi människor blir fogliga, vi har brist på framtidsvisioner. Vi blir anpassningsbara för nuvarande system och strukturer. Kopplat till iden om ett ”falsk medvetande” så tror vi att vi har ett bra liv när vi gör många saker samtidigt. Vi ser inte att vi egentligen bara blir fogliga och följer normerna i samhället.
3.Rasande stillestånd —> leder då till att vi inte kan ha perspektiv över hur vi ska forma vårt liv, vilket gör att vi därmed befinner oss i ett rasande stillestånd. Det innebär i avsaknad av mål och riktning, uppleves de snabba förändringarna som ett rasande stillestånd.
Det i sin tur leder till att man aldrig hinner klart innan då nya saker uppstår så fort de gamla sakerna är avklarade. Detta leder då till att livet blir situationsbunden, individen har inte möjlighet att skapa sig ett framtidsprojekt. Allt blir situationsbunden vilket leder till att en artikulationsnöd uppstår. Det innebär att individen inte kan uttrycka vem hen är då allt är situationsbunden, vilket leder till en situativ identitet
Så hur påverkar detta i sin tur våran identitet och våran identitetsskapande?
Så hur påverkar detta i sin tur våran identitet och våran identitetsskapande?
- Klassisk modernitet/traditionella samhälle – övergången från det förmoderna till det moderna samhället. Detta var frigörande för oss, där identiteten inte längre given på förhand. Vi har fått större utrymme att själva formulera vilka vi är och vad vi vill göra med våra liv – vi har fått större självbestämmande och autonomi.
- Identitetsskapande handlar om att ha en riktning, och tänka i termer som utveckling och personlig mognad. Det finns en riktad planerad rörelse i våra liv, bemärkelse framåtskridande (s. 100).
- Situativ identitet –> Detta är problematiskt i det senmoderna i det höga tempot – innebär att man tänker i termer av ’förnuvarande’ och ’förstunden’ ,man är ’för nuvarande gift med…’,man är’ just nu grafisk designer’ osv. I det klassisk modernitet är det frigörande för individen, det är större självbestämmande, identitetskapande handlar om att ha en riktning och tänka i termer av utveckling, personlighetsmognad. Men i senmoderniteten är det problematiskt pga. den ökade förändringstakten, att den egna biografin blir projektorienterad och fragmenterad. Identitet handlar om en känsla om vem jag är. Vi blir kopplade till tillfälliga situationer och det hänger samman med rosas del med förändring om att just nu jobbar jag, inte att jag är lärare.
- Liknande som Giddens och Becks, att i det senmoderna så ligger ansvaret på individen att forma vem man är – Rosa menar att det blir ett tvång till självtematisering. Även om jag väljer samma bana som mina föräldrar så måste jag gestalta det som att det är mina själva val – att det blir tvång till självtematisering. Vi kommer inte undan att formulera vilka vi är.
- Samtidigt som tvånget ligger på individen att göra detta så har vi inte stora resurser, vi lider av artikulationsnöd, en ”utrycks fattigdom” där vi inte kan utrycka vilka vi är och var vi står.
Paradox med individualiseringen?
Paradox:
-Med den ökade individualiseringen, genom avtraditionalisering från det förmoderna till det klassiska moderna och sen senmoderna, så ökar valen. Valmöjligheter ökar på alla områden (inte bara familj och yrkesområden) – vem vill jag vara, vad ska jag vara, vilken livsstil vill jag ha? I tvånget till självtematisering så ingår det tanken om att jag måste välja vem jag vill vara samtidigt som det råder en brist på vägledning som hjälper mig bestämma. Vi förlorar förmåga/möjligheten att motivera våra val.
-Det allvarliga är att vi blir styrda utifrån – istället för att vi blir autonoma så riskerar vi att bli styrda utifrån av normerna om vad som är ett lyckat liv och hur vi ska leva.
Situativ politik
Med ett intragenerationellt tempo i de sociala förändringarna förlorar både politiken och. subjektivitets form en åter sina anspråk på gestaltning och utveckling. Man beslutar inte längre i enlighet med upställda planer och mönster, som utgår från en vis ordningsföljd, varaktighet och tempo, utan man gör det bara där och då. På så sätt inebär situativ politik att den demokratiska politiken förlorar in banbrytande roll med avssende på den samhälleliga utvecklingen, eftersom den knappast är i ståndat påskynda den. I den mån man i dag talar om progressiv politik är den inte längre inriktad på att påskyndade sociala förändringarna enligt framstegstanken, utan snarare på att bromsa upp dem för att kunna uppräthålla anspråket på politiskstyrning (stelbentfördröjning)
Klassisk och senmodernitet
Tidigmodernitet—> strukturella och kulturella förändringar, långsammare än generationsväxlingen(Ett intergenrationellt tempo)
Klassiskmodernitet—> strukturella och kulturella förändringar har ungefär ett generationellt tempo (Frigörelse, autonomi). Temporalisering av historien som en begriplig, formbar och riktad process.
Senmoderniteten ––>Tempot i strukturella och kulturella försändningar går snabbare än generationsväxlingarna (Ett intragenerationeltt tempo). Slut på historien i framstegs tanken och historiefilosofins mening. Förlust av politikriktnings angivelse vid hög förändringstakt(situativ politik, Avtemporalisering av historien).
Kritiskt teori om hastighet
Kritisk teori om hastighet
° Moderniseringens historia handlar om - pågåede acceleration transformerar samhället ständigt
° Demokrati, som kräver välgrundade beslut, kommunikation och tid
°Erkännande är viktigt för identiet.
-Social acceleration i det senmoderna samhället utgör en form av totalitarism, sociala krav som sätter press, ett totalitär styre och tryck på oss människor.
-Detta kommer i uttryck genom att kraven på oss sätter press på människor, på subjektens handlingar och vilja. Den är totalitär i det sättet att den är omöjlig att undankomma. Ett krav på oss att ha högt tempo och visas upp oss för att få bekräftelse och det sätter en enorm press på subjektens handlingar och vilja. Risken för att bli styrd utifrån, får vilja kommer under från den sociala accelerationen. Erkännande som är nödvändig för identitet, att bli erkänd i sin värdefullt.
-Det är också totalitär att den är omöjligt att undankomma. Vi måste förhålla oss till det här. Det tränger igenom på alla livets områden, vi ska inte bara vara stressad på arbetet utan även i familjelivet, privatlivet..
-Det är nästintill omöjligt att bekämpa. Normativa trycket, vi alla är med och skapar de tär också på oss, det finns inte en tydlig avsändare, det finns en osynlig makt som tvingar oss att handla på det sättet, det blir som något som uppfattas om naturligt och självklart, vilket blir svårt att bekämpa..
—> Detta leder då till att individer i det senmoderna samhället måste idag göra sig till ett tema genom att blicka inåt och försöka lista ut vem jag är inom mig själv. Detta ska göras i omgivning av snabba förändringar samtidigt som trycket att berätta vem man är och även definiera sig ökar.
