Anthony Giddens Flashcards
Vad pratar Anthony Giddens om?
1.Senmoderniteten/högmoderniteten.
2.Självet som reflexivt projekt
3.Intimitetens omvandling.
Högmodernitet/senmodernitet
Giddens vill inte tala om samhället som något postmodernt samhälle utan han använder benämningar som sen moderna eller högmodernitet för att förklara det samtida samhället. Högmoderniteten är full av risker och faror, och den tränger sig även in i det innersta av självidentiteten och de personliga känslorna.
Han signalerar att vi lever i en radikaliserad värld där förändringarna sker mycket snabbt och väldigt djupgående. —> Skenande värld : som innebär att förändra som skett snabbt och djupgående till skillnad från tidigare. Vi rör oss fortfarande inom moderniteten och det finns ett antal institutioner och de viktigaste fyra är:
o Industrialism
Kopplat till det människor organiserar sig på nya sätt, t.ex. när fabrikerna gör intåg och när maskinerna kom till användning i produktionen.
o Kapitalism(
Det system där konkurrens, människors arbete och marknad.
o Övervakning(
Kontroll som utövas på befolkningen genom civila övervakningar genom människors liv, t.ex. statistik.
o Militärmakt(
Det moderna samhället som bidragit till stora risker, förödelse med den tekniska utvecklingen av vapen (kärnvapen).
-Dessa institutioner är centrala för moderniteten och diskontinuerliga dvs, att moderniteten har en extrem dynamik (att samhället förändras snabbt) Alltså betyder uttrycket en skenande värld att de sociala förändringarna idag är både snabbare än tidigare och mer djupt omfattande, samhället förändras mer grundligt.
Modernitetens dynamik
Det finns tre element av modernitetens dynamik:
- Åtskiljandet av tid och rum(
Handlar om hur tid och rum i den bemärkelsen att de tidigare varit väldigt fasta och konstanta, fått allt mindre kontroll över det mänskliga livet. Detta beror på att vi individer inte längre är bundna till det fysiska rummet och den aktuella tiden för att kunna kommunicera och ha sociala relationer. Det vill säga sociala relationer lyft ur sitt samband, med den fysiska plats och tid och återaktiveras tvärs över oberoende av plats och tid. Detta betyder bland annat att man kan exempelvis kan föra direkta samtal via skype samtal med en individ som inte befinner sig i närheten av en själv. Det vill säga två helt skilda platser och tider.
-platsen inte blir lika bärande för människors liv längre. Giddens säger att det utvecklar en ny tidsdimension. Förr i tidigare samhället var platsen central, interagerade på samma plats bland de som var nära oss, i förmoderna samhället var det förbundna men idag kan vi interagera med andra långt bort.
2.Urbäddningsmekanismer
-Urbäddningsmekanismer handlar om att sociala relationer lyfts ur lokala kontexter men även att relationer återaktiveras igen tvärs över rummet. Våra relationer kopplas från platsen från den lokala platsen för att sedan återaktiveras.
Symboliska tecken (Sätter parantes om tid och rum) handlar om medier som har ett standard värde och är utbytbara oavsett kontext och vem som använder sig av det. ett exempel på symboliska tecken är pengar. Expertsystem (Sätter parants mellan tid och rum) handlar däremot om att specifik kunskap samlas i ett visst sammanhang, exempelvis institutioner. Där denna kunskap är den samma oavsett vem som tar del av den. Det finns en stor mängd av expertsystem som att fokusera på ett specifikt område av kunskap. Det finns en rad olika system som påverkar oss på olika sätt- läkare ex- bidrar med specifik kunskap inom ett speciellt område, vi hyser tillit till systemen.
!!!!!!!!Vi har tillit till expertsystem. Tillit är ett centralt begrepp, båda typerna av expertsystem är i grunden beroende av tillit.!!!!!!!!!!!
Har det inte alltid funnits experter? Jo men även om det fanns i förmoderna samhället eller traditionella samhället så var dessa lokalt förankrade och det är inte dagens expertsystem. Den tekniska utvecklingen har varit en central del i expertsystemen. De är otroligt specialiserade, den kunskap experterna har är väldigt smal på ett litet område.
3.Institutionell reflexivitet
Handlar om att det moderna samhället och dess institutioner präglas av en reflexivitet. Det vill säga en medvetenhet och att allt är föränderligt, att ingen kunskap någonsin är den säkra sanningen. Vi måste vara öppen för ny kunskap och att vara ifrågasättande. Att inte bara acceptera utan aktivt ta del av den stora mängd av kunskap i samhället så att vi ständigt kan revidera vår kunskap.
Den reglerande användningen av kunskap om sociala livsvillkor som ett konstituerande element i det sociala livets organisering och förändring. Man gör nya revideringar pga. Ny kunskap och information
-Till och med vetenskaplig kunskap är inte permanent eller absolut utan den kan omkull kastats till nya idéer och kunskap. Allt är öppet för revidering. Vetenskapliga råd genom mat, kostmaten, råden för gravida och ammande, kunskap förändras. Vad gör detta för människor? Jo det skapar tvivel, hur vet man vilken kunskap man ska luta sig till, det blir existentiellt bekymmersamt. Det definitiva finns inte, då blir det bekymmersamt för oss eftersom vetenskapen är en del av de expertsystemen.
Globalisering enligt Giddens
Han definierar det som att globalisering handlar om hur närvaro och frånvaro genomkorsar varandra, hur sociala händelser och relationer på avstånd flätas samman med lokala kontexter. Han förstår den som dialektiskt, han säger att globaliseringen påverkar oss alla, ingen kan hoppa över den. Och globala risker påverkar oss alla. Giddens kommer även in på expertsystemen, den kunskap som kommer fram där dem tenderar att sippra ner och påverka människors och deras liv, vilka beslut man fattar. Dialekteten mellan det lokala och det globala är ett grundargument i boken
Självet som reflexivt projekt
Självet är ett centralt tema i boken, reflexivitet präglar moderniteten och våra självidentiteter. I det moderna samhället (postmoderna samhället) blir självet och självidentiteten något annat än vad det var tidigare, det har blivit ett reflexivt projekt. I mer traditionella samhällen var individers liv och identitet mer utstapplat, man går igenom olika faser och samma vanor, synpunkter.
Det som sker i det senmoderna samhället är att självidentiteten måste konstrueras som ett reflexivt projekt, alltså genomgå en ständig pågående process som genomsyras självidentiteten. Man kan säga att de expertsystem får betydelse över hur det går till när vi utvecklar identiteten, redan tidigt när barn ska socialiseras in så finns det tydliga experter som ingår åt sidan av föräldrarna. Giddens tar upp terapi som expertsystem som inte bara är medel för att hantera ångest men också som ett uttryck för självets reflexivitet, terapi är med som skapar och formar självet.
- Självet blir ett reflexivt projekt i en posttraditionell ordning. De abstrakta system blir en central del för formandet av självet och bevarandet av dess kontinuitet. Barn i tidig socialisation tenderar att allt oftare styras av råd och anvisningar från experter än av de direkta överförda kunskaperna från generation till generation.
- När Giddens talar om självidentitet menar han att den dels förutsätter den reflexiva medvetenheten. Självidenteten kan definieras som självet reflexivt uppfattas av personen utifrån hens biografi en biografi som individen själv skapar och förmågan att hålla igång berättelsen om sig själv. Den är inte given utan den skapas och återskapas genom individens reflexiva handlingar
centrala frågor under senmoderniteten
Vem ska jag vara, hur ska jag handlar, vad ska jag välja.
Dessa frågor och självets reflexsivitet är ett ständigt pågående projekt. Det som kännetecknar individer i senmoderniteten är att vi ständigt ställs inför val av mångfald, samtidigt som vi ställs inför valen får vi lite hjälp om hur vi ska svälj.
I sen/högmoderniteten tvingas vi välja livsstil. Livsstil kan definieras som rutinerserade om hur vi äter, klär oss; handlingssätt. Alla beslut vi tar bidrar till de rutinerade praktikerna samtidigt som de är öppna för revidering. Genom att vi väljer så konstruerar vi oss själva.
* Likt som beck är vi tvingade till våra val. Expertsystemen erbjuder inte entydiga lösningar, de erbjuder många val. Expertsystemen är också utsatta för reflexivitet –> alltså nya kunskap.
* Livsplanering kan ses som strategi, förbereda och planera framtiden, varje individ gör det.
Ontologisk trygghet
Giddens tar även upp ontologisk trygghet (skyddshinna) som utvecklas i tidig ålder, emotionell vaccinering mot existentiell ångest. Det skapar utrymme för att kunna utveckla en självidentitet. Vi har en tillit som vi lärt oss från våra ”omsorgspersoner”. Senmoderniteten handlar om mångfalden av val, handling och tvång att gå igenom vissa beslut samtidigt som man får lite hjälp av riktlinjer och struktur. Vi tvingas att välja – upprepningar av val/rutiner, alla val är hur vi aktivt konstruerar oss.
Individualisering och självidentitet
Giddens pekar liksom Beck på att de senmoderna problemen orsakar oro och ångest hos människorna vilket senare visar sig i individualisering och reflexsivitet. Reflexsivitet präglar individen mot bakgrund av att det i det senmoderna samhället finns en stor uppsättning av expertis i samhället som skall ’’hjälpa’’ oss människor med tvivel, osäkerhet och val. Ett stort problem med detta är att dessa experter ofta är motsägelsefulla varvid det medför ytterligare svårigheter för den enskilda människan att göra sina val. Dessa motsägelsefulla råd som skall hjälpa oss att välja ligger till grund för vad Giddens kallar självets reflexsivitet. Självets reflexsivitet är belysande för hur vi människor påverkas av samhällets oenighet. Vi måste se på oss själv ai relation till de motsägelsefulla råd som möter oss för att kunna ta ställning
Giddens menar vidare att människans självidentitet är som ett reflexivt projekt och i och med det får livsstilen en allt större betydelse, eftersom många valmöjligheter står till buds och att dessa hela tiden förändras. Giddens menar dock att våra val inte är ett ritt val, utan han menar på att ett det är ett val individen tvingas till. Vi är tvungna att välja livsstil, det är ett val vi måste göra för att få en materiell inramning till en speciell berättelse om sjävidentiteten. Utan livsstil får vi ingen självidentitet.
Det rena förhållandet
Det som kännetecknar senmoderna/högmoderniteten samhället enligt Giddens sammanfattas med ett rena förhållandet. Det är en mall över hur det rena förhållandet kan se ut än vad man strävar efter. Det är ett idealtypiskt begrepp (tankekonstruktion/teoretiskmodell vars exakta motsvarighet inte finns i verkligheten). men det finns en tendens att vi rör oss mot tanken av det ’’rena förhållandet’’.
–>Det allra viktigaste i relation i det moderna samhället är att förhållanden är frivilligt. Det finns olika val och alternativ att välja mellan. Frivilligheten är central, en reell relation är inte förankrad i yttre villkor som det tidigare varit i traditionella samhällen, utan det är relationer som är flytande och frivilligt.
–>Istället för att det är sociala eller ekonomiska villkor som håller samman en tradition så är det snarare det emotionella utbytet som det tillförs för en egen skull, varje konflikt som uppstår utgör ett hot mot förhållandet. Det är två personer som valt att ha en relation för sin egen skull (Dyadiskt - 2 personer som ingår i en relation).
Plastiska sexualiteten
frikopplas från reproduktion, finns för sin egen skull. Decentrerad sexualitet. Nya tider, handlar inte längre om fortplantning, nu för tiden kan en man vara med en man.
Risksamhälle
Både Beck och Giddens pratar om risk och senmodernitet som ett risksamhälle, det är framförallt Becks termenelogi, men Giddens ger Beck berättigad. Vi kan kalla det samtida samhället för risksamhälle, vi tänker nämligen hela tiden i termer av risk i senmoderniteten, både vanliga människor och expterterna. Giddens håller inte med att samhället är mer riskfyllt än tidigare, det är bara mer i frågan om att det finns andra typer av risker som råder nu än tidigare som introducerats i senmoderniteten.
–>Giddens nämner högkonstruktionella risker som är ett resultat av globaliseringen och den tekniska utvecklingen som gett oss oförutsägbara konsekvenser (t.ex. miljöförstöring).
–>Vi lever med en beräknad inställning till våra handlingar som för möjligheter och konsekvenser, högmoderniteten som vi individer är ställda inför har potentiella tillhörande risker – kolonisering av framtiden. Det handlar om vårt framtidstänkande, vår kontroll över framtiden och skapandet av kontroll över framtida händelser i relation till det vi gör.
–>Själva begreppet risk är mer centralt i ett samhälle som genomgått avtraditionalisering, där traditionen spelar en mindre roll för människor.
