Globalisering och Lupton Flashcards
Vad förespråkar Lupton?
-Lupton betonar att individen inte är en rationell aktör som hela tiden lyssnar på experter och kalkylerar över vilka risker hon ska undvika och vilka hon ska ta.
-Lupton påpekar således på att medborgare oftast inte följer experternas råd när det gäller risker. Hon menar på att vi har blivit individualiserade och går efter hur vi kan bli påverkade av risker på en mer individuellt plan. Vi har inte heller alltid tillit till experterna,, vilket leder till att vi inte alltid litar på deras riskbedömningar, då experterna inte alltid har rätt.
-Loupton menar att vi skapar riskförståelse utifrån sociala position och sitt sammanhang. EXEMPEL —> Förr i tiden så exkluderades det att det var människan som stod till ansvar och fel för riskerna. Risk såg också som naturliga katastrofer som exempelvis storm, flood än människoskapande
Riskforskningens utveckling (Historisk perspektiv)
1.Teknisk Riskanalys: risk handlar om framtiden, finns en osäkerhet om risk kommer inträffa. Risk: sannolikhet x ickeönskvärd konsekvens. Exempelvis en bilolycka. Konsekvenserna behöver inte bara vara materiella om en bro går sönder, de kan även vara sociala om vad som händer om ens hus brinner sönder och minnen förstörs. Det bygger på att vetenskapen ensam gör den korrekta riskbedömningen. Kärnkraftverket är säkert för vetenskapen har räknat fram det. problemet är då ändå att folk är ändå oroliga, detta upptäcktes redan vid 60-talet när riskforskningen började analyseras. Starr (1969) risktolerans korrelerar mot visa sociala komponenter (tex familjaritet, frivillighet, fördelar om rökning)
- Psykometrisk riskanalys: Lekmän gör subjektiva riskbedömningar. Dessa bedömningar är inte irrationella eller godtyckliga. Om man själv väljer att göra en sak kan jag välja att inte göra det men någon kan tvinga en att göra det. Den förklarar hur det kommer sig att risken är okej eller inte okej oavsett vad en teknisk riskanalys finner. Varför icke forskare dömer
3.Social amplification av risker : den säger att något inträffar och så laddar samhället det med innebörd. Media sprider det, då blir allmänheten väldigt orolig. En fysisk händelse omvandlas till en signal, sociala stationer laddar den med mening och innebörd. Förklarar hur psykologiska, sociala och kulturella processer
förstärker/försvagar riskuppfattningar och därmed påverkar riskbeteenden. Sekundära effekter: risker som skapas av förstärningseffekten inte av den inledande händelsen som triggar igång processen. Hur den gestaltas i media.
- Risk om social konstruktion: problemet är ej brist på förmågan att förstå risk, utan att reglerare/Experter inte ger utrymme för andra perspektiv än det egna (teknokratiska inramningen). Risk reifieras ofta. Lyfts ut från sin sociala kontext och framställs som opåverkad av de instrument som används för att mäta den. Exempelvis ansiktsmasken. Allmänhet frågar inte bara om risken med en verksamhet, utan även dess syfte och sociala konsekvenser (risker alltid kopplade till mening). Institutionell trovärdighet: är företag/myndigheten värd att fästa tillit till.
Globalisering är:
-globala handlar inte hela tiden om hela jorden, utan det handlar om olika områden
Expertberoende är det som verkligen är det som är globalt, alltså universellt.
Pandemin blir nationella och globala frågor eftersom det berör inte bara ett land utan även andra länder också.
Individualisering bygger oxå på våran egna.
Globalisering som begrepp och fenomen
Begrepp: Precis, dynamisk
Fenomen: Det som ordet och begreppet betecknar, vad är det som egentligen sker.
Begreppet ”globalisering” skiljer sig på tre synsätt
Position 1. ”Inget nytt under solen”
Menas att begreppet enbart är en ny betning på något som redan funnits länge.
Det beskriver inte ett nytt fenomen .
Denna position anser därför att globaliserings begreppet inte är ett giltigt teoretiskt verktyg.
Position 2. ”Ett helt ny värld”
Menas att globalisering beskriver ett nytt fenomen
Det beskriver hur världen ser ut idag pga utökad kontakt och ömsesidigt beroende mellan länderna. Därför är begreppet relevant frö att förstå nutiden och positionen, därför anser man att Globaliserings är ett giltigt teoretiskt verktyg.
Position 3. ”En ny fas i världsekonomin”
Menas att vi visserligen genomgår en ny fas i samhället men enbart i relation till världsekonomin. Därför anser de att det finns andra begrepp som kan hjälpa oss att förstå fenomenet bättre.
De avfärdar inte begreppet men nedvärderar dess analytiska förmåga och förespråkar andra teoretiska verktyg.
Hur kan globaliserings begreppet användas?
- Nutiden innehåller nya globaliserande fenomen och processer som både kräver nya teoretiseringar och omfattande empiriska studier.
Position 1. Tankeväckande inlägg till debatten, men för snävt.
Position 2. Ambitiösa försök att teoretisera det nya, men för brett.
Position 3. Utgår från en dubbelhet, det nya bör förstås i relation till det gamla.
