Handläggning akuta diagnoser. Flashcards

1
Q

Utredning aortadissektion

A
  1. Hjärt-kärlstatus. Tecken på aortainsufficiens. Blåsljud från a karotis eller subklavia. Blodtrycksmätning i bägge armarna. Bred palpabel bukaorta. Blåsljud över bukaorta.
  2. EKG (normalt i 30 %).
  3. Arytmi- och blodtrycksövervakning.
  4. Ekokardiografi (TTE), bra vid proximal dissektion. Esofaguseko-kardiografi (TEE) visar även distal dissektion och kan ersätta DT. Arcus aortae och distala delen av ascendens är svårundersökta.
  5. Blodprover: Blod-, elektrolytstatus. PK.
  6. DT thorax med kontrast.
  7. MR, bra metod vid stabil cirkulation och för uppföljning.
    Om diagnosen dissektion kan fastslås eller uteslutas med en undersöknings-metod är det bra (TTE+TEE alternativt DT). Vid kvarstående osäkerhet måste flera metoder utnyttjas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Behandling aortadissektion

A
  1. Smärtbehandling med inj Morfin 1 mg/ml, långsamt iv till smärtfrihet, upprepas vb.
  2. Inj labetalol (Trandate) 5 mg/ml, 2-5 ml iv under 3 minuter. Kan upprepas med 5 minuters intervall eller ges som infusion, 40 ml (200 mg) i 160 ml Glukos 50 mg/ml. Ges i dosen 2 mg/min= 2 ml/min. Totaldos bör ej överstiga 200-300 mg.
  3. Alternativ till labetalol är selektiv betablockare, inj metoprolol (Seloken) 1 mg/ml, 5+5+5(+5) ml långsamt iv för puls- och blodtrycksreglering.
  4. Sänk systoliskt blodtryck till 120 mmHg med inf Nitroglycerin. Använd färdigblandad lösning, 1 mg/ml. Starta med 0,25 μg/kg/min och öka dosen var 5:e min i steg om 0,25 μg/kg/min vb.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vidare handläggning aortadissektion

A

Kirurgisk eller medicinsk behandling
Akut thoraxkirurgisk behandling rekommenderas vid dissektion i aorta ascendens (typ A). Kontakta thoraxkirurgjour omedelbart!
Vid dissektion utgången från aorta descendens (typ B) kontaktas kärlkirurgjour för diskussion. Akut kärlkirurgi rekommenderas vid dissektion med komplikation, t ex när kärlförsörjningen till vitala organ är hotad, vid hotande ruptur/tecken på pågående blödning eller retrograd utbredning av dissektionen till aorta ascendens.
Medicinsk terapi rekommenderas vid okomplicerade dissektioner i aorta descendens och har samma korttidsresultat som kirurgisk behandling i dessa fall. Sen kirurgisk reparation kan alltid övervägas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Utredning anafylaxi.

A

Blodprov: P-Tryptas.
Tryptas frisätts från mastcellerna både vid allergisk och icke-allergisk
17
anafylaxi. Provet ska helst tas inom 1-3 timmar från symtomdebut. Ett negativt test utesluter inte diagnosen anafylaxi. Tryptas bör också tas för att utesluta systemisk mastocytos, som i sällsynta fall orsakar återkommande oförklarliga anafylaxier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Behandling prehospitalt på anafylaxi.

A

Prehospitalt
Vid anafylaxi ges behandling enligt punkt 1-3 nedan. Om personen tidigare reagerat med anafylaxi (t ex efter getingstick) kan akut adrenalininjektion ges ”profylaktiskt” vid förnyad exposition.
1. Inj med adrenalinpenna (0,3-0,5 mg ) im mitt på lårets utsida. Kan upprepas med 5-10 minuters mellanrum.
2. Inhalation salbutamol (Ventoline) eller terbutalin (Bricanyl) 4-6 doser vid obstruktivitet. Kan upprepas efter 10 minuter.
3. Tabl Desloratadin 5 mg, 2 st.
4. Tabl betametason (Betapred) 0,5 mg, 10 st (kan men behöver inte lösas i vatten).
5. Patienten ska helst ligga ner med höjd fotända. Sittande ställning vid obstruktivitet och illamående. Hastig uppresning av patienten kan leda till livshotande blodtrycksfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Behandling på sjukhus anafylaxi.

A

• Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3-0,5 ml im eller adrenalinpenna 0,3-0,5 mg im mitt på lårets utsida. Kan upprepas med 5-10 minuters mellanrum.
• Om hypotension eller medvetslöshet trots upprepad behandling med adrenalin intramuskulärt enligt ovan tillkalla intensivvårdsläkare.
Ge inj utspädd Adrenalin 0,1 mg/ml, 1 ml långsamt iv (2 min) under EKG-övervakning. OBS! Lägre styrka (0,1 mg/ml). Upprepa efter 2 minuter om patienten inte förbättras.
• Vid obstruktivitet inhalation salbutamol (Ventoline) 5 mg/ml, 0,5–2,0 ml (2,5–10 mg) i nebulisator alternativt egen inhalator med bronkdilaterare 4-6 doser. Kan upprepas efter 10 minuter.
• Höj fotändan, sänk huvudändan. Vid illamående eller astma bekväm ställning.
• Ge oxygen minst 5 l/min.
• Vid hypotension snabb infusion Ringer-Acetat eller Natriumklorid 9 mg/ml, 1000 ml iv. Eftersträva normalt blodtryck.
• Tabl Desloratadin 5 mg, 2 st. Undvik Tavegyl, som ger sedering och risk för blodtrycksfall.
• Tabl betametason (Betapred) 0,5 mg, 10 st (kan men behöver inte lösas i vatten). Inj Betapred 4 mg/ml 2 ml iv om patienten inte kan svälja eller kräks.
• Res inte patienten upp (risk för dåligt venöst återflöde till hjärtat).
• Graviditet utgör ingen kontraindikation för anafylaxibehandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Observationtid vid anafylaxi?

A

• Anafylaxi grad 1 observeras i minst 4 timmar.
18
• Anafylaxi grad 2 observeras i minst 8 timmar.
• Anafylaxi grad 3 observeras i minst 12 timmar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Utredning metabolisk acidos.

A

Utredning
Syra-basstatus. Många apparater mäter samtidigt laktat.
Blodprover: Elektrolytstatus, urea, osmolalitet, leverstatus. Etanol, metanol och etylenglykol i oklara fall. U-Calciumoxalatkristaller vid misstanke om etylenglykolintoxikation. Salicylat m fl läkemedelsanalyser vb. U-Ketoner eller B-Ketoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Olika anledningar till metabolisk acidos?

A
Laktatacidos
Ketoacidos
Njurinsufficiens
Renal tubulär acidos
Förgiftningar
Förlust av alkali
Tillförsel av syror
Medfödda metabola syndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv olika anledningar till laktatacidos och behandling.

A

Laktatacidos
Laktathalten i plasma är normalt under 1 mmol/l. Vid laktatacidos är P-Laktat >4 mmol/l. En ökning av P-Laktat kan orsakas av flera mekanismer. Korrigering av laktatacidos med buffert iv är kontroversiell och bör ej utföras rutinmässigt.
• Generell allvarlig cirkulationsstörning med hypoxi eller ischemi i vävnaderna, t ex lungödem, kardiogen chock, sepsis och tillstånd efter hjärt-lungräddning. Laktatnivåerna är vanligen 3-15 mmol/l. Det finns ett samband mellan höga laktatnivåer och dålig prognos för denna grupp. Behandling: Åtgärda underliggande orsak till hypoxi och
39
cirkulationsstörning. Ge oxygen och ofta även inotropa medel.
• Blockering av syretransport i blodet (kolmonoxidförgiftning, methemoglobinemi och andra hemoglobinopatier) eller intracellulärt (cyanidförgiftning). Intracellulärt metabolt block (metformin, sepsis). Behandling: 100 % oxygen vid CO- och cyanidförgiftning. Specifika åtgärder vid cyanidförgiftning. Dialys vid metformininducerad laktatacidos.
• Mycket lågt syreinnehåll i artärblod på grund av uttalad anemi eller låg syremättnad (SaO2 <50 %; PO2 <4 kPa). Detta är en ovanlig orsak till laktatacidos. Behandling: 50(-100) % oxygen, blodtransfusion.
• Lokal cirkulationsstörning omfattande större kärlområde, t ex mesenterialkärlsocklusion eller stopp i bencirkulationen. Sällan värden över 10 mmol/l. Behandling: Kärlkirurgi.
• Plötsligt ökad laktatproduktion, t ex efter kraftig kroppsansträngning eller efter ett generellt krampanfall. Behandling: Ingen åtgärd.
• Leverskada med reducerad metabolisering av laktat. Om cirkulationen i övrigt är intakt ses laktat omkring 3-5 mmol/l. Sepsis ger övergående hämning av levermetabolismen. Behandling: Åtgärder mot leversvikt mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv olika former av ketoacidos. Behandling?

A
  • Diabetesketoacidos. Högt P-Glukos. U-Ketoner +++. Behandling: Se Diabetesketoacidos (Intensivvård vid uttalad acidos pH<7,0-7,2 (beroende på lokala rutiner) eller påverkat allmäntillstånd.).
  • Svältketoacidos. Kan även utlösas av kraftiga kräkningar. Mild ketoacidos. Normalt eller lågt P-Glukos. Behandling: Näring, vätska, eventuellt inj vitamin-B1 50 mg/ml 2 ml iv under 2-3 dagar.
  • Alkoholketoacidos kan uppträda hos kroniska alkoholister något-några dygn efter avslutande av alkoholdebauche. U-Ketoner + eller ++ (framförallt bildas β-hydroxybutyrat som ej ger maximalt utslag på urinstickan). P-Glukos är normalt eller lågt. Behandling: Inj vitamin-B1 i profylaxdos. Näring + vätska.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

exempel på förgiftningar.

A

Etylenglykol, metanol, salicylsyra.
Övrigt; alla förgiftningstyper som allvarligt kan störa cirkulationen eller leverfunktionen kan ge acidos av varierande typ. Exempel på preparat: Paracetamol, järn, nitroprussid, hjärtläkemedel, theofyllin, TCA m fl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv kort om njurinsufficiens och behandling av den.

A

Reducerad utsöndring av vätejoner, fosfat, sulfat mm. Acidos kan utvecklas vid P-Kreatinin >250 μmol/l eller P-Urea >25 mmol/l. Behandling: Natriumbikarbonat iv eller och dialys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Definera Metabolisk alkalos

A

Arteriellt pH >7,45 och base excess >+3 mmol/l. Standardbikarbonat (aktuellt bikarbonat vid standardiserat kolsyreinnehåll) är >28 mmol/l. Respiratorisk alkalos orsakas av hyperventilation och utvädring av koldioxid. Kronisk hyperventilation leder till sänkt bikarbonat och base excess.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Orsaker till metabolisk alkalos.

A

Förluster via tarmen - hypokloremisk hypokalemisk alkalos. Förlust via kräkning, stomi, nasogastrisk slang. Laxantiamissbruk. OBS, behandling med Ringer-Acetat bidrar till hypokloremisk alkalos (använd NaCl 9 mg/ml).
• Kalium- och kloridförluster via njurarna (loop- och tiaziddiuretika, aldosteronism eller Cushingsyndrom, stort lakritsintag (mineralkortikoid effekt), sällsynta ärftliga tillstånd (Bartters syndrom).
• Kronisk tillförsel av alkali som inte kan kompenseras genom ökad utsöndring av bikarbonat. Mjölk-alkalisyndromet uppkommer vid kroniskt intag av stora mängder calciumkarbonat (kalktabletter, vissa antacida, mjölk, ”bakpulver”). Höga doser kaliumcitrat (Kajos) leder till alkalos.
• Alkalos posthyperkapni. Vid hyper-/normoventilation, under ventilator-behandling efter kronisk andningsinsufficiens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Klinisk bild vid metabolisk alkalos.

A
  • Irritabilitet, hyperreflexi vid hypocalcemi (ökad proteinbindning).
  • Muskulär svaghet, muskelkramper, ileus och polyuri vid uttalad hypokalemi.
  • Syrabas-status visar alkalos, ökat pH. Bikarbonat och base excess ökade. Kompensatorisk hypoventilation leder till ökat PaCO2.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Utredning vid misstänkt metabolisk acidos.

A

Blodgas med elektrolyter.

Blodprover: Elektrolytstatus inklusive klorider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Behandling av metabolisk alkalos

A

Mild alkalos kräver vanligen ingen specifik behandling. Korrigera orsaken till minskad bikarbonatutsöndring. Metabolisk alkalos svarar vanligen bra på infusion av NaCl 9 mg/ml. Vid samtidig hypokalemi och hypermineral-kortikoid orsak bör man åtgärda underliggande orsak. Även angiotensin-receptorblockerare/ ACE-hämmare kan övervägas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

När ska man misstänka sepsis?

A

Misstänk sepsis vid sannolik infektion + minst 2 av nedanstende tecken
S chock (systoliskt blodtryck <90 mmHg)
T temperatur >38,5 eller <36 grader C eller frossa
O oxygen (saturation <90 % på luft)
P puls >90/min
P påverkad eller förvirrad patient
A andningsfrekvens >20/min
”STOPPA SEPSIS”! Frikostig screening med laktat vid infektionsmisstanke och påverkade vitalparametrar. Laktat ≥4 mmol/l bör föranleda skyndsam behandling och monitorering på högre vårdnivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Utredning sepsis?

A

Blodprover: Venös eller arteriell blodgas med laktat. Blod-, elektrolyt-, lever- och koagulationsprover. Glukos, Vid septisk chock även DIC-prover: D-dimer, antitrombin III, fibrinogen.
Bakterieodlingar: Blod (aerob + anaerob) x 2 före första antibiotikados. Urin. Övriga odlingar: (obs får ej försena antibiotika!) odla från urin + ta urinsticka, odla från Misstänkta foci t ex nasofarynx, svalg, sputum, sår, abscess, likvor, ledvätska, ascites, pleura, eventuellt CVK.
Virusdiagnostik: Överväg t ex influensa snabbtest/PCR.
Övrigt: Överväg pneumokock- och legionellaantigen i urin. Vid misstanke om nekrotiserande mjukdelsinfektion utför snabbtest för Grupp A streptokock på vävnadsvätska.

21
Q

Behandling och handläggning av sepsis?

A

Behandling
Patient med svår sepsis bör vårdas på enhet med särskild övervakning. Patient med septisk chock är IVA-kandidat.
Handläggning
Oxygen, saturationen bör vara minst 90 %.
Vätskebehandling. Beroende på cirkulationsstatus. Ofta ges 1000 ml Ringer-Acetat första timmen. Vid allvarlig cirkulationpåverkan eller dehydrering ges mer. Ultraljud hjärta och vena cava inferior underlättar bedömning av vätskestatus mm. Systoliskt blodtryck över 90 (medeltryck >65 mmHg) eftersträvas.
Leta efter infektionsfokus. Dränera om möjligt.

Antibiotikaval innan odlingssvar föreligger
Se www.infektion.net. Kontakta infektionskonsult!
I samtliga alternativ nedan ingår inj gentamicin (Garamycin) 5(-7) mg/kg initialt som iv engångsdos. Den högre dosen ges till njurfriska patienter med svår sepsis. Ge ej aminoglykosid vid GFR <30 ml/min. Vid obesitas beräkna korrigerad kroppsvikt.
På grund av ökad distributionsvolym för betalaktamer ges en extra dos efter halva intervallet mellan första och andra dosen som tillägg till alla doseringar nedan.
Okänt fokus – cirkulationspåverkan/chock: Piperacillin-tazobaktam 4 g x 3-4 + aminoglykosid iv eller cefotaxim 1-2 g x 3 + aminoglykosid iv. Om
144
sjukhusförvärvad infektion eventuellt istället meropenem 1 g x 3-4 iv
Okänt fokus – cirkulatoriskt stabil patient: Bensylpenicillin 3 g x 3 iv + aminoglykosid enligt ovan.
Neutropen sepsis: piperacillin/tazobactam 4 g x 4 iv eller imipenem 1 g x 3-4 iv eller meropenem 1 g x 3 iv + aminoglykosid iv enligt ovan.
Troligt bukfokus: cefotaxim 1 g x 3 iv + metronidazol 1,5 g första dagen, därefter 1 g x 1 om samhällsförvärvad. Om noskomial, misstänkt gallvägsinfektion eller chock välj istället piperacillin/tazobactam 4 g x 3 iv eller imipenem 1 g x 3 iv + aminoglykosid.
Troligt fokus urinvägar, pneumoni eller mjukdelsinfektion: Se respektive program.
Dränering av fokus
Avgörande för utgången är om ett underliggande fokus kan åtgärdas, t ex dränering av abscess, åtgärd mot tarmanastomosläckage, åtgärd mot avstängd pyelit, borttagande av infekterad CVK mm. Detta bör göras så fort som möjligt och senast inom 6 timmar.

22
Q

Orsaker till Hypoglykemi

A

Hypoglykemi hos diabetiker är vanligast och kan orsakas av insulin och vissa perorala antidiabetika (sulfonylureider och meglitinider). Andra tillstånd är insulinom, binjurebarksvikt, hypofyssvikt, hypertyreoidism, malnutrition, uremi, sepsis, alkoholism, leversjukdom samt vissa tumörsjukdomar. Förekommer även efter gastric by-pass kirurgi eller annan magsäckskirurgi

23
Q

Klinisk bild hypoglykemi

A

Illamående, darrighet, svettning, irritabilitet, ilska, förvirring. huvudvärk, hunger, yrsel, ångest, trötthet, perorala pirrningar eller stickningar, dimsyn, dubbelseende. I svåra fall medvetandeförlust, krampanfall, koma. Kan ge permanenta hjärnskador. Vilken blodsockernivå som ger symtom på hypoglykemi är varierande men vanligtvis är P-Glukos <3,5 mmol/l.

24
Q

Utredning hypoglykemi.

A

Glukos med snabbmetod + venöst prov för P-Glukos till kemlab; patientnära apparater har dålig precision vid låga värden. HbA1c för bedömning av patientens ordinarie behandling. Om patienten inte är diabetiker, ta venöst blodprov för eventuell analys av insulin/proinsulin/C-peptid, kortisol, droger/läkemedel vilket underlättar diagnostik av insulinom, binjurebark-, hypofyssvikt, factitia mm.

25
Q

Behandling hypoglykemi.

A
  • Inj Glukos 300 mg/ml, 30-50 ml iv, upprepas tills blodsocker >4-6 mmol/l. Diagnosen bekräftas genom gynnsam effekt. Om patienten är helt vaken ger man ”mjölk och smörgås”.
  • Om infart saknas ges inj Glukagon 1 mg im mitt på lårets utsida.
  • Vid insulinutlöst hypoglykemi hemgång efter ”mat och dryck” om patienten är fullt orienterad och blodsocker är stabilt under några timmar. Tag ställning till lämplighet att framföra motorfordon.
  • Försök att klarlägga bakomliggande orsaker och/eller korrigera vid behov insulindoseringen eller tidpunkten för injektionerna.
  • Om patienten ej vaknar inom 5-10 minuter efter blodsocker >6 mmol/l leta andra orsaker, t ex intoxikation eller cerebrovaskulär sjukdom. Vid behov av upprepade bolusdoser glukos ge inf Glukos 50-100 mg/ml 1000 ml på 4-6 timmar och kontrollera P-Glukos frekvent. Enstaka patienter med långvarig och svår hypoglykemi återfår inte medvetandet vid normoglykemi - indikation för IVA-vård.
  • Vid hypoglykemi orsakad av perorala diabetesmediciner av typen sulfonylurea (glibenklamid, glimepirid, glipizid,) samt repaglinid alltid inläggning under 1-2 dygn. I övriga fall individuell bedömning utifrån möjliga orsaker till hypoglykemin. Eventuellt inläggning för medicin justering efter svar på HbA1c. Glukosinfusion endast vid symtomatisk hypoglykemi. (Se även intoxikationskapitlet). Eftersträva försörjning per os. Följ P-Kalium noggrant.
26
Q

Differentialdiagnos vid bröstsmärtor. Potentiellt livshotande.

A

Potentiellt livshotande
Hjärtinfarkt
Retrosternal bröstsmärta i regel av hög intensitet, tryck eller sveda i bröstet med duration mer än 15 minuter med utstrålning till en eller båda armarna, hals, käke. Ibland föregånget av attacker som ökat i intensitet senaste dagarna. Symtom enbart från annan kroppsdel, t ex rygg, buk eller armar, förekommer men är sällsynt.
Angina pektoris
Symtom som vid hjärtinfarkt, men generellt sett lägre intensitet och kortare duration än vid hjärtinfarkt. Symtomen debuterar i regel vid ansträngning men kan även förekomma i vila.
Perikardit
I regel intensiv bröstsmärta relaterad till kroppsläge och andning. Förvärras ofta i liggande.
Lungemboli
Andnöd vanligen dominerande symtom. Plötslig eller smygande debut med tryckkänsla, måttliga smärtor i bröstet. Pleurala, andningskorrelerade smärtor orsakade av lunginfarkt/pleurit är relativt vanligt. Svimning.
Aortadissektion
Plötsligt insjuknande med kraftig thoraxsmärta. Migrerande smärta och symtom. Utstrålning till rygg, buk mm.
Hjärtsvikt/lungödem
Andnöd dominerar. Beskrivs ibland som bröstsmärta men det rör sig i regel mer om tryckkänsla i bröstet.
Esofagusrift, -ruptur
Sällsynt tillstånd associerat till kraftiga kräkningar. Dov thoraxsmärta. Ofta andningsbesvär och feber. Lungröntgen visar ofta pneumothorax, pneumo-mediastinum, subkutant emfysem eller pleuraexudat.
Mediastinit – efter thoraxoperation
Dov thoraxsmärta, -ömhet. Feber, allmänpåverkan. Eventuellt sårinfektion. DT-undersökning ej diagnostisk. Klinisk diagnos. Kräver i regel reoperation, kontakta toraxkirurg.

27
Q

Mindre akuta orsaker till bröstsmärtor

A

Diskbråck
Svåra smärtor av rhizopatityp. Initialt är patienten ofta immobiliserad på grund av svår smärta.
Myalgi
Distinkt palpationsömhet motsvarande muskulatur inom thorax. Ofta utlöst av onormal muskelaktivitet eller virusinfektion.
Osteoporos – kotkompression.
Vanligt hos äldre. I regel långvariga besvär. Rörelserelaterad. Palpationsömhet i bröstkorgen och övre delen av buken.
Pleurit
Skarp – skärande andningskorrelerad thoraxsmärta.
Pneumothorax
Dov eller andningskorrelerad thoraxsmärta som ibland debuterar efter host-attack. Dyspnékänsla. Nedsatt andningsljud över drabbad lunga.
Reflux
I regel lindrigare smärta än hjärtinfarkt men kan ha samma utbredning. Matrelation samt accentuering i liggande och nattetid är relativt vanligt.
Rhizopati
Smärtor/domningar som strålar ut från nacke-rygg, mot ena armen eller sidan. Ofta rörelserelaterad.
Kostokondrit (Tietzes syndrom)
Palpationsömhet över brosk-bengränsen för costa 2-4 (vanligen) vänster sida.

28
Q

Definition AKS

A

Myokardischemi orsakad av plötsligt försämrat blodflöde i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Gränsdragningen mellan akut hjärtinfarkt och instabil angina beror på vilka metoder och definitioner som används för att påvisa myokardskada. Följande indelning är praktiskt användbar för val av behandling och bedömning av prognos:
ST-höjningsinfarkt: EKG visar nytillkommen ST-höjning eller vänstergren-block och/eller ny Q-våg. Orsakas av trombotisk ocklusion, i regel på grund av plaqueruptur. Leder obehandlad till relativt utbredd hjärtmuskelskada.
Instabil kranskärlssjukdom/instabilt koronart syndrom. Detta begrepp omfattar ”icke ST-höjningsinfarkt” och ”instabil angina pektoris”. Diagnosen styrs av nivån på hjärtskademarkörer i blodprov. EKG visar ofta ST-sänkning eller T-vågsinversion. Tillståndet orsakas av trombotisk ocklusion eller tät stenos eller tromb med perifer emboli.
Plötslig död: Hjärtstopp, föregås ofta av symtom på ischemisk hjärtsjukdom tillsammans med ST-höjning eller nytt vänstergrenblock på EKG eller tromb i kranskärl vid koronarangiografi eller obduktion. Döden inträffar innan blodprover hunnit kontrolleras eller innan hjärtskademarkörer ökat.

29
Q

Diagnoskriterier Akut hjärtinfarkt.

A

Troponinstegring över beslutsgränsen för aktuell metod och där upprepade (minst 2 med minst 6 timmars intervall) troponin-bestämningar visar ett stigande eller sjunkande förlopp. Plus minst ett av följande:
• Typiska symtom: Bröstsmärta av ischemisk karaktär under mer än 15 minuter eller akut hjärtsvikt utan annan förklaring.
• EKG förändringar: Utveckling av patologisk Q-våg* i minst 2 avledningar alternativt ischemiska ST-förändringar* eller nytillkommet vänstergrenblock (LBBB).
• Bildbevis på nytillkommen förlust av viabelt myokardium eller ny regional väggrörelseabnormitet.
* Patologisk Q-våg: Duration ≥0,03 s och >25 % av R-vågens amplitud.
* Ischemiska ST-förändringar: Ny ST-höjning (i frånvaro av tecken på vänsterkammarhypertrofi och LBBB) i två angränsande avledningar ≥1 mm, förutom i avledning V2–V3 där följande gäller: ≥2,5 mm hos män <40 år, ≥ 2 mm hos män >40 år och ≥1,5 mm hos kvinnor.. I övriga avledningar ≥1 mm. Ny horisontell eller nedåtsluttande ST-sänkning ≥0,5 mm i två angränsande avledningar.

30
Q

Man skiljer på fem olika typer av hjärtinfarkt. Vilka?

A

Typ 1: Hjärtinfarkt orsakad av ischemi genom trombosbildning i kranskärl p g a plackerosion eller -ruptur. Ökning av troponin över referensvärdet.
Typ 2: Hjärtinfarkt orsakad av imbalans mellan syre-/blodtillförsel till myokardiet och behov. Minskad tillförsel kan bero på kärlspasm, hypotension, hypoxi, anemi mm. Ökat behov kan orsakas av kraftig ansträngning, takyarytmi mm. Markörstegring över referensvärdet.
Typ 3: Plötslig död när omständigheterna talar för akut hjärtischemi men diagnosen inte har bekräftats med markörstegring på grund av avsaknad av blodprov eller alltför kort tid mellan insjuknande och provtagning.
Typ 4a: PCI-orsakad hjärtinfarkt. Troponin minst 3 x över referensvärdet.
Typ 4b: Hjärtinfarkt orsakad av stenttrombos. Troponin över referensvärdet.
Typ 5: Hjärtinfarkt orsakad av CABG. Troponin 5 x över referensvärdet.

31
Q

Behandling allmänt vid AKS

A

SATSA.
Smärtlindring: Morfin, nitroglycerin, oxygen, betablockad.
Anti-ischemisk behandling: Betablockad, nitroglycerin.
Trombosbehandling: Reperfusionsbehandling (akut infarkt-PCI/trombolys), ASA, klopidogrel/ticagrelor/prasugrel, lågmolekylärt heparin, GP IIb/IIIa-receptorblockad.
Sviktbehandling: Diuretika, nitroglycerin, ACE-hämmare, CPAP.
Arytmibehandling: Motverka hypoxi, ischemi och svikt. Betablockad.

32
Q

Vidare behandling vid STEMI.

A

Primär PCI
Förstahandsbehandling oavsett ålder om tiden från första sjukvårdskontakt till kranskärlsröntgen understiger 90 min. Om primär PCI ej är möjlig inom 90 min görs en bedömning tillsammans med kardiologjour.
Om PCI-verksamhet saknas på egna sjukhuset skall patienten omedelbart (prio 1 ambulans) transporteras/omdirigeras till sjukhus med PCI. Operatören skall alltid kontaktas för att snabbt komma på plats (jourtid) samt för att kontrollera tillgänglighet på angiolab.
Behandling inför primär PCI (I ambulans eller på akutmottagning)
• ASA 300–500 mg (helst Bamyl löslig).
• Ticagrelor (Brilique) 180 mg (90 mg, 2 tabletter).
• Om transporttid till PCI-lab >60 min bolusdos heparin 5000 E iv.
• Betablockare iv vid takykardi och/eller högt blodtryck på hemodynamiskt stabil patient.
Ticagrelor avstås vid något av följande: Pågående behandling med antikoagulantia (warfarin, NOAK) eller svår koagulationsrubbning eller ökad risk för allvarlig blödning, såsom mycket hög ålder, tidigare intracerebral blödning eller pågående blödning (t ex ulcus).
Försiktighet/avvakta med ticagrelordosen vid: Oklar diagnos eller svårtolkat EKG (LBBB, pacemaker-EKG).
Behandling under primär PCI (Ordineras av PCI-operatör på angiolab)
• Laddningsdos ticagrelor till patient där man avvaktat, alternativt klopidogrel 600 mg (75 mg, 8 tabletter) vid kontraindikation för ticagrelor.
• Intravenös betablockad ges vid takykardi och/eller högt blodtryck men iakttag försiktighet på hemodynamiskt instabila patienter (hjärtfrekvens >100, systoliskt blodtryck <110 mmHg).
• Bivalirudin (Angiox), med eller utan bolusdos heparin 3-5000 E iv.
• Eller GP IIb/IIIa hämmare i kombination med heparin 3-5000 E iv
• Eller enbart heparin 70-100 E/kg iv (vid hög blödningsrisk)
Bivalirudininfusionen bör fortsätta tills den tar slut, om inte blödning/hematom uppstår.
Eventuell infusion av GP IIb/IIIa hämmare ordineras av PCI-operatör.
Behandling efter primär PCI
• ASA 75 mg x 1.
• Ticagrelor 90 mg x 2 från dag 2 (alternativt klopidogrel 75 mg x 1) i 3-12 månader. I första hand rekommenderas 1 års behandling men vid ökad risk för allvarlig blödning kan den förkortas.
• Vid pågående/planerad warfarinbehandling (eller NOAK) och genomgången PCI med stent, ges ej ticagrelor utan ofta kombinationsbehandling med ASA och klopidogrel + warfarin under en begränsad tid, se ovan ”Kombinationsbehandling (antikoagulantia + trombocythämmare) efter PCI”, se sid 174.
• Betablockerare per os. Eftersträva upptitrering till tolerabel dos.
• Statiner, tabl atorvastatin 20-40 mg x 1 eller simvastatin 20-40 mg x 1.
• ACE-hämmare ges vid hjärtsvikt, nedsatt vänsterkammarfunktion (EF <50 %), hypertoni, diabetes, mikroalbuminuri eller njursvikt och skall övervägas till alla patienter efter ST-höjningsinfarkt.

33
Q

Utredning Lungemboli.

A

Utredning
LE med hemodynamisk påverkan: Akut DT lungartärer. Omedelbar ekokardiografi kan ge vägledning.
LE med eller utan hemodynamisk påverkan: Blodprover: Blod-, elstatus, troponin, PK och APTT. EKG. Vikt.

34
Q

Behandling lungemboli.

A

Oxygen: Målsaturation >90 %, vid KOL med kolsyreretension lägre målvärde.
Alla patienter med sannolik lungemboli:
• inj Heparin iv som bolusdos: 5000 E vid vikt ≤85 kg, 7500 E vid 85-120 kg och 10000 E >120 kg före röntgenundersökning.
• Vid hypoxemi ges oxygen: Målsaturation >90 %.
• Alla gravida ska handläggas i samråd med obstetriker.
• Vid chock eller påtaglig cirkulationspåverkan rekommenderas kontakt med IMA eller IVA. Indikation för trombolys, se nedan.

35
Q

Behandling avLungemboli utan hemodynamisk påverkan

A

Lungemboli utan hemodynamisk påverkan:
Grundregel är inläggning, observation + antikoagulantia + ställningstagande till eventuell ytterligare utredning.
Antikoagulantia: Samma behandling som DVT, se ovan. Heparin ges istället för LMH vid kraftigt nedsatt njurfunktion, ökad blödningsrisk, t ex blödning eller större kirurgi inom 1-2 veckor. Även vid nedsatt leverfunktion med PK >1,5 kan heparin övervägas. Heparin används efter trombolys. Kontakta koagulationsexpert vb.
Behandling av LE i öppen vård
Lungemboli utan allmänpåverkan eller allvarlig underliggande sjukdom behandlas på vissa håll i öppenvård enligt lokala vårdprogram.
Samtliga frågor enligt sPESI bör vara negerade och uppföljning planerad inom 7 dagar.

36
Q

Behanling av Lungemboli med hemodynamisk påverkan

A

Överväg trombolys vid:
• Hemodynamisk påverkan; systoliskt BT <90, alternativt BT-fall >40 mm Hg under minst 15 minuter.
• Submassiv lungembolism hos påverkad patient <70 år med förhöjt troponin eller NT-proBNP, tecken till högerkammarbelastning eller låg syremättnad, <92 % trots ≥10 l oxygen på mask. Ekokardiografi underlättar beslutsfattandet.
Trombolys kan även ges under pågående LMH/UFH. Fördelar och risker med behandling får vägas för varje enskilt fall.
Kontraindikationer för trombolys: Behandling med direktverkande antikoagulantia/NOAK eller warfarin med PK >1,7; aktivt ulcus eller tarmblödning inom 4-12 v; lumbalpunktion, punktion av icke komprimerbart kärl, förlossning eller HLR inom 1 v; operation eller signifikant blödning inom 4 v; stroke inom 3 mån med kvarstående bortfall; CNS-operation eller CNS-blödning inom 1 år.
Relativa kontraindikationer: Hemostasrubbningar, graviditet; CNS-malignitet (ej meningiom) eller intrakraniell blödning; pågående bakteriell endokardit eller perikardit; avancerad tumörsjukdom; leversjukdom med PK >1,4; svår hypertoni.
Trombolytiskt medel: Inj alteplase (Actilyse) 10 mg iv under två minuter följt av 90 mg under 2 timmar vid vikt ≥65 kg. Vid vikt <65 kg ska totaldosen 1,5 mg/kg ej överstigas.
Vid mycket kritiskt läge kan inf alteplase 0,6 mg/kg (max 50 mg) iv ges under 10 min följt av alteplase 50 mg på 60 minuter. Eventuell heparininfusion stängs av under trombolysen.
• Heparininfusion eller LMH påbörjas 1 timme efter avslutad trombolys. APTT kontrolleras efter 6 timmar, följ lokala PM för Heparininfusion.
Kirurgisk embolektomi
Vid kontraindikation mot trombolys eller fortsatt instabil hemodynamik trots trombolys kan embolektomi eller ECMO blir aktuellt. Diskutera med bakjour och thorax- eller kärlkirurg.

37
Q

Utredning stroke, akut.

A
  • Anamnes med tid för insjuknandet.
  • Neurologiskt status inklusive NIHSS.
  • Övrigt status med fokus på auskultation av hjärta samt halskärl. Blodtrycksmätning i båda armarna.
  • DT hjärna akut. DT-angio om möjligt fram för allt vid NIHSS>8 poäng. DT angiografi bör göras vid misstanke om basilaristrombos och vid misstanke om carotis- eller vertebralisdissektion.
  • Blodprover: Snabbtest glukos. Blod- och elektrolytstatus. CRP. Glukos, PK, APTT. Dag 2: Troponin, lipider, fasteglukos.
  • EKG: Överväg telemetriövervakning.
38
Q

Behandling akut stroke.

A

Trombolysbehandling
Behandling av ischemisk stroke med alteplas (Actilyse) ska inledas så snart som möjligt (helst på angiolab) förutsatt att intracerebral blödning uteslutits med DT hjärna. Behandlingen ska påbörjas inom 4,5 timmar efter symtomdebut om det inte finns några kontraindikationer. Patient och anhöriga bör informeras om fördelar och risker. Risken för intracerebral blödning ökar från 1 % till 5-8 % med Actilyse.
ASA ges ej inför trombolys och utsättes hos patienter som står på detta.
Indikationer (båda ska vara uppfyllda):
• Symtomdebut högst 4,5 timmar före start av trombolys.
• Plötsligt insjuknande med akuta neurologiska bortfallssymtom av sannolik vaskulär orsak.
• Före infusion görs eventuellt en bladderscan, tappa vid behov.
• Infusion påbörjas innan svar på rutinprover inkommit.
• Dosering: Alteplas (Actilyse) ges i dosen 0,9 mg/kg, maxdos 90 mg. Blan-das till koncentrationen 1 mg/ml. Tio procent av dosen ges iv under 1-2 min, resten ges som infusion under 60 min. Notera tidpunkterna för in-jektion och infusionen. Följ puls och blodtryck var 5-10:e min. Kropps-temperatur.
• Synlig tromb på DT-angiografi och NIHSS >8. Påbörja trombolys och kontakt med interventionscentrum (HASTA jour i Stockholm).
• NIHSS poäng beräknas omedelbart före behandling, 2 h alternativt 24 h efter behandlingsstart.

39
Q

Åtgärder vid avvikelser vid trombolysbehandling av stroke.

A
  • Vid blodtryck över 180/105 mmHg efter inledning av trombolys och första 24 tim: Inj Trandate 5 mg/ml, 2 ml iv under 1-2 min, kan ges med 15 min intervall eller som infusion, maxdos 300 mg.
  • Blodtrycksfall – avbryt behandling och utred orsak till blodtrycksfall. Ge eventuellt vätskeinfusion. Föreligger blödning?
  • Puls och EKG-förändringar – vid takykardi, arytmi - reducera eventuellt infusionstakt.
  • Syremättnad <92 %, KOL <88% – kontrollera andningen, ge oxygen.
  • Försämring av vakenhet eller neurologiskt status. Ökad allmänpåverkan, huvudvärk eller annan smärta – avbryt Actilyse, omedelbar DT.
  • Ny läkarbedömning 20 min efter start trombolys. Sjuksköterskekontroller efter 15 min, 30 min, 1 tim, 2 tim, och sedan var 4:e tim.
40
Q

När kan man göra en trombektomi vid stroke?

A

Övervägs vid synlig tromb, NIHSS >8 poäng och ålder <85 år om det föreligger kontraindikation för trombolys eller om effekten av trombolys är dålig.
• Kontakta interventionscentrun (HASTA jour på KS).
• Bör utföras inom 6 timmar efter symtomdebut.
• Vid basilaristrombos kan trombektomi utföras även vid längre fördröjning. Om indikation för trombolys börja med det.

41
Q

Övriga åtgärder vid stroke?

A

Paresschema (NIHSS) samt kontroll vakenhet, puls och blodtryck efter individuell ordination. Vid försämring eventuellt akut DT hjärna. Särskild observation av patient med cerebellär infarkt då detta innebär risk för expansion och hjärnstamsinklämning.
Sväljning: Ansvarig sjuksköterska kontrollerar sväljningsförmåga.
Blodtryckssänkande behandling. Ges försiktigt i akuta skedet. Behandla om systoliskt blodtryck >200 mmHg och/eller diastoliskt >120 mmHg. Ge eventuellt lugnande medicinering. Uteslut urinretention. Inj labetalol (Trandate) 5 mg/ml, 2 ml långsamt iv, kan upprepas. Eftersträva försiktig sänkning då för kraftig blodtryckssänkning kan förvärra infarkten. Behåll antihypertensiv medicinering. Om blodtrycket initialt är under 130/80 överväg utsättning av antihypertensiv behandling, ge vätska Ringer-Acetat.
Febernedsättande: Vid temperatur >37,5ºC. Ge supp/tabl paracetamol (Alvedon) 1 g x 4. Utvärdera och vb behandla orsak till feber (infektion, DVT, lungemboli mm) vid temperatur >37,5ºC. Ge supp/tabl paracetamol (Alvedon) 1 g x 4.
Vätsketillförsel första dygnet: Ge inf Ringer-Acetat 1000-2000 ml på 12 timmar. Undvik glukosinfusion de första dygnen.
Vid illamående och kräkningar: Inj metoclopramid (Primperan) 10 mg x 3 iv vb eller inj Ondansetron 4-8 mg iv (var 4:e timme vid behov, max 32 mg per dygn). Risk för aspiration: Ordinera 30 graders högläge av huvudändan samt eventuellt sidoläge.
P-Glukos: Eftersträva normoglykemi. Insulin vid P-Glukos >10 mmol/l.
Arytmi: Behandla snabba förmaksarytmier. Telemetri.

Antitrombotisk behandling och annan sekundärprofylax
Laddningsdos ASA 500 mg brus eller supp x 1, när DT uteslutit blödning. Därefter tabl Trombyl 75 mg x 1 alternativt Klopidogrel (Plavix) 75 mg x 1. Till ASA kan ges tillägg med tabl dipyridamol (Persantin depot) som trappas upp långsamt till 200 mg x 2 po.
Kardiell emboli (förmaksflimmer): Direktverkande antikoagulantia (Pradaxa, Eliquis, Xarelto) eller warfarin (Waran). Vid TIA kan man starta dag 1. Vid större hjärninfarkt bör antikoagulantia inte ges första veckorna på grund av risk för hemorragisk infarktomvandling. Om sekundärprofylax är indicerad senare insättes antikoagulantia efter förnyad DT. Beakta övriga kontraindikationer till antikoagulantia.
Annan embolikälla (mural tromb): Warfarin, se ovan.
Annan sekundärprofylax: Rökstopp. Blodtrycksbehandling med målvärde <140/90 mmHg. Lipidsäkande behandling med tabl Atorvastatin 20-40 mg x 1. Utred/behandla diabetes mellitus.

42
Q

Utredning vid Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) – akut exacerbation

A
  • Rökvanor, daglig fysisk aktivitet, plötslig eller gradvis försämring, infektionstecken, andningskorrelerade smärtor? Behandlingsbar orsak till försämring eller terminal fas av grundsjukdomen? Oxygen-behandling i hemmet?
  • Tecken på dehydrering eller cyanos? Halsvenstas, ödem, leverförstoring. Andningsljud och eventuell sidoskillnad?
  • Blodprover: Blod-, elektrolytstatus, CRP, glukos. Eventuellt P-Teofyllin om patienten står på teofyllinpreparat. NT-proBNP vid sviktmisstanke.
  • Odlingar: Sputumodling vid infektionstecken. Blododling vid misstanke på pneumoni.
  • Andningsfrekvens.
  • EKG.
  • Peak Expiratory Flow (PEF). Initialt ofta låga värden (<150 l/min) vid sjukhusvård.
  • Pulsoximetri: Överväg blodgaser om SaO2 vid luftandning <92 %. Venös blodgas kan användas som sceening. Man får då uppfattning om pH, laktat samt ett maximalt arteriellt PCO2.
  • Lungröntgen eller DT torax vid misstanke på pneumoni, vänstersvikt eller pneumothorax. Det senare skall misstänkas om emfysempatient plötsligt blir sämre utan annan klar anledning. Även mindre pneumothoraxspalter vara “livshotande” och kräva akut dränage-behandling. Alltid inläggningsfall.
  • Spirometri, eventuellt med diffusionskapacitetsmätning, bör utföras i lugnt skede eller före utskrivning för att följa förloppet och stadieindela KOL-sjukdomen.
43
Q

Behandling vid Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) – akut exacerbation

A

Oxygentillförsel: Vid saturation <88 % och kan övervägas även vid lindrigare hypoxi. Tillförs kontinuerligt, särskild försiktighet vid koldioxidretention. Ge 0,5-2 liter/min via näsgrimma eller 24-28 % via ventimask. Blodgaskontroll efter 30 min. Eftersträva SaO2 88-92 %. Rädsla för CO2-retention får aldrig leda till att hypoxi ej behandlas.
Bronkdilaterare: Inhalation via nebulisator: Salbutamol (Ventoline) 5 mg/ml, 0,5-1(-2) ml + ipratropiumbromid (Atrovent) 0,25 mg/ml, 2 ml. Kan upprepas. Alternativt inj terbutalin (Bricanyl) 0,5 mg/ml, 0,5-1 ml sc vid problem med inhalation.
Steroider: Tabl betametason (Betapred) 0,5 mg 6 x 1 eller tabl Prednisolon 5 mg, 6 x 1. Injektionsbehandling kan övervägas.
Vätska: Inf Ringer-Acetat 1000 ml om kliniska dehydreringstecken och/eller cirkulatorisk instabilitet. Dessa patienter bör ej ges diuretika.
Diuretika: Inj Furosemid 10 mg/ml, 2-4 ml iv vid tecken på högersvikt/ödem (vätskeretention vanligt).
Antibiotika: Oavsett temperatur, LPK och CRP är antibiotika indicerat vid missfärgade upphostningar tillsammans med ökad mängd upphostningar och ökad dyspné. Tabl amoxicillin (Amimox) 500 mg, 1 x 3 eller tabl doxycyklin 100 mg, 2 x 1 dag 1-3 därefter 1 x 1 eller tabl trimetoprim-sulfa 160/800 mg x 2. Behandlingstid 5-7 dagar. Andrahandsval tabl amoxicillin-klavulansyra (Spektramox) 500 mg x 3 eller inj cefotaxim (Claforan) 1 g x 2 iv.
Hos svårt sjuk patient med behov av bred täckning från början, överväg inj piperacillin/tazobactam (Tazocin) 4 g x 3 iv.
Svårt eller livshotande anfall trots ovannämnda åtgärder. Kontakta IVA-läkare. Assistera ventilationen med mask och blåsa vb. Överväg inj Adrenalin 1 mg/ml, 0,3 ml sc var tredje till var femte minut. Övervaka andning, puls, blodtryck och EKG. Transportera till IVA.

44
Q

Behanling vid Allvarlig försämring av KOL.

A

Vid ”svår KOL” med PaCO2 >6,5 kPa, pH <7,35 och andningsfrekvens >25 andetag/minut trots maximal medi-cinsk behandling skall man överväga non-invasiv ventilatorbehandling. Patienten skall inläggas på avdelning med vana att övervaka patienter med respiratorisk insufficiens. Vid livshotande försämring med saturation <90 %, PaCO2 >9,0 och artär-pH <7,30 skall man starta non-invasiv venti-lation (ej CPAP) eller respiratorbehandling såvida det inte finns kontrain-dikationer mot aktiv behandling. Andningsunderstöd kräver inläggning på specialavdelning eller IVA.

45
Q

Utredning astma

A

Blodprov efter behov.
Peak Expiratory Flow (PEF).
Pulsoximetri (avslöjar ej hypoventilation vid samtidig oxygentillförsel).
RRLungröntgen är vanligen ej nödvändig men kan övervägas vid
differential-diagnostiska problem.

46
Q

Behandling akut astma.

A

Oxygen: Ges kontinuerligt tills saturation >95 %, antingen på grimma eller via mask >6 l/min. Kontrollera artärblodgas om syremättnaden <90 %. Ingen risk för oxygeninducerad koldioxidretention vid akut astmaanfall.
Via nebulisator: Inh salbutamol (Ventoline) 5 mg/ml, 1-2 ml + inh ipratropiumbromid (Atrovent) 0,25 mg/ml, 2 ml. Alternativt inj terbutalin (Bricanyl) 0,5 mg/ml, 0,5-1 ml sc vid problem med inhalation. Upprepa inhalationer och injektioner tills förbättring.
Steroider: Startdos tabl betametason (Betapred) 0,5 mg, 10 st eller tabl Prednisolon 5 mg, 10 st. Vid svårighet att ta tabletter inj betametason 4 mg/ml, 1-2 ml iv. Därefter tabl Prednisolon 5 mg, 5 x 1 eller tabl Betapred 0,5 mg, 5 x 1 under vårdtiden, 5-10 dagar.

47
Q

Vid astma med Anafylaxi med obstruktiva symtom: Behandling? Vad gör man vid svåra eller livshotande fall?

A

Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3-0,5 mg im i låret är förstahandsbehandling. Kan upprepas var 5-10:e min vid behov. I övrigt behandling enligt ovan. Se vårdprogram anafylaxi.
Svårt eller livshotande anfall: Tillkalla narkos-/intensivvårdsläkare.

48
Q

Om patienten inte snabbt förbättras vid astmaanfall överväg differentialdiagnoser vilka?

A

KOL, pneumothorax, hjärtsvikt, lungemboli, pneumoni, främmande kropp och panikångest.