Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samhällsinterventioner Flashcards
Folkhälsa
- Allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället
- Vilken myndighet ansvar för dessa frågor?
Folkhälsomyndigheten
Vi har olika typer av interventioner för att stödja folkhälsa (vi bortser från klinisk intervention), vilka är dessa tre?
- Förebyggande (preventiv) intervention som kan delas upp i två delar
- Primär prevention
- Sekundär prevention
- Hälsofrämjande insatser
På vilka nivåer har gör vi interventioner?
- Individ
- Grupper (befolkning)
- Samhällsstrukturer (byggnad, lagar och regler)
Vad är primär prevention och ge exempel på en sådan på individ-, grupp och strukturell nivå
-
Primär prevention
- Hindrar uppkomsten av sjukdomar och skador, samt fysiska. Psykiska och sociala problem

Vad är en sekundär prevention och ge exempel på en sådan på individ-, grupp och strukturell nivå
- I tidigt skede påverka förlopp, av sjukdomar och skador (tidig upptäckt, förhindra utveckling, förhindra återinsjuknande
- Ex pat som haft infarkt, hjjälpa honom att inte få en andra infarkt

Vad innebär hälsofrämjande intervention och ge exempel på en sådan på individ-, grupp och strukturell nivå
- Den process som möjliggör för människor att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa
- Hälsofrämjande interventioner – olika typer av åtgärder som stärker eller bibehåller fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande
- Handlar mer om att stärka generellt, inte så mkt riktat mot ett specifikt sjukdomstillstånd
- T ex ökad delaktighet och tilltro till egen förmåga
- Individ, grupp eller strukturperspektiv

Vad innebär
Högrisk – eller befolkningsstrategi?
- Högrisk – söka upp dem som har störst risk att insjunkna
- Befolkning – bredare insatser för att nå fler
Redogör för den preventiva paradoxen
- Befolkningsstragein får större effekt, eftersom man når så många fler och därmed kan förhindra flera sjukdomsfall – den preventiva paradoxen
- Om resurser finns så ges bäst effekt förstås av bägge
- Ex visar BMI på X-axel, och de i mitten missas vid enbart högriskstrategi
- Bilden illustrerar just att de flesta människor ligger i mitten varför högriskstategier ger mindre effekt på population

Redogör för proportionell universalism
- En befolkningsstrategi innebär att insatser riktas till alla – universalism
- Men behoven kommer vara större i grupper med lägre social position (de kommer inte ta till sig interventionen lika lätt)
- Krävs där mer omfattande insatser
- Kallas proportionell universalism, insatser till alla, men i proportion till behovet
Redogör för Tannahills modell
- Prevention – förebyggande, reducera risk och ohälsa genom ex vaccination
- Utbildning – förstärka- och förebygga ohälsa genom utbildning
- Hälsoskydd – laga, regler osv på strukturnivå ex rökförbud
- Exempel
- Sektor 2 kombinerar utbildning och förebyggande genom utbildning om- men även stöd för rökstopp
- Sektor 3 kombinerar politiska beslut med förebyggande tex att tillsätta fluor i dricksvatten
- Sektor 4 kombinerar alla tre genom att verka för lag om cykelhjälm (insatsen är förebyggande), vi måste då kanske undervisa politiker om nyttan som de sedan lagstiftar om

Redogör för Beatties model och på vilket sätt den kan användas
- Vänster nere, diskutera undervisa och ge råd, erbjuda stöd i den mån personen vill vara med
- Använd modellen för bra resultat gällande förebyggande eller hälsofrämjande intervention, hitta strategier som kan placeras in i de olika rutorna
- Lägg inte alla ägg i samma korg, du ska veta vilken ruta de hör hemma

Exempel tandkliniker
- 1913 – tandvård för skolbarn började
- 1920 – nåddes 3 procent
- 1938 – folktandvård som drevs av landstingen
- 1960-talet, fluor som skydd mot karies, fluortandsköterskor besökte skolor, fluortandkräm rekommenderas
- 1974 allmän tandvårdsförsäkring, utbyggnad av folktandvården
- Resultat
- Gav minskade tandvårdskostnader
- Ökad tillgänglighet
- Krraftig minskning av kariesangrepp
- 1990-talet, fluorsköljningar togs bort i många delar av landet (kunskapen i befolkningen var nu bra)
- 2000-talet, minskningen av kariesförekomst har stannat upp, skillnad mellan sociala grupper uppmärksammas allt mer
- Tandvård idag
- Kontinuerliga insatser i lokalsamhället om matvanor osv. Särskilda förebyggande insatser i utsatta områden, behövs för att minska ojämlikheter i munhälsa (fluorsköljning, och munhälsolektioner i skola) – (FRAMM – en tandvårsintervention)
Vad kan vi kalla strategin i det sista stycket?
Proportionell universalism
Exempel Norsjöprojektet – bakgrund
- Rapport togs fram att hjärt-kärlsjukdom hade hög dödlighet i Västerbotten och allra högst i Norsjö kommun, projektet startades
- Under 10 år minskar sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom
- Förutsättningar
- En djup förankring på lokal nivå, alla kände någon som hade drabbats (viktigt)
- Vetenskaplig bas att utgå från – om vi tittar på dessa riskfaktorer kan vi göra något?)
- Ekonimiska förutsättningar
- Strategi riktad mot både befolkning och individ
- Människor på orten deltog i planering, undvek toppstyrning
- Engagerad läkare med rötter på orten de hade förtroende för denne man
- Aktiviteter inom projektet
- Hälsoinformation/undersöknignar
- Bättre skollunch
- Livsmedelsmärkning – hög fiberhalt och låg fetthalt märktes (blev sedan nyckelhålet)
- 10 år efter hade hjärtinfarkt minskat med 36 % procent
- Stora samhällsekonomiska vinster, också jämt fördelade i befolkningen,
- IDAG har hälsoundersökning fortsatt
- Tidig upptäckt av högt blodtryck/blodfetter/b-glukjos
- Rådgivande samtal om levnadsvanor osv
Vad kallas stragetin där
- Människor på orten deltog i planering, undvek toppstyrning?
- Engagerad läkare med rötter på orten, de hade förtroende för denne man
Vad kan vi kalla denne man?
Bottom up strategi
Opinion leader

Vilken typ av strategi är screening exempel på?
Ge exempel på en screening
- Sekundär prevention (syfte upptäcka sjukdom tidigt eller förstadier till sjukdom)
- Exempel
- Alla nyfödda barn gör PKU-prov
- Kvinnor 40-74 år – mammografi
- Kvinnor 23-64 år cytologi och HPV-test
- Män engångsscreening vid 65 år för bukaortaanaerysm
Ange minst 5 förutsättningar för att införa en screening
- Sjukdomen måste vara vanlig, allvarlig och utgöra samhällelig belastning
- Diagnostik av symptomfria individer ska vara möjlig
- Diagnosiskt test ska med hög sannolikhet klassfiicera sant sjuka indiiver som sjuka och satn friska som friska
- Effektiv behandling
- Tidigt upptäckt och behandling ska innebära en förbättrad prognos
- Effekter av screening – hur påverkas prevalens, indcidens och mortalitet?

Vad är skillnaden på prevalens och incidens?
- Prevalens – hur många har sjukdomen samtidigt
- Incidens – hur många nyinsjuknar i sjukdomen