Grammatik Flashcards
Vad är predikat?
Det är alltid ett verb och beskriver vad som händer och sker i satsen.
Vad är nominativ?
Det kasus som anger subjektet och subjektiv predikatsfyllnad i en sats.
Vad är genitiv?
Det kasus som markerar ägarskap i en sats. Ett substantiv äger ett annat substantiv.
Vad är dativ?
Det kasus som markerar det indirekta objektet i en sats.
Vad är ackusativ?
Det kasus som markerar verbets direkta objekt.
Vad är ablativ?
Det kasus som svarar på frågor såsom “var?”, “varifrån?”, och “med vad?”.
Vad är vokativ?
Det kasus som används som en tilltalsform, exempelvis som i “o Jesu”.
Om man slår upp ord i ett latinskt lexikon, vilka kasus står ordet I?
Först i nominativ singularis och sen i genitiv singularis, ex: “servus, i”
Hur ser böjningsändelserna ut i nominativ singularis i samtliga deklinationer?
1: a - (-a) feminina
2: a - (-us) maskulina ELLER (-um) neutrum
3: e - (har flera olika ändelser)
4: e - (-us) maskulina ELLER (-u) neutrum
5: e - (-s)
Deklinationerna skiljs åt genom böjningsändelsen i GENITIV SINGULARIS. Lista dem.
1: a - (-ae)
2: a - (-i)
3: e - (-is)
4: e - (-us)
5: e - (-i)
Latinet har sex tempus, vilka är de?
- Presens
- Imperfekt
- Perfekt
- Pluskvamperfekt
- Futurum simplex
- Futurum exaktum
Verb delas in i två huvudformer, vilka är dessa?
Finita verb (personböjda) och infinita verb.
Finitia verb böjs i flera former, vilka?
Tempus
Modus
Diates, och
Person
Vilka Modus böjs finita verb I?
Indikativ, konjunktiv och imperativ.
Vilka former av Diates finns det?
Aktiv (“han älskar flickan”)
Passiv (“han äslkas av flickan”)
Alla verb böjs i 4 konjugationer, vilka är dessa och vilka böjningsändelser har de?
1: a konjugationen: slutar på (-are) med långt a.
2: a konjugationen: slutar på (-ere) med långt e.
3: e konjugationen: slutar på (-ere) med kort e.
4: e konjugationen: slutar på (-ire) med långt i.
Hur gör man en satsanalys?
- Hitta verbet
- Vilken person är verbet böjt efter?
- Hitta subjektet till verbet (finns det något substantiv som står i nominativ?)
- Analysera ändelsen på det ord som finns kvar.
De olika deklinationerna skiljs åt genom sin böjningsändelse i genitiv singularis, vilka är dessa ?
Deklination 1: - ae
Deklination 2: - i
Deklination 3: -is
Deklination 4: - us
Deklination 5: - i
Vad blir böjningsändelserna för varje kasus I 1:a deklinationen?
1:a deklinationen
Singularis. Pluralis.
Nominativ: (-a). (-ae)
Genitiv (-ae). (-arum)
Dativ (-ae). (-is)
Ackusativ: (-am). (-as)
Ablativ: (-a). (-is)
Hur blir böjningsändelserna för varje kasus I 2:a deklinationen?
1:a deklinationen
Singularis. Pluralis.
Nominativ: (… ). (…. )
Genitiv (-i). (-orum)
Dativ (-o). (-is)
Ackusativ: (-um). (-os)
Ablativ: (-o). (-is)
Vad är personändelserna för verb i indikativ (aktivum)?
1: a person singularis: (-o)
2: a person singularis: (-s)
3: e person singularis: (-t)
1: a person pluralis: (-mus)
2: a person pluralis: (-tis)
3: e person pluralis (-nt)
Hur ser verbet “amare” ut i alla personformer, singularis och pluralis?
1: a person singularis: amo
2: a person singularis: amas
3: e person singularis: amat
1: a person pluralis: amamus
2: a person pluralis: amatis
3: e person pluralis: amant
Hur ser verbet “habere” ut i alla personformer, singularis och pluralis ?
1: a person singularis: habeo
2: a person singularis: habes
3: e person singularis: habet
1: a person pluralis: habemus
2: a person pluralis: habetis
3: e person pluralis: habent
Hur ser verbet “regere” ut i alla personformer, singularis och pluralis ?
1: a person singularis: rego
2: a person singularis: regis
3: e person singularis: regit
1: a person pluralis: regimus
2: a person pluralis: regitis
3: e person pluralis: regunt
Hur ser verbet “capere” ut i alla personformer, singularis och pluralis?
1: a person singularis: Capio
2: a person singularis: capis
3: e person singularis: capit
1: a person pluralis: capimus
2: a person pluralis: capitis
3: e person pluralis: capiunt