Grammatik Flashcards
Kausativa verb (orsaksverb)
på persiska skapas från verb genom att man lägger ändelsen -ān till presensstammen av det enkla verbet. Till det läggs sen -(i)dan för att bilda infinitiv.
(undantag, kausativform)نشستن
نشاندن
Vokativ (direkt tilltal):
Substantiv i vokativ form är betonat på första stavelsen istället för sista stavelsen:
Pirezan ’Gumman!’
Pluraländelserna (-hā, -ān, -āt, -in, -un) Betoning?
betonade:
ketāb′hā کتابها’böckerna’, ḥeyvā′nāt حیوانات’djuren’, pesar′ān پسران’pojkarna’
Obestämd singular ändelse/enklitisk –i (som ibland förekommer även i plural) är obetonat:
ke′tāb-i کتابی’en bok’, bač′če-i بچهای’ett barn’, xar′guš-iخرگوشی ’en hare, en kanin’, ketāb′hā-yi کتابهایی’några böcker’
Komparativsuffixet (-tar) och superlativsuffixet (-tarin(betoning)
bozorg′tar بزرگتر ’större’, zud′tar زودتر’snabbare’, biš′tarبیشتر ’mera’, bozorgta′rin بزرگترین ’den största’, behta′rinبهترین ’den bästa’, qašangta′rin قشنگترین’den vackraste’
Partikeln –rā (markören för direkt objekt(betoning)
är obetonad:
ke′tāb-rāکتاب را ’boken’, bač′če-rā بچه را’barnet’, xar′guš-rā خرگوش را ’haren, kaninen’, ketāb′hā-rā کتابها را ’böckerna’
Ezafe är (betoning)
ke′tāb-e ′xub کتاب خوب’den bra boken’, bač′če-ye ′man بچهی من’mitt barn’, ′pošt-e xar′guš پشت خرگوش’bakom kaninen’, ketāb′hā-ye mo‘al′lem کتابهای معلم’lärarens böcker’
Enklitiska pronomen (betoning)
är obetonade, men pluralformerna har en svag sekundär betoning
češm′hā-yaš چشمهایش’hans/hennes/dess ögon’, doxtar-aš ’hans/hennes dotter’, bač′če-ye bo′zorg-amبچهی بزرگم ’mitt stora (äldsta) barn’, ketāb′hā-yemān کتابهایمان’våra böcker’
Pronomen(betoning?)
’jag’, ′to تو’du’, ′u / i′šān او، ایشان’han/hon’, ′ān آن’den, det’, ′mā ما’vi’, šo′mā شما’ni’, ān′hā آنها’de’, ′in این’denna, detta’, in′hā اینها’dessa’, ′xvod خود’själv’
Prepositioner
betoning?
Prepositioner som inte tar ezafe är normalt proklitiska (saknar egen betoning):
az ′man از من’av mig, från mig, än jag’, be ′in bač′čeبه این بچه ’till detta barn’, dar xā′ne در خانه’i huset’
Adverb(betoning)
Adverb betonas på sista stavelsen:
ḥā′lā حالا ’nu’, di′ruzدیروز ’igår’, far′dā فردا’imorgon’, kāme′lan کاملاً’fullständigt’, taqri′ban تقریباً’ungefär’, ya′vāš یواش’långsamt’, zi′ād زیاد’mycket’
Konjunktioner betonas hur?
De flesta enkla konjunktioner betonas på första stavelsen:
′vali ولی ’men’, ′ammā امّا’men’, ′agar اگر’om’
Sammansatta konjunktioner med ke och –in ke betonas hur?
betonas på den stavelse som föregår ke/–i ke:
barāye ′in ke برای این که’för att’, ′vaqt-i ke وقتی که’när’, dar ṣu′rat-i ke در صورتی که’om, ifall’
Konjunktionen va/o (betoning?)
obetonad
Direkt och indirekt anföring förekommer efter?
efter sägeverb (anföringsverb) och ett mycket fåtal förnimmelseverb så som ‘att tänka’. Sägeverb är t.ex. ’att säga’, ’att fråga’, ‘att ropa’, ’att förklara’, ‘att undra’ etc.
’jag kommer också alldeles strax’
من هم آمدم (preteritum för handlingar i omdederbar framtid)
En bisats ?Funktion
är en del av huvudsatsen. En bisats är ingen fullständig mening och den kan därför inte stå som ett självständigt argument. Bisatserna kan man dela in på två olika sätt: 1) efter deras inre uppbyggnad och typ av konjunktion, 2) eller efter deras funktion i den överordnade
En objektsbisats ?Funktion
A) är objekt till verbet i huvudsatsen. Dessa bisatser är vanligen att-satser eller indirekta frågesatser
Exempel: Hon vet att vi ska komma.
De undrar om vi kan komma.
Hon förstod att vi skulle komma.
En adverbialbisats ?Funktion
A) utgör adverbial i huvudsatsen. De flesta bisatser med en underordnad konjunktion är adverbialbisatser
Exempel: klockan var sju när han kom hem.
Han kom inte till skolan, eftersom han var sjuk.
En attributsbisats ?Funktion
A) är en bestämning till ett substantiv i huvudsatsen. Attributsbisats är vanligen en relativsats.
Exempel: Min mor, som är 75 år gammal, bor i Stockholm.
Flickan som pratar med läraren är min syster.
En subjektsbisats? Funktion
A) (vanligen en att-sats) är ofta det egentliga subjektet till ett opersonligt uttryck.
Exempel: Det är säkert att han ska göra det.
Det var konstigt att han kom så sent
Uppbyggnad
Bisatser?
s.13-14
§
Att-bisatser
subjuktion ke
digar majbur nistid [ke] ṣobh-hā zud bidār šavid.
دیگر مجبور نیستید [که] صبحها زود بیدار شَوید.
’Du behöver inte gå upp tidigt på morgonen längre.’
yād-aš āmad [ke] kasi xāne nist.
یادَش آمد [که] کسی خانه نیست.
’Han kom på/mindes att ingen var hemma.”
(Notera att förnimmelse verbet är i preteritum medan verbet i bisatsen är i presens.)