Genetik L4 - Kromosomer, celldelning och förökning Flashcards
Vad är en kromosom och vilken funktion har den?
En kromosom är en enhet bestående av en DNA-molekyl som är lindad kring proteiner, kända som histoner. Den bär på den genetiska informationen och gör den mer hanterbar under celldelning. Kromosomer är färgbara kroppar, vilket kommer från namnet, och finns i kärnan hos eukaryota celler. Människor har 46 kromosomer, som är indelade i 22 par autosomala kromosomer och 1 par könskromosomer.
Vilka typer av celldelning existerar och vad kännetecknar dem?
Det finns två huvudtyper av celldelning:
Mitos: Vanlig celldelning där en cell delar sig till två identiska dotterceller med samma antal kromosomer som modercellen.
Meios: Reduktionsdelning som sker vid bildandet av könsceller, där antalet kromosomer halveras.
Hur är cellcykeln uppbyggd och vilka faser ingår?
Cellcykeln består av fyra huvudfaser och även en vilofas:
Gap 1-fas (G1): Cellen växer, tillverkar organeller och syntetiserar proteiner.
Syntesfas (S): DNA-replikation äger rum.
Gap 2-fas (G2): Cellen lagar fel i DNA och förbereder sig för delning.
Mitosfas (M): Celldelning sker (mitos).
Gap 0-fas (G0): Celler kan gå in i vilofasen om delning inte är nödvändig.
Vilka faser består mitosen av?
Profas: Kromosomer packas och blir synliga.
Metafas: Kromosomerna fäster vid centriole-strukturerna.
Anafas: Systerkromatider dras isär.
Telofas och cytokines: Cellens övriga delar delas upp, vilket skapar två nya celler. Cytokinesen inträffar samtidigt.
Vad är telomerer och vilken funktion har de?
Telomerer är specifika bassekvenser (TTAGGG) i början och slutet av kromosomer. Deras funktioner inkluderar:
Förhindra att kromosomerna klibbar ihop.
Skydda DNA från att gå förlorat vid replikationen.
Telomerernas längd minskar med varje celldelning, vilket resulterar i en begränsning av hur många gånger en cell kan dela sig. Telomeras är ett enzym som håller telomerernas längd i könsceller och vissa cancerceller.
Vilka typer av förökning finns det och vad kännetecknar dem?
Det finns två typer av förökning:
Könlös förökning: Individer bildas utan befruktning och har samma arvsanlag som föräldern (exempel: bakterier, växter som sprider sig genom revor).
Könlig förökning: Individer skapas genom befruktning, vilket ger variation i arvsanlag (exempel: människor).
Vad är fördelarna och nackdelarna med könlös förökning?
Fördelar:
Kräver mindre resurser.
Snabbare än könlig förökning.
Nackdelar:
Alla individer har samma genetiska uppsättning, vilket kan göra dem känsliga för sjukdomar (exempel: potatispesten i Irland).
Hur sker könsbestämning hos olika organismer?
Hos många arter definieras kön genom storleken på könsceller (honor producerar större äggceller, hanar producerar mindre spermier).
Människor har könskromosomerna XX (hona) och XY (hane).
Vissa arter, som krokodiler och sköldpaddor, kan ha sin könsbestämning påverkad av omgivande temperatur under fosterutvecklingen.
SRY-genen på Y-kromosomen påverkar utvecklingen av manliga könsorgan hos däggdjur.
Hur går meios till och vad är dess syfte?
Meios I: Homologa kromosomer separeras och två dotterceller bildas.
Meios II: Liknar mitos, där systerkromatider dras isär, och resulterar i totalt fyra haploida könsceller. Syftet med meios är att halvera kromosomantalet så att könsceller, med en enkel uppsättning av kromosomer, kan bildas för befruktning.
Hur skiljer sig könsceller från zygoten?
Könsceller (ägg och spermier) har en haploid kromosomuppsättning (23 kromosomer). När en äggcell befruktas av en spermie, bildas en zygot med en diploid kromosomuppsättning (46 kromosomer, 23 kromosompar, en från varje förälder).
