frågor

Question 1

Vilken av följande röntgenundersökningar ger högst respektive minst strålning till patienten? Märk den med MEST strålning med (1) och den som ger MINST strålning med (5). OBS- du kan inte få minuspoäng.

a) Datortomografi av hjärnan
b) Ultraljudsundersökning av buk 

c) PET kombinerat med datortomografi för att leta dottertumörer hos cancerpatienter 

d) Interventionsprocedur för att ”inifrån” blodkärlet, endovaskulärt, behandla ett pulsåderbråck i aortan. 

e) Slätröntgen av fotled

(VT15-omtenta, HT14)

Answer 1

b) Ultraljudsundersökning av buk 

5

c) PET kombinerat med datortomografi för att leta dottertumörer hos cancerpatienter 

1


Question 2

Du undersöker på vårdcentralen en 41-årig patient som söker med svåra bukbesvär. Du bestämmer dig för att utreda patienten och funderar på om du ska välja ultraljud eller datortomografi. Beskriv fördelar och nackdelar med dessa två avbildningsmetoder.

(VT15- omtenta, HT14)

Answer 2

Fördelen med ultraljud är att det är billigt, lättillgängligt och att det inte finns några risker för strålning. Däremot kan man får väldigt olika resultat beroende på vem som undersöker och det kan vara svårt att undersöka tjocka patienter eftersom skelett, gas och fett täcker och gör det svårt att se. Fördelen med DT är att den går snabbt och ger en väldigt detaljerad anatomisk bild. Nackdelen är att det ger strålning, och om man använder kontrastmedel kan det påverka njurarna negativt.

Question 3

Beskriv kortfattat fästen och utbredningar av de viktigaste ledbanden i articulatio cubiti och förklara utifrån denna beskrivning varför vissa men inte andra rörelser är möjliga att utföra. (HT14)

Answer 3

Armbågsleden förstärks medialt av ligamentum kollaterade ulnae och lateralt av ligamentum kollaterade radiale. Dessutom finns ligamentum annulare radii som utgår från ulnae och går runt och omsluter radius caput. Ligamentum kollaterade radiale fäster på ligamentum annulare radii vilket gör att radius kan ”rulla” över ulnae och supination och pronation av armen blir möjlig.

Question 4

(3p) Armbågsleden stabiliseras av ett sinnrikt system ligament. Beskriv denna ligamentapparat inkl. namn och fästen. Inklämning (Impingement) kan påverka ledstrukturer och muskler. (VT15- omtenta)

Answer 4

Armbågsleden förstärks medialt av ligamentum kollaterade ulnae och lateralt av ligamentum kollaterade radiale. Dessutom finns ligamentum annulare radii som utgår från ulnae och går runt och omsluter radius caput. Ligamentum kollaterade radiale fäster på ligamentum annulare radii vilket gör att radius kan ”rulla” över ulnae och supination och pronation av armen blir möjlig.

Kollaterade radiale går från laterala humeruskondylen till lig. annulare radii. Kollaterade ulnae går från mediala humeruskondylen till ulnae.
Annulare radii går från ulnae runt caput radii och till ulnae igen.

Question 5

(3p) Efter att en patient fått en ny höftledsprotes är det viktigt att få igång ledens (Art. coxae) stabiliserande strukturer, Nämn minst tre stabiliserande strukturer runt leden samt beskriv på vilket sätt de stabiliserar leden. (VT15)

Answer 5

Labrum acetabulum - bindvävsring i acetabulum som gör att caput femur passar in bättre - stabiliserar genom att motverka höftledsluxation. 

Lig. ishiofemorale - ligament mellan os ischi och femur - förhindrar extrem rotation (intern)
 Lig. iliofemorale - ligament mellan os ilii och femur - förhindrar extrem adduktion

Lig. pubofemorale - ligament mellan os pubs och femur - förhindrar extrem abduktion

Question 6

(2p) Kan du beskriva några viktiga passiva och aktiva stabilisatorer avseende rotation i articulatio coxae? (HT14)

Answer 6

Passiva: lig. pubofemorale och lig. iliofemorale, lig. ischiofemorale
Aktiva: samtliga tvära höftledsmuskler? 


Question 7

(2p) En 15-månaders flicka uppges ha ramlat från ett bord. Hon har en bula i bakhuvudet och har efter varit gnällig och kräkts tre gånger. Du undersöker barnet och är lite bekymrad så du känner en misstänkt fraktur i bakhuvudet. Du funderar på att utreda patienten och överväger att beställa a) en datortomografi b) ett ultraljud c) en slätröntgenundersökning av huvudet eller d) en MRT. Ange en nackdel med respektive avbildningsmetod. (VT15)

Answer 7

a) Går väldigt snabbt och du får en mycket detaljerad anatomiskt bild. Däremot ska man helst inte utsätta så små barn för strålning alls. 

b) Den här metoden är ofarlig och billig men nackdelen är att den är personalkrävande och resultatet beror mycket användaren.

c) Slätröntgen är snabbt, billigt och enkelt men däremot finns en strålningsrisk och eftersom barn helst inte ska utsättas för strålning i onödan är det en nackdel. 

d) MRT är inte bra på att avbilda ben och ska därför inte användas vid misstanke om frakturer. Däremot ger det en bra detaljerat anatomisk bild i 3D. Och den innehåller magnet och inte röntgenstrålning. 


Question 8

(1p) Vilket/vilka av följande påståenden är sant/sanna angående magnetresonanstomografi (MRT)? Du får 1p för varje rätt svar och minuspoäng för varje inkorrekt svar. OBS- du kan inte få minuspoäng. (VT15, HT14, VT14, HT13-omtenta)
a) MRT är överlägsen datortomografi för att påvisa skelettskador. 

b) MRT lämpar sig väl för att utreda en pacemakerbehandlad patient med misstanke om diskbråck i nacken. 

c) MRT är känsligt för rörelse, det vill säga att bilderna blir oskarpa och svårtolkade om patienten har svår att ligga still under undersökningen. 

d) Nackdelen med utvecklingen av starkare magnetfält är att MRT-undersökningen blir betydligt mer smärtsam vid högre magnetfält. 

e) MRT har jämfört med datortomografi en överlägsen mjukdelskontrast.

Answer 8

a) MRT är överlägsen datortomografi för att påvisa skelettskador. 

Ej sant.


b) MRT lämpar sig väl för att utreda en pacemakerbehandlad patient med misstanke om diskbråck i nacken. 

Ej sant.


c) MRT är känsligt för rörelse, det vill säga att bilderna blir oskarpa och svårtolkade om patienten har svår att ligga still under undersökningen. 

Sant.


d) Nackdelen med utvecklingen av starkare magnetfält är att MRT-undersökningen blir betydligt mer smärtsam vid högre magnetfält. 

Ej sant


e) MRT har jämfört med datortomografi en överlägsen mjukdelskontrast.
Sant.

Question 9

(3p) Du träffar en 68-årig patient med prostatacancer i ”lugnt” skede med värk i ländryggen som vid vissa kroppslägen ger smärta till vänster ben. Smärtorna blir värre när han går och han klarar bara av att gå cirka 200 m utan avbrott. Du finner inget avvikande vid undersökning av patienten. Du funderar på att utreda patienten radiologiskt. Beskriv kortfattat de fördelar (+) respektive nackdelar (-) med MRT, datortomografi och scintigrafi som Du beaktar när Du skriver remissen. (HT14-omtenta, HT13)

Answer 9

MRT
+ Bra på mjukdelskontrast och lämpar sig väldigt bra för att undersöka exempelvis diskbråck
 + Cancerpatienter kanske ska undervisa strålning i den mån det går och det har ju inte MRT. 
 - Dyrare 

- Inte bra på att avbilda ben (ont i vänster ben b la)

- Cellskräck och njurpåverkan
 


DT
+ Snabb

+ Bra då den ger en detaljerad anatomisk bild

- Strålningsrisken



Scintigrafi

+ Kan användas för att upptäcka metastaser

+ Relativt billig

+ Känslig för förändringar i tidigt skede av sjukdom, bra vid screening
 - Strålning

- Tar lång tid

- Dålig upplösning


Question 10

Inklämning (Impingement) kan påverka ledstrukturer och muskler. (HT14-omtenta)
a) (2p) Nämn två viktiga strukturer som påverkas av en subacromial inklämning (impingement)

Answer 10

Överansträngning i axel kan leda till att senor till rotatorkuffens muskler kläms. Detta leder till att humerus kan vandra mer superiort och klämma till ännu mer. Inflammation i subacromiala bursan kan också orsaka impingement. 


Question 11

b) (1p) Vilken uppgift har labrum articularium i axelleden?

Answer 11

För att caput humerus ska passa in bättre i cavitas glenoidale.

Question 12

(2p) Vilket/vilka alternativ är korrekta angående ultraljudsdiagnostik? 1p för rätt alternativ avdrag 1p för felaktigt alternativ. Markera de korrekta alternativen. Obs! Du kan inte få minuspoäng. (VT14-omtenta, HT13)
a) En viktig fördel med ultraljud är att resultatet av undersökningen inte är beroende av vem som utfört undersökningen, det vill säga att tolkningen är helt objektiv. 

b) Undersökningen kan lämpligen kombineras med terapi, såsom provtagning eller punktion. 

c) I mer än 20 % av fallen upplevs ultraljudsundersökningen så smärtsam att den måste avbrytas.

d) Luftförande organ såsom tarm eller lunga lämpar sig extra väl för undersökning med ultraljud. 

e) Screening av foster och exempelvis pulsåderbråck på aorta är exempel på bra användningsområden för ultraljud.

Answer 12

a) En viktig fördel med ultraljud är att resultatet av undersökningen inte är beroende av vem som utfört undersökningen, det vill säga att tolkningen är helt objektiv. 

Ej sant. 


b) Undersökningen kan lämpligen kombineras med terapi, såsom provtagning eller punktion. 

Sant.


c) I mer än 20 % av fallen upplevs ultraljudsundersökningen så smärtsam att den måste avbrytas.

Ej sant


d) Luftförande organ såsom tarm eller lunga lämpar sig extra väl för undersökning med ultraljud. 

Ej sant (skelett, gas och fett skymmer så att ogenomträngligheten blir begränsad)


e) Screening av foster och exempelvis pulsåderbråck på aorta är exempel på bra användningsområden för ultraljud.
Sant

Question 13

(3p) Du undersöker på akutmottagningen en patient med känd lungcancer som inkommit med magsmärtor sedan två dagar. Smärtorna är mest förlagda till epigastriet och kring höger arcus. Du funderar på att utreda patienten och överväger att beställa en datortomografi av buken eller ett ultraljud. Beskriv fördelar och nackdelar med dessa två avbildningsmetoder. (VT14, HT13- omtenta)

Answer 13

Fördelen med en DT är att man får en mycket mer detaljerat bild än vid ultraljud. Däremot utsätts patienten för strålning och om kontrastmedel används har det b. la njurpåverkan. Det är dyrare än ultraljud. Ultraljud är billigt och lättillgängligt samt ofarligt. Däremot kan skelett, gas och fett begränsa genomträngligheten. Kan ta lite längre tid eftersom det bara är ett litet område som kan undersökas åt gången. Dessutom är metoden inte riktigt ”objektiv” då resultatet ställer krav på användarens skicklighet.

Question 14

(4p) På vilket sätt sker den arteriella blodförsörjningen till och det venösa avflödet från bröstkörteln samt hur dräneras lymfan? (VT15-omtenta, HT14-omtenta )

Answer 14

Arteriell blodförsörjning: A. axillaris —> a. thoracica lateralis —> rami mammaria laterales, samt
 A. subclavia —> a. thoracica interna —> rami mammaria mediales

Venöst avflöde: samma namn fast vener!

Lymfdränering: 75 % via nll. axillaris (men även nll. parasternaler och nll. supraclaviculares)


Question 15

(1,5p) Vilken är den arteriella blodförsörjningen till bröstkörteln samt hur dräneras lymfan? (HT14, HT12-omtenta)

Answer 15

Arteriell blodförsörjning: A. axillaris —> a. thoracica lateralis —> rami mammaria laterales, samt
 A. subclavia —> a. thoracica interna —> rami mammaria mediales
Venöst avflöde: samma namn fast vener!
Lymfdränering: 75 % via nll. axillaris (men även nll. parasternaler och nll. supraclaviculares)


Question 16

(4p) Hur är perikardiet utformat samt på vilket sätt är tillhörande nervinnervering/ blodförsörjning anordnad? (VT15-omtenta, HT14-omtenta)

Answer 16

Hjärtat ligger i en hjärtsäck som kallas pericardium. Hela säcken kallas parietalt pericardium. Men runt själva hjärtat finns det viscerala pericardiet (epicardium). Det viscerala och det parietala pericardiet kallas tillsammans för det serösa pericardiet. Mellan de två serösa lagrens finns det så kallade pericariehålet med vätska som motverkar friktion. Utanför det serösa finns även ett fibröst pericardium.
Viserat pericardium = autonom internering från det sympatiska och parasympatiska systemet från n. vagus och truncus sympaticus.

Parietalt pericardium = somatiskt innervering från n. phrenicus

Fibröst pericardium = somatisk innervering samma som ovan.
Blodförsörjning:
- a. pericardiacophrenica - a. musculophrenica
- a. phrenica inferior

Question 17

(3p) Beskriv N. phrenicus sin. förlopp i thorax samt ange dess funktion. (VT15-omtenta)

Answer 17

N. phrenicus sin. går mellan a. subclavia sin och a. carotis kommuns sin, till vänster om arcus aorta. Framför hilum pulmonalis sin och vänster om pericardiet —> till diafragman, men ej genom hiatus vena kava.
Funktion: innerverar pleura, pericardiet och peritoneum.

Question 18

(3p) Beskriv N. phrenicus dx et sin förlopp i thorax samt funktionen. (VT15, HT14-omtenta, VT14, HT13, HT12-upp, HT12-omtenta, HT12)

Answer 18

N. phrenicus dx. går mellan a. subclavia dx och v. sublclavia dx och lateralt om v. kava superior. Framför hilum pulmonalis, till höger om pericardium och därefter genom hiatus vena kava genom diafragman.
Funktion: innerverar pleura, pericardium och peritoneum.

Question 19

(3p) Beskriv n. vagus sin (CN X) förlopp i thorax, dess funktion i thorax samt en viktig gren från n. vagus sin? (VT15-omtenta, HT14, VT14-omtenta, VT14, HT13, HT12-upp, HT12)

Answer 19

N. vagus sin. går a. carotis kommuns sin och a. subclavia sin, bakom bronchus principales sin och framför esophagus genom hiatus esophagus.
Funktion: parasympatisk internering av trachea, pulmones och esophagus. Kan minska hjärtslagsfrekvensen och har en sekretomotorisk effekt på körtlar i trachea, pulmones och esophagus.

Question 20

(3p) Beskriv N. vagus dx (CN X) förlopp i thorax, dess funktion i thorax samt en viktig gren från n. vagus dx. (VT15, HT13-omtenta)


Answer 20

N. vagus dx går mellan a. och v. subclavia dx, till höger om trachea och bakom v. kava superior. Därefter bakom bronchus principales dx, bakom esophagus och genom hiatus esophagus.
Funktion: parasympatisk internering till trachea, pulmones och esophagus. Minskar även hjärtslagsfrekvensen och har en sekretomotorisk effekt på körtlar i trachea, esophagus och pulmones.

Question 21

(3p) Beskriv de tre öppningarna i diafragma och vilka viktiga strukturer som löper igenom respektive öppning. Svaret ska inkludera på vilken nivå respektive öppning ligger. (VT15, HT13- omtenta)

Answer 21

Hiatus vena kava (Th8): v. cava superior, n. phrenicus dx
Hiatus esophagus (Th10): esophagus, n. vagus dx et sin.
Hiatus aortae (Th12): aortae, ductus thoracicus, truncus sympathicus och vv. azygos.

Question 22

(2p) Vad är coactatio aortae, vilka blir symtomen och hur löser kroppen själv problemet? Rita gärna! (VT15)

Answer 22

Medfött fel i aortas utveckling som ger en förträngning distalt om a. subclavia sin. avgång. Symtomen blir yrsel, öronsusning, huvudvärk, näsblod och högt blodtryck i övre kroppshalvan, medan en har lågt blodtryck i nedre kroppshalvan. Från a. subclavia går ju vanligtvis a. thoracica interna som ger avgivningarna aa. intercostales anterior som försörjer thoraxväggens anteriora sida. Men vid förträngning kan blodet välja att gå en annan väg, nämligen från aorta descendens till de aa. intercostales posteriores som anastomoserar med de anteriora intercostalartärerna så att de ändock får blodtillförsel.

Question 23

(4p) Ange minst åtta anatomiska strukturer i topografisk korrekt ordning (från anteriort till posteriort) i apertura thoracica superioris. Rita gärna! (VT15)
(3p) Ange minst 6 anatomiska strukturer i topografisk korrekt ordning (från anteriort till posteriort) i apertura thoracica superioris. Rita gärna! (HT13)

Answer 23

1. Manibrum sterni
2. Thymus
3. Vv. brachiocephalica dx och sin
4. N. vagus (mer medialt) och n. phrenicus
5. Truncus. brachiocephalica och a. communis sin och a. subclavia sin. 6. Trachea
6. Esophagus , ductus thoracicus, truncus sympaticus

Question 24

Angående pleura och pericardium. (HT14, HT13-omtenta)

a) (2p) Både pleura och pericardium har liknande funktion, vilken?

Answer 24

Är en yttre hinna på lunga respektive hjärtat - de båda tillåter friktionsfri rörelse. 


Question 25

b) (4p) Beskriv uppbyggnad, blodförsörjning och innervering av pleura och pericardium. (Rita gärna!)

Answer 25

Pericardium Hjärtat ligger i en hjärtsäck som kallas pericardium. Hela säcken kallas parietalt pericardium. Men runt själva hjärtat finns det viscerala pericardiet (epicardium). Det viscerala och det parietala pericardiet kallas tillsammans för det serösa pericardiet. Mellan de två serösa lagrens finns det så kallade pericariehålet med vätska som motverkar friktion. Utanför det serösa finns även ett fibröst pericardium. Viserat pericardium = autonom innervering från det sympatiska och parasympatiska systemet från n. vagus och truncus sympaticus.
 Parietalt pericardium = somatiskt innervering från n. phrenicus > smärta kan därför refereras till supraclaviculära regioner i axel eller nacken eftersom n. phrenicus utgår från c3, c4 och c5. 
 Fibröst pericardium = somatisk innervering samma som ovan. Blodförsörjning: - a. pericardiacophrenica - a. musculophrenica - a. phrenica inferior Pleura Pleura och pericardium är uppbyggda på liknande sätt. Pleuran är lungsäcken som möjliggör expansion av lungan. Pleuran kan delas upp i det parietala och det viscerala bladet. Runt själva lungan slickar det viscerala bladet av pleuran. Denna har endast autonom innervering, sympatiska och parasympatisk från n. vagus och truncus sympaticus. Det parietala bladet precis utanför mot omgivningen (t ex diafragman, mediastinum, revbenen). Däremellan finns ett pyttelitet rum - pleurahålet, med lite vätska. Det parietala bladet innerveras somatiskt. Pleura som ligger mot revbenen innerveras av grenar från nn. intercostales, medan parietala pleuran mot diafragma och mediastinum innerveras av n. phrenicus.
 Blodförsörjningen: A. musculophrenica och lungorna aa. pulmonales?


Question 26

(3p) Hur är perikardiet utformat samt på vilket sätt är tillhörande nervinnervering/ blodförsörjning anordnad? Rita gärna! (HT12-omtenta)

Answer 26

Pericardium Hjärtat ligger i en hjärtsäck som kallas pericardium. Hela säcken kallas parietalt pericardium. Men runt själva hjärtat finns det viscerala pericardiet (epicardium). Det viscerala och det parietala pericardiet kallas tillsammans för det serösa pericardiet. Mellan de två serösa lagrens finns det så kallade pericariehålet med vätska som motverkar friktion. Utanför det serösa finns även ett fibröst pericardium. Viserat pericardium = autonom innervering från det sympatiska och parasympatiska systemet från n. vagus och truncus sympaticus.
 Parietalt pericardium = somatiskt innervering från n. phrenicus > smärta kan därför refereras till supraclaviculära regioner i axel eller nacken eftersom n. phrenicus utgår från c3, c4 och c5. 
 Fibröst pericardium = somatisk innervering samma som ovan. Blodförsörjning: - a. pericardiacophrenica - a. musculophrenica - a. phrenica inferior Pleura Pleura och pericardium är uppbyggda på liknande sätt. Pleuran är lungsäcken som möjliggör expansion av lungan. Pleuran kan delas upp i det parietala och det viscerala bladet. Runt själva lungan slickar det viscerala bladet av pleuran. Denna har endast autonom innervering, sympatiska och parasympatisk från n. vagus och truncus sympaticus. Det parietala bladet precis utanför mot omgivningen (t ex diafragman, mediastinum, revbenen). Däremellan finns ett pyttelitet rum - pleurahålet, med lite vätska. Det parietala bladet innerveras somatiskt. Pleura som ligger mot revbenen innerveras av grenar från nn. intercostales, medan parietala pleuran mot diafragma och mediastinum innerveras av n. phrenicus.
 Blodförsörjningen: A. musculophrenica och lungorna aa. pulmonales?


Question 27

(2p) Hur är dräneras thoraxväggen? D.v.s. beskriv thoraxväggens venösa avflöde. (HT14, VT14- omtenta) (1,5p) Beskriv det venösa avflödet från thoraxväggen. (HT12-upp)

Answer 27

V. azygos (IC V-XII) är en förbindelse mellan v. kava superior och inferior. V. hemiazygos inferior (V- VIII) och superior (IX-XII) tömmer sig i v. azygos. Vv. intercostales tömmer sig i både vv. hemiazygos och v. azygos. Undantag för venerna i intercostalrum I-IV som tömmer sig direkt i v. brachiocephalica.

Question 28

Angående ductus thoracicus! (VT14) | a) (1,5p) Vilket förlopp och upptagningsområde har ductus thoracicus?

Answer 28

För lymfan från ben, bäcken, buk, vänster arm, vänster sida av thorax, hals och huvud till vänster venventrikel. Ductus thoracicus utgår från cisterns chili från L1-L2 nivå och går genom hiatus aorticus och får framför columna vertebralis, mellan aorta descendens och vena azygos, bakom esophagus.

Question 29

b) (1,5p) Nämn 2 thorakala organ som inte tömmer sin lymfa i ductus thoracicus utan var??

Answer 29

Lungan (nl. tracheobronchiales superiores) och bröstkörtel (nll. axillaris i 75 % av fallen)


Question 30

(1p) Förklara vad som händer vid en unilateral phrenicuspares. (HT13, HT12)

Answer 30

Kan bero på skada från ett kirurgisk ingrepp eller från ett trauma och då parayserar phrenicusnerven vilket leder till cyanos, dyspne och försämras perifer saturation. Diafragman dras upp istället för ned.

Question 31

(2p) En patient har drabbats av esofaguscancer, förklara utifrån anatomin var tumören troligtvis är lokaliserad. (HT13)

Answer 31

I cardia, nedre delen av esophagus och början av magsäcken. I magsäcken är det cylinderepitel och i esophagus är det oförhornat skivepitel. Reflux från ventrikeln kan ge en successiv omvandling, vilket kan leda till cancer.

Question 32

(1p) Ange bröstkörtelns lymfatiska dränage. (HT13)

Answer 32

nll. axillaris

Question 33

(3p) Beskriv den arteriella blodförsörjningen av thoraxväggen. (HT12)

Answer 33

Från a.subclavia —> a. thoracica interna —> aa. intercostales anteriores (IC 1-11) —> a. musculophrenica (I12)
 
 Från aorta descendens —> aa. intercostales posteriores (anastomos med aa. intercostales anteriores) (IC3-11) och i IC12 —> a. subcostalis (I12) Ann-Marie Ly 
 Från a. subclavia —> truncus costocervicales —> aa. intercostalis superba —> aa. intercostales superiores (IC 1-2)


Question 34

(3p) Hur bildas rectusskidan och hur skiljer sig rectusskidan “ovan naveln jämfört med under naveln”? Rita gärna. (VT15-omtenta, HT14-omtenta, HT14, HT12-omtenta)

Answer 34

Över naveln går senorna från m. oblique externus framför m. rectus abdominis. Bakom m. rectus abdominas går senan från m. transverse abdominis, och m. oblique internus avger två senor som går både framför och bakom m. rectus abdominis. Under naveln går samtliga senorna endast framför m. rectus abdominis. 


Question 35

(4p) Förklara skillnaden mellan direkt/medialt och indirekt/lateralt ljumskbråck. Rita gärna. Vilken typ är vanligast hos äldre, och varför? (VT15-omtenta, HT14-omtenta, HT12-omtenta) (2,5p) Förklara skillnaden mellan mediala/direkta och indirekta/laterala inguinalbråck? Vilka drabbas vanligen av mediala/direkta inguinalbråck? (HT13-omtenta, HT12)

Answer 35

När man pratar om medialt och lateralt ljumskbråck pratar man om att bråcket går medialt/lateralt om a. epigastrica inferior. Vid ett lateralt ljumskbråck åker tarmen ned i annulus profundus på grund av att den inte har slutits normalt (inte är tillräckligt tajt). Denna typ av bråck drabbas mestadels unga pojkar. Ett medialt ljumskbråck sker i Hesselbach’s triangel, den svagaste delen av buken och beror på alltför svag bukmuskulatur så att tarmen åker ned i den superficiella inguinalringen. Detta är vanligare hos äldre eftersom bukmuskulaturen försvagas med åldern. 


Question 36

(4p) Rita en skiss över pancreas arteriella försörjning med korrekt namngivna artärer samt beskriv en anstomos mellan Truncus coeliacus och A. mesenterica superior. (VT15-omtenta)

Answer 36

A. hepatica communis avger grenen a. gastroduodenalis som i sin tur grenar upp sig till ramus duodenalis samt a. pancreaticoduodenalis anterior et. posterior. Den anteriora grenen anastomoserar med a. pancreaticodudenalis inferior. Pancreas kropp och svans försörjs även av a. lienalis som avger pancretic-grenar, den största heter a. pancreatica magna. Anatomos: Truncus coeliacus > a. hepatica communis > a. gastroduodenalis > a pancreaticoduodenalis anterior > a. pancreaticoduodenalis inferior > a. mesenterica superior.

Question 37

(1,5p) Mellan Truncus coeliacus och A. mesenterica superior finns en anastoms. Beskriv denna anastomos. (VT15, HT14-omtenta, HT12-omtenta, VT14)

Answer 37

Anastomos: Truncus coeliacus > a. hepatica communis > a. gastroduodenalis > a pancreaticoduodenalis anterior > a. pancreaticoduodenalis inferior > a. mesenterica superior.

Question 38

(1p) Vilka delar av colon är intraperitoneala? (VT15-omtenta, VT14-omtenta, HT-upp, HT12)

Answer 38

Colon transversum och colon sigmoideum. Rectum är både intra- och retroperitoneal.

Question 39

(2p) Beskriv tre vikiga porto-cavala förbindelser genom att ange respektive porta-gren och dess förbindelse med en cavagren. (VT15-omtenta, HT14-omtenta, HT12-omtenta)
 (3p) Beskriv två valfria porto-cavala anastomoser genom att ange respektive kärl som anastomoserar. (VT14)

Answer 39

V. mesenterica superior går uppåt och blir v. portae. v. mesenterica inferior går upp till v. lienalis som sedan går in i v. portae. Anastomoser: v.esophageal (från v. azygos) —> v. gastrica sin (till v. porta)
 v. retroperitonealis —> grenar från v. mesenterica inferior
 v. epigastrica (från v. iliaca externa) —> v. paraumbilicales (till v. porta) v. rectalis inferior —> v. rectales superior

Question 40

(2p) Rita en enkel skiss över gallträdet med korrekt namngivna delar. (VT15-omtenta, HT14- omtenta, VT14-omtenta, HT12-upp, HT12-omtenta)

Answer 40

Från vänster och höger leverlob kommer ductus hepatica dx. et sin. Dessa två gångar växer samman till ductus hepatica communis, vilken går nedåt mot duodenum. Från vesica fellea kommer ductus cysticus och sammansmälter med ductus hepatica communis och blir då ductus choleduchus. Innan ductus choleduchus går in i duodenum descendens i papilla duodeni major sammansmälter den med ductus pancreaticus från pancreas.

Question 41

(2p) Vilka två viktiga strukturer som oftast löper mest anteriort i lig. hepatoduodenale och vilken av de två strukturerna löper oftast mest lateralt i ligamentet? (VT15-omtenta)

Answer 41

De två mest anteriora strukturerna är a. hepatica propria samt ductus hepatica communis. Den mest laterala av de två är ductus hepatica communis.

Question 42

(1p) Förutom gallgång vad löper i lig. hepatoduodenale? (HT13-omtenta)

Answer 42

a. hepatica propria och v. porta hepatica.

Question 43

(2.5p) Vilka strukturer löper i Lig. hepatoduodenale och hur ligger de i förhållande till varandra. Rita gärna! (VT14-omtenta, HT12-upp)

Answer 43

A. hepatica propria - ytligt medialt
 Ductus hepatica kommuns - ytligt lateralt
 V. portae - dorsalt. 


Question 44

(1p) Du ska göra en bukoperation och gör ett medellinjesnitt. Vilka muskellager passerar du på väg in i bukhålan? (VT15, HT14)

Answer 44

Inga.

Question 45

(3p) Vad heter de tre sneda bukmusklerna (från ytligt till djupt) och vilken fiberriktning har respektive muskel? (VT15)

Answer 45

m. oblique externus
 m. oblique internus
 m. transverse abdominis


Question 46

(1p) Vilka embryonala strukturer löper i plica umbilicalis mediana respektive medialis? (VT15, HT14)

Answer 46

mediana - urachus
 medalis - a. umbilicales
 lateralis - a. epigastrica inferior


Question 47

(2p) Vilken artär löper i plica umbilicalis lateralis och vilken struktur löper i plica umbilicalis mediana? (HT14)


Answer 47

mediana - urachus
 medalis - a. umbilicales
 lateralis - a. epigastrica inferior


Question 48

(1p) Kan colon descendens drabbas av volvulus? Vad är i så fall förklaringen? (VT15)

Answer 48

Nej, den är retroperitoneal. 


Question 49

(2,5p) Vilka delar av colon kan drabbas av volvulus och varför? (HT13, HT14)

Answer 49

Colon transversum och colon sigmoideum. 


Question 50

(1p) Förklara den klassiska ”smärtvandringen” (från diffus smärta kring naveln till skarp smärta kring McBurneys punkt) vid appendicit. (VT15)

Answer 50

Vid början är bara blindtarmen inflammerad, vilken har visceral innervering som ger en diffus smärta. Inflammationen vandrar sedan till peritoneum som har somatisk innervering och smärtan blir därför skarp vid McBurney’s punkt. 2/3 mellan naveln och SIAS. 


Question 51

(1p) Vad heter strukturen där ductus choledochus och ductus pancreaticus tömmer sig i tunntarmen och var exakt i tunntarmen sker detta? (VT15)
 (1p) Vilka två gångar mynnar normalt i papilla duodeni major/papilla Vaterii? (HT12)

Answer 51

Duodenum descendens - papilla duodeni major


Question 52

(1p) Vad kallas övergången mellan duodenum och den intraperitoneala delen av tunntarmen? (VT15)

Answer 52

Ligaments treitz


Question 53

(1p) Förklara begreppet mesenterium och ange med ett ord vilka delar av tunnetarmen som har mesenterium. (VT15, HT12)

Answer 53

Mesenterium är två blad av peritoneum som det intraperioneala är upphängt i. Går från parietalt peritoneum och runt organet i viserat peritoneum och sedan tillbaka till bukväggen där det är parietalt peritoneum. Jejunum och Ileum.

Question 54

(1p) Hur bildas vanligen V. porta? (VT15, VT14-omtenta, HT13-omtenta, HT13, HT12)

Answer 54

Från v. mesenterica superior och v. lienalis. V. mesenterica inferior går dessutom in i v. lienalis.

Question 55

(1p) Vilka två vener går vanligen samman för att bilda v. porta? (HT12-upp)

Answer 55

V. lienalis och V. mesenterica superior


Question 56

(2,5p) Vad kallas den laterala kanten av omentum minus och vilka strukturer löper häri samt vilken av strukturerna löper vanligtvis mest anteriort/lateralt? (VT15)
 (2,5p) Gör en skiss och namnge de strukturer som löper i den laterala kanten av omentum minus (lig. hepatoduodenale). (VT14)

Answer 56

Ligamentum hepatoduodenale: portatriaden, dvs. a. hepatica propria (ytligt medialt), ductus hepatica communis (ytligt lateralt) samt v. porta hepatica (dorsalt)


Question 57

(3p) Förklara gärna med en enkel figur gasters arteriella försörjning. (VT15)

Answer 57

A. gastrica dx från a. hepatica communis. 
 A. gastrica sin som avgår direkt från truncus coeliacus. 
 A. gastroomentalis dx som avgår från a. gastroduodenalis (som kommer från a. hepatica communis) som anastomoserar med a. gastroduodenalis sin som kommer från a. lienalis. 


Question 58

(1p) Vilka delar av colon och är retroperitoneala? (HT14-omtenta, HT13-omtenta, HT12-omtenta)

Answer 58

Colon ascendens och colon descendens. 


Question 59

(1p) Vilken viktig struktur löper mest posteriort i lig. hepatoduodenale? (HT14-omtenta)

Answer 59

Venae porta hepatica


Question 60

(1p) Vilken muskel ger upphov till M. cremaster och vad är M. cremasters uppgift? (HT14)

Answer 60

M. oblique internus abdominis. M. cremasters uppgift är att höja och sänka testiklarna så att rätt temperatur kan hållas med avseende på spermieproduktionen.

Question 61

Du tittar närmare på truncus coeliacus (HT14) | a) (1,5p) Vilka tre huvudgrenar har normalt truncus coeliacus? (HT12)


Answer 61

A. lienalis
 A. gastric sin
 A. hepatica communis


Question 62

b) (1,5p) Hur anstosomerar truncus coeliacus med A.mesenterica sup? 


Answer 62

A. hepatica kommuns har en gren som heter a. gastroduodenalis som i sin tur avger a. pancreaticoduodenalis superior anterior (et. posterior) som i sin tur anastomoserar med a. pancreaticoduodenalis inferior som går in i a. mesenterica superior. 


Question 63

c) (1,5p) Vilket derivat av truncus coelicus löper i lig. hepatoduodenale och hur ligger derivatet i förhållande till andra strukturer i ligamentet?

Answer 63

A. hepatica communis > a. hepatica propria, ligger anteriort medialt. 


Question 64

Nu fortsätter du med duodenum (HT14) | a) (1p) Vilka två ducti (”gångar”) tömmer sig i papilla duodeni major/Vateri? 


Answer 64

Ductus choleduchus samt ductus pancreatic
us

Question 65

b) (0,5p) Vad kallas övergången mellan duodenum och den intraperitoneala delen av tunntarmen?

Answer 65

Ligamentum Treitz


Question 66

Du ska göra en partiell leverresektomi (avlägsnande av leverdel) och då är det viktigt att du har kunskap om leverns funktionella indelning i en höger- och vänster del (division) samt funktionella segment. (HT14)
 a) (0,5p) Vilken del (division) tillhör lobus caudatus? 


Answer 66

Den högra mediala


Question 67

b) (0,5p) Hur många funktionella segment delar man in levern i? 


Answer 67

8 st


Question 68

c) (1p) Vad kännetecknar ett funktionellt segment?

Answer 68

Varje segment har ett separat vaskulärt inflöde, dränage av galla samt lymfatiskt dränage. 


Question 69

(4,5p) Du ska genomföra din första öppna appendektomi och lägger snittet över McBurney’s punkt. Ange i tur och ordning vilka lager i bukväggen du passerar, från ytligt till djupt. (VT14- omtenta, HT13-omtenta, HT12-upp, HT12)

Answer 69

Hud
 Subcutis
 m. oblique externus abdominas
 m. oblique internus abdominis
 m. transverse abdominas
 fascia transversalis
 Extraperitonealt fett
 Peritoneum


Question 70

(1p) I vilka två kärl delar a. hepatica communis vanligen upp sig? (VT14-omtenta, HT12-upp)

Answer 70

a. gastroduodenalis 
 a. gastrica dx
 | (a. hepatica propria)


Question 71

(2,5p) Vilken del av tarmen försörjs av (VT14-omtenta, HT12-upp) a) A. mesenterica superior? 


Answer 71

Resterande del av tarmen som inte a. mesenterica inferior försörjer. 


Question 72

b) A. mesenterica inferior

Answer 72

Vänster colon flexur, colon descendens, rectum och sigmoideum


Question 73

(2p) Förklara vad Camper’s respektiva Scarpa’s fascia är? (VT14)

Answer 73

Camper’s och Scarpa’s fascia utgör subcutis där camper är fettlagret, och skarpa är bindvävshinnan som vätter mot muskulaturen. 


Question 74

(1p) Vilken nervrot (segmentnerv) innerverar sensoriskt (VT14) a) området kring naveln? 


Answer 74

T10


Question 75

b) längs med ljumsken d.v.s. ovan- och nedanför lig.inguinale

Answer 75

L1


Question 76

(1,5p) Vilka tre begränsningar har Hesselbach’s triangel, där mediala inguinalbråck äger rum? (VT14)

Answer 76

m. rectus abdominas, lig. inguinale samt a och v. epigastrica inferior. 


Question 77

(2p) Hur löper omentum majus? (VT14)

Answer 77

Från curvatura majus ned mot colon transversum.

Question 78

(2p) Hur skiljer sig den sensoriska innervationen mellan visceralt och parietalt peritoneum? (VT14)

Answer 78

Viserat peritoneum leds via det autonoma nervsystemet, av n.vagus och truncus sympaticus. Parietala är somatiskt och innerveras av n. phrenicus.

Question 79

(2,5p) Vilka är a. mesenterica inferiors tre viktiga grenar? (HT13-omtenta)

Answer 79

a. rectalis superior, a. colica sin samt a.a. sigmoidea.


Question 80

(2p) Vad heter den artär från a. mesenterica sup. (HT13-omtenta) a) som försörjer huvuddelen av colon transversum? 


Answer 80

a. colica medius


Question 81

(2p) Vad heter den artär från a. mesenterica sup. (HT13-omtenta) b) som försörjer huvuddelen av colon ascendens? 


Answer 81

a. colica dx


Question 82

(2p) Vad heter den artär från a. mesenterica sup. (HT13-omtenta) c) som anastomoserar med en gren från truncus coeliacus och hjälper till att försörja delar av tolvfingertarm och bukspottskörtel? 


Answer 82

a. pancreaticoduodenalis inferior


Question 83

(2p) Vad heter den artär från a. mesenterica sup. (HT13-omtenta) d) som anastomoserar med en gren från a.mesenterica inf?

Answer 83

A. colica media (med a. colica sinister).


Question 84

(4,5p) Förklara vad peritoneum är och vad skillnaden är mellan visceralt och parietalt peritoneum inkluderande innervering. (HT13)

Answer 84

Peritoneum är bukhinnan där bukens inre organ ligger inuti. Kan delas upp i ett viserat och ett parietalt blad. Visceralt bekläder organen, medan parietala bladet är det som ligger mot bukväggen. Allt är dock kontinuerligt - om man följer det parietala bladet av peritoneum kommer man till det viscerala, och sedan tillbaka till det parietala. Gällande innervering så har det viscerala bladet autonom från n. vagus och truncus sympaticus - vilket ger en diffus smärta vid skada. Det parietala bladet har istället somatisk innervering från n. phrenicus. 


Question 85

(2p) Vad heter den artär som strax efter sin avgång från aorta löper mellan caput pancreatis och duodenum, och vilken del av tarmen försörjer denna artär? (HT12)

Answer 85

A. mesenterica superior(?) - försörjer de nedre delarna av duodenum till och med colon transversum. Men även pancreas.

Question 86

(2p) Beskriv kortfattat vesica urinarias arteriella försörjning. (VT15-omtenta)


Answer 86

A. iliaca communis > a. iliaca interna ramus anterior > A. umbilicalis > a. vesicales superiores A. iliaca communis > a. iliaca interna ramus anterior > A. vesicales inferior


Question 87

(1,5p) En njursten lokaliseras oftast där omgivande anatomi gör att ureter riskerar tryckas ihop. Ange tre sådana ställen. (HT12-upp)
 (1,5p) En njursten lokaliseras oftast där omgivande anatomi gör att ureter riskerar tryckas ihop. Ange tre sådana ställen. (VT14-omtenta)

Answer 87

Renalis pelvis, iliaca-gaffeln samt ingången till vesica urinaria.

Question 88

(1,5p) Beskriv kortfattat det arteriella tillflödet till glandula suprarenalis. (VT15, HT14)

Answer 88

A. suprarenalis superior - från a. phrenica inferior
 A. suprarenalis media - direkt från aorta abdominalis
 A. suprarenalis inferior - från a. renalis

Question 89

(0,5p) Vilken artär försörjer huvuddelen av prostata? (VT15)

Answer 89

A. vesicalis inferior


Question 90

a) Vilka delar består M. levator ani av? 


Answer 90

m. puborectalis, m. pubococcygeus, m. iliococcygeus.

Question 91

b) I vilken annan muskel fäster delar av M. levator ani in i? 


Answer 91

m. coccygeus


Question 92

c) Vilken ven, artär och nerv löper inferiort om M.levator ani i fossa ischioanalis.

Answer 92

n. pudenda samt a. och v. pudenda interna. 


Question 93

(2p) Vilka delmuskler utgör M. levator ani och vilken nerv innerverar musklerna? (HT12-upp)

Answer 93

Se ovan. N. pudendus


Question 94

(2p) Beskriv kortfattat ureters arteriella försörjning. (HT14-omtenta, HT12-omtenta)

Answer 94

a. renalis a. iliaca kommuns
 a. iliaca interna
 a. iliaca externa


Question 95

(2p) I ligamentum cardinale (transversa cervicis) löper ett viktigt blodkärl. Vilket kärl avses och vilka strukturer försörjs av detta kärl? (HT14)

Answer 95

A. uterina > uterus och vagina, men även äggledare och äggstockar. 


Question 96

(2p) Vilka muskler ligger strax djupt om membrana perinei och vilken nerv innerverar musklerna? Ange också ifall några könsskillnader föreligger. (HT14)


Answer 96

Musklerna: m. sphrincter ani externus samt m. transversus perinei profundus (glatt muskulatur hos kvinnor). 
 
 Innervation: N. pudendus (S2, S3, S4)

Question 97

(2,5p) Beskriv kortfattat hur N.pudendus löper samt vad den innerverar. (VT14-omtenta

Answer 97

Innervation: Bäckenbottenmuskulatur - m. levator ani, m. sphincter ani externus, m. bulbospongiosus, m. ischiocavernosus, m. transversus perinei superficialis et. profundus samt m. sphincter urethrae externus. 
 
 N. pudendus utgår från plexus sacralis och har nervrötter från S2-S4. Den löper genom Foramen ischiadicum major under m. piriforme (Foramen infrapiriforme) och sedan genom foramen ischiadicum minus genom canalis pudendus. Här går den mellan m. levator ani innan den delar upp sig. 


Question 98

(4p) Urogenitala triangeln och den anala triangeln! (VT14) | a) Vilket membran som utgör det av fascia profunda ligger i den urogenitala triangeln? 


Answer 98

Membrana perinei


Question 99

Vilken nerv innerverar musklerna i urogenitala triangeln? 


Answer 99

N. pudendus


Question 100

d) Vilken muskel i analtriangeln ligger ytligt om m.levator ani? 


Answer 100

M. sphrincer ani externus


Question 101

e) Beskriv en arteriell anastomos som förbinder a.mesenterica inf. och a.iliaca int. i områdeet runt rectum och anus.

Answer 101

A. mesenterica inferior har grenen a. rectalis superior som anastomoserar med a. rectalis inferior och a. rectalis media. A. rectalis media kommer från a. iliaca internas anteriora gren medan a. rectalis inferior är a. pudenda internas fortsättning (som kommer från a. iliaca internas anteriora gren)


Question 102

(3p) Diafragma pelvis! (HT13-omtenta) a) Vilka muskler ingår i m. levator ani?


Answer 102

m. pubococcygeus
 m. puborectalis
 m. iliococcygeus


Question 103

b) Förutom musklerna i fråga a) vilken ytterligare muskel måste till för att vi ska få diafragma pelvis? 


Answer 103

m. coccygeus


Question 104

c) Vad heter utrymmet strax inferiort om diafragma pelvis och som innehåller lucker bindväv samt ett viktigt kärl och en viktig nerv? 


Answer 104

Alcock’s kanal (Canalis pudendus)
 | A. pudenda interna samt n. pudendus


Question 105

e) Vilken muskel i analtriangeln ligger ytligt om diafragma pelvis?

Answer 105

m. sprinter ani externus


Question 106

(3p) Membrana perinei! (HT13) | a) Var i bäckenbotten hittar vi detta membran? 


Answer 106

Membranet är förankrat i benstrukturerna i arcus pubis. Anteriort finns ett litet mellanrum mellan membranet och lig. pubica inferior. Ovanför membranet finns saccus profundus perinei med musklerna transversus perinei profundus (hos mannen, glatt muskulatur hos kvinnan) samt m. sphrincter urethra externus.


Question 107

b) Vilka muskler ligger direkt superiort om detta membran? 


Answer 107

M. transversus perinei profundus (hos mannen) och m. sphrincter urethra externus.


Question 108

c) Vilken nerv innerverar i området? 


Answer 108

N. pudendus


Question 109

d) Beskriv kortfattat hur nerven med dess förgreningar löper ända från att den uppstår från sitt nervplexum. 


Answer 109

N. pudendus utgår från S2, S3 och S4 och ingår i plexus sacralis. Nerven löper genom Foramen ischiadicum major och genom Foramen infrapiriformis, dvs. under m. piriformis och därefter genom Foramen ischiadicum minor så att nerven lämnar bäckenet och går in i mellangården (perineum) genom canalis pudendus (Alcok’s kanal) där den innerverar bäckenbottenmuskulatur.

Question 110

(1,5p) Retroperitonealt löper nerver som ska ner och innervera i ljumske och lår. Ange en nerv som (HT12) a) som normalt genomborrar M. psoas major.


Answer 110

N. genitofemorale


Question 111

Retroperitonealt löper nerver som ska ner och innervera i ljumske och lår. Ange en nerv som (HT12) b) löper ut lateralt om M. psoas major.


Answer 111

N. femoralis


Question 112

Retroperitonealt löper nerver som ska ner och innervera i ljumske och lår. Ange en nerv som (HT12) c) löper posteriort om M. psoas major ner i pelvis minor.

Answer 112

N. obturatoria


Question 113

Angående diafragma urogenitale! (HT12) | a) (0,5p) Vad heter det membran som bildar skiljeväggen mellan den djupa och den ytliga delen av diafragma urogenitale?


Answer 113

Membrana perinei


Question 114

b) (1p) Vilka muskler i diafragma urogenitale ligger i den djupa delen (superiort om membranet)?


Answer 114

M. sphincter urethra externus samt m. transversus perinei profundus (glatt muskulatur hos kvinnan). 


Question 115

c) (1,5p) Vilken nerv innerverar diafragma urogenitale och hur når nerven diafragman?


Answer 115

N. pudendus. Den går ut ur foramen ischiadicum majus (foramen infrapiriforme) och går tillbaka in i foramen ischiadicum minus. Nerven löper sedan lateralt i canalis pudendus.

Question 116

(1p) Vilken är den viktigaste artären som försörjer livmodern och i vilken struktur löper artären innan den når uterus? (HT12)

Answer 116

A. uterina (löper i ligamentum cardinale).

Question 117

(0,5p) Vilken är den viktigaste artären som försörjer prostata? (HT12)

Answer 117

A. vesicales inferior


Question 118

(1p) Beskriv en möjlig anastomosväg via tarmorganen mellan Aorta och A.iliaca interna genom att ange de artärer som bildar denna anstomos. (HT12)


Answer 118

Anatomis mellan a. rectalis superior (som kommer från a. mesenterica inferior som utgår från Aorta abdominalis, samt a. rectalis inferior et media. A.rectalis inferior är fortsättningen på a. pudenda interna som avgår från a. iliaca internas anteriora gren tillsammans med a. rectalis media. 


Question 119

(1p) Förklara skillnaden i afferent smärtinnervation mellan det som ligger ovanför respektive nedanför den pelvina smärtlinjen. (HT13)

Answer 119

Ovanför smärtlinjen - via sympatiska fibrer genom splanknicus lumbalis och sacralis > plexus hypogastricus superior och dessa fibrer går in på nedre thorakalnivå/övre lumbalnivå. 
 
 Nedanför smärtlinjen - via parasympatiska fibrer genom splanknicus pelvina vars nervtrådar går till spnalnervsganglion i S2-S4.


Question 120

(1p) På vilket sätt och via vilka segment fortleds den afferenta viscerala smärtan från cervix uteri in i ryggmärgen? (HT12)

Answer 120

Afferent visceral smärta under pelvina smärtlinje, ex cervix, följer parasympatiska fibrer genom nn. splancnicus pelvina till S2-S4 spinalnervsganglier. 


Question 121

(2p) Du jobbar som cancerläkare. Kunskap om smärtlindring är prioriterat. Smärtan orsakad av en ovarial cancer jämfört med smärtan från en prostatacancer skiljer sig bland annat på vilket sätt den rent anatomiskt fortleds till medvetande. Vad är det som skiljer rent anatomiskt och utefter vilka dermatom är risken störst att känna smärta från ovariet respektive prostata? (HT14) (2p) Hur skiljer sig den afferenta viscerala smärtan avseende nerver och segment mellan mannens prostata och kvinnans fundus uteri? (VT15-omtenta, HT12-omtenta)

Answer 121

Kvinnans uterus och ovarier följer den sympatiska gången genom plexus hypogastricus superior till thorakala/övre lumbala spinalcellsganglier. Mannens prostata har parasympatiska fibrer från nn. splancnicus pelvina till S2-S4 spinalnervsganglion. 


Question 122

(2p) Hur skiljer sig den afferenta viscerala smärtan avseende nerver och segment mellan kvinnans fundus uteri och cervix uteri? (VT15, HT14-omtenta)

Answer 122

Uterus ligger superiort om pelvina smärtlinje och har därför sympatiska fibrer via plexus hypogastricus superior med fibrer till thorakal/övre lumbala spinalganglion. Jämfört med cervix som ligger under pelvina smärtlinje och har parasympatiska fibrer från nn. splancnicus pelvina till S2-S4 spinalnervsganglion. 


Question 123

a) (2p) Gör en enkel figur gärna sedd ovanifrån där du visar på fyra ligament som fäster fast ovan benämnda strukturer.

Answer 123

Ligamentum latum uteri
 Ligamentum suspensorium ovarii
 Ligamentum ovarii proprium
 Ligamentum teres uteri


Question 124

b) (0,5p) På vilket sätt fortleds den afferenta viscerala smärtan från cervix uteri?


Answer 124

Via parasympatiska fibrer som går via nn. splanknicus pelvina till S2-S4.

Question 125

(2p) Vilken nerv löper i fossa ischioanalis och vad innerverar nerven motoriskt respektive sensoriskt? (VT15-omtenta)

Answer 125

N. pudendus (från S2-S4). Motoriskt: muskler i urogenitala triangeln och m. sphincter ani externus. 
 Sensoriskt: hud - perineum vagina och penis. 


Question 126

(2p) Vid operationer i anslutning till linea pectinata är det viktigt att ha koll på blodförsörjning och nervinnervation . Beskriv den principiella skillnaden rörande blodförsörjning och nervinnervation mellan rectum ovanför linnea pectinata och anus nedanför linea pectinata. (HT12-upp, VT14-omtenta)

Answer 126

Vid Linnea pectinata går gränsen mellan somatiskt och viseralt gällande nervinnervering. Ovanför linnea pectinata är det visceral (både sympatiska och parasympatiskt) och sensoriskt innerverat, medan det nedanför linjen är somatiskt motoriskt samt sensoriskt innerverat. 
 Gällande den blodförsörjningen ovanför: a. mesenterica inferior och vener till portasystemet.
 Gällande blodförsörjningen nedanför: a. iliaca interna och vener till cavala systemet.

Question 127

(3p) Beskriv kortfattat den arteriella försörjningen av ureter och vesica urinaria. (HT13)

Answer 127

Ureter: a. vesicales superbares och grenar från a. renales. Hos kvinnan även a. vaginalis. 
 Resten: se nedan. 


Question 128

(3p) Beskriv kortfattat den arteriella försörjningen av vesica urinaria, prostata och urethra hos mannen? (VT14, HT13-omtenta)

Answer 128

A. umbilicales är en viktig gren från a. iliaca interna. Den avger aa. vesicales superbares som försörjer vesica urinarias superiora del. De inferiora delarna försörjs av a. vesicales ifnerior som kommer från a. iliaca internas anteriora trunk. Denna artär är också viktig för prostatans och urethras arteriella blodförsörjning. Urethra försörjs förutom av a. vesicales inferior, också av a. pudenda interna samt a. rectalis media, vilka är grenar från a. iliaca internas anteriora trunk.

Question 129

(2p) Vilka strukturer löper i halsens vaskulära loge (kompartment) och hur ligger strukturerna förhållande till varandra? Visa gärna genom att rita ett tvärsnitt av logen. (VT15-omtenta, VT15, HT14-omtenta, HT14, VT14-omtenta, HT12-upp, HT-omtenta)

Answer 129

Halsen har 4 longitudinella loger, varav 2 av dem är vaskulära på vardera sida. Här löper: - v. jugularis interna - n. vagus - a. carotis communis

Question 130

(3p) Ange tre nerver som bildas ur plexus cervikalis samt vad och var respektive nerv innerverar? (VT15-omtenta, VT15, HT14-omtenta, HT14, HT12-omtenta)

Answer 130

- n. suboccipitalis: nackrosetten - n. occipitales major: m. semispinalis capitis och hårbotten - ansacervikales:infrahyoidalamuskler - n. occipitalis minor: huden posterosuperiort om auriklarna, samt hårbotten - n. auricularis magnus: huden nära ytterörat och hörselgången - n. transversa kolli: anteriora regionen i nacken - n. supraclaviculares: huden ovanför och under clavicula

Question 131

(3p) Om man hos en patient finner kraftigt förstorade ytliga halsvener bör misstanke finnas om att patienten kan lida av förmaksflimmer. Ange minst två stora ytliga vener, var på halsen de är belägna, samt i vilken djup ven respektive ytlig ven tömmer sig i. (VT15-omtenta, VT15, HT14- omtenta, HT12-omtenta)

Answer 131

v. jugularis externa - tömmer sig i v. subclavia
 v. jugularis interna - tömmer sig i v. brachiocephalica
 v. jugularis anterior - tömmer sig i v. subclavia
 
 Externa sitter ytligt om m. sternocleidomastoideus lateralt. V. jugularis interna sitter istället djupt om m. sternocleidomastoideus och v. jugularis anterior sitter anteriort medialt. 


Question 132

(2p) Vilka strukturer avgränsar trigonum submandibulare och vilken viktig artär löper i triangeln? (VT15-omtenta, HT14-omtenta, HT12-omtenta)

Answer 132

m. digastricus, m. stylohyoideus samt inferiora delen av gl. submandibulare. Här löper a. facialis. (Och även v. facilas och n. hypoglossus, n. mylohyoideus och nll. submandibulare.

Question 133

(2p) Vilka strukturer avgränsar trigonum submandibularis och vilken viktig nerv hittar vi i triangeln? (VT14)

Answer 133

N. hypoglossus (XI) (men även n. mylohyoideus).

Question 134

(2,5p) Nämn ett kärl och en nerv som vi hittar i trigonum submandibularis samt ange vilka strukturer som avgränsar triangeln. (HT13)

Answer 134

Artär: a. facialis
 Nerv: n. hypoglossus
 Avgränande delar: m. digastricus, m. stylohyoideus samt inferiora gl. submandibula.

Question 135

(1,5p) Ange en artär och en nerv som kan hittas i trigonum submandibulare. Ange också var eller vilken struktur som nerven innerverar. (HT12)

Answer 135

Artär: a. facialis
 Nerv: n. hypoglossus
 Avgränande delar: m. digastricus, m. stylohyoideus samt inferiora gl. submandibula. Nervus hypoglossus innerverar tungans muskler.

Question 136

(2p) Gör en enkel skiss av den mest proximala delen av A.subvlavia sin. och rita och ange ut de tre tidigaste arteriella avgångarna (VT15)


Answer 136

A. Vertebralis A. thoracica interna
 Truncus tyrocervicalis

Question 137

(1p) Ange en vagusgren som avgår i halsens samt denna grens funktion (VT15)

Answer 137

Plexus pharyngeus: sensoriskt till laryngo-pharynx
 N. laryngeus superior: m. cricothyroidea och sensoriskt superiort om plica vocalis, dvs. allt ovanför stämbanden
 N. laryngeus returens: alla andra stämbandsmuskler och sensoriskt inferiort om plica vocalis.

Question 138

(2p) Just början av A.subclavia kännetecknas av fler avgreningar oftast med stor variation. Beskriv antingen i ren text eller med figur och figurtext dessa avgreningar från A.subclavias proximala del. (HT14) (2p) Där a. subclavia startar, innan den fortsätter bakom m. scalenius anterior, avgår ett antal kärl som är viktiga att känna till. Gör en enkel frontalskiss föreställande starten av a. subclavia sin. och rita in samt ange namnen på kärlen. (VT14, HT13) (2p) Där a. subclavia startar, innan den fortsätter bakom m. scalenius anterior, avgår ett antal kärl som är viktiga att känna till. Gör en enkel frontalskiss föreställande starten av a. subclavia dx. och rita in samt ange namnen på kärlen. (HT13-omtenta)

Answer 138

På höger sida kommer truncus brachiocephalica att dela upp sig i a. carotis kommuns dx och a. subclavia dx. På vänster sida avgår de var för sig. 


Question 139

(2p) Beskriv kortfattat gången av N.phrenicus från det att nervrötterna går ut från cervikalryggraden till det att nerven löper ner i apertura thoracis superior. (HT14, VT14, HT13- omtenta)


Answer 139

Utgår från C3-C5 och löper ytligt på m. scalenius anterior. 


Question 140

(2p) Beskriv N. phrenicus förlopp i halsen. (VT14-omtenta, HT12-upp)

Answer 140

Går ned mot m. scalenius anterior tillsammans med v. jugularis interna. Därefter forsätter n. phrenicus ned posteriort om v. subclavia in i thorax. 


Question 141

(1p) I halsregionen utgår en nerv från N.vagus. Ange namn på nerven samt vad den innerverar. (HT14)

Answer 141

N. laryngeus recurrens: innerverar alla stämbandmuskler förutom m. cricothyroidea (n. laryngeus superior) samt sensoriken infernot om plica vocalis.

Question 142

(2p) Ange två artärer som går från A. carotis externa samt dess försörjningsområden. (VT14- omtenta, HT12-upp)

Answer 142

- a. thyroidea superior: larynx, delar av m. sternocleidomastoideus, thyroidea, delar av infrahyoidala musklerna - a. pharyngea ascendens: pharynxväggen - a. lingualis: tungmuskulatur - a. facialis: nedre ansiktet, gl. submandibularis

Question 143

(1p) Att kunna lägga en venkateter är av betydelse bland annat för hjärtdiagnostik och läkemedelsadministration. Nämn en ven i halsen som lämpar sig utmärkt för att lägga en venkateter samt ange läget för venen. (VT14-omtenta, HT12-upp, HT12)

Answer 143

v. jugularis interna dx. —> ligger djupt om m. sternocleidomastoideus. 


Question 144

(3p) Vilken nerv/nervstruktur (VT14-omtenta, VT14, HT12-upp, HT12) a) innerverar huden på halsens lateralsida i riktning mot axeln? 


Answer 144

nn. supraclaviculares

Question 145

(3p) Vilken nerv/nervstruktur (VT14-omtenta, VT14, HT12-upp, HT12) b) de infrahyoidala musklerna? 


Answer 145

ansa cervicalis


Question 146

(3p) Vilken nerv/nervstruktur (VT14-omtenta, VT14, HT12-upp, HT12) c) innerverar huden på halsens framsida? 


Answer 146

n. transversa colli


Question 147

(3p) Vilken nerv/nervstruktur (VT14-omtenta, VT14, HT12-upp, HT12) d) går ut mellan M.scalenius anterior och M.scalenius media? 


Answer 147

plexus brachialis

Question 148

(3p) Vilken nerv/nervstruktur (VT14-omtenta, VT14, HT12-upp, HT12) e) innerverar M. diagastricus venter anterior? 


Answer 148

n. mylohyoideus


Question 149

(3p) Vilken nerv/nervstruktur (VT14-omtenta, VT14, HT12-upp, HT12) f) innerverar M. digastricus venter posterior?

Answer 149

n. facialis


Question 150

(1p) Vilken nerv innerverar (HT13-omtenta) a) huden på halsens framsida? 


Answer 150

n. transversa colli


Question 151

(1p) Vilken nerv innerverar (HT13-omtenta) b) huden på halsens laterala superiora del?

Answer 151

n. auricularis magnus


Question 152

(2p) Vilka strukturer avgränsar trigonum caroticum och på vilken nivå (på en kota när) ligger carotisbifurkationen dvs delningsstället för a.carotis communis. (HT13-omtenta)

Answer 152

``` m. omohyoideus (superiora muskelbuken), m. sternocleiodomastoideus samt m. digastricus (posterioramuskelbuken). 
 
 i 65 % av fallen delar sig communis på nivå C4.
 
 I carotistriangeln hittar vi: - n. vagus - n. hypoglossus - n. accessorius - a. carotis communis, externa och interna - a. thyroidea superior - a. lingualis - vena jugularis interna - ansa cervicales
 ```

Question 153

(2,5p) Beskriv n. vagus dx. (CN X) förlopp i halsen och dess funktion i halsen samt en viktig gren från n. vagus dx. (HT13, HT12)

Answer 153

Vagusnerven går i carotisskidan mellan a. carotis interna och v. jugularis interna, nedåt genom halsen. Nerven penetrerar carotisskidan mellan den externa och interna carotisartären och går sedan posterolateralt om a. carotis kommuns och ned mellan a. och v. subclavia dx. Sedan går den till höger om trachea och bakom v. cava superior därefter bakom både bronchus principales och esophagus (och sedan ned i hiatus esophagus). Dess avgivning i halsen heter n. laryngeus recurrens. Funktion: 
 - parasympatisk motorisk innervation av glatt muskulatur i: - trachea - lungorna - esophagus - minskar hjärtfrekvensen - sekretomotorisk effekt i trachea, lungor och esophagus.

Question 154

(2p) Vad i halsen innerveras av (HT13) a) n. transversa cervicis (colli)?

Answer 154

anteriora regionen i nacken


Question 155

(2p) Vad i halsen innerveras av (HT13)b) n. auricularis magnus? 


Answer 155

huden kring ytteröra och hörselgången


Question 156

(2p) Vad i halsen innerveras av (HT13) c) ansa cervicalis? 


Answer 156

infrahyoidala muskler


Question 157

(2p) Vad i halsen innerveras av d) nn. supraclaviculares?

Answer 157

huden ovanför och under clavicula

Question 158

(1p) Vilken ven löper ytligt om m.sternocleidomastoideus och var tömmer sig denna ven? (HT13)

Answer 158

v. jugularis externa —> v. subclavia


Question 159

(2p) Ange två artärer som vanligtvis går från truncus thyrocervicalis samt respektive artärs försörjningsområden. (HT12)

Answer 159

a. suprascapularis - m. sternocleidomastoideus samt m. subclavius
 a. transversa kolli - m. sternocleidomastoideus samt m. trapezius
 a. cervicales ascendens - ?
 a. thyroidea inferior - thyroidea


Question 160

(1,5p) Vilken funktion har N. accesorius och var på halsen måste du iakttaga försiktighet för att inte skada delar av nerven? (HT12)

Answer 160

N. accessorius rundar v. jugularis interna och löper ned inferioposteriort innanför m. sternocleidomastoideus och m. trapezius. Innerverar de nämnda musklerna.

Question 161

(1.5p) Vilka nerver ger motorisk innervation till rotatorcuffens muskulatur? (VT15-omtenta, HT14-omtenta)

Answer 161

m. supraspinatus - n. suprascapularis
 m. infraspinatus - n. suprascapularis
 m. teres minor - n. subscapularis
 m. subscapularis - n. subscapularis

Question 162

(4p) Ange fem muskler som enbart innerveras av N. medianus samt vilken del av handen som innerveras sensoriskt av N.medianus? (VT15-omtenta, HT12-omtenta)

Answer 162

m. pronator teres
 m. flexor carpi radialis
 m. palmaris longus
 m. flexor digitorium superficiales
 m. flexor policys longus
 m. pronator quadrates


Question 163

(1p) Vilket kärl och vilken nerv löper tillsammans, dorsalt om humerus? (VT15-omtenta, HT14- omtenta, HT12-omtenta)

Answer 163

n. radialis och a. profunda brachi

Question 164

(1,5p) I vilka två kärl delar A. brachialis upp sig och var sker det oftast? (VT15-omtenta, HT14- omtenta, HT12-omtenta)

Answer 164

a. profunda brachii, a. radialis och a. ulnaris. Detta sker precis innan armbågen (a. profunda brachi) samt efter armbågen.

Question 165

(1,5p) Apropå plexus brachialis! Från vilken/vilka fasciclar (strängar) härstammar (VT15- omtenta) a) N.axillaris?

Answer 165

Posteriora


Question 166

(1,5p) Apropå plexus brachialis! Från vilken/vilka fasciclar (strängar) härstammar (VT15- omtenta) b) N.ulnaris?

Answer 166

Mediala


Question 167

(1,5p) Apropå plexus brachialis! Från vilken/vilka fasciclar (strängar) härstammar (VT15- omtenta) c) N.medianus?

Answer 167

Mediala och laterala fasciceln som avger medial och lateral ”root”. 


Question 168

(1,5p) Vilken nerv innerverar (VT15-omtenta) a) M.serratus anterior?

Answer 168

n. thoracicus longus


Question 169

(1,5p) Vilken nerv innerverar (VT15-omtenta) b) M.latissimus dorsi?

Answer 169

n. thoracodorsalis


Question 170

(1,5p) Vilken nerv innerverar (VT15-omtenta) c) M. teres minor?

Answer 170

n. subscapularis

Question 171

(1p) Vilken muskel innerverar n. thoracicus longus och vad kallas det tillstånd som uppstår om denna nerv förlorar sin funktion? (VT15, HT14)

Answer 171

m. serratus anterior —> vingscapulae

Question 172

(1p) Förklara begreppet commitantvener. (VT15, HT14)

Answer 172

Ofta är vener parade med dess artär och går längs med artären. Det är ofta två vener som löper längs artären, och därför kallas de commitantvener. 


Question 173

(1,5p) Från vilket kärl avgår A. interossea communis och vad heter de två kärl som A. interossea communis delar upp sig i? (VT15)

Answer 173

A. interossea kommuns avgår från a. ulnaris och delar upp sig i a. interossea anterior et posterior. 


Question 174

(1p) Vilket kärl är A. interossea communis en gren av och på vilket sätt ser artären till att försörja underarmens dorsalsida? (HT14)

Answer 174

Det är en gren av a. ulnaris, och eftersom a. interossea kommuns delar upp sig i en anterior och en posterior del så försörjs även underarmens dorsalsida.

Question 175

(4p) Ange fem muskler som innerveras av N. ulnaris samt vilken del av handen som innerveras sensoriskt av N.ulnaris? (HT14-omtenta)

Answer 175

m. flexor carpi ulnaris m. flexor digitorium profundus (halva) samtliga hypothenarmuskler, ex: m. abductor digiti minimi, m. opponens digiti minimi, m, flexor digiti minimi. mm. lumbricales mm. interoessea Handens lateralsida, både palmart och dorsalt innerveras av n. ulnaris. 


Question 176

(2,5p) Vad heter den muskel som flekterar dig II-V i PIP-lederna (proximala interfalangeallederna) och hur innerveras den? (HT14-omtenta)

Answer 176

m. flexor digitorium superficialis, och den innerveras av n. medianus.

Question 177

(4p) Du träffar en kollega som har drabbats av minnessvikt och inte vet hur motorisk innervation och funktion förhåller sig mellan M. flexor digitorum superficialis och M. flexor digitorum profundus. Var snäll och red ut för honom hur innervationen och funktionen är för dessa båda muskler. (HT14)

Answer 177

m. flexor digitorium superficialis innerveras helt av n. medianus, medan m. flexor digitorium profundus innerveras av både n. medianus och n. ulnaris. Gällande funktion fäster m. flexor digitorium profundus på ändfalangerna på dig II-V och kan därmed flektera i samtliga leder i dig. II-V. m. flexor digitorium Ann-Marie Ly superficialis fäster istället på mellanfalangerna på dig. II-V och kan därmed ändats flektera grund - och mellanfalangerna. Observera att senan till m. flexor digitorium profundus går igenom senan till m. flexor digitorium superficialis.

Question 178

(1,5p) Vad heter den nerv som innerverar M. coracobrachialis motoriskt och mellan vilka två överarmsmuskler löper denna nerv, samt vad heter den sensoriska fortsättningen av denna nerv i underarmen? (HT14)

Answer 178

Nerven heter n. musculocutaneus och fortsättningen heter n. cutaneus antebrachi lateralis. Nerven går mellan m. biceps brachi och m. brachialis.

Question 179

(1,5p) Vilken ytlig ven löper mellan M. deltoideus och M. pectoralis major, innan den tömmer sig i det djupa vensystemet? Nämn även en kliniskt viktig användning av detta kärl. (HT14)

Answer 179

Vena Cephalica. Den är ofta väldigt synlig genom huden och är därför en bra kandidat för ”access i cirkulationen”, dvs. när man ska sätta dropp. Men här går man ofta in när man ska sätta in en permanent pacemaker också.

Question 180

(2p) Vilka kärl ingår i scapulas kollateralkretslopp? (VT14-omtenta, HT12-upp)

Answer 180

a. circumflexa scapulae a. dorsalis scapulae
 a. suprascapularis
 aa. intercostales


Question 181

(2p) Vilken nerv kan hamna i kläm (VT14-omtenta, HT12-upp) a) mellan pronator teres två huvuden? 


Answer 181

n. medianus —> ”Ed’s hand”


Question 182

(2p) Vilken nerv kan hamna i kläm (VT14-omtenta, HT12-upp)b) under retinaculum flexorum?

Answer 182

n. medianus —> ”karpaltunnelsyndrom”


Question 183

(2p) Vilken nerv kan hamna i kläm (VT14-omtenta, HT12-upp)c) när den genomborrar M. supinator?

Answer 183

n. radialas ramus profunda —> ”dropphand”


Question 184

2p) Vilken nerv kan hamna i kläm (VT14-omtenta, HT12-upp) d) när den genomborrar M. coracobrachialis?

Answer 184

n. musculocutaneus(?)

Question 185

(0,5p) Vad heter den sensoriska grenen av n. musculocutaneus som ger sensorisk innervation på underarmens lateralsida? (VT14)

Answer 185

n. cutaneus antebrachi lateralis


Question 186

(0,5p) Vilken ytlig ven löper mellan m. deltoideus och m. pectoralis major, innan den tömmer sig i det djupa vensystemet? (VT14)

Answer 186

v. cephalica

Question 187

(2,5p) Ange fem artärer som avgår från a. axillaris. (VT14, HT12)

Answer 187

a. subscapularis —> a. thoracodorsalis och a. circumflexa scapulae
 a. circumflexa humeri anterior et posterior a. thoracica lateralis
 (a. thoracoacromialic)
 (a. thoracica suprema)

Question 188

(0,5p) Vilken nerv innerverar m. flexor digitorum superficialis? (VT14)

Answer 188

n. medianus


Question 189

(2,5p) Vilka kärl och nerver löper i sulcus bicipitalis media? (HT13)

Answer 189

a. brachialis
 vv. brachiales
 n. medians
 n. musculocutaneus
 n. ulnaris
 n. cutaneus brachi medialis
 n. cutaneus antebrachi medalis


Question 190

(3p) Vilken nerv kommer i kläm vid carpaltunnelsyndrom och vilka är tänkbara symtom? (HT13)

Answer 190

n. medianus. Tänkbara symtom är domningar och känselbortfall, framförallt i tumme, pek- och långfinger samt halva ringfingret.; en man kan också ha konstant smärta.

Question 191

(1,5p) Vilka nerver innerverar musklerna i rotatorcuffen? (HT12-upp, HT12-omtenta)

Answer 191

n. subscapularis, n. suprascapularis och n. axillaris. 


Question 192

(4p) Vilka muskler ingår i rotatorcuffen och av vilken nerv innerveras respektive muskel? (HT12)

Answer 192

m. supraspinatus - n. suprascapularis m. infrapsinatus - n. suprascapularis m. teres minor - n. axillaris m. subscapularis - n. subscapularis

Question 193

(2,5p) Vad heter den muskel som flekterar dig II-V i DIP-lederna (distala interfalangeallederna) och hur innerveras den? (HT12-omtenta)


Answer 193

m. flexor digitorium profundus, innerveras av n. medians och n. ulnaris.

Question 194

(5p) Rita en grov skiss av plexus brachialis med start vid kotpelaren och namnge i bilden dess 5 slutgrenar. (VT15, HT14, VT14-omtenta, VT14, HT13-omtenta, HT13, HT12-upp, HT12)

Answer 194

Rita den.

Question 195

(0,5p) Vilken nerv ger arteriell blodförsörjning i överarmens dorsala kompartment? (VT14)

Answer 195

A. profunda brachii

Question 196

(3p) Beskriv kortfattat handens arteriella försörjning. (HT13-omtenta)


Answer 196

Vid armvecket kommer a. brachialis att dela upp sig i a. ulnaris och a. radialis. Båda dessa ger upphov till 2 st viktiga ”arcus:ar” i handen palmart - arcus palmaris superficialis och arcus palmaris profunda. Grenen från radialas anastomoserar med grenen från ulnaris i båda fallen. Den superficiella arcusen ligger mer distalt än den djupa. Från dessa arcus:ar utgår kärl till respektive finger. 
 
 Dorslat har vi arcus carpalis dorsalis som får grenar från a. radialis, a. ulnaris samt a. interossea anterior. Från denna utgår blodkärl till respektive finger. Totalt 4 kärl till varje finger.

Question 197

(2p) Beskriv den arteriella försörjningen av underarmens volarsida d.v.s. framsida. (VT14- omtenta)

Answer 197

A. brachialis delar upp sig i a. radialas och a. ulnaris. Detta sker ungefär vid armvecket, men stora variationer förekommer här. A. ulnaris kommer avge grenen a. interossea communis som delar upp sig i en anterior och en posterior gren. Den posteriora grenen penetrerar membrans interossea och går på dorsalsidan längs underarmen, medan den anteriora grenen går anteriora på membrans interossea innan den penetrerar membranet vid handen. Både a. ulnaris och radialas skickar upp returens-grenar till överarmen, vilka anastomoserar med collateraler.

Question 198

(1,5p) Beskriv den arteriella försörjningen av underarmens dorsalsida. (HT12-upp

Answer 198

A. brachialis delar upp sig i a. radialas och a. ulnaris. Detta sker ungefär vid armvecket, men stora variationer förekommer här. A. ulnaris kommer avge grenen a. interossea communis som delar upp sig i en anterior och en posterior gren. Den posteriora grenen penetrerar membrans interossea och går på dorsalsidan längs underarmen, medan den anteriora grenen går anteriora på membrans interossea innan den penetrerar membranet vid handen. Både a. ulnaris och radialas skickar upp returens-grenar till överarmen, vilka anastomoserar med collateraler. Se ovan. A. interossea posterior!


Question 199

(3p) Beskriv hudinnervationen på handens palmar- respektive dorsalsida. (HT13-omtenta)

Answer 199

Palmart: Större delen av handens palmarsida innerveras sensoriskt av n. medians, från tummen till och med halva ringfingret. Därefter tar n. ulnaris över och innerverar ringfinger samt lillfingret. N. radialas innerverar även den laterala sidan av tummen. 
 Dorsalt:
 På dorsalsidan har n. radialas den största interneringen och tar tummen till och med halva ringfingret. Dock tar n. medianus fingertopparna på pekfinger, långfinger samt halva fingertoppen på ringfingret. N. ulnaris tar hela lillfingret samt halva ringfingret, förutom fingertoppen där. 


Question 200

(2p) Arteria radialis och A. ulnaris ger upphov till två kärlbågar i handen. Beskriv hur respektive arcus är organiserad och förbunden med två dessa kärl antingen i text eller med en enkel figur där strukturerna är benämnda. (HT14)

Answer 200

Från a. radialas utgår en gren som en arcus och går ned på handen innan den anastomoserar med a. ulnaris. Denna kallas arcus palmaris profunda. Från a. ulnaris går lite mer distalt en gren mot a. radialas som heter arcus palmaris superficialis. Dessa två bågar ger i sin tur ifrån sig flera kärl som går mot respektive phalang.

Question 201

(1,5p) Armens proximala del är rik på anastomser. Beskriv kortfattat en anstomos ner i armen via scapula. (VT15)

Answer 201

Från scapulae går a. suprascapularis (gren från truncyus tyrocervicalis från a. subclavia) och anastomoserar med a. circumfexa scapulae som går in i a. subscapularis och in i a. axillaris. 
 
 Förutom den finns även från truncus tyrocervicalis > a. transversa kolli > a. dorsalis scapulae > a. thoracodorsalis > a. subscapularis > a. axillaris. 


Question 202

(2p) Nämn ett inklämningsställe för (VT15-omtenta, VT15, HT13-omtenta) a) N. musculocutaneus

Answer 202

När den går igenom m. corachobrachialis


Question 203

(2p) Nämn ett inklämningsställe för (VT15-omtenta, VT15, HT13-omtenta) b) N. radialis

Answer 203

Supinatorslitsen


Question 204

(2p) Nämn ett inklämningsställe för (VT15-omtenta, VT15, HT13-omtenta)c) N. ulnaris

Answer 204

Flexor carpi ulnaris-slitsen


Question 205

(2p) Nämn ett inklämningsställe för (VT15-omtenta, VT15, HT13-omtenta) d) N. medianus

Answer 205

Pronator teres-slitsen, dvs. mellan pronator teres två huvuden eller retinaculum flexorum


Question 206

(2p) Beskriv det topografiska förloppet av N. radialis i överarmen och vilket område i handen som innerveras sensoriskt av N. radialis. (HT14)

Answer 206

Nervus radialas utgår från C5-Th1 och ingår i plexus brachialis posteriora trunk. Den går bakom scapulae och går lateralt mot armen bakom humerus innan den svänger av och går runt humerus och längs lateralsidan. Här går den tillsammans med a. profunda brachii. N. radialas ger ifrån sig ett antal grenar, b. la ramus superficialis och profunda. Nerven försörjer alla extensormuskler i över- och underarm. Dessutom innerverar den handen sensoriskt. På palmarsidan innerverar den lateralsidan av tummen och på dorsalsidan större delen av handen till och med halva ringfingret (från tummen) dock ej fingertopparna på phalang II-IV. 


Question 207

(5p) Rita ett tvärsnitt av överarmen och märk och ange också på vilken nivå snittet är lagt. (VT15-omtenta) (5p) Rita ett tvärsnitt av överarmen och märk ut 5 valfria muskler, 3 valfria nerver och 2 valfria kärl. Ange också på vilken nivå snittet är lagt. (HT14-omtenta, HT12-omtenta) (5p) Rita ett valfritt tvärsnitt av överarmen och namnge muskler, nerver och kärl. (HT13- omtenta) (4p) Rita ett tvärsnitt på mitten av hö överarm med muskler, kärl- och nervstråk? (VT14- omtenta)

Answer 207

Rita.

Question 208

(4,5p) Rita ett tvärsnitt av underarmen på valfri nivå. Ange ungefärlig plats för tvärsnittet. Märk ut 4 valfria volara/ventrala underarmsmuskler, 3 valfria nerver, 2 valfria kärl. (HT12) (5p) Rita ett tvärsnitt på mitten av vä underarm med samtliga fascior, muskler, kärl- och nervstråk? (VT14) (7p) Rita ett valfritt tvärsnitt av underarmen och namnge muskler, nerver och kärl. (HT13)

Answer 208

Rita.

Question 209

Angående sätesregionen (VT15-omtenta, HT14-omtenta, HT12-omtenta) a) (1,5p) Ange de ligament som begränsar foramen ischiadicum majus et minus samt den muskel som delar foramen ischiadicum majus i två delar. 


Answer 209

Ligament: sacrotuberale och sacrospinale
 Muskel: m. piriformis


Question 210

b) (2,5p) Ange två strukturer som normalt löper ut ovanför denna muskel och tre strukturer som normalt löper ut nedanför denna muskel.

Answer 210

``` Foramen suprapiriformis:
 - a. v glutea superior
 - n. glutealis superior
 Foramen infrapiriformis: 
 - a. v glutea inferior
 - n. glutealis inferior
 - a. v pudenda interna
 - n. pudendus
 - n. ischiadicum
 - n. cutaneus femoralis posterior
 ```

Question 211

(5p) Beskriv benets arteriella och venösa blodförsörjning från lig. inguinale tom regio cruris. Ange även följenerv för det respektive två ytliga venerna. (VT15-omtenta, HT12-omtenta)

Answer 211

Från lig. inguinale byter a. iliaca externa namn till a. femoralis, vilket den heter fram tills dess att artären får genom hiatus adductorius —> a. poplitea. 
 A. femoralis avger ett par grenar: a. epigastrica superficialis, a. circumflexa iliacum superficialis, a. femoralis profunda. A. femoralis profunda kommer avge a. circumflexa medalis som går runt och caput på fibula och tillbaka —> a. circumflexa lateralis in i a. femoralis profunda. 
 Känkollateralerna: Från a. poplitea går flera kollateraler som försörjer knäleden:
 På lateralsidan avgår a. superior lateralis genus och a. inferior lateralis genus. Från medialsidan avgår a. superior medaljs och a. inferior medialis. Mellan kväleden går a. media genus. 
 
 Vid Hiatus adduktorius delar a. poplitea upp sig till a. tibialis anterior som går genom fossan till benets anteriora sida. A. tibialis posterior fortsätter sedan rakt nedåt och får avgivningen a. fibularis. 


Question 212

(3p) Nämn tre nerver som utspringer från plexus lumbalis samt ange vilka muskler, alternativt vilket hudområde som innerveras av respektive nerv. (VT15-omtenta, HT14-omtenta, VT14- omtenta)

Answer 212

N. subcostalis - magmusklerna m. rectus abdominas och m. oblique externus N. iliohypogastricus - m. transversus abdominis, m. oblique internus abdominis N. ilioinguinale - m. transversus abdominis, m. oblique internus abdominis
 N. genitofemorale - m. transversus abdominis, samt genitalia (ramus genitalia) och huden i lårets framsida superior (ramus femoralis).
 N. cutaneus femoralis lateralis - huden på lårets lateralsida
 N. Femoralis - muskler i låret framsida ex. m. iliacus, mm. quadriceps femoralis samt m. sartorius. N. obturatorius - adduktormusklerna

Question 213

(1p) Vilken är den största slutgrenen från A.tibialis posterior och vad kallas bågen som den bildar? (VT15-omtenta)

Answer 213

A. plantaris lateralis —> bågen kallas arcus plantaris profundus

Question 214

(3p) Beskriv det normala venösa avflödet från benen och inkludera svaret med att ange anatomiska orsaker till att blodet kan flöda mor gravitationen. (HT13-omtenta) Avseende venös insufficiens. (VT15, HT12) a) (2p) Beskriv först det normala venösa avflödet från benen med avseende på djupa och ytliga vener. 


Answer 214

De två stora ytliga venerna är v. saphena magna och v. saphena parva. Den förstnämnda tömmer sig i v. femoralis och den sistnämnda i v. poplitea. Mellan de djupa och ytliga venerna finns perforerande vener som går från ytligt till djupt. De djupa venerna är v. fibularis, v. poplitea och v. tibialis anterior et posterior. 
 
 V. femoralis —> v. iliaca externa, v. iliaca kommuns —> v. kava inferior —> hjärtat. 


Question 215

b) (1,5p) Hur uppstår venös insufficiens och vilka är behandlingsalternativen?

Answer 215

Uppstår när muskelpumparna och venpumparna inte fungerar som de ska. Det leder till att venerna växer till sig och då får vi åderbrock. Behandlingen är vanligtvis kompressionsstrumport, men kirurgisk ingrepp kan bli aktuellt (endast kosmetiskt) och då använder man sig av metoden ”stripping” som tar bort hela venen, vanligtvis v. saphena magna.

Question 216

(3,5p) Ange följande fem nervers hudinnervering. Rita gärna en enkel figur. (VT15) a) N. cutaneus femoralis lateralis, N. fibularis superficialis, N. genitofemoralis, N. saphenus och N. suralis. 


Answer 216

N. cutaneus femoralis lateralis - laterala sidan av lårbenet 
 N. fibularis superficialis - större delen av fotens rygg
 N. genitofemoralis - ramus femoralis innerverar superiora anteriora ytan av lårbenet
 N. saphenus - huden kring mediala malleolen
 N. suralis - huden på fotens lateralsida


Question 217

N. cutaneus femoralis lateralis, N. fibularis superficialis, N. genitofemoralis, N. saphenus och N. suralis. 
 b) Av dessa fem nerver finns det två som åtföljs av ytliga vener, vilka nerver och vener avses?

Answer 217

N. saphenus - v. saphena magna
 N. suralis - v. saphena parva

Question 218

Nerver och kärl måste kunna ta sig ut från bäcken till ben och kanske tillbaka. a) (1p) Ange de ligament som begränsar foramen ischiadicum majus et minus.

Answer 218

Lig. sacrotuberale
 | Lig. sacrospinale


Question 219

b) (0,5p) Vilken muskel delar foramen ischiadicum majus i två delar?

Answer 219

m. piriformis


Question 220

c) (1,5p) Beskriv begränsningen av foramen ischidadicum minus och ange de två viktigaste strukturerna som går in genom detta hål.

Answer 220

Foramen ischiadicum minus begränsas av: lig. sacrotuberale och lig. sacrospinale. 
 
 a. v pudenda interna samt n. pudendus.

Question 221

(2p) Förklara, gärna med ett exempel, skillnaden mellan dermatom och perifer nerv. (HT13, HT12)
 Apropå innervation! (HT14) a) (1,5p) Förklara, gärna med ett exempel skillnaden mellan dermatom och perifer nerv.

Answer 221

Dermatom är en hudyta som innerveras av en kutan gren från dorsalroten på en spinalnerv, ex att spinalnerv L1 har en specifik utbredning. En perifer nerv kan utspringa från flera spinalnerver, ex n. femoralis som utgår från L2-L4. Därmed har den också tre dermatom!

Question 222

b) (1,5p) Ange följande tre nervers kutana innervering (hudinnervering) dvs vilken del av benet de innerverar. N. cutaneus femoralis lateralis, N. fibularis superficialis och -N. genitofemoralis. Rita gärna!

Answer 222

N. cutaneus femoralis lateralis - lårets laterala sida
 N. fibularis superficialis - större delen av fotens dorsala sida
 N. genitofemoralis, ramus femoralis - superiora delen centralt på låret


Question 223

Apropå ytliga vener! (HT14) | a) (1p) Vilka är de två ytliga venerna i benet?

Answer 223

v. saphena magna och v. saphena parva


Question 224

b) (1p) Vilka kutana hudnerver löper med dessa vener? 


Answer 224

n. saphena och n. suralis


Question 225

c) (1p) Hur uppstår dessa nerver?

Answer 225

n. suralis får två cutana grenar (n. cutaneus suralis lateralis et medalis) som ursprungligen kommer från n. fibularis kommuns och n. tibialis. N. saphena kommer från n. femoris. 


Question 226

d) (1p) Vilka två mekanismer krävs för att upprätthålla ett adekvat venöst återflöde?

Answer 226

Fungerande muskelpumpar och venpumpar.


Question 227

(2p) Trendelenburgs tecken uppstår till följd av en paralys av vilka muskler? Vad blir konsekvensen och vilken nerv innerverar dessa muskler? (HT14)

Answer 227

m. glutens medius och minimus —> n. glutens superior. 


Question 228

(2p) Namnge två valfria fotmuskler med muskelbuk i fotsulan samt deras respektive innervering och funktion. (HT14)

Answer 228

m. flexor digitorium brevis, m. abduktor digiti minima och m. abduktor hallucis.

Question 229

(2p) Från vilket nervplexa kommer N.ischiadicus, vilka två nerver delar denna nerv upp sig i och var sker uppdelningen i de flesta fall? (VT14-omtenta, HT12-upp)

Answer 229

N. ischiadicus kommer från plexus sacralis. Delar upp sig i n. fibularis kommuns samt n. tibialis innan fossa poplitea.

Question 230

(2p) Vilken nerv innerverar M. quadriceps femoris? Vad heter denna nervs sensoriska slutgren? Vilken del av huden innerverar slutgrenen samt vilken ytlig struktur går med slutgrenen? (VT14- omtenta)

Answer 230

N. femoralis! Dess slutgren heter n. saphenus och innerverar huden kring mediala malleolen. N. saphenus går med v. saphena magna.

Question 231

(2p) Ange på vilket sätt Hamstringsmusklerna och femurbenet försörjs med arteriellt blod. (VT14-omtenta, HT12-upp)

Answer 231

Hamstringsmusklerna är m. biceps femoris samt m. semitendinosus och m. semimembranosus, dessa ligger på baksidan av låret. Dessa strukturer försörjs av a. femoralis profunda, och en viktig avgång därifrån som försörjer femmors caput är a. circumflexa femmors medialis et lateralis.

Question 232

(3,5p) Benens ytliga vener är kliniskt viktiga: v. saphena magna drabbas inte sällan av varicer och kan användas som graft vid t ex kranskärlskirurgi (CABG). Likaså kan v. saphena parva användas som reservdel vid t ex kärlkirurgi. (VT14) a) Förklara hur v. saphena magna och v. saphena parva löper och var de tömmer sig. 


Answer 232

V. saphena magna - löper på benets medialsida och tömmer sig i v. femorialis
 V. saphena parva - löper mitt på benets anteriora sida och tömmer sig i v. poplitea. 


Question 233

b) Vilka nerver löper tillsammans med de ytliga venerna och vad har de för funktion d.v.s. var innerverar de?

Answer 233

V. saphena magna - n. saphenus innerverar huden kring den mediala malleolen
 V. saphena parva - n. suralis innerverar huden på fotens lateralsida


Question 234

(1,5p) Vid en collumfraktur på femur finns en risk för caput nekros. Vilka artärer sköter blodförsörjningen av caput femoris? (VT14, HT13-omtenta)

Answer 234

A. circumflexa femoris mediale et laterals


Question 235

(1,5p) Namnge 2 viktiga ligament i foten och ange vilket av dem som oftast skadas vid en klassisk distorsion =”stukning” (HT13-omtenta)

Answer 235

Ligamentum laterale et mediale. Det är ofta lig. laterals som skadas vid en stukning. Består av lig. talofibulare anterior et posterior samt lig. calcaneofibulare.


Question 236

(2p) Nämn 2 nerver som urspringer från plexus sacralis och 2 nerver från plexus lumbalis med deras respektive sensoriska innervationsområde i benet. Rita gärna! (HT13) Se nedan. (3p) Nämn tre nerver som urspringer från plexus sacralis samt ett exempel på vad var och en av nerverna innerverar. (VT14, HT12-omtenta)

Answer 236

n. glutea superior - m. glutens maximus
 n. glutea inferior - m. glutens minimus et medius, samt m. tensor fascia latae
 n. ischiadicus - m. biceps femoris, m. semimembranosus och m. semitendinosus. 


Question 237

(3p) Namnge 3 nerver i plexus lumbalis och ange deras sensoriska innervationsområde i benet? Rita gärna! (0,5p/rätt angiven nerv och ytterligare 0,5p/rätt angiven lokalisation). (HT13-omtenta, HT12-upp)

Answer 237

n. iliohypogastricus - 
 n. ilioinguinale - superiora mediala lårbenet
 n. genitofemorale - superiora anteriora lårbenet
 n. cutaneus femoralis posterior - baksida lår
 n. femoralis - blir n. saphenus och innerverar då mediala underbenet fram till mediala malleolen. Anterior gren ger sensorisk internering av lårets framsida. 


Question 238

(1p) Para ihop rätt artär med tillhörande artärgren: (HT13) a. tibialis posterior a. circumflexa iliaca profunda a. tibialis anterior a. circumflexa femoris medialis a. iliaca externa a. dorsalis pedis a. profunda femoris a. plantaris medialis et lateralis

Answer 238

a. tibialis posterior - a. plantaris medaljs et lateralis
 a. tibialis anterior - a. dorsalis pedis
 a. iliaca externa - a. circumflexa iliaca profunda
 a. profunda femmors - a. circumflexa femmors medialis

Question 239

Trendelenburgs tecken uppstår till följd av paralys av vilka muskler. (HT13) a) (1,5p) Vad blir konsekvensen? 


Answer 239

Överkroppen kommer luta åt den försvagade sidan och man får en så kallas ”ankgång”. Glutens medius och minimus drabbas —> n. glutens superior.


Question 240

Glutens medius och minimus, vilken nerv innerverar dessa muskler?

Answer 240

n. glutens superior. 


Question 241

(2p) Vilken nerv innerverar M. quadriceps femoris? Vad heter denna nervs sensoriska slutgren? Vilken del av huden innerverar slutgrenen samt vilken ytlig går med slutgrenen? (HT12-upp)


Answer 241

M. quadriceps femoralis innerveras av n. femorialis som senare avger grenen n. saphenus. N. saphenus innerverar underbenets mediala sida tom mediala malleolen. Nerven går tillsammans med v. saphena magna.

Question 242

(3p) Beskriv benets arteriella blodförsörjning från proximalt till distalt. (HT12)

Answer 242

Från aorta abdominalas —> a. iliaca kommuns —> a. iliaca externa, vid lig. inguinale byter den namn till a. femoralis med avgivningen a. profunda femoralis (—> a. circumflexa femoralis medaljs et lateralis). A. femoralis byter sedan namn till a. poplitea via hiatus adductorius. Efter collum tibiae avges grenen a. tibialis anterior som penetrerar membrans interossea och går ut på framsidan av benet. A. tibialis posterior kallas fortsättningen på a. poplitea och den avger grenen a. fibularis som går mer lateralt jämfört med a. tibialis posterior.

Question 243

(2p) En patient inkommer till akuten med misstänkt total artärocklusion. Hur undersöker du patienten med utgång från 5P ́s? (HT12)


Answer 243

``` Pain
 Pallor
 Pulslessness
 Parastesi
 Paralys ```

Question 244

(5p) Rita ett tvärsnitt mitt på låret med muskler, nerver och kärl och ange på vilken nivå som snittet är lagt! (VT15-omtenta, VT15, HT14-omtenta, VT14-omtenta, HT13, HT12-omtenta)

Answer 244

Rita.

Question 245

(5p) Beskriv ett tvärsnitt av underbenet med muskler, nerver och kärl. Rita gärna! (HT12- upp) (6p) Rita ett tvärsnitt av vä underben med samtliga muskler, kärl- och nervstråk? (3p) (HT13- omtenta) (4p) Rita en tvärsnittsbild av underbenet med de olika ingående kompartment, kärlförsörjning och innervering. (HT12) (6p) Rita ett tvärsnitt av hö underben med samtliga fascior, muskler, kärl- och nervstråk? (VT14) (Snittat mitt på underbenet)

Answer 245

Rita.

Question 246

(2p) Ange 2 valfria fotmuskler som innerveras av n. plantaris lateralis och ange deras funktion? (HT13)

Answer 246

mm. interossea planteras - adduktion och flexion i proximala phalanger (dig II-IV)
 mm. interossei dorsales - abdukation och flexion i proximala phalanger (dig II-IV)

Question 247

(3p) Ange 3 valfria fotmuskler som innerveras av n. plantaris medialis och ange deras funktion. (HT13-omtenta)

Answer 247

m. flexor hallucus brevis - dig I flexion i grundfalang
 m. flexor digitorium brevis - dig II-V flexion
 m. abduktor hallucis - dig I abdikation och flexion i dess grundfalang
 mm. lumbricales - - dig II-V flexion i proximala falanger samt extension i intermediära och distala falanger (tillsammans med n. plantaris laterale).


Question 248

(4p) Namnge en muskel med innervering och funktion från var och en av de 4 plantara muskelskikten i foten. (VT14)

Answer 248

1. m. flexor digitorium brevis (n. plantaris medialis) - dig II-V flexion
 2. m. quadratus plantae (n. plantaris laterale) - dig II-V flexion 3. m. flexor hallucis brevis (n. plantaris medaljs) - dig I flexion i grundfalan 4. mm. interossei planteras (n. plantaris laterals) - dig II-IV flexion i proximala falanger samt adduktion

Question 249

(3p) Rita en skiss av femoraltriangeln (trigonum femoris) och märk ut avgränsningarna samt Vena, Arteria och Nervus femoralis. (VT14-omtenta, HT12-upp)

Answer 249

Rita.

Question 250

(3p) Beskriv den arteriella cirkulationen i foten. (VT15, VT14-omtenta)

Answer 250

A. tibialis anterior går ned anteriort från underbenet till foten och blir då a. dorsalis pedis. Lateralt ger arcus dorsalis pedis ifrån sig grenen a. tarsalis lateralis som ger upphov till a. arcuate som anastomoserar med a. dorsalis pedis mer distalt. A. arcuata ger grenarna aa. metatarsalis dorsales till falangerna. Dock kommer dessa artärer inte gå riktigt längst ut på falangerna utan artärer plantart kommer att perforera. 
 
 Plantart kommer a. tibialis posterior att avge a. plattares medaljs och a. plantaris lateralis. Den laterala grenen går lateralt och bildar arcus plantaris profundus som avger a. metatarsalis plantaris till falangerna. Mediala grenen avger grenar till stortån. 


Question 251

(3p) Gör en enkel skiss av fossa poplitea och ange muskelavgränsningar samt innehåll i form av artär, ven och nerver. (VT15)

Answer 251

Rita!

Question 252

(3p) Beskriv kortfattat ryggmärgens och nervrötternas arteriella försörjning. (VT15-omtenta, HT14-omtenta, HT12-omtenta) (1,5p) Beskriv ryggmärgens och nervrötternas arteriella försörjning genom att ange de tre sätt på vilket blodet når ryggmärg och nervrötter. (HT12)

Answer 252

Ryggmärgen försörjs arteriellt huvudsakligen av longitudinella artärer, en anterior (a. spinalis anterior) samt två posteriora (a. spinalis posteriores) i förhållande till kotkropparna. Cauda equina längst ned försörjs av a. sacralia laterale. På varje nivå finns dessutom segmentella medullära (8-10 st) artärer somanastomoserar med de longitudinella. 
 
 På varje nivå vid foramen intervertebrale där nervrötterna går ut försörjer a. radicularia anterior et posterior. 
 
 De segmentella artärerna utgår från a. intercostalis posteriors spinal-ramus som går längs costa innan den svänger av mot ryggraden. På lumbalnivå går de segmentella artärerna från aa. lumbales, medan på cervikalnivå går de från a. vertebralis!


Question 253

(0,5p) Vad består filum terminale av ovanför S2? (VT15-omtenta)

Answer 253

Pia mater.

Question 254

(3,5p) Du skall ta ett cerebrospinalvätskeprov. Vilka lager penetrerar du? (VT15, HT14, VT14- omtenta, HT12-upp, HT12) (3p) Du ska göra en lumbalpunktion. Ange de lager du måste penetrera med din kanyl innan du når cerebrospinalvätskan. (8) (VT14, HT13-omtenta, HT13)

Answer 254

1. Hud 2. subcutis 3. Lig. supraspinale 4. Lig. intrapsinale 5. Lig. Flavum 6. Epiduralspatium 7. Dura mater 8. Arachnoidea

Question 255

(2,5p) Beskriv kortfattat nervinnervationen av dura mater, diskarna och facettlederna samt ange utbredningen av dermatom C3 på kroppens baksida. (HT14)

Answer 255

Från ryggmärgen utgår n.spinalis som är en mixad nerv med både motoriska och sensoriska nervrötter. Nervus spinalis delar sedan upp sig i en anterior och en posterior gren. Ramus anterior innerverar grenar till diskarna och innerverar annulus fibrosus och från den anteriora grenen skickas även somatiska returens-grenar till dura mater.
 
 Ramus posterior innerverar ryggens egentliga muskler, facettlederna samt har även hudinnervation. 
 
 Dermatom C3 - huden bakom örat ungefär. Hud i nacken?

Question 256

a) Vilket nervsegment innerverar nackrosetten?

Answer 256

C1


Question 257

b) Vilket nervsegment innerverar huvudsakligen nackens hud? 


Answer 257

C4


Question 258

c) Från vilken artär går ett flertal segmentella grenar in i halsryggmärgen?

Answer 258

A. vertebralis


Question 259

(1,5p) På vilket sätt innerveras anulus fibrosus i diskarna samt facettlederna i arcus vertebrae? (VT14-omtenta)

Answer 259

Anulus fibrosus - ramus anterior från n. spinalis
 | Facettlederna - ramus posterior från n. spinalis


Question 260

(1,5p) Beskriv på vilket sätt ryggmärgen fäster coccyx. (VT14)

Answer 260

Genom Filum terminales durala del som fäster på coccyx.

Question 261

(1,5p) Du gör en neurologisk undersökning som mynnar ut i att du misstänker ett diskbråck posterolateralt på disknivå L4-L5. Vilka nervsegment kan tänkas vara påverkade och varför? (VT14)

Answer 261

Mellan L4/L5 går L4-nerven. Men den här nerven slinker ut och kläms ej av diskbråcket eftersom dess nervtråd går superiort i foramen intervertebrale. Det område som drabbas är L5 och de inferiora delarna.

Question 262

(1p) En patient kommer in och beskriver hur hen känner att smärtan strålar ner i underbenet. Med en misstanke om ett eventuellt diskbråck börjar du med att palpera dermatomen men finner inget avvikande avseende L4 på underbenets mediala sida men en kraftig smärtupplevelse från L5 på underbenets laterala sida ner mot fotryggen. Var i ryggraden kan diskbråcket tänkas befinna sig och varför? (HT13)

Answer 262

L4/L5

Question 263

(2,5p) Beskriv två sätt på vilket ryggmärgen hålls fast i ryggmärgskanalen och ange var dura mater slutar inferiort. (HT13-omtenta)

Answer 263

Ligamentum denticulare - en longitudinell flik av pia mater som extenderar lateralt från medulla spinalis mot arachnoidea och dura mater. 
 Filum terminale - är fibrös bindväv som består av pia mater och duran i dess översta del. Vid S2 slutar det subarachnoidala rummet och nedåt fortsätter pia mater, arachnoidea och dura mater i det sk murala rummet av filum. Duran fäster i coccyx där den också slutar.

Question 264

(1,5p) Angående dermatom utefter ryggraden. Vilka av spinalnerverna C1, C3, C7, L3, S1 och S3 har sensorisk afferent innervering utefter ryggraden? (HT13)

Answer 264

C3, L3 och S3.

Question 265

Vilka är de utpekade strukturerna i thoraxtvärsnittet?

Answer 265

Kolla bilden :)

Question 266

(2,5p) Gör en enkel skiss av den anteriora ytan av ren dx. och ange fem strukturer som projicerar sig d.v.s. ligger an mot organet. (VT15-omtenta) (2p) Rita en enkel figur av höger njures anteriora yta och markera projektionen till fyra valfria men viktiga strukturer. (VT14-omtenta, HT14, VT14, HT13-omtenta, HT12-omtenta)

Answer 266

Rita!

Question 267

(2,5p) Gör en enkel skiss av den anteriora ytan av ren sin.och ange fem strukturer som projicerar sig d.v.s. ligger an mot organet. (HT14-omtenta, HT13, HT12-upp, HT12)
 


Answer 267

Rita!

Question 268

(2p) Gör en enkel skiss av den posteriora ytan av ren dx och ange hur tre viktiga muskler samt revbenen ligger an mor organet. (VT15)

Answer 268

Rita!

Question 269

b) Rita en enkel figur av den urogenitala triangeln sedd utifrån en inferior vy

Answer 269

Rita!

Question 270

(3p) Gör en enkel skiss av ovarium, tuba uterina och uterus ur en superior synvinkel (sett ovanifrån) och ange de viktigaste superiora ligamenten. (VT14, HT13-omtenta, HT13, HT12- omtenta) Angående overier, tuba och uterus! (HT12-upp, VT14-omtenta) a) (2p) Gör en enkel figur gärna sedd ovanifrån där du visar på fyra ligament som fäster fast ovan benämnda strukturer.

Answer 270

Rita!

Question 271

(3p) Rita ett enkelt tvärsnitt av vagina carotica och ange de tre viktiga strukturerna i skidan på ett korrekt sätt i förhållande till varandra samt till omgivningen. (VT14, HT13-omtenta)

Answer 271

Rita!

Question 272

(2p) Gör en enkel skiss av den mest proximala delen av A.subvlavia sin. och rita och ange ut de tre tidigaste arteriella avgångarna (VT15)


Answer 272

Rita!

Question 273

(2p) Just början av A.subclavia kännetecknas av fler avgreningar oftast med stor variation. Beskriv antingen i ren text eller med figur och figurtext dessa avgreningar från A.subclavias proximala del. (HT14) (2p) Där a. subclavia startar, innan den fortsätter bakom m. scalenius anterior, avgår ett antal kärl som är viktiga att känna till. Gör en enkel frontalskiss föreställande starten av a. subclavia sin. och rita in samt ange namnen på kärlen. (VT14, HT13) (2p) Där a. subclavia startar, innan den fortsätter bakom m. scalenius anterior, avgår ett antal kärl som är viktiga att känna till. Gör en enkel frontalskiss föreställande starten av a. subclavia dx. och rita in samt ange namnen på kärlen. (HT13-omtenta)

Answer 273

Rita! På höger sida kommer truncus brachiocephalica att dela upp sig i a. carotis kommuns dx och a. subclavia dx. På vänster sida avgår de var för sig.

Question 274

(3p) Rita en bild över handens sensoriska innervation, både palmart och dorsalt. (VT14-omtenta, VT14, HT12-upp)


Answer 274

Rita! Använd: Grönt = n. ulnaris
 Gult = n. radialas
 Rött = n. medianus

Question 275

(2p) Arteria radialis och A. ulnaris ger upphov till två kärlbågar i handen. Beskriv hur respektive arcus är organiserad och förbunden med två dessa kärl antingen i text eller med en enkel figur där strukturerna är benämnda. (HT14)

Answer 275

Rita!