frågor Flashcards
Vilken av följande röntgenundersökningar ger högst respektive minst strålning till patienten? Märk den med MEST strålning med (1) och den som ger MINST strålning med (5). OBS- du kan inte få minuspoäng.
a) Datortomografi av hjärnan
b) Ultraljudsundersökning av buk
c) PET kombinerat med datortomografi för att leta dottertumörer hos cancerpatienter
d) Interventionsprocedur för att ”inifrån” blodkärlet, endovaskulärt, behandla ett pulsåderbråck i aortan.
e) Slätröntgen av fotled
(VT15-omtenta, HT14)
b) Ultraljudsundersökning av buk
5
c) PET kombinerat med datortomografi för att leta dottertumörer hos cancerpatienter
1
Du undersöker på vårdcentralen en 41-årig patient som söker med svåra bukbesvär. Du bestämmer dig för att utreda patienten och funderar på om du ska välja ultraljud eller datortomografi. Beskriv fördelar och nackdelar med dessa två avbildningsmetoder.
(VT15- omtenta, HT14)
Fördelen med ultraljud är att det är billigt, lättillgängligt och att det inte finns några risker för strålning. Däremot kan man får väldigt olika resultat beroende på vem som undersöker och det kan vara svårt att undersöka tjocka patienter eftersom skelett, gas och fett täcker och gör det svårt att se. Fördelen med DT är att den går snabbt och ger en väldigt detaljerad anatomisk bild. Nackdelen är att det ger strålning, och om man använder kontrastmedel kan det påverka njurarna negativt.
Beskriv kortfattat fästen och utbredningar av de viktigaste ledbanden i articulatio cubiti och förklara utifrån denna beskrivning varför vissa men inte andra rörelser är möjliga att utföra. (HT14)
Armbågsleden förstärks medialt av ligamentum kollaterade ulnae och lateralt av ligamentum kollaterade radiale. Dessutom finns ligamentum annulare radii som utgår från ulnae och går runt och omsluter radius caput. Ligamentum kollaterade radiale fäster på ligamentum annulare radii vilket gör att radius kan ”rulla” över ulnae och supination och pronation av armen blir möjlig.
(3p) Armbågsleden stabiliseras av ett sinnrikt system ligament. Beskriv denna ligamentapparat inkl. namn och fästen. Inklämning (Impingement) kan påverka ledstrukturer och muskler. (VT15- omtenta)
Armbågsleden förstärks medialt av ligamentum kollaterade ulnae och lateralt av ligamentum kollaterade radiale. Dessutom finns ligamentum annulare radii som utgår från ulnae och går runt och omsluter radius caput. Ligamentum kollaterade radiale fäster på ligamentum annulare radii vilket gör att radius kan ”rulla” över ulnae och supination och pronation av armen blir möjlig.
Kollaterade radiale går från laterala humeruskondylen till lig. annulare radii. Kollaterade ulnae går från mediala humeruskondylen till ulnae.
Annulare radii går från ulnae runt caput radii och till ulnae igen.
(3p) Efter att en patient fått en ny höftledsprotes är det viktigt att få igång ledens (Art. coxae) stabiliserande strukturer, Nämn minst tre stabiliserande strukturer runt leden samt beskriv på vilket sätt de stabiliserar leden. (VT15)
Labrum acetabulum - bindvävsring i acetabulum som gör att caput femur passar in bättre - stabiliserar genom att motverka höftledsluxation.
Lig. ishiofemorale - ligament mellan os ischi och femur - förhindrar extrem rotation (intern)
Lig. iliofemorale - ligament mellan os ilii och femur - förhindrar extrem adduktion
Lig. pubofemorale - ligament mellan os pubs och femur - förhindrar extrem abduktion
(2p) Kan du beskriva några viktiga passiva och aktiva stabilisatorer avseende rotation i articulatio coxae? (HT14)
Passiva: lig. pubofemorale och lig. iliofemorale, lig. ischiofemorale
Aktiva: samtliga tvära höftledsmuskler?
(2p) En 15-månaders flicka uppges ha ramlat från ett bord. Hon har en bula i bakhuvudet och har efter varit gnällig och kräkts tre gånger. Du undersöker barnet och är lite bekymrad så du känner en misstänkt fraktur i bakhuvudet. Du funderar på att utreda patienten och överväger att beställa a) en datortomografi b) ett ultraljud c) en slätröntgenundersökning av huvudet eller d) en MRT. Ange en nackdel med respektive avbildningsmetod. (VT15)
a) Går väldigt snabbt och du får en mycket detaljerad anatomiskt bild. Däremot ska man helst inte utsätta så små barn för strålning alls.
b) Den här metoden är ofarlig och billig men nackdelen är att den är personalkrävande och resultatet beror mycket användaren.
c) Slätröntgen är snabbt, billigt och enkelt men däremot finns en strålningsrisk och eftersom barn helst inte ska utsättas för strålning i onödan är det en nackdel.
d) MRT är inte bra på att avbilda ben och ska därför inte användas vid misstanke om frakturer. Däremot ger det en bra detaljerat anatomisk bild i 3D. Och den innehåller magnet och inte röntgenstrålning.
(1p) Vilket/vilka av följande påståenden är sant/sanna angående magnetresonanstomografi (MRT)? Du får 1p för varje rätt svar och minuspoäng för varje inkorrekt svar. OBS- du kan inte få minuspoäng. (VT15, HT14, VT14, HT13-omtenta)
a) MRT är överlägsen datortomografi för att påvisa skelettskador.
b) MRT lämpar sig väl för att utreda en pacemakerbehandlad patient med misstanke om diskbråck i nacken.
c) MRT är känsligt för rörelse, det vill säga att bilderna blir oskarpa och svårtolkade om patienten har svår att ligga still under undersökningen.
d) Nackdelen med utvecklingen av starkare magnetfält är att MRT-undersökningen blir betydligt mer smärtsam vid högre magnetfält.
e) MRT har jämfört med datortomografi en överlägsen mjukdelskontrast.
a) MRT är överlägsen datortomografi för att påvisa skelettskador.
Ej sant.
b) MRT lämpar sig väl för att utreda en pacemakerbehandlad patient med misstanke om diskbråck i nacken.
Ej sant.
c) MRT är känsligt för rörelse, det vill säga att bilderna blir oskarpa och svårtolkade om patienten har svår att ligga still under undersökningen.
Sant.
d) Nackdelen med utvecklingen av starkare magnetfält är att MRT-undersökningen blir betydligt mer smärtsam vid högre magnetfält.
Ej sant
e) MRT har jämfört med datortomografi en överlägsen mjukdelskontrast.
Sant.
(3p) Du träffar en 68-årig patient med prostatacancer i ”lugnt” skede med värk i ländryggen som vid vissa kroppslägen ger smärta till vänster ben. Smärtorna blir värre när han går och han klarar bara av att gå cirka 200 m utan avbrott. Du finner inget avvikande vid undersökning av patienten. Du funderar på att utreda patienten radiologiskt. Beskriv kortfattat de fördelar (+) respektive nackdelar (-) med MRT, datortomografi och scintigrafi som Du beaktar när Du skriver remissen. (HT14-omtenta, HT13)
MRT
+ Bra på mjukdelskontrast och lämpar sig väldigt bra för att undersöka exempelvis diskbråck
+ Cancerpatienter kanske ska undervisa strålning i den mån det går och det har ju inte MRT.
- Dyrare
- Inte bra på att avbilda ben (ont i vänster ben b la)
- Cellskräck och njurpåverkan
DT
+ Snabb
+ Bra då den ger en detaljerad anatomisk bild
- Strålningsrisken
Scintigrafi
+ Kan användas för att upptäcka metastaser
+ Relativt billig
+ Känslig för förändringar i tidigt skede av sjukdom, bra vid screening
- Strålning
- Tar lång tid
- Dålig upplösning
Inklämning (Impingement) kan påverka ledstrukturer och muskler. (HT14-omtenta)
a) (2p) Nämn två viktiga strukturer som påverkas av en subacromial inklämning (impingement)
Överansträngning i axel kan leda till att senor till rotatorkuffens muskler kläms. Detta leder till att humerus kan vandra mer superiort och klämma till ännu mer. Inflammation i subacromiala bursan kan också orsaka impingement.
b) (1p) Vilken uppgift har labrum articularium i axelleden?
För att caput humerus ska passa in bättre i cavitas glenoidale.
(2p) Vilket/vilka alternativ är korrekta angående ultraljudsdiagnostik? 1p för rätt alternativ avdrag 1p för felaktigt alternativ. Markera de korrekta alternativen. Obs! Du kan inte få minuspoäng. (VT14-omtenta, HT13)
a) En viktig fördel med ultraljud är att resultatet av undersökningen inte är beroende av vem som utfört undersökningen, det vill säga att tolkningen är helt objektiv.
b) Undersökningen kan lämpligen kombineras med terapi, såsom provtagning eller punktion.
c) I mer än 20 % av fallen upplevs ultraljudsundersökningen så smärtsam att den måste avbrytas.
d) Luftförande organ såsom tarm eller lunga lämpar sig extra väl för undersökning med ultraljud.
e) Screening av foster och exempelvis pulsåderbråck på aorta är exempel på bra användningsområden för ultraljud.
a) En viktig fördel med ultraljud är att resultatet av undersökningen inte är beroende av vem som utfört undersökningen, det vill säga att tolkningen är helt objektiv.
Ej sant.
b) Undersökningen kan lämpligen kombineras med terapi, såsom provtagning eller punktion.
Sant.
c) I mer än 20 % av fallen upplevs ultraljudsundersökningen så smärtsam att den måste avbrytas.
Ej sant
d) Luftförande organ såsom tarm eller lunga lämpar sig extra väl för undersökning med ultraljud. Ej sant (skelett, gas och fett skymmer så att ogenomträngligheten blir begränsad)
e) Screening av foster och exempelvis pulsåderbråck på aorta är exempel på bra användningsområden för ultraljud.
Sant
(3p) Du undersöker på akutmottagningen en patient med känd lungcancer som inkommit med magsmärtor sedan två dagar. Smärtorna är mest förlagda till epigastriet och kring höger arcus. Du funderar på att utreda patienten och överväger att beställa en datortomografi av buken eller ett ultraljud. Beskriv fördelar och nackdelar med dessa två avbildningsmetoder. (VT14, HT13- omtenta)
Fördelen med en DT är att man får en mycket mer detaljerat bild än vid ultraljud. Däremot utsätts patienten för strålning och om kontrastmedel används har det b. la njurpåverkan. Det är dyrare än ultraljud. Ultraljud är billigt och lättillgängligt samt ofarligt. Däremot kan skelett, gas och fett begränsa genomträngligheten. Kan ta lite längre tid eftersom det bara är ett litet område som kan undersökas åt gången. Dessutom är metoden inte riktigt ”objektiv” då resultatet ställer krav på användarens skicklighet.
(4p) På vilket sätt sker den arteriella blodförsörjningen till och det venösa avflödet från bröstkörteln samt hur dräneras lymfan? (VT15-omtenta, HT14-omtenta )
Arteriell blodförsörjning: A. axillaris —> a. thoracica lateralis —> rami mammaria laterales, samt A. subclavia —> a. thoracica interna —> rami mammaria mediales
Venöst avflöde: samma namn fast vener!
Lymfdränering: 75 % via nll. axillaris (men även nll. parasternaler och nll. supraclaviculares)
(1,5p) Vilken är den arteriella blodförsörjningen till bröstkörteln samt hur dräneras lymfan? (HT14, HT12-omtenta)
Arteriell blodförsörjning: A. axillaris —> a. thoracica lateralis —> rami mammaria laterales, samt
A. subclavia —> a. thoracica interna —> rami mammaria mediales
Venöst avflöde: samma namn fast vener!
Lymfdränering: 75 % via nll. axillaris (men även nll. parasternaler och nll. supraclaviculares)
(4p) Hur är perikardiet utformat samt på vilket sätt är tillhörande nervinnervering/ blodförsörjning anordnad? (VT15-omtenta, HT14-omtenta)
Hjärtat ligger i en hjärtsäck som kallas pericardium. Hela säcken kallas parietalt pericardium. Men runt själva hjärtat finns det viscerala pericardiet (epicardium). Det viscerala och det parietala pericardiet kallas tillsammans för det serösa pericardiet. Mellan de två serösa lagrens finns det så kallade pericariehålet med vätska som motverkar friktion. Utanför det serösa finns även ett fibröst pericardium.
Viserat pericardium = autonom internering från det sympatiska och parasympatiska systemet från n. vagus och truncus sympaticus.
Parietalt pericardium = somatiskt innervering från n. phrenicus
Fibröst pericardium = somatisk innervering samma som ovan.
Blodförsörjning:
- a. pericardiacophrenica - a. musculophrenica
- a. phrenica inferior
(3p) Beskriv N. phrenicus sin. förlopp i thorax samt ange dess funktion. (VT15-omtenta)
N. phrenicus sin. går mellan a. subclavia sin och a. carotis kommuns sin, till vänster om arcus aorta. Framför hilum pulmonalis sin och vänster om pericardiet —> till diafragman, men ej genom hiatus vena kava.
Funktion: innerverar pleura, pericardiet och peritoneum.
(3p) Beskriv N. phrenicus dx et sin förlopp i thorax samt funktionen. (VT15, HT14-omtenta, VT14, HT13, HT12-upp, HT12-omtenta, HT12)
N. phrenicus dx. går mellan a. subclavia dx och v. sublclavia dx och lateralt om v. kava superior. Framför hilum pulmonalis, till höger om pericardium och därefter genom hiatus vena kava genom diafragman.
Funktion: innerverar pleura, pericardium och peritoneum.
(3p) Beskriv n. vagus sin (CN X) förlopp i thorax, dess funktion i thorax samt en viktig gren från n. vagus sin? (VT15-omtenta, HT14, VT14-omtenta, VT14, HT13, HT12-upp, HT12)
N. vagus sin. går a. carotis kommuns sin och a. subclavia sin, bakom bronchus principales sin och framför esophagus genom hiatus esophagus.
Funktion: parasympatisk internering av trachea, pulmones och esophagus. Kan minska hjärtslagsfrekvensen och har en sekretomotorisk effekt på körtlar i trachea, pulmones och esophagus.
(3p) Beskriv N. vagus dx (CN X) förlopp i thorax, dess funktion i thorax samt en viktig gren från n. vagus dx. (VT15, HT13-omtenta)
N. vagus dx går mellan a. och v. subclavia dx, till höger om trachea och bakom v. kava superior. Därefter bakom bronchus principales dx, bakom esophagus och genom hiatus esophagus.
Funktion: parasympatisk internering till trachea, pulmones och esophagus. Minskar även hjärtslagsfrekvensen och har en sekretomotorisk effekt på körtlar i trachea, esophagus och pulmones.
(3p) Beskriv de tre öppningarna i diafragma och vilka viktiga strukturer som löper igenom respektive öppning. Svaret ska inkludera på vilken nivå respektive öppning ligger. (VT15, HT13- omtenta)
Hiatus vena kava (Th8): v. cava superior, n. phrenicus dx Hiatus esophagus (Th10): esophagus, n. vagus dx et sin. Hiatus aortae (Th12): aortae, ductus thoracicus, truncus sympathicus och vv. azygos.
(2p) Vad är coactatio aortae, vilka blir symtomen och hur löser kroppen själv problemet? Rita gärna! (VT15)
Medfött fel i aortas utveckling som ger en förträngning distalt om a. subclavia sin. avgång. Symtomen blir yrsel, öronsusning, huvudvärk, näsblod och högt blodtryck i övre kroppshalvan, medan en har lågt blodtryck i nedre kroppshalvan. Från a. subclavia går ju vanligtvis a. thoracica interna som ger avgivningarna aa. intercostales anterior som försörjer thoraxväggens anteriora sida. Men vid förträngning kan blodet välja att gå en annan väg, nämligen från aorta descendens till de aa. intercostales posteriores som anastomoserar med de anteriora intercostalartärerna så att de ändock får blodtillförsel.
(4p) Ange minst åtta anatomiska strukturer i topografisk korrekt ordning (från anteriort till posteriort) i apertura thoracica superioris. Rita gärna! (VT15)
(3p) Ange minst 6 anatomiska strukturer i topografisk korrekt ordning (från anteriort till posteriort) i apertura thoracica superioris. Rita gärna! (HT13)
- Manibrum sterni
- Thymus
- Vv. brachiocephalica dx och sin
- N. vagus (mer medialt) och n. phrenicus
- Truncus. brachiocephalica och a. communis sin och a. subclavia sin. 6. Trachea
- Esophagus , ductus thoracicus, truncus sympaticus
Angående pleura och pericardium. (HT14, HT13-omtenta)
a) (2p) Både pleura och pericardium har liknande funktion, vilken?
Är en yttre hinna på lunga respektive hjärtat - de båda tillåter friktionsfri rörelse.
b) (4p) Beskriv uppbyggnad, blodförsörjning och innervering av pleura och pericardium. (Rita gärna!)
Pericardium
Hjärtat ligger i en hjärtsäck som kallas pericardium. Hela säcken kallas parietalt pericardium. Men runt själva hjärtat finns det viscerala pericardiet (epicardium). Det viscerala och det parietala pericardiet kallas tillsammans för det serösa pericardiet. Mellan de två serösa lagrens finns det så kallade pericariehålet med vätska som motverkar friktion. Utanför det serösa finns även ett fibröst pericardium.
Viserat pericardium = autonom innervering från det sympatiska och parasympatiska systemet från n. vagus och truncus sympaticus.
Parietalt pericardium = somatiskt innervering från n. phrenicus > smärta kan därför refereras till supraclaviculära regioner i axel eller nacken eftersom n. phrenicus utgår från c3, c4 och c5.
Fibröst pericardium = somatisk innervering samma som ovan.
Blodförsörjning:
- a. pericardiacophrenica - a. musculophrenica
- a. phrenica inferior
Pleura
Pleura och pericardium är uppbyggda på liknande sätt. Pleuran är lungsäcken som möjliggör expansion av lungan. Pleuran kan delas upp i det parietala och det viscerala bladet. Runt själva lungan slickar det viscerala bladet av pleuran. Denna har endast autonom innervering, sympatiska och parasympatisk från n. vagus och truncus sympaticus. Det parietala bladet precis utanför mot omgivningen (t ex diafragman, mediastinum, revbenen). Däremellan finns ett pyttelitet rum - pleurahålet, med lite vätska. Det parietala bladet innerveras somatiskt. Pleura som ligger mot revbenen innerveras av grenar från nn. intercostales, medan parietala pleuran mot diafragma och mediastinum innerveras av n. phrenicus.
Blodförsörjningen: A. musculophrenica och lungorna aa. pulmonales?
(3p) Hur är perikardiet utformat samt på vilket sätt är tillhörande nervinnervering/ blodförsörjning anordnad? Rita gärna! (HT12-omtenta)
Pericardium
Hjärtat ligger i en hjärtsäck som kallas pericardium. Hela säcken kallas parietalt pericardium. Men runt själva hjärtat finns det viscerala pericardiet (epicardium). Det viscerala och det parietala pericardiet kallas tillsammans för det serösa pericardiet. Mellan de två serösa lagrens finns det så kallade pericariehålet med vätska som motverkar friktion. Utanför det serösa finns även ett fibröst pericardium.
Viserat pericardium = autonom innervering från det sympatiska och parasympatiska systemet från n. vagus och truncus sympaticus.
Parietalt pericardium = somatiskt innervering från n. phrenicus > smärta kan därför refereras till supraclaviculära regioner i axel eller nacken eftersom n. phrenicus utgår från c3, c4 och c5.
Fibröst pericardium = somatisk innervering samma som ovan.
Blodförsörjning:
- a. pericardiacophrenica - a. musculophrenica
- a. phrenica inferior
Pleura
Pleura och pericardium är uppbyggda på liknande sätt. Pleuran är lungsäcken som möjliggör expansion av lungan. Pleuran kan delas upp i det parietala och det viscerala bladet. Runt själva lungan slickar det viscerala bladet av pleuran. Denna har endast autonom innervering, sympatiska och parasympatisk från n. vagus och truncus sympaticus. Det parietala bladet precis utanför mot omgivningen (t ex diafragman, mediastinum, revbenen). Däremellan finns ett pyttelitet rum - pleurahålet, med lite vätska. Det parietala bladet innerveras somatiskt. Pleura som ligger mot revbenen innerveras av grenar från nn. intercostales, medan parietala pleuran mot diafragma och mediastinum innerveras av n. phrenicus.
Blodförsörjningen: A. musculophrenica och lungorna aa. pulmonales?
(2p) Hur är dräneras thoraxväggen? D.v.s. beskriv thoraxväggens venösa avflöde. (HT14, VT14- omtenta)
(1,5p) Beskriv det venösa avflödet från thoraxväggen. (HT12-upp)
V. azygos (IC V-XII) är en förbindelse mellan v. kava superior och inferior. V. hemiazygos inferior (V- VIII) och superior (IX-XII) tömmer sig i v. azygos. Vv. intercostales tömmer sig i både vv. hemiazygos och v. azygos. Undantag för venerna i intercostalrum I-IV som tömmer sig direkt i v. brachiocephalica.
Angående ductus thoracicus! (VT14)
a) (1,5p) Vilket förlopp och upptagningsområde har ductus thoracicus?
För lymfan från ben, bäcken, buk, vänster arm, vänster sida av thorax, hals och huvud till vänster venventrikel. Ductus thoracicus utgår från cisterns chili från L1-L2 nivå och går genom hiatus aorticus och får framför columna vertebralis, mellan aorta descendens och vena azygos, bakom esophagus.
b) (1,5p) Nämn 2 thorakala organ som inte tömmer sin lymfa i ductus thoracicus utan var??
Lungan (nl. tracheobronchiales superiores) och bröstkörtel (nll. axillaris i 75 % av fallen)
(1p) Förklara vad som händer vid en unilateral phrenicuspares. (HT13, HT12)
Kan bero på skada från ett kirurgisk ingrepp eller från ett trauma och då parayserar phrenicusnerven vilket leder till cyanos, dyspne och försämras perifer saturation. Diafragman dras upp istället för ned.
(2p) En patient har drabbats av esofaguscancer, förklara utifrån anatomin var tumören troligtvis är lokaliserad. (HT13)
I cardia, nedre delen av esophagus och början av magsäcken. I magsäcken är det cylinderepitel och i esophagus är det oförhornat skivepitel. Reflux från ventrikeln kan ge en successiv omvandling, vilket kan leda till cancer.
(1p) Ange bröstkörtelns lymfatiska dränage. (HT13)
nll. axillaris
(3p) Beskriv den arteriella blodförsörjningen av thoraxväggen. (HT12)
Från a.subclavia —> a. thoracica interna —> aa. intercostales anteriores (IC 1-11) —> a. musculophrenica (I12)
Från aorta descendens —> aa. intercostales posteriores (anastomos med aa. intercostales anteriores) (IC3-11) och i IC12 —> a. subcostalis (I12)
Ann-Marie Ly
Från a. subclavia —> truncus costocervicales —> aa. intercostalis superba —> aa. intercostales superiores (IC 1-2)
(3p) Hur bildas rectusskidan och hur skiljer sig rectusskidan “ovan naveln jämfört med under naveln”? Rita gärna. (VT15-omtenta, HT14-omtenta, HT14, HT12-omtenta)
Över naveln går senorna från m. oblique externus framför m. rectus abdominis. Bakom m. rectus abdominas går senan från m. transverse abdominis, och m. oblique internus avger två senor som går både framför och bakom m. rectus abdominis. Under naveln går samtliga senorna endast framför m. rectus abdominis.
(4p) Förklara skillnaden mellan direkt/medialt och indirekt/lateralt ljumskbråck. Rita gärna. Vilken typ är vanligast hos äldre, och varför? (VT15-omtenta, HT14-omtenta, HT12-omtenta) (2,5p) Förklara skillnaden mellan mediala/direkta och indirekta/laterala inguinalbråck? Vilka drabbas vanligen av mediala/direkta inguinalbråck? (HT13-omtenta, HT12)
När man pratar om medialt och lateralt ljumskbråck pratar man om att bråcket går medialt/lateralt om a. epigastrica inferior. Vid ett lateralt ljumskbråck åker tarmen ned i annulus profundus på grund av att den inte har slutits normalt (inte är tillräckligt tajt). Denna typ av bråck drabbas mestadels unga pojkar. Ett medialt ljumskbråck sker i Hesselbach’s triangel, den svagaste delen av buken och beror på alltför svag bukmuskulatur så att tarmen åker ned i den superficiella inguinalringen. Detta är vanligare hos äldre eftersom bukmuskulaturen försvagas med åldern.
(4p) Rita en skiss över pancreas arteriella försörjning med korrekt namngivna artärer samt beskriv en anstomos mellan Truncus coeliacus och A. mesenterica superior. (VT15-omtenta)
A. hepatica communis avger grenen a. gastroduodenalis som i sin tur grenar upp sig till ramus duodenalis samt a. pancreaticoduodenalis anterior et. posterior. Den anteriora grenen anastomoserar med a. pancreaticodudenalis inferior. Pancreas kropp och svans försörjs även av a. lienalis som avger pancretic-grenar, den största heter a. pancreatica magna.
Anatomos: Truncus coeliacus > a. hepatica communis > a. gastroduodenalis > a pancreaticoduodenalis anterior > a. pancreaticoduodenalis inferior > a. mesenterica superior.
(1,5p) Mellan Truncus coeliacus och A. mesenterica superior finns en anastoms. Beskriv denna anastomos. (VT15, HT14-omtenta, HT12-omtenta, VT14)
Anastomos: Truncus coeliacus > a. hepatica communis > a. gastroduodenalis > a pancreaticoduodenalis anterior > a. pancreaticoduodenalis inferior > a. mesenterica superior.
(1p) Vilka delar av colon är intraperitoneala? (VT15-omtenta, VT14-omtenta, HT-upp, HT12)
Colon transversum och colon sigmoideum. Rectum är både intra- och retroperitoneal.
(2p) Beskriv tre vikiga porto-cavala förbindelser genom att ange respektive porta-gren och dess förbindelse med en cavagren. (VT15-omtenta, HT14-omtenta, HT12-omtenta)
(3p) Beskriv två valfria porto-cavala anastomoser genom att ange respektive kärl som anastomoserar. (VT14)
V. mesenterica superior går uppåt och blir v. portae. v. mesenterica inferior går upp till v. lienalis som sedan går in i v. portae.
Anastomoser:
v.esophageal (från v. azygos) —> v. gastrica sin (till v. porta)
v. retroperitonealis —> grenar från v. mesenterica inferior
v. epigastrica (från v. iliaca externa) —> v. paraumbilicales (till v. porta) v. rectalis inferior —> v. rectales superior
(2p) Rita en enkel skiss över gallträdet med korrekt namngivna delar. (VT15-omtenta, HT14- omtenta, VT14-omtenta, HT12-upp, HT12-omtenta)
Från vänster och höger leverlob kommer ductus hepatica dx. et sin. Dessa två gångar växer samman till ductus hepatica communis, vilken går nedåt mot duodenum. Från vesica fellea kommer ductus cysticus och sammansmälter med ductus hepatica communis och blir då ductus choleduchus. Innan ductus choleduchus går in i duodenum descendens i papilla duodeni major sammansmälter den med ductus pancreaticus från pancreas.
(2p) Vilka två viktiga strukturer som oftast löper mest anteriort i lig. hepatoduodenale och vilken av de två strukturerna löper oftast mest lateralt i ligamentet? (VT15-omtenta)
De två mest anteriora strukturerna är a. hepatica propria samt ductus hepatica communis. Den mest laterala av de två är ductus hepatica communis.
(1p) Förutom gallgång vad löper i lig. hepatoduodenale? (HT13-omtenta)
a. hepatica propria och v. porta hepatica.
(2.5p) Vilka strukturer löper i Lig. hepatoduodenale och hur ligger de i förhållande till varandra. Rita gärna! (VT14-omtenta, HT12-upp)
A. hepatica propria - ytligt medialt
Ductus hepatica kommuns - ytligt lateralt
V. portae - dorsalt.
(1p) Du ska göra en bukoperation och gör ett medellinjesnitt. Vilka muskellager passerar du på väg in i bukhålan? (VT15, HT14)
Inga.
(3p) Vad heter de tre sneda bukmusklerna (från ytligt till djupt) och vilken fiberriktning har respektive muskel? (VT15)
m. oblique externus
m. oblique internus
m. transverse abdominis
(1p) Vilka embryonala strukturer löper i plica umbilicalis mediana respektive medialis? (VT15, HT14)
mediana - urachus
medalis - a. umbilicales
lateralis - a. epigastrica inferior
(2p) Vilken artär löper i plica umbilicalis lateralis och vilken struktur löper i plica umbilicalis mediana? (HT14)
mediana - urachus
medalis - a. umbilicales
lateralis - a. epigastrica inferior
(1p) Kan colon descendens drabbas av volvulus? Vad är i så fall förklaringen? (VT15)
Nej, den är retroperitoneal.
(2,5p) Vilka delar av colon kan drabbas av volvulus och varför? (HT13, HT14)
Colon transversum och colon sigmoideum.
(1p) Förklara den klassiska ”smärtvandringen” (från diffus smärta kring naveln till skarp smärta kring McBurneys punkt) vid appendicit. (VT15)
Vid början är bara blindtarmen inflammerad, vilken har visceral innervering som ger en diffus smärta. Inflammationen vandrar sedan till peritoneum som har somatisk innervering och smärtan blir därför skarp vid McBurney’s punkt. 2/3 mellan naveln och SIAS.
(1p) Vad heter strukturen där ductus choledochus och ductus pancreaticus tömmer sig i tunntarmen och var exakt i tunntarmen sker detta? (VT15)
(1p) Vilka två gångar mynnar normalt i papilla duodeni major/papilla Vaterii? (HT12)
Duodenum descendens - papilla duodeni major
(1p) Vad kallas övergången mellan duodenum och den intraperitoneala delen av tunntarmen? (VT15)
Ligaments treitz
(1p) Förklara begreppet mesenterium och ange med ett ord vilka delar av tunnetarmen som har mesenterium. (VT15, HT12)
Mesenterium är två blad av peritoneum som det intraperioneala är upphängt i. Går från parietalt peritoneum och runt organet i viserat peritoneum och sedan tillbaka till bukväggen där det är parietalt peritoneum. Jejunum och Ileum.
(1p) Hur bildas vanligen V. porta? (VT15, VT14-omtenta, HT13-omtenta, HT13, HT12)
Från v. mesenterica superior och v. lienalis. V. mesenterica inferior går dessutom in i v. lienalis.
(1p) Vilka två vener går vanligen samman för att bilda v. porta? (HT12-upp)
V. lienalis och V. mesenterica superior
(2,5p) Vad kallas den laterala kanten av omentum minus och vilka strukturer löper häri samt vilken av strukturerna löper vanligtvis mest anteriort/lateralt? (VT15)
(2,5p) Gör en skiss och namnge de strukturer som löper i den laterala kanten av omentum minus (lig. hepatoduodenale). (VT14)
Ligamentum hepatoduodenale: portatriaden, dvs. a. hepatica propria (ytligt medialt), ductus hepatica communis (ytligt lateralt) samt v. porta hepatica (dorsalt)
(3p) Förklara gärna med en enkel figur gasters arteriella försörjning. (VT15)
A. gastrica dx från a. hepatica communis.
A. gastrica sin som avgår direkt från truncus coeliacus.
A. gastroomentalis dx som avgår från a. gastroduodenalis (som kommer från a. hepatica communis) som anastomoserar med a. gastroduodenalis sin som kommer från a. lienalis.
(1p) Vilka delar av colon och är retroperitoneala? (HT14-omtenta, HT13-omtenta, HT12-omtenta)
Colon ascendens och colon descendens.
(1p) Vilken viktig struktur löper mest posteriort i lig. hepatoduodenale? (HT14-omtenta)
Venae porta hepatica
(1p) Vilken muskel ger upphov till M. cremaster och vad är M. cremasters uppgift? (HT14)
M. oblique internus abdominis. M. cremasters uppgift är att höja och sänka testiklarna så att rätt temperatur kan hållas med avseende på spermieproduktionen.
Du tittar närmare på truncus coeliacus (HT14)
a) (1,5p) Vilka tre huvudgrenar har normalt truncus coeliacus? (HT12)
A. lienalis
A. gastric sin
A. hepatica communis
b) (1,5p) Hur anstosomerar truncus coeliacus med A.mesenterica sup?
A. hepatica kommuns har en gren som heter a. gastroduodenalis som i sin tur avger a. pancreaticoduodenalis superior anterior (et. posterior) som i sin tur anastomoserar med a. pancreaticoduodenalis inferior som går in i a. mesenterica superior.
c) (1,5p) Vilket derivat av truncus coelicus löper i lig. hepatoduodenale och hur ligger derivatet i förhållande till andra strukturer i ligamentet?
A. hepatica communis > a. hepatica propria, ligger anteriort medialt.
Nu fortsätter du med duodenum (HT14)
a) (1p) Vilka två ducti (”gångar”) tömmer sig i papilla duodeni major/Vateri?
Ductus choleduchus samt ductus pancreatic us
b) (0,5p) Vad kallas övergången mellan duodenum och den intraperitoneala delen av tunntarmen?
Ligamentum Treitz
Du ska göra en partiell leverresektomi (avlägsnande av leverdel) och då är det viktigt att du har kunskap om leverns funktionella indelning i en höger- och vänster del (division) samt funktionella segment. (HT14)
a) (0,5p) Vilken del (division) tillhör lobus caudatus?
Den högra mediala
b) (0,5p) Hur många funktionella segment delar man in levern i?
8 st
c) (1p) Vad kännetecknar ett funktionellt segment?
Varje segment har ett separat vaskulärt inflöde, dränage av galla samt lymfatiskt dränage.
(4,5p) Du ska genomföra din första öppna appendektomi och lägger snittet över McBurney’s punkt. Ange i tur och ordning vilka lager i bukväggen du passerar, från ytligt till djupt. (VT14- omtenta, HT13-omtenta, HT12-upp, HT12)
Hud
Subcutis
m. oblique externus abdominas
m. oblique internus abdominis
m. transverse abdominas
fascia transversalis
Extraperitonealt fett
Peritoneum
(1p) I vilka två kärl delar a. hepatica communis vanligen upp sig? (VT14-omtenta, HT12-upp)
a. gastroduodenalis a. gastrica dx
(a. hepatica propria)
(2,5p) Vilken del av tarmen försörjs av (VT14-omtenta, HT12-upp) a) A. mesenterica superior?
Resterande del av tarmen som inte a. mesenterica inferior försörjer.
b) A. mesenterica inferior
Vänster colon flexur, colon descendens, rectum och sigmoideum
(2p) Förklara vad Camper’s respektiva Scarpa’s fascia är? (VT14)
Camper’s och Scarpa’s fascia utgör subcutis där camper är fettlagret, och skarpa är bindvävshinnan som vätter mot muskulaturen.
(1p) Vilken nervrot (segmentnerv) innerverar sensoriskt (VT14) a) området kring naveln?
T10
b) längs med ljumsken d.v.s. ovan- och nedanför lig.inguinale
L1
(1,5p) Vilka tre begränsningar har Hesselbach’s triangel, där mediala inguinalbråck äger rum? (VT14)
m. rectus abdominas, lig. inguinale samt a och v. epigastrica inferior.
(2p) Hur löper omentum majus? (VT14)
Från curvatura majus ned mot colon transversum.
(2p) Hur skiljer sig den sensoriska innervationen mellan visceralt och parietalt peritoneum? (VT14)
Viserat peritoneum leds via det autonoma nervsystemet, av n.vagus och truncus sympaticus. Parietala är somatiskt och innerveras av n. phrenicus.
(2,5p) Vilka är a. mesenterica inferiors tre viktiga grenar? (HT13-omtenta)
a. rectalis superior, a. colica sin samt a.a. sigmoidea.
(2p) Vad heter den artär från a. mesenterica sup. (HT13-omtenta) a) som försörjer huvuddelen av colon transversum?
a. colica medius
(2p) Vad heter den artär från a. mesenterica sup. (HT13-omtenta) b) som försörjer huvuddelen av colon ascendens?
a. colica dx
(2p) Vad heter den artär från a. mesenterica sup. (HT13-omtenta) c) som anastomoserar med en gren från truncus coeliacus och hjälper till att försörja delar av tolvfingertarm och bukspottskörtel?
a. pancreaticoduodenalis inferior
(2p) Vad heter den artär från a. mesenterica sup. (HT13-omtenta) d) som anastomoserar med en gren från a.mesenterica inf?
A. colica media (med a. colica sinister).
(4,5p) Förklara vad peritoneum är och vad skillnaden är mellan visceralt och parietalt peritoneum inkluderande innervering. (HT13)
Peritoneum är bukhinnan där bukens inre organ ligger inuti. Kan delas upp i ett viserat och ett parietalt blad. Visceralt bekläder organen, medan parietala bladet är det som ligger mot bukväggen. Allt är dock kontinuerligt - om man följer det parietala bladet av peritoneum kommer man till det viscerala, och sedan tillbaka till det parietala.
Gällande innervering så har det viscerala bladet autonom från n. vagus och truncus sympaticus - vilket ger en diffus smärta vid skada. Det parietala bladet har istället somatisk innervering från n. phrenicus.
(2p) Vad heter den artär som strax efter sin avgång från aorta löper mellan caput pancreatis och duodenum, och vilken del av tarmen försörjer denna artär? (HT12)
A. mesenterica superior(?) - försörjer de nedre delarna av duodenum till och med colon transversum. Men även pancreas.
(2p) Beskriv kortfattat vesica urinarias arteriella försörjning. (VT15-omtenta)
A. iliaca communis > a. iliaca interna ramus anterior > A. umbilicalis > a. vesicales superiores A. iliaca communis > a. iliaca interna ramus anterior > A. vesicales inferior
(1,5p) En njursten lokaliseras oftast där omgivande anatomi gör att ureter
riskerar tryckas ihop. Ange tre sådana ställen. (HT12-upp)
(1,5p) En njursten lokaliseras oftast där omgivande anatomi gör att ureter riskerar tryckas ihop. Ange tre sådana ställen. (VT14-omtenta)
Renalis pelvis, iliaca-gaffeln samt ingången till vesica urinaria.
(1,5p) Beskriv kortfattat det arteriella tillflödet till glandula suprarenalis. (VT15, HT14)
A. suprarenalis superior - från a. phrenica inferior A. suprarenalis media - direkt från aorta abdominalis A. suprarenalis inferior - från a. renalis
(0,5p) Vilken artär försörjer huvuddelen av prostata? (VT15)
A. vesicalis inferior
a) Vilka delar består M. levator ani av?
m. puborectalis, m. pubococcygeus, m. iliococcygeus.
b) I vilken annan muskel fäster delar av M. levator ani in i?
m. coccygeus
c) Vilken ven, artär och nerv löper inferiort om M.levator ani i fossa ischioanalis.
n. pudenda samt a. och v. pudenda interna.
(2p) Vilka delmuskler utgör M. levator ani och vilken nerv innerverar musklerna? (HT12-upp)
Se ovan. N. pudendus
(2p) Beskriv kortfattat ureters arteriella försörjning. (HT14-omtenta, HT12-omtenta)
a. renalis
a. iliaca kommuns
a. iliaca interna
a. iliaca externa
(2p) I ligamentum cardinale (transversa cervicis) löper ett viktigt blodkärl. Vilket kärl avses och vilka strukturer försörjs av detta kärl? (HT14)
A. uterina > uterus och vagina, men även äggledare och äggstockar.
(2p) Vilka muskler ligger strax djupt om membrana perinei och vilken nerv innerverar musklerna? Ange också ifall några könsskillnader föreligger. (HT14)
Musklerna: m. sphrincter ani externus samt m. transversus perinei profundus (glatt muskulatur hos kvinnor).
Innervation: N. pudendus (S2, S3, S4)
(2,5p) Beskriv kortfattat hur N.pudendus löper samt vad den innerverar. (VT14-omtenta
Innervation: Bäckenbottenmuskulatur - m. levator ani, m. sphincter ani externus, m. bulbospongiosus, m. ischiocavernosus, m. transversus perinei superficialis et. profundus samt m. sphincter urethrae externus.
N. pudendus utgår från plexus sacralis och har nervrötter från S2-S4. Den löper genom Foramen ischiadicum major under m. piriforme (Foramen infrapiriforme) och sedan genom foramen ischiadicum minus genom canalis pudendus. Här går den mellan m. levator ani innan den delar upp sig.
(4p) Urogenitala triangeln och den anala triangeln! (VT14)
a) Vilket membran som utgör det av fascia profunda ligger i den urogenitala triangeln?
Membrana perinei
Vilken nerv innerverar musklerna i urogenitala triangeln?
N. pudendus
d) Vilken muskel i analtriangeln ligger ytligt om m.levator ani?
M. sphrincer ani externus
e) Beskriv en arteriell anastomos som förbinder a.mesenterica inf. och a.iliaca int. i områdeet runt rectum och anus.
A. mesenterica inferior har grenen a. rectalis superior som anastomoserar med a. rectalis inferior och a. rectalis media. A. rectalis media kommer från a. iliaca internas anteriora gren medan a. rectalis inferior är a. pudenda internas fortsättning (som kommer från a. iliaca internas anteriora gren)
(3p) Diafragma pelvis! (HT13-omtenta) a) Vilka muskler ingår i m. levator ani?
m. pubococcygeus
m. puborectalis
m. iliococcygeus
b) Förutom musklerna i fråga a) vilken ytterligare muskel måste till för att vi ska få diafragma pelvis?
m. coccygeus
c) Vad heter utrymmet strax inferiort om diafragma pelvis och som innehåller lucker bindväv samt ett viktigt kärl och en viktig nerv?
Alcock’s kanal (Canalis pudendus)
A. pudenda interna samt n. pudendus
e) Vilken muskel i analtriangeln ligger ytligt om diafragma pelvis?
m. sprinter ani externus
(3p) Membrana perinei! (HT13)
a) Var i bäckenbotten hittar vi detta membran?
Membranet är förankrat i benstrukturerna i arcus pubis. Anteriort finns ett litet mellanrum mellan membranet och lig. pubica inferior. Ovanför membranet finns saccus profundus perinei med musklerna transversus perinei profundus (hos mannen, glatt muskulatur hos kvinnan) samt m. sphrincter urethra externus.
b) Vilka muskler ligger direkt superiort om detta membran?
M. transversus perinei profundus (hos mannen) och m. sphrincter urethra externus.
c) Vilken nerv innerverar i området?
N. pudendus
d) Beskriv kortfattat hur nerven med dess förgreningar löper ända från att den uppstår från sitt nervplexum.
N. pudendus utgår från S2, S3 och S4 och ingår i plexus sacralis. Nerven löper genom Foramen ischiadicum major och genom Foramen infrapiriformis, dvs. under m. piriformis och därefter genom Foramen ischiadicum minor så att nerven lämnar bäckenet och går in i mellangården (perineum) genom canalis pudendus (Alcok’s kanal) där den innerverar bäckenbottenmuskulatur.
(1,5p) Retroperitonealt löper nerver som ska ner och innervera i ljumske och lår. Ange en nerv som (HT12)
a) som normalt genomborrar M. psoas major.
N. genitofemorale
