Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Infektion > Frågor 1 > Flashcards

Frågor 1 Flashcards

1
Q

Absoluta kontraindikationer för LP? (3)

A
  1. Tecken till fokal intrakraniell process
    Lång anamnes >3d
    Neurologiska fokalsymtom, ex. hemipares
  2. Tecken till förhöjt ICP
    Medvetslös med sträckkramper
    Ljusstel pupill
    BT-stegring med pulssänkning
  3. Infektion vid stickstället
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Relativa kontraindikationer för LP? (4)

A
  1. RLS >4, snabbt sjunkande medvetande, kraftig psykomotorisk oro
  2. Koagulationsrubbning
    PK >1,6
    TPK < 30
    Waran, NOAK eller högdos heparin
  3. Pågående kramper
  4. Misstänkt ryggmärgskompression
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Riskfaktorer för bakteriell meningit? (5) Nämn de vanligaste agens för varje riskfaktor.

A
  1. Skallbasfraktur - pneumokocker, HI
  2. Splenektomi - pneumokocker, meningokocker, HI
  3. Neurokirurgi - S.aureus, KNS, gramnegativer
  4. Immunosuppression - Listeria
  5. Förlossningskomplikation - grupp B-streptokocker, Listeria, E.coli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

När ska vi misstänka CNS-infektion?

A

Feber
Svår huvudvärk
Nackstyvhet
Medvetandesänkning, kramper, fokalneurologi, personlighetsförändring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Bakteriell meningit - klassisk triad?

A

Feber
Svår huvudvärk
Nackstyvhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förutom den klassiska triaden - vilka symtom kan föreligga vid en bakteriell meningit?

A

Ljus- och ljudkänslighet, medvetandesänkning, illamående och kräkningar. Även fokal neurologi, kramper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en komplicerad UVI?

A

En urinvägsinfektion hos

  • individ med funktionella eller strukturella avvikelser i urinvägarna (som ger försämrat avflöde och predisponerar för bakterieuri)
  • KAD-bärare
  • “Alla män pga prostata”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en sporadisk UVI?

A

Högst 1 antibiotikabehandlad UVI det senaste halvåret, eller 2 senaste året

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur definierar man recidivierande UVI:er?

A

Minst 2 antibiotikabehandlade UVI:er det senaste halvåret, eller 3 det senaste året

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är skillnad mellan en reinfektion och en relaps?

A

Reinfektion - ny stam

Relaps - samma stam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När handlar det om en nosokomial (dvs vårdrelaterad) UVI?

A

När

  • Debut >48h efter inläggning på sjukhus/sjukhem
  • Debut inom 30d efter sjukhusvård
  • Uppstår efter KAD-byte, prostatabiopsi eller liknande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Urinvägar - vilka räknas till primärpatogenerna?

A

E.coli och S. saprophyticus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken är den vanligaste urinvägspatogenen hos både män och kvinnor?

A

E.coli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Du sitter och snurrar på skrivbordsstolen. Fjärde veckan på vårdcentralen under AT och du börjar äntligen bli lite varm i kläderna. Du går och hämtar din nästa patient i väntrummet. Karin 35 år som söker med miktionsbesvär (sveda och trängningar) sedan 3 dagar. Hon har försökt kurera själv med citronvatten, men det blir inte bättre. Karin är frisk sedan tidigare.
Hon har med sig ett morgonurinprov, och u-stickan är ful (+2LPK, +1 blod)
“Det här händer mig alltid i september” säger Karin.
Vilka agens kan man misstänka?

A

E.coli eller kanske den näst vanligaste patogenen - S. saprohyticus (fertil kvinna, sensommar/höst).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Du har skickat en U-odling för svar. Hur mycket bakterier bör man ha som

1) Kvinna med primärpatogen
2) Kvinna med sekundärpatogen
3) Man med primärpatogen
4) Man med sekundärpatogen

A

1) >10^3 CFU/mL
2) >10^4 CFU/mL
3) >10^3 CFU/mL
4) >10^3 CFU/mL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

För att ställa diagnosen asymtomatisk bakterieuri hos kvinna behövs 1) hur mycket bakterier i 2) hur många odlingar?
3) … och hos en man?

A

1) >10^5 CFU/mL i…
2) … två (2) på varandra följande odlingar
3) Det behövs lika mycket bakterier (>10^5 CFU/mL) men bara i en (1) odling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hos vilka patienter är det vanligt med asymtomatisk bakterieuri?

A

Hos äldre, patienter med nedsatt rörlighet, hos individer med inkontinens och hos diabetiker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Varför ska man inte behandla ABU?

A

Behandling av ABU ökar risken för symtomgivande UVI och resistensutveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nitrit på U-stickan är specifikt för vilken bakteriestam?

A

Enterobacteriacae - sensitivitet ca 50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

När ska man urinodla (vid klinisk UVI)? (6)

A
  1. UVI hos gravida kvinnor
  2. Komplicerad, recidiverande eller vårdrelaterad UVI
  3. UVI hos män
  4. UVI efter nylig vistelse i länder med ökad förekomst av antibiotikaresistens
  5. Terapisvikt
  6. Akut pyelonefrit/febril UVI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ska vi handlägga en nedre okomplicerad UVI?

A

Om patienten inkommer med typiska symtom tas

  • U-sticka (U-odling behövs ej om sporadisk infektion)
  • Vanligen antibiotika
  • Uppmana pat att höra av sig igen om utebliven förbättring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur ska vi handlägga en nedre komplicerad UVI?

A

Om patienten inkommer med typiska symtom och det finns belägg för att det skulle kunna röra sig om en komplicerad UVI (funktionella/strukturella avvikelser i urinvägarna, att patienten är man, eller KAD-bärare)

  • U-sticka + U-odling
  • Antibiotika
  • Uppföljning: Klinisk kontroll 2-4 veckor efter avslutad behandling. Ny U-odling endast om stenbildande bakterier i första odlingssvaret.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad står ESBL för?

A

ESBL står för Extended Spectrum Beta-Lactamases - och är en resistensmekanism hos ffa E.coli och Klebsiella. Ej mer virulenta men mer svårbehandlade!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

När ska man kontrollodla efter UVI? (3)

A
  1. Hos män med UVI - klinisk kontroll 2 v efter avslutad beh
  2. UVI med ureasbildande bakterier, ffa proteus
  3. Gravida med ABU och UVI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ge exempel på ureasbildande bakterier. Varför är det ett problem?

A

Proteus, morganella, vissa pseudomonas och vissa Klebsiella.

Ureas gör urinen basisk –> risk för utfällning av kristaller och bildande av infektionsstenar. Upprepade fynd av ureasbildande bakterier –> Överväg utredning med cystoskopi och CT urinvägar

26
Q

Hur kommer patogener ned i luftvägarna?

A

Inhalation, kolonisering, aspiration

27
Q

Luftvägsinfektioner - här kan både virus och bakterier vara bovar i dramat. Ge exempel på virus och bakterier som kan vara aktuella vid luftvägsinfektioner.

A

Virus: Influensa A, B. RSC. Rhinovirus, adenovirus, coronavirus, coxsackievirus…
Bakterier: Pneumokocker (absolut vanligast), H.influenzae, Moraxella catarrhalis, Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia pneumoniae, Chlamydia psittacci, Legionella
Även gramnegativer som t.ex. pseudomonas, klebsiella pneumoniae och S.aureus

28
Q

Det finns tre olika influensa-virus; typ A, B och C. Redogör för deras epidemiologiska olikheter.

A

Influensa B - ger sällan epidemier
Influensa A - kan ge epidemier och pandemier pga ändringar i ytantigenerna H och N.
Influensa C - ger endast lindrig ÖLI

Influensa-virus ger generellt epidemier vintertid i tempererade klimat.

29
Q

Symtomatologi vid influensa?

A

Hastigt insjuknande med

  • Hög feber
  • Huvudvärk
  • Muskelvärk
  • Påverkat AT
  • Luftvägssymtom

Inkubationstid 1-4 dagar, med sjukdomstid 7-10 dagar (feber 3-5 av dagarna). Svårighetsgraden varierar - från lindrigare förkylning till pneumonit och ARDS.

30
Q

Hos äldre individ - hur kan influensa te sig?

A

Kan presentera sig med feber och förvirring

31
Q

Hur diagnosticerar man influensa?

A

PCR från nasofarynx eller BAL

32
Q

Prevention mot influensa?

A

Ja! Rekommenderas årligen till

  • patienter >65 år
  • patienter med kronisk sjukdom (hjärtlungsjuka, immunsupprimerade, kronisk njursvikt)
  • gravida
33
Q

Behandling mot influensa?

A

Om man ska behandla så ska behandlingen sättas in INOM 48h.
Zanamivir - inhalation
Oseltamivir - po
Kan även ges som profylax till riskgrupper!

34
Q

Det finns (i vår indelning) fyra olika typer av pneumonier. Vilka?

A
  1. Samhällsförvärvad pneumoni
  2. Nosokomial pneumoni
  3. Aspirationspneumoni
  4. Atypisk pneumoni
35
Q

Diagnostik av patient med misstänkt pneumoni.

A

Lab: Blodstatus, elstatus, leverstatus, CRP. ABG?
Mikrobiologi: Sputumodling, NPH-odling, ev. blododling (allmäntillståndet avgör). Även PCR luftvägsvirus. Man kan även ta pneumokock-antigen i urin. Om misstanke om atypisk genes: TWAR- och mycoplasma-PCR samt Legionella-antigen i urin.
Radiologi: Lungröntgen eller CT-thorax

36
Q

Vad är viktigt att få med i anamnesen vid misstänkt pneumoni?

A 
Insjuknande (hastigt/snabbt/föregående förkylning)?
Epidemiologi (resor, sjuka i närheten?)
Symtom (torrhosta? sputum? huvudvärk?)
Rökning? KOL?
Riskfaktorer?
37
Q

Hjälp! Hur vet jag vad som är vad? Är det bakterier eller virus?

A

VIRUS vs BAKTERIER

  • Virus ger ett mer generellt slemhinneengagemang där bakterier ger mer ett fokalt engagemang
  • Generellt så ger virus ingen frossa (influensa ett undantag) emedan en bakterieinfektion ofta debuterar akut med frossa (om det inte rör sig om en atypisk pneumoni t.ex.)
  • Virusinfektioner smyger sig på (undantag då återigen för influensa) emedan bakterieinfektioner debuterar akut eller ibland med insjuknande i tvåfas.
  • Vid virus ses lågt CRP och lågt LPK. Vid bakterier ses högt CRP och högt LPK - vanligen. Dock bör man ha tidsaspekt i åtanke vid tolkning av labproverna. En atypisk pneumoni behöver inte nödvändigtvis ha högt LPK.
  • Vid virus ses mild-måttlig påverkan på AT. Vid bakterieinfektioner är patienten generellt sämre - ev. påverkan VP
  • Vid lungauskultation och virus - ej krepitationer eller dämpningar. Vid bakterieinfektioner kan man höra krepitationer och/eller dämpningar
  • Och slutligen: Vid en virusinfektion ses inga lunginfiltrat på röntgen, det gör det däremot vid en bakteriell infektion (obs - även här finns en tidsaspekt)

Så summan av kardemumman:
Slemhinneengagemang? Frossa? Debut? CRP, LPK, påverkan AT?, status?, lungrtg?

38
Q

Här nedan följer några påståenden om pneumokocker. Sant eller falskt?

a) Pneumokocker är det vanligaste agens för pneumoni, otit, tonsillit och meningit.
b) Pneumokocken är en kapslad bakterie.
c) Pneumokockvaccinet är säkert och heltäckande.
d) Vanligt med bärarskap hos äldre.

A

a) Sant!
b) Sant! Det gör att det finns ökad risk för pneumokockinfektion hos splenektomerade.
c) Falskt! Det är svårt med täckningen eftersom det finns många serotyper. Att vaccinet är säkert är dock sant.
d) Falskt! Det är vanligt med bärarskap hos småbarn. Äldre blir sjuka av pneumokocker :-)

39
Q

Hur sprids pneumokocker?

A

Direktkontakt; luftvägssekret till händer till slemhinna.

40
Q

Vaccineras barn mot pneumokocker?

A

Ja, allmän vaccination sedan 2009.

41
Q

Hur ser ett insjuknande ut vid pneumokockpneumonin?

A

Hastigt insjuknande med frossa, feber. Ibland förekommer pleuritsmärta. Ofta hosta.

Patienten är ofta takypnoisk. Har kraftigt förhöjt LPK och även kraftigt förhöjt CRP.

42
Q

Hur ser en pneumokockpneumoni ut på röntgen?

A

På röntgen ses en lobär pneumoni.

43
Q

Hur ställer vi diagnosen pneumokockpneumoni?

A

Diagnosen ställs mha NPH- eller sputumodling, antigen i urin. Ev. blododling.

44
Q

Komplikation till pneumokockpneumoni?

A

Empyem!

45
Q

Här följer några påståenden om H.influenzae. Sant eller falskt?

  1. H.influenzae orsakar 5-10% av sjukhusvårdade pneumonier
  2. H.influenzae är kapslade bakterier.
  3. Infektioner med H.influenzae drabbar främst småbarn
A
  1. Sant!
  2. Sant!
  3. Falskt. Drabbar främst äldre med underliggande lungsjukdom - framförallt KOL. H. influenzae (och Moraxella catarrhalis för den delen) koloniserar vanligen luftvägar hos småbarn
46
Q

I jämförelse med pneumokockpneumonin - hur ser insjuknandet ut i pneumoni med H.influenzae?

A

Ger ofta ett gradvis insjuknande med tilltagande hosta (i jämförelse med pneumokockpneumonier som insjuknar hastigare, har höga labprover och oftast blir sjukare), tilltagande purulenta sputa och måttlig feber.

47
Q

Hur ter sig en atypisk pneumoni kliniskt?

A

Insjuknandet ofta långsamt med torrhosta och ev. feber.

48
Q

Hur ser en lungröntgen ut vid en atypisk pneumoni?

A

Spridda infiltrat, diffusa, interstitiella. Bilateralt ofta.

49
Q

Sant eller falskt?

Mycoplasma är en vanlig orsak till pneumoni i åldersgruppen 20-30 år.

A

Sant!

50
Q

Hur behandlas en mycoplasma-pneumoni?

A

Doxycyklin eller erytromycin

51
Q

Vad ses symtomatiskt vid en Legionella-pneumoni?

A

Feber och frossa, buksmärtor, diarré, huvudvärk, konfusion. Hosta kan debutera första efter något/några dygn.

52
Q

Vad ses i lab vid en Legionella-pneumoni? (4)

A
  • Transaminasstegring
  • Ev. kreatinin-stegring
  • Hyponatremi
  • Högt CRP
53
Q

Hur diagnosticerar vi en Legionella-pneumoni?

A
  • Ag i urin
  • PCR/odling bronksekret och sputum
  • Ev. serologi
54
Q

Hur definierar vi en nosokomial pneumoni?

A

En pneumoni som drabbar

  • Patienter som insjuknar >48h på sjukhus
  • Patienter nyligen utskrivna från sjukhus
55
Q

Efter 3-5 dygn på sjukhus är upp till 75% av patienterna koloniserade med gramnegativer. När föreligger ökad risk för gramneg kolonisering? (5)

A
  • Svårt sjuk
  • Undernärd
  • Ab-behandlad
  • Rökare
  • Beh med PPI (ändrar pH i magsäcken –> gramneg kan växa till bättre i luftvägarna)
56
Q

Redogör för CRB-65.

A 
CRB-65 står för
Confusion
Respiration >30
Blodtryck (syst <90 mmHg eller diastoliskt <60 mmHg)
Ålder > 65 år

1 poäng för varje uppfylld markör.

57
Q

Redogör för CRB-65

a) 0 poäng
b) 1 poäng
c) 2 poäng
d) 3-4 poäng

A

a) Hembehandling lämplig, beakta egen önskan och social situation
b) Sjukhusvård alt. öppenvård med uppföljning
c) Sjukhusvård som regel
d) Sjukhusvård, överväg IVA-vård

58
Q

När ska man misstänka pneumokocker med nedsatt känslighet?

A

När patienten varit utomlands.

59
Q

När bör man göra kontrollröntgen efterföljande pneumoni?

A

När det

  • rekommenderats av röntgenläkare
  • det varit ett komplicerat förlopp
  • vid recidiverande pneumonier
  • om symtom kvarstår
  • om rökare >40 år eller tidigare rökare >50 år
60
Q

Vad ses på lungröntgen vid tuberkulos?

A

Apikala infiltrat
Kaverner
Vid miliär TB - spritt, fluffigt, små prickar

61
Q

Det finns två tilltänkta spridningsvägar vid septisk artrit. Vilka?

A
  1. Hematogen spridning

2. Direkt inokulation av bakterier genom trauma eller ingrepp

62
Q

Etiologi septisk artrit?

A

S.aureus, streptokocker, KNS (framförallt protesartrit), E.coli, pseudomonas

Infektion (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions