Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Psykologi B > Forskningsmetodik (2,5 hp) > Flashcards

Forskningsmetodik (2,5 hp) Flashcards

1
Q

Vad är innebär design på en studie?

A
  • Design beskriver betingelser, deltagarfördelning och upplägg i en studie. Exempel är mellangrupps- och inomgruppsdesign.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är mellangruppsdesign?
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A
  • Mellangruppsdesign: Deltagarna ingår endast i en av betingelserna. Deltagarna gör eftertest för att mäta BV.
  1. En styrka
    |Hög intern validitet, randomisering minimerar effekten av ovidkommande variabler.
  2. En svaghet
    |Kräver större urval än inomgruppsdesign.
  3. Potentiellt problem
    |Bortfall av deltagare kan påverka gruppernas jämförbarhet.
  4. När är den särskilt bra?
    |Att undersöka orsak-verkan samband mellan variabler.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är inomgruppsdesign?
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A
  • Inomgruppsdesign: Alla deltagare deltar i samtliga betingelser, vilket innebär att varje deltagare fungerar som sin egen kontroll.
  1. En styrka
    |Kräver färre deltagare än mellangruppsdesign.
  2. En svaghet
    |Kan påverkas av träningseffekter och ordningseffekter (carry-over).
  3. Potentiellt problem
    |Deltagarnas prestationer i en betingelse kan påverka deras prestationer i en annan betingelse (träningseffekter, carry-over effekter).
  4. När är den särskilt bra?
    |Att studera förändringar över tid eller när det är svårt att rekrytera många deltagare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är faktoriell design?
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A
  • Faktoriell design: Studerar effekten av två eller flera oberoende variabler samtidigt
  1. En styrka
    |Kan undersöka interaktionseffekter mellan variabler.
  2. En svaghet
    |Kan bli komplex att analysera och tolka.
  3. Potentiellt problem
    |Kan kräva ett stort antal deltagare för att få tillräcklig statistisk power.
  4. När är den särskilt bra?
    |Att undersöka hur flera variabler påverkar varandra och resultatet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är mixad design?
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A
  • Mixad design: Minst en faktor är en mellangruppsvariabel och minst en är en inomgruppsvariabel, vilket möjliggör undersökning av både individuella skillnader och betingelsers effekter samtidigt.
  1. En styrka
    |Kan undersöka både mellanpersons- och inompersonsvariabler samtidigt, vilket ger en mer komplett bild av hur olika faktorer påverkar varandra.
  2. En svaghet
    |Kan vara komplex att analysera och tolka på grund av kombinationen av mellanpersons- och inompersonsvariabler.
  3. Potentiellt problem
    |Kan kräva ett större antal deltagare för att få tillräcklig statistisk power, särskilt för att undersöka interaktionseffekter.
  4. När är den särskilt bra?
    |När man vill undersöka hur både individuella skillnader (mellanpersonsvariabler) och förändringar över tid eller situationer (inompersonsvariabler) påverkar ett visst fenomen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är experimentell design?
1. Beskriv
2. Vad skiljer den från andra designer?
3. När är den användbar?

A
  • Experimentell design
    1. Beskriv:
    |Forskaren har full kontroll över den oberoende variabeln och kan randomisera deltagare till olika betingelser.
    2. Vad skiljer den från andra designer?
    |Randomisering och manipulation av den oberoende variabeln möjliggör slutsatser om orsak och verkan.
    3. När är den användbar?
    |Man vill undersöka orsakssamband mellan variabler, och har möjlighet att kontrollera och manipulera variabler.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är kvasiexperimentell design?
1. Beskriv
2. Vad skiljer den från andra designer?
3. När är den användbar?

A
  • Kvasiexperimentell design
    1. Beskriv:
    |Liknar experimentell design, men saknar randomisering eller fullständig kontroll över oberoende variabeln.
    2. Vad skiljer den från andra designer?
    |Kan användas när experimentell design inte är möjlig, men har lägre intern validitet.
    3. När är den användbar?
    |Man vill studera effekter av en variabel i en naturlig miljö, eller när randomisering inte är etiskt eller praktiskt möjligt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är icke-experimentell design?
1. Beskriv
2. Vad skiljer den från andra designer?
3. När är den användbar?

A
  • Icke-experimentell design
    1. Beskriv:
    |Forskaren observerar och samlar in data utan att manipulera variabler eller randomisera deltagare.
    2. Vad skiljer den från andra designer?
    |Ingen manipulation av variabler, vilket omöjliggör slutsatser om kausalitet.
    3. När är den användbar?
    |Man vill studera relationer mellan variabler eller beskriva ett fenomen i dess naturliga miljö, utan att påverka det. Lämpar sig för att generera hypoteser eller undersöka forskningsetiska frågor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur skiljer sig ett experiment från ett kvasiexperiment?

A
  • Experiment: Randomiserat urval, hög kontroll över OBV och ovidkommande variabler
  • Kvasiexperiment: Icke-randomiserat urval, ofta naturligt formade grupper, viss kontroll över OBV.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka tre intervjutyper finns?

A

Intervjuer kan vara:

  1. Strukturerade: Med frågeformulär och förberedelse
  2. Semistrukturerade: Förutbestämd ordning och utformning av frågor, men frågor med öppna svar och speciella följdfrågor finns med
  3. Ostrukturerade: Intervjun grundas i studiens frågeställning, men inkluderar vad deltagaren tycker är relevant
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn tre typer av psykologiska tester? Samt ett exempel för varje.

A
  1. Enkäter/självskattningsskalor
    |En person med ormfobi får skatta sin ångestnivå på en skala från 0 till 100.
  2. Prestationstest
    |Ett test som mäter reaktionstid vid olika typer av stimuli, såsom bilder på spindlar, ormar och svampar.
  3. Projektiva test
    |Rorschachtestet, där deltagare ombeds att tolka bläckplumpbilder för att avslöja omedvetna tankar och känslor​.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Enkäter/självskattningsskalor
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A

Enkäter/självskattningsskalor
1. En styrka
|Samlar in stora mängder data effektivt. Undersöker attityder och åsikter direkt.
2. En svaghet
|Självrapportering kan vara opålitlig (social önskvärdhet, minnesfel).
3. Potentiellt problem
|Frågeformulering kan påverka svaren.
4. När är den särskilt bra?
|När man vill undersöka subjektiva upplevelser eller attityder i stor skala.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Prestationstest
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A

Prestationstest
1. En styrka
|Objektiv mätning av prestation (antal rätt, fel, svarstid), mindre känslig för subjektiva bedömningsfel.
2. En svaghet
|Speed/accuracy trade-off - försökspersoner prioriterar snabbhet eller korrekthet, vilket kan påverka resultatens tillförlitlighet.
3. Potentiellt problem
|Basnivåproblem - skillnader i utgångsnivå kan påverka resultaten, särskilt om förtestning inte genomförs.
4. När är den särskilt bra?
|Mätning av tydliga, specifika beteenden under kontrollerade förhållanden, t.ex. vid utvärdering av uppmärksamhet eller kognitiv funktion under olika betingelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Projektiva test
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A

Projektiva test
1. En styrka
|Ger tillgång till omedvetna tankar och känslor, kan avslöja aspekter av personligheten som individen inte är medveten om.
2. En svaghet
|Låg reliabilitet och validitet; brist på standardiserade poängsättningssystem.
3. Potentiellt problem
|Tolkningen är subjektiv och kan påverkas av testledarens bias och erfarenhet.
4. När är den särskilt bra?
|Användbar i explorativa faser, när man vill få en djupare förståelse för en individs unika upplevelser eller när andra metoder inte fungerar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ge två exempel på hur en observatör kan göra beteendeskattningar.

A
  • Bedöma frekvens, varaktighet, intensitet, definierade målbeteenden
  • Beskriva, identifiera beteenden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är upplevelsedata, och hur kan det samlas in med självskattningsskalor (ge två exempel)?

A
  • Upplevelsedata: subjektiva upplevelser, känslor, tankar.
  • Insamling:
    |Skala 0-100, skatta intensitet (exempel: ångest)
    |Skala 1-4, skatta hur väl påstående stämmer (exempel: “Jag är ångestfylld”)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kan motivationseffekt påverka prestationsmätningar?

A

Deltagare anstränger sig mer under observation; påverkar ekologisk validitet negativt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur påverkas reliabiliteten av beteendeskattningar av hur väldefinierade beteendena är?

A

Mindre väldefinierade beteenden, lägre reliabilitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är en fördel med beteendeobservationer jämfört med subjektiva skattningar? Finns det någon potentiell nackdel?

A
  • Fördel: Lättare att göra upprepade mätningar.
  • Nackdel: Motivationseffekt (deltagare beter sig annorlunda under observation).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Nämn fyra exempel på psykofysiologiska mätningar.

A
  • Puls
  • Hudkonduktans
  • Elektroencefalografi (EEG)
  • Elektromyografi (EMG)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Nämn två tekniker för hjärnavbildning?

A
  • Funktionell magnetresonanstomografi (fMRI)
  • Positronemissionstomografi (PET)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur används psykofysiologiska mått oftast?
Vad bör man vara försiktig med?

A
  • Psykofysiologiska mått: Används som indikatorer på psykologiska reaktioner.
  • Försiktighet: Att likställa mått med psykologiskt begrepp.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär det att generalisera inom vetenskap?

A

Dra slutsatser utöver vad som faktiskt mätts (operationalisering):

  • Från mätningar till större begrepp
  • Från försöksdeltagare till större population
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka fyra datanivåer finns det?

A
  • Nominaldata
  • Ordinaldata
  • Intervalldata
  • Kvotdata
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad kännetecknar nominalskala? Ge exempel.

A

Klassificering utan rangordning.

Exempel:
Kön (man/kvinna)
Frukt (banan/päron/äpple)
Ljud (musik/oljud)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad kännetecknar ordinalskala?

Kan man använda de fyra räknesätten på ordinaldata? Ge ett exempel.

A

I ordinalskala är rangordning möjlig men ej skillnadens storlek. Man kan inte använda de fyra räknesätten. (+ - / *)

Exempel: Betygsskala (U, G, VG).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q
  • Vad kännetecknar intervallskala?
  • Finns det en absolut nollpunkt?
  • Ge två exempel.
A
  • Rangordning tillåten, meningsfull skillnad, ekvidistans (+ - möjlig), ingen absolut nollpunkt.
  • Exempel:
    |Temperatur (Celsius)
    |Galvanisk hudrespons
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad kännetecknar kvotskala? Ge två exempel.

A
  • Kvotskalan kan rangordnas, har ekvidistans, har absolut nollpunkt, och möjliggör kvotering (ex: 20 är dubbelt så mycket som 10, och 30 är tre gånger så mycket som 10).
  • Exempel:
    |Ålder
    |Längd (meter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Varför finns alltid ett visst mått av felmätning?
Vilka två typer av mätfel finns?

A

Utrustning och mätmiljö inte perfekt,

Ett mätfel kan vara av två typer:
* Slumpmässigt fel: Den komponent av mätfelet som varierar
slumpmässigt vid mätningar

  • Systematiskt fel: Den komponent av mätfelet som förblir konstant
    vid upprepade mätningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är reliabilitet? Ge ett exempel på låg reliabilitet.

A

Reliabilitet är grad av mätsäkerhet, noggrannhet, pålitlighet.

Exempel: Oexakt våg, varierande resultat av samma objekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

När är mätningar reliabla?

A

När man får samma resultat av en mätning, förutsatt att inga variabler är förändrade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q
  • Hur kan man öka reliabiliteten i en studie?
  • Varför är detta inte alltid möjligt inom psykologi?
A

Öka reliabiliteten genom upprepade mätningar.

Svårt inom psykologi då:

  • Mättillfället kan påverka mätvärdet.
  • Vissa mätningar är svåra att upprepa (exempel: skattning av en film).
33
Q

Hur kan man skapa en testskala för att mäta en komplex egenskap? Ge ett exempel.

A

Flera olika frågor som mäter samma sak.

Exempel: Extroversion - “Jag trivs i sociala sammanhang”, “Jag gillar att träffa nya människor”, etc.

34
Q

Vilka tre typer av reliabilitet finns?

A
  • Test-retest reliabilitet
  • Inter-item reliabilitet
  • Interbedömarreliabilitet
35
Q

Vad är validitet? Vad innebär hög validitet?

A

I vilken grad ett mätinstrument mäter den avsedda egenskapen.

Hög validitet: Mätningen opåverkad av systematiska felkällor.

Två centrala frågor bör man ställa sig om validiteten i sin studie?

  1. Mäter jag verkligen det jag avser mäta?
  2. Mäter jag något jag inte avser mäta?
36
Q

Vad är innehållsvaliditet?
Ge ett exempel.

A

Hur väl operationaliseringen av BV täcker det man vill mäta.

Exempel: Täcker frågorna om att trivas i sociala sammanhang, gilla att träffa nya människor etc. in begreppet extroversion?

37
Q

Vad är kriterievaliditet?

A

Hur väl operationaliseringen av BV stämmer överens med en annan vedertagen indikator på det man vill mäta

Exempel: Skulle frågorna om sociala sammanhang etc. stämma överens med dimensionen extroversion i Big Five?

38
Q

Vad kan kriterievaliditet kallas beroende på när den andra vedertagna indikatorn mäts?

A
  • Samtidig validitet: Jämför resultatet från ett nytt ångesttest med ett etablerat test (som STAI) vid samma tillfälle. Stark korrelation visar hög samtidig validitet.
  • Prediktiv validitet: Använd ett nytt personlighetstest för att förutsäga arbetsprestation. Jämför testresultaten med arbetsprestationer ett år senare. Stark korrelation visar hög prediktiv validitet.
39
Q

Vad är begreppsvaliditet? Ge ett exempel.

A

Hur väl operationaliseringen av BV stämmer överens med andra mått som teoretiskt borde höra ihop.

Exempel: Stämmer frågor om sociala interaktioner överens med hur ofta folk går ut på pub?

40
Q

Kan en skala ha hög reliabilitet men låg validitet? Ge ett exempel.

A

Ja.

Exempel: En våg som visar samma vikt varje gång men med ett konstant fel på 5 kg.

41
Q

Kan en skala ha hög validitet men låg reliabilitet? Förklara.

A

Nej.

Låg reliabilitet innebär stora mätfel, vilket omöjliggör hög validitet.

42
Q

Vad är en ovidkommande variabel (OVV)?

A

En variabel (förutom OBV) som kan påverka den beroende variabeln (BV).

Exempel:
Vi vill undersöka hur den oberoende variabeln (OBV) – katt-gifs
påverkar den beroende variabeln (BV) - glädje

Men blir man samtidigt glad av OVV:er?

43
Q

Nämn fem typer av icke-experimentella forskningsdesigner.

A
  1. Naturalistisk observation
  2. Arkivforskning
  3. Fallstudie
  4. Sambandsstudie
  5. Differentiell studie/Tvärsnittsstudie
44
Q

Vad kännetecknar naturalistisk observation?

A

Systematiskt inhämtande av data från “naturliga” händelser genom observation.

45
Q

Vad är skillnaden mellan passiv och deltagande observation?

A
  • Passiv: Observatören deltar inte, påverkar inte händelseförloppet.
  • Deltagande: Observatören deltar, kan påverka händelseförloppet.
46
Q

Vad kännetecknar arkivforskning? Ge exempel på datakällor.

A

Datainsamling från existerande register och arkiv.

Exempel: Register om skola, militärtjänst, trafik, civilstånd.

47
Q

Vad kännetecknar en fallstudie?

A

Noggrann beskrivning av ett “fall” (individ, grupp). Mer avgränsad än naturalistisk observation.

48
Q

Vad undersöker man i sambandsstudier?

A

Samband mellan två eller flera variabler utan manipulation från forskaren.

49
Q

Definiera begreppen “korrelation” och “kausalitet”.

A

Korrelation: Systematiskt samband mellan två variabler (samvariation).

Kausalitet: Orsakssamband (en variabel orsakar förändring i en annan).

50
Q

Vad kännetecknar en differentiell studie (tvärsnittsstudie)?

A

Jämförelse av två eller flera “naturligt formade” grupper (t.ex. kön, ålder). Ingen manipulation av OBV.

51
Q

Naturalistisk observation
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A

Naturalistisk observation
1. En styrka
|Flexibel, kan upptäcka oväntade beteenden utan förutbestämda hypoteser.
2. En svaghet
|Svårt att dra slutsatser om orsakssamband; många alternativa tolkningar.
3. Potentiellt problem
|Observatörens närvaro kan påverka deltagarnas beteende; observer bias.
4. När är den särskilt bra?
|Man vill studera beteenden i deras naturliga miljö utan experimentell manipulation​.

52
Q

Arkivforskning
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A

Arkivforskning
1. En styrka
|Kan hantera stora datamängder och använda befintlig data för prediktioner.
2. En svaghet
|Begränsad kontroll över datainsamlingen och mätningar; resultat tenderar att vara beskrivande.
3. Potentiellt problem
|Ingen kontroll över ovidkommande variabler; data kan sakna relevans för forskningsfrågan.
4. När är den särskilt bra?
|Man vill identifiera hypoteser för vidare experiment eller analysera långsiktiga trender i samhället​.

53
Q

Fallstudie
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A

Fallstudie
1. En styrka
|Möjlighet att utforska och beskriva sällsynta eller komplexa företeelser i detalj.
2. En svaghet
|Begränsade möjligheter till generalisering; svårigheter att replikera resultat.
3. Potentiellt problem
|Subjektivitet i tolkningar och svårt att kontrollera ovidkommande variabler.
4. När är den särskilt bra?
|Man vill undersöka unika eller ovanliga fall som inte är praktiska att studera med andra metoder​.

54
Q

Sambandsstudie
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A

Sambandsstudie
1. En styrka
|Kan användas för att göra prediktioner; lätt att genomföra.
2. En svaghet
|Svårt att fastställa kausala samband; risk för spuriösa korrelationer.
3. Potentiellt problem
|Bakomliggande variabler kan påverka de observerade sambanden.
4. När är den särskilt bra?
|Man vill undersöka samband mellan variabler utan att manipulera dem​.

55
Q

Differentiell studie/Tvärsnittsstudie
1. En styrka
2. En svaghet
3. Potentiellt problem
4. När är den särskilt bra?

A

Differentiell studie/Tvärsnittsstudie
1. En styrka
|Kan studera skillnader mellan naturligt formade grupper när experiment inte är möjliga.
2. En svaghet
|Risk att ovidkommande variabler påverkar resultatet; ingen manipulation av oberoende variabel.
3. Potentiellt problem
|Svårt att kontrollera för alla möjliga ovidkommande variabler som kan påverka skillnaderna mellan grupper.
4. När är den särskilt bra?
|Man vill undersöka frågor där experiment är oetiska, opraktiska, eller omöjliga, t.ex. utvecklingspsykologi eller könsskillnader.

56
Q

Vilka typer av variabler är centrala inom forskningsmetodik, och vad utmärker dem?

A
  • Oberoende variabel (OBV): Den variabel som forskaren manipulerar i ett experiment. Hypotesen är att OBV påverkar BV.
  • Beroende variabel (BV): Den variabel som forskaren mäter i ett experiment. Hypotesen är att BV påverkas av OBV.
  • Ovidkommande variabel (OVV): Variabler som kan påverka BV, utöver OBV. Dessa variabler kan skapa missvisande resultat om de inte kontrolleras.
57
Q

Vad är en confounding variable (OVV) och hur kan den påverka ett forskningsresultat?

A

En confounding variable (OVV) är en variabel som samvarierar med både OBV och BV.

  • Detta kan leda till felaktiga slutsatser om orsakssamband, eftersom det blir svårt att avgöra om det är OBV eller OVV som påverkar BV.
  • Exempel: Om man undersöker sambandet mellan att gå en statistikkurs (OBV) och att bli bättre på statistik (BV), kan motivation (OVV) vara en confounding variable.
    |Personer med hög motivation presterar sannolikt bättre i statistik och är mer benägna att gå en kurs i statistik. Det blir därför svårt att avgöra om det är kursen i sig eller motivationen som är orsaken till förbättringen.
58
Q

Definiera vad som utmärker ett experiment och förklara varför det är en fördelaktig forskningsmetod.

A

Experiment: En forskningsmetod där forskaren manipulerar OBV för att undersöka dess påverkan på BV, samtidigt som man kontrollerar för OVV.

Experiment är fördelaktiga eftersom de:

  • Utgår från en hypotes om en kausal relation
  • Oberoende variabeln (OBV) manipuleras
  • Innehåller kontrollprocedurer (t.ex. kontrollgrupp)
  • Använder randomisering (vid gruppjämförelser)
59
Q

Vad innebär randomisering och varför är det viktigt i experimentell design?

A

Randomisering är slumpmässig fördelning av deltagare till olika betingelser i ett experiment.

Det är viktigt då det:

  • Skyddar mot påverkan av okända faktorer hos deltagarna
  • Är den viktigaste kontrollproceduren för ovidkommande variabler (OVV)

Begränsningar:

  • Skyddar inte mot OVV relaterade till undersökningsmiljön (t.ex. tid på dygnet, bakgrundsljud, temperatur).
    |Dessa OVV måste hanteras genom andra kontrollprocedurer, som motbalansering.

Population→Stickprov (urval)→Randomisering till Kontgr, betngls 1, 2 etc

Randomisering är INTE samma sak som slumpmässigt urval.

Slumpmässigt urval handlar om att slumpmässigt dra ett stickprov från en population, medan randomisering handlar om att slumpmässigt fördela deltagare från ett redan existerande stickprov till olika betingelser.

60
Q

Vad är ett naturligt experiment och ge ett exempel på hur “naturlig” randomisering kan användas i forskning.

A

Naturligt experiment är:

  • En studiedesign som utnyttjar en naturligt förekommande händelse eller situation som liknar en experimentell manipulation.
  • Forskaren observerar effekten av denna “naturliga manipulation” på en eller flera beroende variabler.
  • Kan ge starka bevis för orsak och verkan om den naturliga händelsen är slumpmässig eller liknar en randomiserad manipulation.
61
Q

Beskriv “konstanthållning” som kontrollprocedur och ge exempel på hur den används.

A

Konstanthållning: En metod för att minimera påverkan från OVV genom att hålla dem lika i alla betingelser.

Exempel:

  • Samma manus och instruktioner till alla deltagare.
  • Samma miljö (rum, ljudnivå, ljus) för alla betingelser.
  • Samma tidpunkt på dygnet för datainsamling.

Betydelse:

  • Genom att konstanthålla OVV, ökar säkerheten i att skillnader i BV beror på manipulationen av OBV och inte på andra faktorer.
62
Q

Förklara “motbalansering” som kontrollprocedur och beskriv ett scenario där den är användbar.

A

Motbalansering:
* En metod för att förhindra att OVV samvarierar med OBV genom att systematiskt variera ordningen på betingelser eller fördela OVV jämnt över betingelser.

Scenario:
* Två rum används för datainsamling.
Istället för att ha kontrollgruppen i ett rum och experimentgruppen i det andra (vilket riskerar att rumsspecifika skillnader blir OVV), fördelas deltagarna från båda grupperna jämt över rummen.

Betydelse:
* Motbalansering minimerar risken att skillnader i BV beror på oönskad variation i OVV.

Motbalansering kan lindra träningseffekter och carry-over effekter.

63
Q

Vilka urvalsmetoder finns det inom forskning? Dela upp dem i två kategorier.

A

Slumpmässiga urvalsmetoder:

  • Obundet slumpmässigt urval: Varje individ i populationen har lika stor chans att bli utvald.
  • Stratifierat slumpmässigt urval: Populationen delas upp i strata (undergrupper) baserat på relevanta variabler (män/kvinnor, unga, gamla), och sedan dras ett slumpmässigt urval från varje stratum.
  • Klusterurval: Istället för att dra individer slumpmässigt, dras hela grupper (kluster) slumpmässigt.

Icke-slumpmässiga urvalsmetoder:

  • Bekvämlighetsurval: Man rekryterar de deltagare som är lättast att få tag på.
  • Kvoturval: Liknar stratifierat urval, men urvalet inom varje stratum är inte slumpmässigt.
  • Jasägarurval: Alla som blir tillfrågade får delta i studien.
  • Snöbollsurval: Man hittar några representanter från den population man vill studera, och ber dem sedan att tipsa om fler deltagare.
64
Q

Vad innebär validitet i forskningssammanhang och vilka två typer av validitet är viktiga att skilja på?

A

Validitet: Handlar om i vilken utsträckning en studie mäter det den avser att mäta och om slutsatserna som dras från studien är rimliga.

  • Mätningsvaliditet: Mäter vi det vi avser att mäta?
  • Inferensvaliditet: Är de slutsatser vi drar från resultatet valida? Gäller de vad vi avsåg att dra slutsatser om? Har vi generaliserat på rätt sätt?
65
Q

Förklara innebörden av intern och extern validitet.

A

Intern validitet:
* Handlar om huruvida det är OBV som orsakar effekten i BV, och inte någon OVV.
* Hög intern validitet innebär att studien är välkontrollerad och att slutsatser om orsakssamband mellan OBV och BV är tillförlitliga.

Extern validitet:
* Handlar om huruvida studiens resultat kan generaliseras till andra populationer, situationer, och operationaliseringar av variablerna.
* Hög extern validitet innebär att studiens resultat är generaliserbara till andra kontexter.

Betydelse:
* Både intern och extern validitet är viktiga för att kunna dra meningsfulla slutsatser från en studie.

66
Q

Vilka typer av kontrollgrupper är vanliga i experimentell forskning?

A
  • Renodlad kontrollgrupp: Ingen manipulation av OBV.
  • Placebo-kontrollgrupp: Deltagarna får en verkningslös behandling som liknar den experimentella behandlingen.
  • TAU-kontrollgrupp (Treatment as usual): Deltagarna får den behandling som är standardbehandling (vanligt förekommande).

Betydelse: Att ha flera kontrollgrupper kan vara användbart för att separera effekterna av olika variabler.

67
Q

Vad är en faktoriell design och vad är dess fördelar?

A

Faktoriell design:
* En experimentell design där man studerar effekten av två eller flera OBV (faktorer) samtidigt och deras interaktioner.

Fördelar:
* Möjliggör studier av både huvudeffekter (effekten av varje OBV för sig) och interaktionseffekter (hur effekten av en OBV beror på nivån på en annan OBV).

68
Q

Vad är en interaktionseffekt?

A

Interaktionseffekt:
* Föreligger när effekten av en OBV beror på nivån på en annan OBV.

Exempel:
* En gnista i ett tomt rum startar sannolikt inte en brand (låg sannolikhet).
* Men en gnista i ett rum fullt av torr halm startar sannolikt en brand (hög sannolikhet).
* Effekten av gnistan (OBV 1) beror på om det finns halm i rummet eller inte (OBV 2).

69
Q

Vad är skillnaden mellan en huvudeffekt och en interaktionseffekt?

A
  • Huvudeffekt: Effekten av en enskild OBV på BV, oberoende av andra OBV.
  • Interaktionseffekt: Effekten av en OBV på BV beror på nivån på en annan OBV.
  • Exempel:
    |Halm i sig startar inte en brand (ingen huvudeffekt).
    |En gnista i sig startar inte en brand (ingen huvudeffekt).
    |Men kombinationen av halm och en gnista startar en brand (interaktionseffekt).

Hur beskriver man en interaktionseffekt?

Man beskriver hur effekten av en OBV beror på nivån på en annan OBV.

  • Exempel:
    1. Interaktionseffekt mellan kaffe och sömnbrist på prestation (BV).

  1. Deltagare som druckit kaffe presterar lika bra oavsett sömnbrist.
  2. Deltagare som inte druckit kaffe presterar sämre vid sömnbrist.
  3. Slutsats: Effekten av sömnbrist på prestation beror på om man druckit kaffe eller inte.
70
Q

Vad kännetecknar en faktoriell mixad design?

A
  • Faktoriell mixad design:
    |Minst en OBV är en mellanpersonsvariabel (olika deltagare i olika betingelser).
    |Minst en OBV är en inompersonsvariabel (samma deltagare i alla betingelser).
71
Q

Vad kännetecknar ett kvasiexperiment och vad skiljer det från ett “riktigt” experiment?

A

Kvasiexperiment:
|Liknar ett experiment, men uppfyller inte alla krav för att kallas ett experiment.
|Utgår från kausala hypoteser.
Jämför ofta olika betingelser (minst två nivåer på OBV).

Skillnad från “riktigt” experiment:
|OBV kan inte alltid manipuleras, t.ex. kön, ålder eller skolklass.
|Randomisering är ofta inte möjlig.
|Större risk för att ovidkommande variabler (OVV) påverkar resultatet.

72
Q

Vad är en icke-ekvivalent kontrollgrupp och i vilka studier används den?

A
  • Icke-ekvivalent kontrollgrupp:
    |En typ av kvasiexperimentell design som liknar en mellangruppsdesign, men utan randomisering.
    |Använder naturligt formade grupper (t.ex. två olika skolklasser).
  • Problem:
    |Grupperna kan skilja sig åt på BV redan från början.
    |Svårt att avgöra om skillnader i BV beror på OBV eller på andra skillnader mellan grupperna.
  • Lösning:
    |Före- och eftermätning för att jämföra förändringar inom grupperna.
    |Försöka samla in information om eventuella skillnader mellan grupperna för att kunna kontrollera för dem statistiskt.
72
Q

Vad är en tidsseriedesign med en grupp, och när är den lämplig att använda?

A
  • Tidsseriedesign med en grupp:
    En kvasiexperimentell design där man mäter BV upprepade gånger före och efter en manipulation (eller en naturlig händelse).
  • Lämplig att använda:
    När man vill studera effekten av en förändring (t.ex. en ny policy) på en grupp över tid.
  • Viktigt att tänka på:
    |Är baslinjemätningarna stabila?
    |Finns det andra händelser som kan ha påverkat resultatet?
    |Är eventuella förändringar i BV övergående eller bestående?
73
Q

Hur kan man minimera riskerna för deltagar- och försöksledareffekter?

A
  • Undvik subjektiva mått.
  • Blindning: Den som samlar in data är blind för hypotesen och/eller deltagarnas betingelse.
  • Standardiserade procedurer: Alla deltagare får samma instruktioner och samma behandling.
73
Q

Vad kännetecknar en longitudinell studie?

A
  • Longitudinell studie:
    |En icke-experimentell design där man upprepar mätningar av BV på samma individer över en längre tidsperiod.
    |Liknar tidsseriedesign, men med större tidsintervall mellan mätningarna.
    |Ingen manipulation av OBV.
    |Kan ha flera grupper (t.ex. olika åldersgrupper).
74
Q

Vilka etiska principer är viktiga att beakta i forskning?

A
  • Frivilligt deltagande: Deltagarna ska delta frivilligt och kunna avbryta när som helst.
  • Anonymitet: Deltagarnas identitet ska skyddas.
  • Informerat samtycke: Deltagarna ska få tillräckligt med information om studien för att kunna fatta ett informerat beslut om att delta.
  • Att lura försöksdeltagare: Kan vara acceptabelt i vissa fall, men endast om det är nödvändigt för att uppnå studiens syfte och om deltagarna informeras om bedrägeriet i efterhand.
  • Debriefing: Efter studien ska deltagarna få information om studiens syfte och resultat.
74
Q

Vilka problem är förknippade med longitudinella studier?

A
  • Kostsamma och tidskrävande.
  • Ordningseffekter: Tidigare mätningar kan påverka senare mätningar.
  • Bortfall: Deltagare hoppar av studien över tid, vilket kan leda till ett skevt urval.
74
Q

Vilka deltagar- och försöksledareffekter kan påverka en studies resultat?

A
  • Deltagareffekter: Deltagarna beter sig annorlunda för att de vet att de är med i en studie (t.ex. social desirability bias).
  • Försöksledareffekter: Försöksledaren (omedvetet) påverkar deltagarnas beteende i en viss riktning (t.ex. genom kroppsspråk, tonfall).
  • Förväntanseffekter/konfirmeringsbias: Forskaren “ser det den vill se” och tolkar data på ett sätt som bekräftar hypotesen.

Psykologi B (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions