Föreläsning Varicer Flashcards
Vad är venös insufficiens?
Samlingsbegrepp för:
Venös dysfunktion i benen
= som hämmar venöst återförde och orsakar venös hypertension
Vad är varicer?
Varicer beror på klaffinsufficiens och är den vanligaste orsaken till venös insufficiens
Vilka olika delar bygger upp etiologin för venös insufficiens? (och som ger ökat ventryck)
Klaffinsufficiens
Defekt muskelpump (från underbensmuskulatur) = muskelpump vid normalt stående & "calf exercise"
Venös obstruktion
Se bild 153
Vad är kliniska manifestationer för venös insufficiens?
Säker korrelation:
- Tyngdkänsla i benen
- Värk
- Klåda
Oklar korrelation
- Svullnadskänsla
- Kramp
- Sveda
- Restless legs
Vad är tydliga kliniska manifestationer för venös insufficiens?
Ödem
- Pittingödem: oftast över fot och ankel
Hudförändringar
Vilka hudförändringar ses vid varicer?
Eksem
- ofta klåda
Hyperpigmentering
- Läckage av röda blodkroppar => nedbrytning av hemoglobin (hemosiderin)
Lipodermatoskleros
- Kronisk inflammation i dermis och subkutis = ger brun läderartad hud
Sår
Vad är riskfaktorer för venös insufficiens?
Ålder
Ärftlighet
Övervikt
Stående jobb
Etniska skillnader
Inaktivitet
Trauma
Vad är riskfaktorer för ett venöst sår?
Ärftlighet
Inaktivitet
DVT
Vad är prevalens för venös insufficiens?
Varicer 30%
Ödem pga. venös insufficiens 20%
Hudförändringar pga. venös insufficiens 7%
Bensår pga. venös insufficiens 1%
Hur klassificerar man venös insufficiens?
CEAP
C = Clinical 0-6
E = Etiologiskt
- Primär klaffinsufficiens
- Sekundär klaffinsufficiens (post trombotiskt)
A = Anatomiskt
- Ytliga, djupa, perforantvener
P = Patofysiologiskt
- Reflux
- Obstruktion
Vilka CEAP Clinical signs finns för venös insufficiens?
0 Inga synliga tecken
1 Telangiektasier
= Ytliga kärlnät
2 Varikösa vener = varicer
3 Varicer + ödem
4 Varicer, pigmentering, eksem + lipodermatoskleros
5 Varicer + läkt venöst sår
6 Varicer + venöst sår
Hur utreder man varicer?
- Anamnes
- Status
- Allmäntillstånd
- Inspektion, palpation - Duplexultraljud
Vad kan sägas om duplexultraljud vid utredning av varicer?
Kartlägger djup-ytlig insufficiens
Ger anatomiskt stöd i diagnostiken
Hur åtgärdar man varicer?
Sänka ventrycket
Kompression (i form av kompressionsstrumpa)
När opererar man varicer?
Privat sjukvård: CEAP 1-3
= dvs. telangiektasier till ödem
Landsting: CEAP 4-6
= dvs. pigmentering till venösa sår
Hur åtgärdar man symtomgivande varicer beroende på om de är ytliga eller djupa på duplex?
Se bild 154
Hur opererar man varicer?
Öppen kirurgi
- HUB & strip (dvs. hög underbindning och stripping av vena saphena magna)
- Lokala exstirpationer (operera bort påverkade vener)
Minimalinvasiv kirurgi:
Värmeablation
- Endovenous laser ablation (EVLA)
- Radiofrequency ablation (RFA)
Kemisk ablation
- Ultra-sound guided foam sclerotherapy (UGFS)
Vilken metod varicerkirurgi är effektivast?
Alla fyra metoder:
Hub & strip
Lokala exstirpationer
Värmeablation
Kemisk ablation
Vilka stora ytliga vener går i benet?
V. saphena magna
= m för medialt
V. saphena parva
= p för posteriort
Hur går HUB & strip till?
- Preop. kartläggning:
- Duplexultraljud eller penndoppler
- Rita fram venen på benet - Snitt över ljumskvecket
- Noggrann friläggning fossa ovalis (= saphenous opening = saphenous hiatus = oval opening in the upper mid part of the fascia lata of the thigh = it lies 3–4 cm below and lateral to the pubic tubercle and is about 3 cm long and 1.5 cm wide = vena saphena magna löper ut superficiellt här)
- Stripping från ljumske till knät, men ej till fotled
Vad kan man säga om “lokala extirpationer”?
Snitt i benets längsriktning (vertikalt)
Operera bort påverkade vener
= via stab & grab
Hur gör man en parvaresektion?
- Duplexultraljudverifiering
- Horisontellt snitt
- Frilägg ej v poplitea utan ligera v para när den dyker ner i fossa poplitea
- Max 15 cm resektion
- Akta n. suralis
Vad gör man postoperativt efter varicerkirurgi?
- Linda benet första dygnet
- Kompressionsstrumpa: vanligt
- Fri mobilisering
- LWMH (low weight molecular heparin): vanligt
- Sutur bort efter 2v
Vad finns det för komplikationer vid varicerkirurgi?
Skador nerver:
- N. tibialis, n. saphenus, n. suralis
Skador andra kärl:
- V. femoralis, A. femoralis
Blödning
Tromboflebit
= trombos i en ytlig ven, som ofta anses förenad med inflammation i venen (flebit)
DVT &/ lungemboli
Sårinfektion
Vad kan sägas om den minimalinvasiva kirurgimetoden Endovenous laser ablation?
Endovenous laser ablation:
- Tumescens bedövning (ultraljudsledd injektion med lokalbedövning i riklig mängd kring venen)
- Värmen från lasern drar ihop kärlet
Se bild 155
Vad kan sägas om den minimalinvasiva kirurgimetoden Endovenous radiofrekvensbehandling (RF)?
Endovenous radiofrekvensbehandling:
- Tumescens bedövning (ultraljudsledd injektion med lokalbedövning i riklig mängd kring venen)
- Värmen från radiofrekvensen drar ihop kärlet
Vad gör kärljouren vid DVT?
Förhindra utv. posttrombotiskt syndrom, via:
- Kompressionsbehandling
- Antikoagulantia
samt
Trombolys
Vad är posttrombotiskt syndrom?
Syndrom som utvecklas ofta hos DVT-pat. efter många år
= Slutstadiet av kroniskt venös insufficiens: svullnad, smärta, hudförändringar och sår
Behandlas med: kompression
Vad kan sägas om tromboflebit?
Tromboflebit
= trombos i en ytlig ven, som ofta anses förenad med inflammation i venen (flebit)
Etiologi:
- Bakomliggande malignitet
Sekundärprevention:
- LWMH (low weight molecular heparin)
Åtgärder vid migration mot ljumske:
- Duplexultraljud för att utesluta DVT i V. femoralis
- HUB & strip
Vad kan sägas om “cava filter”?
Filter i vena cava som ska stoppa embolier på väg upp i kärlträdet mot lungan
Har undermålig evidens
Indikationer för cava filter:
- Recidiverande lungemboli trots antikoagulantia
- Proximal DVT och samtidig kontraindikation för antikoagulantia