Föreläsning 5 - kap 5, 7 & 9 Flashcards
Sju vanligaste logistikkostnadern
- transport & hantering
- emballering
- lager
- administration
- order
- kapacitetsrelaterat
- brist och försening
Transportkostnad - lager
Består av en fysisk del = lagerhållningskostnader och en finansiell del = lagerföringskostnaderna (motsvarar avkastningskravet på kapital bundet i lager samt osäkerhetskostnaderna)
Lagerföringskostnad - kapitalkostnad
om materialt inte hade varit i lager hade det bundna kapitalet används till något annat. Kapitalkostnaden är avkastningskravet, lägst = räntan
Lagerföringskostnad - osäkerhetskostnad
Stora lagervolymer ökar osäkerheten genom att det ökar risken på att varor går sönder, blir inkuranta mm. Står får inkurans och försäkrings kostnader
Lagervärdering enligt tre metoder
- standardpris (ofta egentillverkning, vid inköp ligger det nära inköpspris)
- medelpris
- pris enligt FIFU
Lagerräntan =
= totala lagersärkostnaden = (kaptialsärkostnaden + osäkerhetsärkostnaden + lagerhållningssärkostanden) / medellagervärde
4 delar av ordersärkostnad
- omställningskostnader och nedtagningskostnader
- kostnader för kapacitetsförlust
- materialhanteringskostnader
- orderhanteringskostnader
Kapitalbindning - några av beståndsdelarna i materialflödet
Kapital bundet i: förråd, PIA, färdigvarulager, transporter etc
OH =
= årligt antal förbrukade (D) / medellager
2 sätt för kapitalbindingsanalys
- kartläggning av kapitalbinding - kartlägga flödet av material
- kapitalbindningsdiagram
Samlingsnamn för råmaterial, kompononter, halvfabrikat, produkt
artikel
Fördelar brett respektive minska sortiment
Brett
- sprida risker
- utjämning av efterfråga för säsongsrelaterade produkter
- konkurrenskraft
Minska sortiment
- minder admin
- lättare att göra prognoser
- skalfördelar
- frigör kapacitet
- minska kapitalbinding
- mindre inkuransrisk
Produktstrukturer - djup
talar om hur många steg från råmaterialet man gått, stor djup ger längre ledtider och den administrativa arbetsinsatsen. Ny planeringspunkt för varje steg
Produktsturktur - bredd
visar hur många artiklar som ingår i varje strukturnivå, oftast flera på första nivån. Desto fler artiklar desto större sannolikhet för brist
Sätt att minska strukturbredd
- köpa mer halvfabrikat
- använda sig av systemleverantörer
- interagera artiklar
Vad avgör om en produkt är standard, kundspecifik eller kundorderspecifik?
KOP = kundorderpunkt, den punkt där tillverkning och leverans börjar bli kundorderbestämt. Innan dessa är tillverkningen prognosstyrt
KOP på olika nivåer - från hög till låg nivå
- Konstruktion mot kundorder
- Tillverkning mot kundorder
- Montering mot kundorder
- Tillverkning mot plan
- Tillverkning mot lager
Postponement
lösning på variantprobelm och en strategi. Senarläggning innebär att undvika att tillverka mot lager. Istället lagerhåller man komponenter och tillverkar slutprodukter när kundorder lagts. Kräver ledtid kortare än leveranstid
Två varianter av postponement
- grundutförande med tillbehör - tillverkar grunden av en produkt för att sedan kompletterna när kundorder tas
- modualisering - produkterna delas upp i standardprodukter som sedan kan sättas ihop och kombineras.
Produktlivscykeln
- Introduktionsfasen
- Tillväxtfasen
- Mognadsfasen
- Nedgångsfasen
Varuproduktion består av en följd av operation som …
… förädlar/transformerar utgångsmaterialet
Transformation genom…
- uppdelning
- sammansättning
- frånskiljning
- tillformning
- egenskapsanpassning
Funktionellt produktionsupplägg
Processorienterat. Produktionsresurserna grupperas efter funktion, varje funktion motsvarar ett förädlingssteg.
+ inte så störningskänligt, flexibelt
- interna transporter, komplext och svåröverskåedligt, kapitalbindning, långa genomloppstider
Lineutformat produktionsupplägg
Flödesorienterat. Produktionsresurserna placeras i samma ordning som förädlingsstegen (styrande eller flytande line).
+ kontinuerlig, stora kvantiteter, låg kapitalbindning, kort genomloppstid, överskådliga, rationella transportflöden
- känsliga för störningar, mindre flexibelt
Grupporganiserat produktionsupplägg
Mellanting mellan funktionell och lineutformad. Grupperar artiklar efter liknande tillverkningsegenskaper, dvs artiklar som genomgår samma förädlingssteg.
+ flexibelt, korta genomloppstid, lägre kap-bindning, mindre känsligt
- svårt att få hög kapacitetsutnyttjande
Byggplats produktionsupplägg
produktionsresurserna flyttas till den plats där produkten är
Planeringspunkt =
förädlingssteg, varje steg kräver planering, att steget beordas, uppföljning och avrapportering. Varje förädlingsoperation är därför en planeringspunkt.
Kapacitetsstruktur - singelstruktur
en produktionsresurs har ensam kapacitet för att motsvara behovet
Kapacitetsstruktur - parallellstruktur
fler mindre produktionssresurser som tillsammans har kapacitet nog för behovet
Flerfunktionalitet och dess betydelse
flerfunktionella arbetsplatser = kan utföra mer än en tillverkningsfunktion. Tidigare viktigt med specialisering men nu prioriteras bred kunskap och flexibilitet.
Anledningar till att på kort sikt inte balansera kapaciteter:
- tidsvariationer ger störningar, störningar blir som störst i slutet av ett flöde eftersom de allokeras. Viktigt att ha större kapacitet i slutet
- efterfrågan varierar, underbalansera alltid kapaciteter i produktionsavdelningar som är gemensamma för artiklar relativt avdelningar för enstaka produkter
Theory of constraints
begränsningsteorin, man bör acceptera obalanser i kapaciteter och istället identifiera flaskhalsar. Övriga arbetsplatser bör anpassas efter den trånga sektionen (inte ha högre kapacitet än det behövs)
Följa-strategi
Strategi för att anpassa kapaciteten. Ändringar genomförs för när man har en kvanitet på minska/ökad efterfråga. Reaktiv, låg volymflexibilitet vid ökad efterfråga, krav på stora lager och längre leveranstider.
Leda-strategi
Strategi för att anpassa kapaciteten, innebär att öka/minska kapaciteten innan efterfrågan har ökat/minskar. Proaktiv strategi, volymflexibilitet, större risktagande