För. 3: Kemi i vardagen - intermolekylära bindningar del 2 Flashcards
Vad är intermolekylära bindningar?
Mellan molekyler i ett ämne uppträder intermolekylära bindningar. Dessa råder mellan molekyler eller ädelgaser, alltså inte mellan atomer. (Tänk INTERcity tåget som går/binder mellan STÖRRE städer. Likna vid att molekyler är större än atomer). När dessa bindningarna uppstår får vi antingen ett fast eller flytande ämne. Hade det inte funnits bindingar mellan partiklar fås gas.
Vilka olika bindningar ingår i intermolekylära bindningar?
Dipol-dipol-bindning, Van der Waals binding och vätebindning
Vad är dipol-dipolbindning?
Uppstår mellan två dipoler. Dipoler har en svagt positiv och
en svagt negativ ände. Det uppstår en elektromagnetisk bindning mellan två dipoler, den positivt laddade änden binder mot den negativa, vilket sammanför dem. Kan sammaföra flera.
Vad är Van der Waals bindning?
En variant av dipol-dipolbindningen. Ex: vätgasmolekylen är helt opolär i sitt grundtillstånd, men vi vet att elektronerna har inte några fasta positioner, men de kan ibland hamma på samma sida av molekylen. Det kan skapa förskjutningar och tillfälliga dipoler. Denna tillfälliga dipolen kommer att inverka alla kringliggande vätgasmolekyler. Den sida som blivit positivt laddad kommer att attraherade negativt laddade elektronerna hos närliggande dipol, och vice versa. Processen upprepar sig på närliggande molekyler, en kedjereaktion har startat. De tillfälliga dipolerna binder till varandra genom plus till minus, och minus till plus.
Vad är vätebinding?
Fungerar på samma sätt som dipol-dipolbindingen, men den uppstår mellan extra kraftiga dipoler. Dessa uppstår när vi har en molekyl där en väteatom (H) binder till syre (O), kväve (N) eller flour (F). När dessa tre ämnen skapar en kovalent binding med väte så får vi en mycket starkt polär kovalent binding. Vi får en kraftig dipol, men det är fortfarande en molekyl och ingen jonförening. Skillnaden i laddningen mellan den positiva och negativa sida blir ännu större, och attraktionen blir ännu starkare än i en vanlig dipol-dipolbindning.
Sedan kan väteatomen binda till ytterligare elektronegativ atom med ett fritt elektronpar
