För. 2: Grundämnen och kemiska föreningars uppbyggnad Flashcards
Hur många neutroner innehåller t.ex. “Berylliumatomen” som har atomnummer 4, har 4 protoner och väger 9u.
Här utnyttjar vi Berylliums atomvikt som var 9u. Vi vet att Beryllium har 4 protoner som tillsammans väger 4u. Ni ser att vi saknar 5u för att vi skall nå 9u. Eftersom elektronerna i princip är viktlösa jämfört med protonerna och neutronerna så måste de felande 5u komma från neutronerna i Beryllium. Varje neutron väger 1u, alltså Beryllium har 5 neutroner i sin atomkärna.
Hur många protoner, neutroner och elektroner har en kloratom (atomnummer 17) med atomvikten 35,5u ?
Klor har 17 protoner och 17 elektroner. De 17 protonerna väger 17u. Alltså saknas 18,5u. Det går inte att sönderdela neutronerna så det blir 18,5.
Det som har hänt är att för klor finns i två olika sorters atomer (två isotoper av klor), där antalet neutroner är olika. I ena fallet är antalet 18 neutroner och i det andra fallet så är antalet 20 neutroner. Det innebär att de olika kloratomerna väger olika.
Den med 18 neutroner väger 18u + 17u alltså 35u Den med 20 neutroner väger 20u + 17u alltså 37u. Cl-37 och Cl-35 kallas de. För klor är 75% av typen Cl-35 och 25% av typen Cl-37. Medelvärdet för de två isotoperna blir just 35,5u. Det är alltså medelvärdet som anges i det ”Periodiska systemet”.
Vad består atomkärnan av?
Protoner och neutroner
Vad är valenselektroner?
Elektronerna snurrar runt atomkärnan i olika skal. I det innersta skalet finns det plats för 2 elektroner, i nästa skal finns det plats för 8 elektroner osv.
Valenselektroner är antalet elektroner i det yttersta elektronskalet.
Hur många valenselektoner har en Kolatom?
En Kolatom har atomnummer 6. Den har alltså totalt sex elektroner, två i sitt innersta och en fyra i det yttre skalet. Den har alltså 4 valenselektroner.
Hur många valenselektoner har grupp 1, 2 och 13-18 i det yttersta skalet?
- Grupp 1 = 1 elektron i det yttersta skalet
- Grupp 2 = 2 elektroner i det yttersta skalet
- Grupp 13 = 3 elektroner i det yttersta skalet
- Grupp 14 = 4 elektroner i det yttersta skalet
- Grupp 15= 5 elektroner i det yttersta skalet
- Grupp 16 = 6 elektroner i det yttersta skalet
- Grupp 17= 7 elektroner i det yttersta skalet
- Grupp 18= 8 elektroner i det yttersta skalet
Vilka två typer av kemiska föreningar finns det?
Molekyler och joner
Vad innebär oktettregeln?
Oktettregeln innebär att alla atomer stävar efter att ha 8 elektroner i sitt yttersta elektronskal. Det finns dock ett undantag, de första två grundämnena (Väte och Helium) som istället strävar efter att ha två elektroner i sitt yttersta elektronskal.
Vad är speciellt med grupp 18 (ädelgaserna) vad gäller oktettregeln?
Grupp 18 (ädelgaserna) redan har 8 elektroner. Deras behov av att uppnå 8 elektroner i sitt yttersta elektronskal är redan från början uppfyllt, det är därför ädelgaser aldrig reagerar med andra ämnen.
Syre tillhör grupp 16. Hur många valenselektoner har syre och hur många fler elektroner behöver syre för att oktettregeln ska uppnås?
Syre har 6 valenselektoner och behöver 2 elektroner till för att uppnå oktettregeln.
Beskriv molekyler och hur oktettregeln uppfylls.
Olika atomer kan sättas ihop och bilda molekyler. Hos en molekyl ”delar” molekylens atomer på varandras elektroner så att oktettregeln uppfylls (kovalent bindning kallas även för molekylbindning).
Ge exempel på molekyler
Vatten, koldioxid, samt alla kolväten, t.ex. metan och etanol.
Beskriv joner och hur oktettregeln uppfylls.
Joner bildas av att atomer tar till sig eller släpper ifrån sig elektroner. Hos en jon har atomer ”stulit” varandras elektroner så att oktettregeln uppfylls (jonbindning), exempel är NaCl (koksalt). Jonen har en elektrisk laddning, till skillnad från atomen.
Hur bildas vattenmolekylen med tanke på oktettregeln?
Syret med atomnummer 8 har totalt 8 elektroner. Den har 2 elektroner i sitt innerste skal och de 6 återstående elektronerna finns i syrets nästa skal, alltså det yttersta (6 valenselektroner). Enligt oktettregeln vill syret ha 8 elektroner i sitt yttersta skal, alltså den vill gärna ha ytterligare 2 elektroner. Vätet med atomnummer 1 har totalt 1 elektron. Elektronen finns i det innerste skalet (1 valenselektron). Enligt oktettregeln vill vätet ha 2 elektroner i detta skal, alltså den vill gärna ha ytterligare 1 elektron.
Om en väteatom reagerar med syreatomen och delar 1 elektron så får väteatomen 2 elektroner i sitt yttersta skal, men syreatomen får bara 7 i sitt yttersta skal. För att syreatomen ska fylla sitt yttersta skal (8 elektroner) så behöver den reagera med en till väteatom. Då får syreatomen 8 elektroner och den andra väteatomen får också 2 elektroner i yttersta skalet.
Vad är Polära molekyler (Dipol) och förklara vattenmolekylen.
Man kan säga att hos en polär molekyl (dipol) delar atomerna på elektronerna, men en av atomerna drar till sig elektroner lite mer och blir därför svagt negativ. Hos vatten är syret svagt negativ och vätena svagt positiva.
