Farmakologi2 Flashcards
Vilka olika läkemedel/läkemedelsgrupper används för behandling av sömnbrist/insomni?
Bensodiazepiner, Z-läkemedel, Propiomazin, Antihistaminer, Melatonin
Vilken läkemedelsgrupp används för behandling av hypersomnier?
Centralstimulerande läkemedel, ffa som höjer dopaminerg och noradrenerg transmission. I första hand modafinil, i andra hand amfetamin (på licens).
Bensodiazepiner, verkningsmekanism
Binder till ett specifikt ställe på GABA-A-receptorn vilket leder till en förstärkt GABAerg transmission.
Z-läkemedel, verkningsmekanism
”Bensodiazepinliknande”. Binder till ett specifikt ställe på GABA-A-receptorn vilket leder till en förstärkt GABAerg transmission. Skiljer sig från bensodiazepiner på så sätt att de bara binder till de GABA-A-receptorer som har subenheten alfa-1.
Propiomazin, verkningsmekanism och effekter
Centraldämpande, kemiskt besläktad med antipsykotiska läkemedel men den exakta verkningsmekanismen är ej klarlagd. Otillräcklig evidens för att bedöma dess effekter vid behandling av sömnbesvär, men det används vid problem med tidiga uppvakanden. Rätt lång latenstid, 1 timme. Ingen risk för beroende.
Antihistaminer
Blockerar histamin-1-receptorer i kortex, vilket motverkar histamins vakenhetshöjande effekt. Långsam absorption ger latenstid på ca 1-2 timmar. Ganska lång halveringstid, kan användas vid problem med tidiga uppvaknanden. Otillräcklig evidens för att bedöma dess effekter vid behandling av sömnbesvär. Kombineras ibland med z-läkemedel när det föreligger problem med både insomning och tidiga uppvaknanden. Vanliga biverkningar är trötthet dagen efter samt muntorrhet.
Melatonin
Ett hormon som anses ha betydelse för att reglera dygnsrytmen (frisättning ökar vid mörker och ger upphov till sömnighet). Melatonin i depåberedning ger förbättrad sömnkvalitet hos äldre. Förstärker effekterna av centraldämpande läkemedel.
BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens)
Affektiva symtom: Depressiva symtom, maniska symtom, ångest, irritabilitet.
Psykossymtom: Hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering.
Hyperaktivitet: Psykomotorisk agitation, vandringsbeteende, ropbeteende, sömnlöshet.
Apati: Initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen.
Farmakologisk behandling av BPSD
Depressiva symtom, som är mycket vanliga vid demens, behandlas med SSRI men ska inte behandlas med TCA eftersom de kan förvärra de kognitiva svårigheterna och ge biverkningar. SSRI används också för irritabilitet, agitation, och aggressivitet. Memantin används också vid agitation och aggressivitet. Ångest och sömnproblem behandlas ofta med bensodiazepiner (ska dock används med försiktighet hos äldre pga negativ påverkan på kognitionen och biverkningar). Demens och BPSD ska dock alltid behandlas med psykosociala insatser i första hand.
Ange några läkemedelsgrupper och deras farmakologiska egenskap som kan påverka kognitiva funktioner negativt hos äldre.
Läkemedel med antikolinerga egenskaper (minskar konlinerg transmission): Läkemedel mot inkontines, lugnande medel av antihistamintyp, tricykliska antidepressiva, antipsykotiska läkemedel, läkemedel som används för behandling av motoriska biverkningar av antipsykotika.
Läkemedel mot Parkinsons sjukdom (ökar mängden dopamin): Levodopa och dekarboxylashämmare, dopaminagonister, MAO-B-hämmare, COMT-hämmare.
Vilka olika läkemedel/läkemedelsgrupper används vid behandling av nociceptiv smärta?
Cox-hämmare, Paracetamol, Opioidanalgetika
Cox-hämmare, verkningsmekanism
T ex Treo, Ipren. Delas upp i oselektiva (t ex acetylsalicylsyra) och selektiva cox-hämmare. Hämmar bildningen av prostaglandiner (som bidrar till flera symtom vid inflammation, gör bl a C-fibrer mer smärtkänsliga) och tromboxan (som stimulerar koagulering och drar ihop små blodkärl) genom att blockera enzymet cyklooxygenas (”cox”).
Cox-hämmare, biverkningar
Den vanligaste biverkningen av oselektiva cox-hämmare är magbesvär av olika slag, och i allvarliga fall magsår. En annan vanlig biverkning är huvudvärk, ffa vid långvarigt bruk. Långvarig användning av höga doser acetylsalicylsyra kan orsaka syndromet salicylism (tinnitus, yrsel, försämrad hörsel, illamående, kräkningar). Det ger också en ökad risk för blödningar. Förgiftning med acetylsalicylsyra kan vara livshotande, medan vissa andra oselektiva cox-hämmare har låg toxicitet. Selektiva cox-hämmare ger inte lika hög risk för magsår eller blödningar, men ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.
Paracetamol
T ex Alvedon. Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd, men man tror att det ffa hämmar cox-2 i centrala nervsystemet. Det har mest effektiva smärtlindrande och febernedsättande effekter. Det har mycket få biverkningar om det tas i rekommenderade doser. Det är emellertid levertoxiskt vid överdosering (pga en toxisk metabolit), ffa vid kraftig överdosering men även vid långvarigt bruk av doser som är högre än rekommenderat.
Opioidanalgetika, verkningsmekanism och effekter
Stimulerar opioidreceptorer, ffa my-receptorn. De verkar genom att de hämmar de uppåtstigande smärtbanorna från ryggmärgen till hjärnan, samt stimulerar de nedåtgående smärthämmande banorna som går från hjärnstammen till ryggmärgens bakhorn. Opioder är effektiva mot de flesta typer av både akut och kronisk smärta, ffa smärta orsakad av vävnadsskada, inflammation eller tumörtillväxt. De är mindre effektiva mot neuropatisk smärta. Opioider påverkar även upplevelsen av smärtan och ger lugn och välbefinnande. Effekterna skiljer sig emellertid åt en del för de olika preparaten.
