Farliga Ämnen Tumregler

Question 1

Generellt sett kan det bli aktuellt att använda kemskyddsdräkter vid följande typer av situationer:

Answer 1

• Vid risk för direkt kontakt med vätskor eller finfördelade fasta ämnen
• Vid utsläpp av giftiga/frätande vätskor eller gaser inomhus där höga koncentrationer av ångor/gas kan förväntas
• Vid utsläpp av giftiga/frätande gaser utomhus i närheten av utsläppet där höga koncentrationer kan förväntas

Question 2

Som framgår i föregående avsnitt ger märkningen enligt ADR och CLP inte alltid
fullständig information om hur gasen är lagrad. Följande gäller dock alltid:

Answer 2

• Om gasen har ett farlighetsnummer som börjar med 22, är gasen kylkondenserad.
• Om gasen har ett farlighetsnummer som börjar med en enkel 2:a är den antingen tryckkondenserad eller komprimerad.
• Acetylen lagras alltid i löst form.

Question 3

Faropiktogrammet Miljöfarlig motsvarar i stort sett av varningsetiketten för miljöfarligt ämne i ADR. Vid kategoriseringen utgår man från ämnets giftiga egenskaper för vattenlevande organismer på ungefär samma sätt som i ADR. Om en av följande faroangivelser finns fastställda för ett ämne enligt CLP, så uppfyller
ämnet kriterierna för ett miljöfarligt ämne:

Answer 3

• Mycket giftigt för vattenlevande organismer (H400)
• Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter (H410)
• Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter (H411)

Question 4

För giftiga ämnen gäller följande tumregler vid arbete nära utsläppet:

Answer 4

• Skydda ögon och andningsorgan med andningsapparat eller filtermask.
• Använd stänkskydd eller vätsketät kemskyddsdräkt (typ 1a, 1b, 3 eller 4) vid direkt kontakt med vätskor eller fasta ämnen.
• Använd gastät dräkt (typ 1a eller 1b) vid utsläpp av gaser eller vätskor inomhus där höga koncentrationer av gas eller ånga kan förväntas.
• Använd gastät dräkt (typ 1a eller 1b) vid utsläpp av gaser utomhus i närheten av utsläppet där höga koncentrationer av gasen kan förväntas.
• Komplettera med översköljningsskydd eller köldskydd vid utsläpp av kondenserad gas i vätskefas.

Question 5

För frätande ämnen gäller samma tumregler som för giftiga ämnen vid arbete nära ett utsläpp:

Answer 5

• Skydda ögon och andningsorgan med andningsapparat eller filtermask.
• Använd stänkskydd eller vätsketät kemskyddsdräkt (typ 1a, 1b, 3 eller 4) vid direkt kontakt med vätskor eller fasta ämnen.
• Använd gastät dräkt (typ 1a eller 1b) vid utsläpp av gaser eller vätskor inomhus där höga koncentrationer av gas eller ånga kan förväntas.
• Använd gastät dräkt (typ 1a eller 1b) vid utsläpp av gaser utomhus i närheten av utsläppet där höga koncentrationer av gasen kan förväntas.
• Komplettera med översköljningsskydd eller köldskydd vid utsläpp av kondenserad gas i vätskefas.

Question 6

Följande tumregel gäller vid utsläpp av brandfarliga gaser:

Answer 6

• Använd branddräkt och andningsapparat vid risk för antändning.

Vid risk för explosion (tryckvåg och splitter) finns oftast inte någon personlig skyddsutrustning att tillgå, förutom hjälm och andningsmask eller skyddsglasögon).
Man kan därför behöva använda sig av andra medel, som t.ex. restriktioner eller att ta skydd bakom byggnader etc.

Question 7

Ytterligare en situation som kan uppkomma är antändning av brandfarliga ångor i en sluten behållare. Om vätskans temperatur ligger över flampunkten, kan två situationer uppstå:

Answer 7

• Mättnadskoncentrationen för ämnet ligger inom brännbarhetsområdet. Ångorna inuti behållaren kan antändas (gäller t.ex. etanol vid 20 C). Man kan tänka sig ett scenario där en liten reva har uppstått i gasfasen varvid brännbara ångor läcker ut. Om dessa antänds kan lågan propagera in i behållaren. Detta leder i bästa fall till en eldkvast ut genom revan och i sämsta fall till att hela behållaren exploderar.
• Mättnadskoncentrationen för ämnet ligger över brännbarhetsområdet (gäller t.ex. bensin vid 20 C). Ångorna inuti behållaren kan inte antändas.

Question 8

Följande tumregler gäller vid arbete nära utsläpp med brandfarliga vätskor:

Answer 8

• Använd branddräkt och andningsapparat vid risk för antändning.
• Använd stänk- eller vätsketät kemskyddsdräkt (typ 1a, 3 eller 4) vid direkt kontakt med vätskor.

Question 9

Följande tumregler gäller vid arbete nära utsläpp med oxiderande ämnen:

Answer 9

• Använd branddräkt och andningsapparat vid risk för antändning.
• Använd stänk- eller vätsketät kemskyddsdräkt (typ 1a, 1b, 3 eller 4) vid direkt kontakt med vätska eller fast ämne.
• Använd gastät dräkt (typ 1a eller 1b) vid höga koncentrationer av gas eller ånga.
• Komplettera med översköljningsskydd eller köldskydd vid behov.

Question 10

Vid höga koncentrationer av syreundanträngande gaser gäller följande tumregler vid arbete nära ett utsläpp:

Answer 10

• Använd andningsapparat för att skydda mot syrebrist.

- Komplettera med köldskydd vid utsläpp av kondenserad gas i vätskefas.

Question 11

För att ge vissa synpunkter på en del av de frågeställningar som kan dyka upp har detta
kapitel om taktisk användning delats upp på ett antal olika uppgifter där gasindikering
kan användas inom räddningstjänsten. De användningsområden som identifierats här är:

Answer 11

• För att säkert närma sig ett gasutsläpp/vätskepöl.
• För att lokalisera en läcka.
• För kontroll efter sanering av kläder och utsläpp.
• För personligt skydd.
• För mätning inne i gasmolnet för att avgöra om en förändring av utsläppet sker.
• För att mäta en taktisk linje (skyddsperimeter), vilket kan krävas för att vidta rätt åtgärder om situationen hotar allmänheten.
• För att avgöra om jordmassor blivit förorenade av utsläppet.
• För gasfrihetsförklaring i samband med heta arbeten (inte räddningstjänst).

Question 12

Kritiska faktorer:

Skadeplatsfaktorer där räddningsledaren behöver inhämta information att använda som
beslutsunderlag (5st med underkategorier) :

Answer 12

Ämne
• brännbarhet (flampunkt/termisk 
 tändpunkt)
• giftighet (toxikologisk data och 
 ekotoxikologisk data)
• frätande egenskaper
• flyktighet (ångtryck)
• löslighet i vatten och olika lösningsmedel 
 (för rengöring)
• möjliga reaktionsvägar (med frigjorda 
 reaktionsenergier och slutprodukter)

Utsläppets karaktär
• gasfas/vätskefas
• pölbildning
• källstyrka
• varaktighet

Hålets karaktär
• storlek 
• skarpa kanter 
• cisternens väggtjocklek
• placering på kärlet (gasfas/vätskefas, 
 hörn, ventiler)
• mottryck

Omgivning
• direkta hot: trafik, tändkällor
• avstånd till allmänheten
• hinder (byggnader, vallar, murar, etc)
• skrovlighet i underlaget (gräs, skog, 
 stadsbebyggelse, etc)

Meterologiska förutsättningar
• vind
• stabilitet i atmosfären
• nederbörd

Question 13

Metodval:

En något förenklad beskrivning över några vanliga taktiska grundinriktningar är (4 st):

Answer 13

• Livräddning
• Begränsning
• Fördröjning
• Eliminera skadekällan (utsläppet)

Question 14

Metodval

Vilken tätningsmetod som ska väljas för olika läckage beror på flera faktorer. Några av de viktigaste är:

Answer 14

• Läckagets storlek: Litet/Stort (> 20x10 cm)
• Mottryck: Lågt / Högt (> 1 - 1,5 bar)
• Väggtjocklek: Tunn / Tjock
• Placering: Mitt på kärlet/Kant
• Hålets kanter: Slät yta/Kantig yta

Question 15

Tändkällor att ta hänsyn till vid kemikalieutsläpp:

Answer 15

• statisk elektricitet
• heta ytor (jämför med vätskans termiska tändpunkt)
• mekaniska gnistor
• elektriska gnistor

Question 16

Fältmässiga tekniker för

gasmätning är följande:

Answer 16

• Explosionsvarning genom mätning av förbränningsvärme eller värmeledningsförmåga (katalytisk förbränning, pellistor)
• Adsorption av gas på halvledare.
• Kolorimetriska (synliga) kemiska reaktioner i analysampuller
• Tekniker som joniserar gasen (fotojonisation, flamjonisation och jonmobilitetsspektroskopi)
• Elektrokemisk detektion
• Mätning av ljusabsorption (infraröd spektro-skopi, IR)

Question 17

Innan personalen börjar mäta en gas bör räddningsledaren och den som ska utföra mätningen ha tänkt igenom ett antal punkter, vilka framgår av följande checklista:

Answer 17

• Vilken gas är det som ska mätas/ indikeras? Är instrumentet lämpat för
denna gas?
• Vilka risker finns med gasen?
• Explosionsrisk ges av: flampunkt, brännbarhets
område, termisk tändpunkt och minsta tändenergi.
• Skadliga eller giftiga koncentrationer ges av olika toxikologiska data såsom hygienska gränsvärden, EPRG, TEEL, IDLH, LC50 etc.
• Var befinner sig allmänheten, räddningspersonal och eventuella tändkällor i förhållande till utsläppet?
• I vilken skyddsutrustning måste användaren av mätutrustningen arbeta?
• Kan en grov uppskattning göras om vilket mätområde som är aktuellt?
• Är mätinstrumentet rätt kalibrerat?
• Under hur lång tid måste mätningen pågå för att ge relevant information?
• Vilka faktorer kan störa mätningen: kraftig vind, störämne etc?

Question 18

Helvledarsensorer är relativt billiga och kan detektera ett brett spektrum av gaser men de har även ett antal begränsningar:

Answer 18

• De har begränsad känslighet, ofta ligger detektionsgränsen på tiotals ppmv.
• Deras utslag är icke-linjärt, vilket innebär ett större fel ju längre från kalibrerings punkten man mäter. Det kan därför vara svårt att stödja beslut på dessa data och de används därför mest som en grov indikation på att gas finns närvarande.
• De reagerar relativt långsamt (jämfört med fotojonisationsinstrument).
• De kan ge utslag för förändringar i fukt och temperatur.
• De kan bli förorenade och är svåra att rengöra.

Question 19

Exempel på standardrutin vid olycka med farligt gods:

Answer 19

A) Utrym riskområdet.
B) Sätt människor i säkerhet.
C) Minska vätskefasutsläpp.
D) Om möjligt täta.
E) Identifiera ämne samt transportklass 
genom transportdokument, farligt 
godsskylt eller varnings­etikett för 
att bedöma riskområde.
F) Kontrollera riskområde genom 
indikering.

Question 20

Hög riskmiljö

Exempel på när hög riskmiljö uppträder följer i stora drag kriterierna för hög riskmiljö vid rökdykning:

Answer 20

• Långa inträngningsvägar eller komplicerad inträngningsväg
• Risk för att reträttvägen spärras.
• Sikten nedsatt pga. aerosoler/ gasutveckling/ kondenserad gas/ rök.
• Orienteringssvårigheter.
• Utsläpp av kemikalie med hög risk för brand/ miljö/ hälsa.
• Stor risk för översköljning eller direkt kontakt med kemikalien.
• Svårigheter att bedöma riskområde/ hot.
• Alternativt när Räddningsledaren pga. av alla omständigheter sammantaget bedömmer skadeplatsen som hög riskmiljö som skydd för egen personal samt allmänhet.

Vid tveksamhet över vilken riskmiljö som skall användas bör räddningsledaren alltid välja hög riskmiljö som skydd för egen personal innan en annan bedömning kan göras.