Farliga Ämnen RIBkunskap Flashcards
Ämnesbeskrivning visar:
För att avgöra om gasen är tryckkondenserad eller komprimerad.
Faroangivelserna kan visa:
Faroangivelserna ger ibland information om ämnet är fast, flytande eller i gasform.
Med hjälp av faroangivelser specificeras typ och grad av giftighet.
Faroangivelserna kan också ge information om vilken inträngningsväg det gäller.
Kan även visa om ämnet är frätande på metall.
Lukt kan användas till:
Om förnimbarhetsgränsen är lägre än NGV, innebär det att vi kan lukta ämnet innan det är skadligt, och vi kan alltså använda näsan som indikeringsinstrument.
Om förnimbarhetsgränsen är högre än NGV, kommer ämnet vara skadligt innan vi kan lukta det
Smältpunkt anger
Vid temperaturer under smältpunkten är ämnet i fast form.
Ämnets smältpunkt är stort sett detsamma oavsett vad trycket är.
Kokpunkt kan ge:
Vid en vätskas kokpunkt är mättnadskoncentrationen 100 vol%.
Aerosolmoln:
Eftersom det kostar energi att övergå från vätskefas till gasfas, tar vätskan värme ifrån sig själv, vilket gör att temperaturen på vätskan i dropparna sjunker ner till sin egen kokpunkt. Detta förlopp sker väldigt snabbt i omedelbar anslutning till läckan. För 20-gradig ammoniak förångas ca 20 % omedelbart.
Vätskedropparna kommer emellertid att fortsätta att förångas (avdunsta) även efter den nått sin kokpunkt. Temperaturen fortsätter därför att falla och kan bli så låg som mer än 30 C under kokpunkten i aerosolmolnet.
Spädning:
I en del fall blir
det måttliga temperaturhöjningar (t.ex. koncentrerad saltsyra) medan i andra fall kan kokpunkten uppnås (t.ex. koncentrerad svavelsyra) med följande stänk och tillfälligt ökad avgasning.
Brännbarhetsområde - Tänk på:
Vanliga kemiska reaktioner med frätande ämnen: (a) många syror och baser ger brandfarlig vätgas tillsammans med många metaller (b) salpetersyra bildar giftiga nitrösa gaser med t.ex. metaller och trä.
Vätgas, acetylen och eten: Det räcker med en statisk gnista orsakad av en uppladdad människa för att tända dessa gaser i hela brännbarhetsområdet.
I praktiken räcker det att en dörr öppnas för att ångorna ska spädas ut och att det någonstans ska finnas en region där koncentrationen hamnar inom brännbarhetsområdet och där antändning kan ske.
Flampunkt:
En säkerhetsmarginal på ca 5 C tar höjd för att det finns en viss felmarginal i själva flampunktsbestämningen.
Flampunkten anges som ett intervall. = För sådana produkter kan man behöva öka säkerhetsmarginalen upp till 15 C.
Vattenlöslighet:
Vattenlösligheten har mindre betydelse för riskbedömningen, men utnyttjas t.ex. vid så kallad nedtvättning.
När man vattenbegjuter gasmolnet kommer gasen delvis att lösa sig i vattnet, vilket medför att spridningen av gasen begränsas.
För att nedtvättning ska vara effektiv bör vattenlösligheten överskrida ca 10 vikt%
Vid utsläpp i vatten har vätskans densitet och vattenlöslighet stor betydelse för
ämnets spridning och därmed också för riskbedömningen,
Jonisationspotential:
Används för PID:
Normalt 10,6 eV.
Den energinivå som krävs för att jonisera enskilda ämnen kallas här för jonisationspotential och anges i elektronvolt (eV).
Den stora fördelen med PID-tekniken är att det för många ämnen går att genomföra tillförlitliga mätningar med kort responstid både vid den toxiska nivån och upp till 10-20 % av den undre brännbarhetsgränsen.
Kritisk temperatur:
Om omgivningens temperatur är högre än ämnets kritiska temperatur går ämnet inte att tryckkondensera. Sådana gaser lagras normalt i kylkondenserad eller komprimerad form.
Mättnadskoncentration:
Gaser har en mättnadskoncentration på 100 vol%.
Oavsett vilken vätska vi häller ut i rummet, kan koncentrationen av ånga i luften aldrig överskrida mättnadskoncentrationen för ämnet vid den aktuella temperaturen.
Om 1 del syra späds med 3 delar vatten så att ca 9% syra erhålls, har mättnadskoncentrationen sjunkit till endast 0,0003 % (= 3 ppm), vilket ligger under KGV = 4 ppm.
Mättnadskoncentrationen för en gas som är fullständigt löst i vatten är 101 kPa.
KGV:
För vissa särskilt giftiga ämnen anges KGV för kortare tider, på 5 minuter eller 1 minut.
Ammoniak.
