Farliga Ämnen Praktisk Övning 1

Question 1

Vilka 8 risker med farliga ämnen för insatspersonal kan uppstå vid olyckor i en kemolycka?

Answer 1

Värmestrålning
Tryckvåg
Splitter
Syrebrist
Förgiftning
Frätskador
Köldskador
Joniserande Strålning

Question 2

Vilka 3 risker med farliga ämnen för miljö kan uppstå vid en olycka med kemikalier?

Answer 2

Akuta och långsiktiga skador på djur och människor.
Försurning och övergödning.
Klimatförändringar.

Question 3

Vid vilka ämnen kan man inte göra livräddande insats i branddräkt och andningsapparat?

Answer 3

Dessa frågor har ställts till representanter för FOI och Socialstyrelsens medicinska expertgrupp. Här gjordes bedömningen att så är fallet med följande undantag: organiska fosforföreningar (nervgaser) samt karbamater (kan t.ex.
förekomma i vissa bekämpningsmedel) där man inte ville utesluta att permanenta
skador kan uppstå.

Question 4

Hur skyddar branddräkt mot värmestrålning, tryckvåg och splitter?

Answer 4

Skyddar mot värmestrålning, Andningsapparaten tillsammans med en hjälm skyddar
dessutom i viss mån ögon och huvud mot splitter. Vanligtvis finns ingen personlig
skyddsutrustning att tillgå för att skydda kroppen mot splitter. Här får man istället
ta skydd bakom kringliggande byggnader eller fordon. Att skydda sig mot tryckvåg är svårt då tryckvågen rör sig runt objekt.

Question 5

Varför vill man inte komma i kontakt med brandfarlig vätska med brandstället?

Answer 5

Vid olyckor med brandfarliga vätskor måste man se till att vätskan inte sugs upp i
branddräkten, eftersom kombinationen ”brandfarlig vätska och branddräkt”
kommer att fungera ungefär som kombinationen ”tändvätska och grillkol”. Trots
att branddräkten är flamskyddad kan den antändas om den fuktas med brandfarlig
vätska.
Om det finns risk för att brandfarlig
vätska sugs upp i branddräkten, bör man därför använda en stänk-, vätske- eller
gastät kemskyddsdräkt med branddräkt under,

Question 6

Vilka inträngingsvägar kan ett gifitgt ämne ha på kroppen?

Answer 6

Skadliga ämnen kan tränga in i kroppen via fyra inträngningsvägar: förtäring,
inandning, ögon och hud.
Anledningen till att ögonen räknas
som en särskild inträngningsväg är att de är fuktiga. Fukten gör att det blir lättare
för ämnet att ta sig in i kroppen.

Question 7

Vilken skyddsfaktor har andningsapparat respektive filtermask? Vilket är den maximala koncentration av ett ämne som filtermask klass 3 kan filtrera?

Answer 7

Andningsapparat Skyddsfaktor mer än 100.000.
Filtermask Skyddsfaktor mindre än 10.000.
Maximal koncentration med filtermask, 1-vol%.

Question 8

Vilka kemskyddsdräkter finns normalt på svenska räddnignstjänster?
Förklara innebörden av varje kemskyddsdräkt.

Answer 8

Kemskyddsdräkter. Typ 1a – Gastät dräkt med andningsapparaten på insidan av dräkten, Typ
1b – Gastät dräkt med andningsapparaten på utsidan av dräkten, Typ 3 Vätsketät dräkt, Typ 4 Stänktät
dräkt. Typ 1a, 3 och 4 kan bäras med branddräkt under och ger på så vis även skydd mot
värmestrålning. (OBS att 1b-dräkten på bilden ovan måste kompletteras med en så kallad minihood
eller ett översköljningskydd för att den ska vara certifierad som en 1b-dräkt)

Question 9

När ska man bära kemskyddsdräkt?

Answer 9

 Vid risk för direkt kontakt med vätskor eller finfördelade fasta ämnen
 Vid utsläpp av giftiga/frätande vätskor eller gaser inomhus där höga
koncentrationer av ångor/gas kan förväntas
 Vid utsläpp av giftiga/frätande gaser utomhus i närheten av utsläppet där
höga koncentrationer kan förväntas

Question 10

Viktigt att tänka på vid användning av filtermask?

Answer 10

 En filtermask har betydligt lägre skyddsfaktor än en andningsapparat,
mindre än 10000
 Filtret ska skydda mot aktuellt ämne (se sista sidan) och får inte
användas vid okänt ämne
 Koncentrationen av gas/ånga ska inte överstiga filtrets förmåga,
1 volym % för ett klass 3 filter.
 Inga filter skyddar mot syrebrist.
 Filtermask skyddar inte mot het luft, tex vid brand.
 Ämnet ska kunna förnimmas innan det blir ”farligt”, t.ex. vid otät mask
eller om filtret blir mättat