Farliga Ämnen Gas 2 Flashcards
Beskriv hela händelseförloppet om ett hål uppstår i en tryckkondenserad tank innehållandes exempelvis ammoniak.
Vad händer inuti tanken?
Händelseförlopp vid utsläpp av tryckkondenserad ammoniak (ångtryck 857 kPa, kokpunkt -33 C). Omgivningstemperatur 20 C.
(a) Vätskefasutsläpp i form av aerosoler och gasmoln. Tryck och temperatur förblir konstant inne i tanken så länge vätskefasutsläppet pågår.
(b) När vätskenivån sjunkit under hålet, övergår utströmningen till gasfasutsläpp.
(c) Trycket inne i tanken minskar till omgivningens tryck och temperaturen på vätskan sjunker ner till kokpunkten. Utflödet avstannar.
Förklara bergreppet stötkokning.
Om hålet är stort i en tryckkondenserad tank kommer vätskan inne i tanken att ånga av mycket snabbt, och man får så kallad stötkokning.
Förklara vad ett litet läckage medför i en tryckkondenserad tank vad gäller avångning och temperatur i tanken.
Om hålet istället är litet kommer vätskan inne i tanken att ånga av i långsammare takt. Det innebär att vätskan inte kyler ner sig själv lika effektivt.
Nedkylningen kommer dessutom att motverkas av den värme som börjar strömma in via kärlets yta. Vätskan når därför aldrig ner till kokpunkten utan stabiliseras på en nivå mellan yttertemperaturen och kokpunkten.
Ju mindre hål desto närmre omgivningens temperatur.
Jämför ett händelseförlopp med hål i tryckkondenserad gas och kylkondenserad gas. Vilka skillnader uppstår?
I en tank med kylkondenserad gas är det något svårare att förutspå det exakta förloppet inne i tanken, eftersom faktorer som ventiler och övertryck spelar in. I grova drag är förloppet dock det samma som för tryckkkondenserad gas, med den skillnaden att vätskan redan från början är mycket kall.
Det kan finnas en vinst att lägga vatten på en mycket kallt utsläpp i en tank utan tryck för att minska utsläppets omfattning.
Förklara händelseförloppet utanför tanken om ett hål uppstår på en tank av tryckkondencerad gas som exempelvis ammmoniak.
Om det uppstår ett hål i en tank med kylkondenserad gas, bildas det aerosoler?
Inne i behållaren är temperaturen 20 C.
Utanför behållaren sjunker temperaturen snabbt till under kokpunkten (-33 C). Små droppar förångas helt medan större droppar av kondenserad ammoniak kan landa på marken och bilda en vätskepöl.
I pölen är temperaturen under - 33 C.
För 20-gradig ammoniak förångas ca 20 % omedelbart precis innan eller vid utsläppet.
Av denna anledning kan utsläpp av tryckkondenserade gaser i vätskefas alltså ge köldskador
Även vid utsläpp av kylkondenserad gas kan man också förvänta sig att den utströmmande vätskan bildar aerosoler, eftersom det ofta råder ett visst övertryck i en tank med kylkondenserad gas.
Det finns en tumregel för hur mycket gas som bildas vid utsläpp av ett ämne som övergår i gasform. Hur lyder denna tumregel?
En liter vätska ger ungefär 500-1000 liter gas.
Hur lyder den fältmässiga gaslagsformeln?
Vgas = (Vvätska/1,2) x (Densitet/Densitetstal)
Volymfaktor gas ges av ämnets densiteten dividerat med densitettalet * 1/1,2 (eller 0,83)
Vilka risker kan uppstå vid ett oavsiktligt utsläpp av kondenserad gas i vätskefas?
Vid identiskt stora hål är källstyrkan (kg/s) betydligt högre vid vätskefasutsläpp jämfört med gasfasutsläpp.
Varje liter vätska som lämnar tanken motsvarar mellan en halv och en kubikmeter gas.
Ett utsläpp i vätskefas kan också leda till köldskador.
Observera att det i första hand är vätskefasen (inklusive aerosolmoln) som ger köldskador.
Beskriv vilka åtgärder man kan vidta vid ett utsläpp av kondenserad gas, i både gasfas och vätskefas.
- *- T**ätning av läcka är alltid den bästa metoden eftersom det leder till ett omedelbart stopp av utflödet, det kan dock vara svårt vid höga gas/vätsketryck.
- *- T**räplugg - Formar sig efter hålet.
- Stängande av ventiler.
- Återkondensering - Enkelt och billigt sätt att begränsa skador vid stora utsläpp.
- Lägga presenning över större utsläpp där återkondensering är svårt.
- Lösa ämnet i vatten genom avledningsrör.
- Nedtvättning av gas/aerosolmoln - Ger nedtvättning och utspädning genom ökad luftinblandning, kräver stora mängder vatten.
- Vända kärl och flaskor så att utsläpp sker i gasfas - Alternativt öppna ventil till gasfas för minskat tryck i behållaren (Eller leds ner i en skrubber)
- Uppsamling av återkondenserad vätska i grop, kärl, isolerad från mark genom presenning.
- Förhindra en uppsamlad vätskas kontakt med luftfuktighet/nederbörd och värme genom övertäckning.
- Uppumpning med syrafast pump till kärl.
Värför blir det oftast ett stort vitt moln vid utsläpp av kondenserade gaser i vätskefas?
Fukt som är bundet i luften kyls ner och en utfällning av vattendroppar bildas (kondensering)
I en tanktransport med kylkondencerad vätska går det utläsa när säkerhetsventilerna öppnar, hurdå?
I transportenhetens pumpskåp finns en mätare för tryck. På denna tryckmätare finns en röd visare som visar när säkerhetsventilerna i transportenheten öppnar.
Om en tanktransport som lastar brandfarlig vätska börjar brinna vid en kollision, hur ska man tänka vad gäller om man ska släcka eller ej?
- Spärra av en het zon på en radie om minst 300m initialt.
- Avståndet justeras efter samråd mellan räddningsledare och kemenhet.
- Om tryckkärlsexplosion inte kan uteslutas kan riskavståndet behöva uttökas till 1000m.
- Stäng av flödet av metan om möjligt.
- Om branden inte går att släcka, låt gasen brinna och kyl tanken för att förhindra uppvärmning. Vi vill inte ha en gas som strömmar ut som antänds senare.
Vilka säkerhetsanordningar finns det normalt på en tankbil enligt ADR?
Säkerhetsventil
Säkerhetsventilen är placerad på övre delen av tankens främre eller bakre gavel. Den har till uppgift att förhindra att trycket blir för högt i tanken. Om fordonsekipaget består av dragfordon och släpfordon är båda tankarna utrustade med var sin säkerhetsventil
Bottenventil
Gasoltanken innehåller gasol i både vätske- och gasform. För att kunna lasta och lossa gasolen är tankbilen utrustad med röranslutningar för både vätskan och gasen. Röranslutningarna, som är placerade i ett skåp, ofta under gasoltanken, är försedda med yttre avstängningsventiler. Förutom de yttre ventilerna har gasoltanken infällda ventiler, snabbavstängningsventil med rörbrottsfunktion. Snabbavstängningsventilen kan styras med fjärrkontroll och är stängd under transport medan rörbrottsventilen stängs om gasflödet blir för stort.
Nödavstängning
Gasoltankbilarna är utrustade med en nödavstängningsfunktion som regleras via tankbilens tryckluftssystem. Denna funktion stoppar motorn samt stänger snabbavstängningsventilerna om de är öppna vid t ex lastning eller lossning. Nödavstängningen aktiveras genom att man trycker in någon av brytarna som är placerade runt om på fordonet. Även nödavstängning via sändare förekommer
