Fall 6 - Mats Hall Flashcards

1
Q

Hur går den direkta vägen av basala ganglierna?

A
  • Direkta kretsen går från substantia nigra och stimulerar D1-receptorer (exciterande) genom striatum (putamen?) som HÄMMAR globus pallidus interna som MINSKAR hämningen på thalamus och låter den aktiveras så att den aktivera cortex och släppa igenom rörelse
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur går den indirekta vägen av basala ganglierna?

A
  • Indirekta kretsen går från substantia nigra och stimulerar D2-receptorer (inhiberande) genom striatum (caudatus?) som HÄMMAR globus pallidus externa som HÄMMAR nucleus subtalamicus som annars har en stimulerande effekt på globus pallidus interna -> talamus -> cortex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är dystoni?

A

Neurologiskt syndrom som karaktäriseras av ofrivilliga, ihållande, stereotypa ofta repetitiva samkontraktion av antagonistiska muskulatur orsakande spastiska rörelser och abnorma ställningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur behandlas dystoni?

A

Botulinumtoxin från c. botulinum verkar genom att hämma de nervsignalerna som aktiverar musklerna genom att hämma frisättning av Ach -> muskeln slutar dra ihop sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är chorea?

A

Ofrivilliga, onormala rörelser, s.k dyskinesier. Snabba rörleser i hände och fötter kan liknas vid dansrörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken sjukdom är ett exempel på chorea?

A

Huntigntons sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Huntigntons ärvs….

A

autosomalt dominant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Spridning till … ökar symptomen vid huntigton

A

globus pallidus interna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken mutation beror Huntingtons på?

A

Mutationen består av 3 nukleotidrepetititoner som finns normalt hos alla men när dom överstiger 40 repetitioner får man sjukdomen.
Genen kodar för proteinet huntingtin och mutation gör att man får toxiska fragment vid klyvning va proteinet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur påverkas aktiviteten i basala ganglierna vid Hungtintons?

A

Strukturellt får man en degeneration av striatopallidus-banorna vilket leder till att inhiberingen av globus pallidus externa slutar fungera. Detta gör att det sker en större hämning av nucleus subtalamicus och denna slutar aktivera globus pallidus interna -> kan inte hämma talamus och den thalamo-kortikala aktiveringen ökar. I cortex ger detta överaktiva kortiko-striatala glutamaterha neruon -> hyperkinesi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är tics?

A

Karaktäriseras av korta, stereotypa orytmiska rörelser eller ljud som ofta förekoms av en tvångskänsla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka typer av tics finns?

A

Det finns 3 kategorier av tics:

  • Transitoriska tics – motoriska och ibland vokala, duration under 1 år
  • Persisterande tics – motoriska eller vokala men aldrig blandat, duration över 1 år
  • Gille de la Touretts syndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är definitionen av Gille de la Touretts syndrom?

A
  • Gille de la Touretts syndrom:
    • Multipla motoriska och ett eller fler vokala tics över 1 år
    • Hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, impulsivitet, emotionell labilitet
    • Troligen störning i limbiska indirekta banan med oförmåga att inhibera oönskat beteende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka är parkinsons 3 huvudsymptom?

A

Bradykinesi

Rigiditet

Tremor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Bradykinesi vid parkinsons yttrar sig ofta i början som…

A
  • Yttrar sig ofta att man inte orkar borsta tänderna längre eller att handstilen blir mindre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är essentiell tremor?

A

Essentiell tremot är en diff. diagnos med skillnadne är att denna kommer då man utför saker tillskillnad mot parkinsons vilotremor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad beror symtomen vid Parinsons på?

A

Strukturellt har man en skada i dopaminerga celler i substantia nigra som projicerar till olika områden:

  • Striatum vilket gör att man kan få tremor och bradykinsesi
    • Vi får inte symtpom förrrän 60-70% av cellerna gått under då det finns en stor kompensatorisk kapacitet
  • Lillhjärnan vilket gör att man kan få balansstörningar
  • Frontalloben vilket gör att man uppleva personlighetsförändring med apati eller beroendebeteenden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kan man se histologiskt vid Parkinsons?

A

Lewy-kroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur orsakar ärftlig Parkinson Lewykroppar?

A

Ett minskat uttryck av ATP13A2 vilket ger rubbad homeostas av zinkjoner. Ökat cellulärt zink kommer påverka:

  1. Ökad ackumulering av zink i mitokondrierna triggar en minskad membranpotential och ökar ROS-produktionen och minskar bildning av ATP
  2. Minskad zinkkoncentration i lysosymerna vilket hämmar aktiviteten av lysosomala hydrolaser genom att störa jonbalansen. Detta hindrar den lysosomala proteloytiska funktionen och ackumulerar alfa-synuclein
  3. Alfa-synucelin kommer in i multivesikulära kroppar via fusion av autofagosomer där en minskning av ATP13A2 inhiberar externaliseringen av synuclein och orsakar ackumulering.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur behandlas Parkinsons?

A

Behandling sker med L-dopa och COMT-hämmare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Varför ges inte dopamin per os vid behandling mot Parkinson?

A
  • Dopamin kan inte ges per os på det inte passerar BBB, ist ges prekursorn L-dopa tsm med dopacarboxylashämmare för att inte aktiveras i blodet och störa hjärtrytmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är ett tecken på att Parkinson gått från lätt till medelsvår sjukdom?

A

De dopmainerga cellerna går under stegvis och i början när man ger L-dopatabletter klarar kvarvarande neuron av att lagra dopamin och frisätta det i jämn takt likt fysiologin trots 3-dosering.

Ju mer neuronen försvinner desto mer försämras lagringen och då märker patienten av dosglapp en stund innan tabletten och får parkinsonistiska symptom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är ett tecken på sent stadie av Parkinson?

A

Efter att 3-doserna är otillräckliga och man tvingas ta ytterligare en fjärde tablett kommer man ha en högre dygnsdos.

Då kryper man upp i högre toppnivåer i blod och i hjärna vilket ger biverkningar och utvecklar dyskinesi omväxlande med off-syndrom (parkinsonism)

Detta kallas on och off, och då de svänger utanför tablettdoseringen har man kommit till det sena stadiet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad har Parkinson för inlagringar?

A
  • Parkinsons med lawy-boides av alfa-synucelin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad defininerar amyloidos?

A

Gemensamt för dessa sjukdomar är att vävnaden innehåller: (1) en fiberliknande, grenad struktur (fibriller); (2) en specifik veckning av proteinet (betapleated sheet struktur) samt (3) att vävnaden färgas med speciella histologiska ämnen, särskilt Kongo rött.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad har alzeimers för inlagringar?

A
  • Alzheimers med beta-amyloid och tau
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad har demens för inlagring?

A
  • Demens med lawy-boides av alfa-synucelin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad ger felveckade proteiner för cellulära problem?

A

Felveckade proteiner kan ge problem pga:

  • Felaktigt vikta proteiner kan inte utföra sin normala funktion
  • Delaktigt vikta proteiner kan inte transporteras till rätt lokal och därför inte utöva sin normala funktion
  • Felveckade proteiner kan aggregeras och ansamlas och leder till amyloida sjukdomar (inkluderar både intra- och extracellulär aggregering)
  • Stor aggregering kan skada vitala organ
  • Aggregerade proteiner har en försämrad interaktion med cellulära komponenter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad kan man se makroskopiskt i hjärnan vid Alzheimers?

A

Ger en progressiv kognitiv nedsättning och makroskopiskt kan man se förlorad vit massa och ökade vindlingar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad kan man se mikroskopiskt vid Alzheimers?

A
  • Neurofibrillära nystan av tau
    • Tau bildas pga överaktiva kinaser och hypoaktiva fosfotaser vilket ger en onormal fosforylering som leder till aggregering och nedbrytning av cellerna
  • Plack av beta-amyloid
    • Beta-amyloid utsöndras från cellerna och aggregeras vilket gör att mokroglia samt astrocyter blir reaktiva
  • Synaptisk degeneration
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur bildas neurofibrillära nystan vid Alzheimers?

A

Neurofibrillära nystan av tau - Tau bildas pga överaktiva kinaser och hypoaktiva fosfotaser vilket ger en onormal fosforylering som leder till aggregering och nedbrytning av cellerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad kommer beta-plack vid Alzheimers att orsaka?

A
  • Beta-amyloid utsöndras från cellerna och aggregeras vilket gör att mokroglia samt astrocyter blir reaktiva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Mutation av APP vid Alzheimers kommer orsaka….

A

Mutation i APP finns vid familjär Alzheimers och involverar speciellt klyvningsställena för sekretasen.

Den amyloidogena vägen klyvs med beta-sekretas (BACE1) och sedan av gamma-sekretas och detta ger beta-amyloid. Mutation här påverkar sannolikheten för hur den ska klyvas och hur stor risk det är att beta-amyloid ska klumpa ihop sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad gör proteinet tau?

A

Tau är ett protein som normalt finns i cellerna och tau binder microtubuli i axonen vilket bidrar till microtubulistabilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur är tau förrändrat vid Alzheimers och vad ger detta?

A

Under utvecklingen av alzeimers blir tau mer fosforylerat vilket ger…

  • Minskad bindning i microtubuli och aggregering till paired helical filaments som i sin tur aggregerar till neuro fibrillary tangles (NFT)
  • Försämrad axonal transport
  • Ändrad distribuering av tau, det går från att vara mest i axonen till mest i cellkärnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Riskfaktorer för Alzheimers?

A

Riskfaktorer för Alzheimers:

  • Hög ålder
  • Ärftliga faktorer
  • Vaskulära riskfaktorer (högt BT, diabetes, rökning) kan kopplas både till vaskulär demens och AD
  • Från populationsstudier kan man se att kvinnligt kön, låg utbildningsnivå depression tidigare i livet, bristande socialt nätverk, stimulansfattig miljö
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilka ärftliga riskfaktorer finns för Alzheimers?

A

Genetisk variant av ApoE där den starkaste riskgenen är ApoE4.

Dess möjliga patogena mekanismer är:

  • Binder beta-amyloid -> deposition
  • Minskar neuritutväxten
  • Ökat s-kolestrol och S-LDL (riskfaktorer)

Direkt genetisk etiologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur sker progression av de neurogenerativa sjukodmarna?

A

Ansamlade aggregat i cellerna kan spridas till nästa cell genom anatomiska förbindelser som kallas prion-lik spirdning -> sker mellan sammankopplade områden i hjärnan. När det kommit till nästa cell fungerar oligomeren som ett frö och skapas samma process i denna cell.
Denna sorts utbredning kan man se vid olika neurodegenrativa sjukdomar både för beta-amyloid, tau-inklusioner, alfa-synuclein och TDP-43-inlusioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

På vilka olika sätt kan “prion-lik spridning” ske?

A

Kan ske via frisättning av oligomererna mellan synapser som sedan tas upp i endosomer, via exosomer som fuserar postsynaptiskt eller via nanotuber (lite oklart).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Längden på repetitionen vid Huntingtons korrelerar med ….

A

debutåldern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är proteinet huntingtin viktigt för?

A

Huntingtin är ett protein som är involverad i den cellulära transporten och om man tar bort det dör embryot. Viktig för transport längs mikrotubuli och aktinskelettet, transkriptionsregleiring och för att fylla autofagosomer via p62.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilka hypokinesier har man vid Parkinsonsonism?

A

Hypo-bradykinesi

“Freezing”

Rigiditet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vilka är predromala symptom på PD?

A
  • Försämrat luktsinne
  • REM-sleep behaviour syndrome
  • Psykisk instabilitet
  • Förstoppning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad är skillnaden vid essentiell tremor och tremor vid PD?

A

Essenitell tremor är snabbare och finns vid aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad kännetecknar Parkinsongång?

A

Parkinsongång kännetecknas av små steg, smalspårig, initialt unilateralt haltande, framåtlutande hållning och sämre medrörelse med nedsatt armpendling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Varför är hyperkalemi farligt?

A

Hyperkalemi är farligt då vilomembranpotentialen är högre och en aktionspotential kommer inte gå lika högt upp samt gå ner snabbare. En extremt hög hyperkalemi kommer göra att aktionspotentialen uteblir samt att det är en hög vilomembranpotential.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Varför kan hyperventilation ge kramp?

A

Hyperventilering ger utandning av koldioxid vilket ger en minskning av vätejoner som normalt sett bundna till albumin. När dessa försvinner frigörs bindningsställen på albumin där bla Ca+ binder vilket minskar den fria koncentrationen av Ca i blodet. Normalt sätt finns det kalciumjoner bundna till spänningssensorn i Na-kanaler och ”trycker ner” sensorerna och fungerar lätt hämmande på kanalerna. Vid brist på Ca kommer det ske en överaktivitet i Na-kanalerna vilket ger ex stickningar i händer och ansiktsmuskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vilka typer av mutationer kan ge upphov till epilepsi och hjärtrytmier?

A

Om man har för få kaliumkanaler i membranet (ex 50%) kommer man få repetitiv fyrnig trots att strömmen egentligen är för liten, detta kan hända vi ex epilepsi. Om man blockerar Na-kanalerna till 50% i detta fall får man inte en repetitiv fyrning – LM-potential.

Om man har en ökad aktivitet i vissa Na-kanaler kommer man få en repetitiv fyrning och det är fallet vid ex epilepsi och gifter (pilgiftgrodor, skorpioner). Detta kan behandlas genom att öppna kaliumkanalerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vilka egenskaper bör LM mot epilepsi och hjärtarytmier ha?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Hur fungerar lokalanestetika? Hur kan de förhindra hjärtarytmier och epilepsi?

A

Lokalanestetika blockerar Na-kanaler genom att i normalt pH är den en balans mellan positivt laddade och neutralt laddade molekyler. De neutralt laddade kan passera genom membranet och de positivt laddade kan gå genom Na-kanalerna och ”plugga igen” den -> ingen aktionspotential. LA-molekylen har samma bindningsställe som fotbojan i det inaktiverade läget vilket gör att det är frekvensberoende och fungerar bättre när man har högre frekvens. För att man ska kunna blockera kanalen måste den vara öppen och inte stängd eftersom den fungerar som en Na-jon -> har mer effekt om hjärtat börjar rusa än om det går i normal frekvens. Om man lägger bedövningen på ett axon kommer den bedöva i Ranviers noder men det kräver att man blockerar i 4-5 noder för att inte signalen ska fortledas (det är normalt ca 1 mm mellan noderna vilket gör att man måste täcka ett område som är MINST 0,5 cm stort.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad händer om man stimulerar och blockerar CL-kanaler i en neuroncell?

A
  • Om man stimulerar Cl-kanaler kommer aktionspotentialen att stabiliseras runt -70 mV (pga närmar sig Cl equilibrium som är ca -70 mV), om man blockerar Cl-kanaler kommer retbarheten att öka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad händer om man stimulerar och blockerar K-kanaler i en neuroncell?

A
  • Om man stimulerar K-kanaler kommer retbarheten att minska (pga närmar sig K equilibrium som är ca -90 mV), om man blockerar K-kanaler kommer retbarheten att öka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad händer om man stimulerar och blockerar Na-kanaler i en neuroncell?

A
  • Om man stimulerar Na-kanaler kommer retbarheten att öka (pga närmar sig Na equilibrium som är ca 50 mV), om man blockerar Na-kanaler kommer retbarheten minska.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad händer med aktionspotentialen om man blockerar Na-kanaler med 50 respektive 80%?

A

Om man blockerar 50% Na-kanalerna kommer aktionspotentialen att ha samma form men amplituden kommer att vara mindre.

Vid blockering av 80% av Na-kanalerna kommer Na-strömmen att vara fördröjd och lägre men vid 81% blockering försvinner aktionspotentialen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad händer med aktionspotentialen om man blockerar K-kalium?

A

Om man blockerar K-kanalerna kommer aktionspotentialen pågå längre och den nedåtgående fasen vara fördröjd och en helt utebliven hyperpolarisering.

Aktionspotentialen sjunker pga inaktivering av Na-kanaler och läckkanaler som är mer ospecifika och ej spänningsberoende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Varför försvinner retbarheten i Na-kanaler vid hyperkalami?

A

Retbarheten försvinner vid hyperkalemi pga påverkan på Na-kanaler (Nernst ekvation?) som öppnas men sedan inaktiverade mycket snabbt och förblir inaktiverade så länge man har den membranspänningen. För att spänningsensorerna ska åka ner igen och kunna bli öppnade krävs en mer negativ membranspänning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Spetsigt EEG (på den nivån vi ska kunna) tyder på….

A

epilepsi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vilka celler registrerar EEG speciellt?

A

EEG-potentialerna är summerade postsynaptiska potentialer från pyramidalcellerna och eftersom pyramidcellerna får input från djupare liggande strukturer (speciellt thalamus) avspeglas också aktiviteten i dessa i ett EEG.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vilomembranpotentialen är när 2 krafter står i balans med varandra, vilka?

A

Cellens vilomembranpotential är en balans mellan 1) en koncentrationsskillnad av joner, som beror på cellmembranet inte är genomsläppligt för natriumjoner, och 2) en elektrostatisk motverkande kraft som försöker utjämna spänningsskillnaden mellan cellens in- och utsida.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Hur ser en negativ respektive positiv laddning ut i ett EEG?

A
  • Positiva signaler går nedåt
  • Negativa signaler gåt uppåt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad heter grundrytmen och i vilka avledningar i ett EEG sysn den?

A

Grundrytmen eller alfarytmen är den regelbundna aktivitet man kan se i tex O1-AV och O2-AV (syns bäst i occipitalavledningarna).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Huvuddelen av signalerna i ett EEG alstras av … som gör att vi …

A

thalamokortikala bansystemet som består av inkommande afferenter i form av sinnesintryck till modalitetesspecifika reläkärnor i talamus där det finns tahalamokortikala celler som exciteras.

Informationen skickas vidare till cortex som i sin tur kan styra vilken typ av information och aktivitet genom att excitera de olika thalamocortikala cellerna men också genom att excitera retikulära celler i thalamus som i sin tur kan inhibera olika thalamokortikala celler.

Detta bansystem gör att man kan filtrera olika sinnesintryck och fokusera på specifika saker och alstrar majoriteten av EEG-aktiviteten man kan se hos en vaken person.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vad är det som påverkar amplitud och längd på vågorna vid EEG?

A

EEG-signalen är alltså summan av postsynaptiska potentialer och ju fler nervceller som samtidigt alstrar postsynaptiska potentialer med samma polaritet desto högre bli amplituden.

Ju mer synkrona nervcellerna är desto kortare duration får EEG-vågen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vad är skillnaden mellan iktal och interiktal epileptiformaktivitet?

A
  • Iktal epileptiformaktivtet = anfallsaktivitet, sådan som ses vid ett pågående epileptiskt anfall
  • Interiktal epileptiformaktivtet* = epileptiformaktivitet som syns mellan epileptiska anfall. Ger inte några tydliga påvisbara symptom
65
Q

Varför ber man patienten att hyperventilera vid en EEG?

A
  • Patienten uppmanas att hyperventilera i 3 minuter för att uppnå respiratorisk alkalos vilket gör att vissa typer av epileptiform aktivitet blir tydligare
66
Q

Indikationer för ett EEG?

A
  • Epilepsi
    • Identifiera olika typer
    • Identifiera om det föreligger anfall
    • Identifiera om anfallen är epileptiska
    • Behandingseffekt
  • Encefalit och encefalopati
  • Oklar medvetslöshet, eller attacker/anfall av oklar natur
67
Q

Hur kan epilepsianfall delas in?

A
  • Fokal anfallsstart
    • Kan kallas partiella anfall
  • Generaliserad anfallsstart
68
Q

Färgade ljusbollar som rör sig i synfältet tyder på…

A

epilepsi som startat i primära syncortex

69
Q

Epigastric rising (en obehagskänsla i epigastret som stiger upp genom bröst och hals) tyder på….

A
  • epilepsi med atrt i mediala temporalloben
70
Q

Vad menas med en kramptröskel?

A

Man tänker sig att alla personer har en kramptröskel, dvs en nivå där en grupp nervceller kommer att svara med ett epileptiskt anfall. Tröskeln kan variera med tiden och kan sänkas vid ex sömnbrist, feber, fasta eller liknande och kan höjas vid antiepileptika.

71
Q

Om man har ett neuralt nätverk som har en hög aktivitet kan den bli självförstärkande genom synaptisk plasticitet. Sker genom…

A
  • Vid en stor mängd aktionspotentialer kommer det ske en ökad mobilisering av presynaptiska vesiklar vilket gör att det släpps ut mer NT. Denna ökade frisättning kan ge en överbelastning på återupptagsmekanismer för transmittorsubstanser och jonpumpar som i sin tur kan leda till en förändring av jonkoncentrationen intra- och extracellulärt.
  • GABA-A-receptorn som normalt är hyperpolariserande kan övergå till depolariserande effekt om kalium-klorid-kotransporten överbelastas
72
Q

Hur kan skador i hjärnan skapa förutsätntingar för epileptiska anfall?

A
  • Skadade nervceller underuttrycker jonkanaler och jonpumpar
  • BBB har ökad genomsläpplighet som kan leda till att proinflammatoriska cytokiner kan påverka nybildningen av synapser och påverka nervcellernas retbarhet
  • Inhibitoriska interneuron förstörs vilket ger ökad excitation
73
Q

Vad är skillnaden mellan fokal och generaliserad anfallsstart?

A

Skillnaden mellan fokal är att det oftast är samma ställe i hjärnan som startar det epileptiska anfallet men vid generaliserad start har stora delar av cortex en ökad benägenhet att starta anfall

74
Q

Vilka typer av verkningsmekanismer har LM mot epilepsi?

A

Vanliga verkningsmekanismer är genom att inaktivera Na-kanaler, aktivera K-kanaler och inaktivering av Ca-kanaler.

Det finns även LM som förstärker GABA-aktivieten (ex benzo) som verkar hämmande samt LM som inhiberar glutamat-aktiviteten

75
Q

Vad är den neurofysiologiska defintionen för sömn?

A

Neurofysiologisk definition: Sömn är ett tillstånd som kännetecknas av frånvaro av alfa-rytm trots slutna ögon och närvaro av typiska förändringar i EEG, EOG och EMG

76
Q

Vad är beteendedefinitionen av sömn?

A

Beteendedefinition: Sömn är ett normalfysiologiskt tillstånd med snabbt reversibel medvetslöshet, ökade detektionströsklar för yttre stimuli, homeostatisk reglering, motorisk inaktivitet och art-typisk kroppsposition.

77
Q

Vilka är icke-REM-sömnens 3 stadier?

A
  • N1 som är ytlig sömn, dåsighet, slummer,
  • N2 som är medeldjup sömn och förekommer under största delen av natten samt
  • N3 som är djupsömn och som gör oss utvilade.
78
Q

Vilka neuron är aktiva under vakenhet och vad gör dessa?

A

Under vakenhet är vakenhetshöjande sleep-off neuron i hjärnstammen och hypotalamus aktiva.

De exciterar thalamus (spec LDT och PPT) och cortex (ffa raphekärnorna, LC och TMN).

79
Q

Vilka neuron är aktiva ynder sömnen och vad gör dessa?

A

När vi sover är en grupp GABAerga nervceller i VLPO aktiva och dessa inhiberar vakenhetshöjande sleep off-neuronen.

80
Q

Vilken NT är speciell för sömnen? Vart ligger cellerna som utsöndrar detta?

A

Det finns en signalsubstans som kallas orexin (kan heta hypokretin) som stabiliserar den kampen mellan de olika cellerna genom att excitera sleep off när vi ska vara vakna.

Dessa nervceller ligger i perifornikala hypothalamus och projicerar till bla LC, TMN och raphekärnorna.

81
Q

Vad gör sleep-off cellerna i vaket tillstånd?

A

När vi är vakna är sleep of-cellerna aktiva och dessa sitter i LDT, PPT, LC, Raphe och TMN och via olika signalsubstanser, ffa Ach, NA, seratonin och histamin, exciterar dessa celler toniskt i thalamus och cortex och gör dom mer lättretliga vilket gör att ett sinnesintryck i vaket tillstånd inte behöver excitera lika mycket för att ta sig till cortex

82
Q

Vad gör sleep-on cellerna under sömnen?

A

När vi sover är det sleep on-celler i VLPO som är aktiva vilka inhiberar sleep off-celler med GABA och dessa slutar excitera thalamus och cortex. Detta gör det svårare för inkommande sinnesintryck att excitera och komma vidare till cortex, ex vi behöver tala högre med en sovande person för att den ska reagera.

83
Q

Vad är sömntryck?

A
  • Sömtryck som byggs upp när vi är vakna och får oss att somna sedan

Sömntryck är homeostataiskt reglerat och ju mer vi är vakna desto större är sömntrycket. Vkenhet leder till ökad adenosinproduktion som i sin tur exciterar sleep on i VLPO och inhiberar sleep off i TMN. NO kan ocksp ha betydelse för återhämtningssömn, troligtvis genom att verka via adenosin

84
Q

Vilka är de 2 främsta faktorerna som styr vår vakenhet och sömn?

A

Det finns 2 faktorer som styr sömnen när vi sover och gör att vi sover på natten och är vakna på dagen:

  • Det homeostatiska sömntrycket (process S) som medieras av adenosin som försöker få oss att sova
    • Är lägst på morgonen, precis när vi sovit klar, och ökar när vi är vakna
  • Dygnsrytmen som medieras via SCNs aktivitet på VLPO och PFH försöker hålla oss vakna
    • Ökar under dagen och minskar på kvällen
85
Q

Vilken undersäkningsmetod är golden-standard för att objektivt undersöka sömn?

A

Polysomnografi

86
Q

Hur fungerar koffein?

A
  • Koffein är en adenosinreceptorantagonist som inhiberar signalvägen som medierar sömntryck.
87
Q

Vilken roll har adenosin i sömnen?

A
  • Nervcellerna får energi av ATP och ATP utan fosfatgrupper blir adenosin. Det finns speciella adenosinreceptorer i hjärnan som monitorerar adenosinkoncentrationen och vid hög koncentration undicerar detta djupsömn. Adenosinet ökar successivt under vakenhet och minskar under sömnen.
88
Q

Dygnsrytmen kan ställas om av…

A

tidsgivare - zeitgeber

89
Q

Vilken är den starkaste zeitgebern?

A

Ljus

90
Q

Vad har melatonin för egenskaper?

A

Melatonin bildas i tallkottkörteln och är ett mörkerhormon som synkroniserar de olika cellernas inre klockar med varandra då varje cell har en egen inre klocka som styr dess inre metabola aktivitet.

91
Q

Vilken udneröskningsmetod är golden standard för att undersöka dygnsrytm och hur fungerar det?

A

Dim light melatonin onset – golden standard! Man mäter melatonin i saliv under flera tillfällen när patienten sitter i totalt mörker och när melatoninet börjar stiga har kroppen kväll

92
Q

Vilka proteiner är iblandade i varje cells inre klocka?

A

Dom heter BMAL1, CLOCK, PER och CRY.

93
Q

Hur fungerar cellens inre klocka?

A
  • BMAL1 och CLOCK dimeriseras och bildar en TF som binder DNA och får cellen att uttrycka bla PERIOD och CRYPTOCHROME
  • PER och CRY binder till varandra i cytoplasman och tar sig in i kärnan och inhiberar BMAL:CLOCK-komplexet -> hämmar sig egen expression.
  • Kinaser fosforylerar PER:CRY och får det att brytas ner. Hämningen av BMAL1 och CLOCL släpper och processen kan börja om.
94
Q

När är PER som högst respektive lägst?

A

PER är högst på morgonen och lägst på kvällen

95
Q

Hur påverkas PER av ljus?

A

Zeitgeber, ex ljus, når näthinnan och skickar signaler till suprachiasmatiska kärnan som börjar uttrycka mer av gener, ex PER som ökar under morgonen.

  • Om ljus stimulerar på morgonen kommer PER att öka snabbare än under zeitgesten -> dygnsrytmen skyndas på
  • Om ljus stimulerar på kvällen när koncentrationen håller på att minska kommer PER att öka och man får inte den effekten man vill ha -> dygnsrytmen blir långsammare
96
Q

Vart sitter den centrala sovklockan och vad gör den?

A

Klockan sitter i nucleus suprachiastamticus i hypotalamus ovanför synnervskorsningen.

Den mottar input från ögonen, talamus och raphekärnorna och skickar projektioner till bla paraventrikulära kärnan (-> melatoninrytm) och subparaventrikulära zonen och DM hypotalamus (-> kroppstemp, kortisol, sömn, fysisk aktivitet).

97
Q

Vad är defintionen av koma?

A

KOMA – avsaknad av både vakenhet och medvetande

  • Öppnar inte ögonen spontant eller som reaktion på stimuli
  • Inget tal, lyder inte uppmaningar
  • Inga adekvata rörelser som respons på smärtstimuli
98
Q

Vad kännetcknar icke-REM-sömn?

A

Kännetecknas av långsam, regelbunden andning, sjunkande kroppstemp, låg puls, lågt BT, resonerande ickevisuella drömmar som liknar mer dagdrömmar och det sker insöndring av tillväxthormon

99
Q

Vad kännetecknar REM-sömn?

A

Kännetecknas av oregelbunden andning, kallblodighet (aktiv temp-reglering stängs av), stora variationer i puls och BT, muskelatoni (fysiologisk medierad förmaling i skelettmuskler) och livligare drömmar med fler sinnesintryck

100
Q

Ge 4 fysiologiska argument på varför vi behöver sova

A
  • Nervcellerna får energi av ATP och ATP utan fosfatgrupper blir adenosin. Adenosinet ökar successivt under vakenhet och minskar under sömnen.
  • Sömn behövs för den synaptiska homeostasen då vi får nya synspser eller gamla synapser förstärks när vi lär oss nya saker.
  • Sömn behövs för att rensa ut slaggprodukter från CNS då halten av neurotoxiska substanser i CNS är högre under vakenhet än sömn.
  • Sömn behövs för immunförvsaret där flera proinflammatoriska cytokiner (IL-1 och TNF-alfa) ökar mängden djupsömn och sömnen förbättrar förmågan att bekämpa infektioner.
101
Q

Hur fungerar carbidopa?

A

Carbidopa hämmar omvandlingen av L-dopa till dopamin i perifer vävnad men ej i CNS då den ej passerar blod-hjärnbarriären. Utan carbidopa skulle endast en mycket liten del av det L-Dopa som administreras nå CNS vilket skulle kräva högre doser och därmed bieffekter p.g.a. perifert dopamin.

102
Q

Namnge tre gener i vilka ovanliga
mutationer/varianter ger en starkt ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.

A

APP, (PSEN1, PSEN2)

103
Q

Vilken molekylär funktion med relevans för utvecklingen
av Alzheimers sjukdom utför PSEN1 och 2?

A

PSEN1 och PSEN2 ingår i gamma-sekretaskomplexet som klyver APP

104
Q

B10(1p)Nämn en läkemedelsgrupp som används för att minska
förvärringen av kognitiva symtom vid Alzheimers sjukdom.

A

Kolinesterashämmare

105
Q

När kommer skakningar oftast vid skada av de cerebellära hemisfärerna?

A

Skakningar vid skada av de cerebellära hemisfärerna
oftast kommer i anslutning till att en rörelse skall utföras.

106
Q

Vilka symtom kan du förvänta dig vid frontotemporala demensen?

A

Symptomen beror på var hjärnskadan uppstår. Vanligen är det i pannloben där styrs bland annat koncentration, omdöme och impulskontroll. Personligheten hos den som insjuknar börjar
långsamt förändras och allt oftare beter sig personen inadekvat eller omdömeslöst. Sämre initiativförmåga och flexibilitet är andra tidiga
tecken, liksom plötsliga och till synes oförklarliga vredesutbrott. Personen blir ofta apatisk, rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Förmågan att känna empati försämras gradvis. Även överkonsumtion av mat, rökning eller alkohol kan förekomma.

I senare delen av sjukdomsförloppet brukar talet bli enahanda och mimiken stel och uttryckslös.

107
Q

Vilka specifika molekylära förändringar är typiska för frontaltemporallobs demens?

A

Bland de mer specifika förändringar som kan ses vid
frontotemporal demens finns ansamling av Tau eller TDP43

108
Q
Vilken sjukdom (undantaget frontotemporal demens)
skulle du säga är starkast förknippad med Tau och TDP43?
A

Tau tros vara viktigt vid Alzheimers sjukdom och TDP43 vid amyotrofisk lateralskleros
(ALS).

109
Q

Vad är smärta?

A

Smärta – ”Smärta är en obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktiskt eller potentiell vävnadsskada eller som beskrivits i termer av sådan skada.”

110
Q

Vad är hyperalgesi?

A

Hyperalgesi – Stimuli som normalt är smärtsamma upplevs som mer smärtsamma än normalt

111
Q

Vad är alldoyni?

A

Allodyni – Icke-smärtsamt stimuli (beröring, kyla) upplevs som smärta

112
Q

Vad är nociceptiv smärta?

A

Nociceptiv smärta – Smärta som uppkommer efter aktivering av nociceptorer

113
Q

Vad är neuropatisk smärta?

A

Neuropatisk smärta – Smärta initierad eller orsakad av en skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet

114
Q

Vad är exteroception?

A

Exteroception – Det sinne vi använder för att känna omgivningen, ffa beröring

115
Q

Vad är interoception?

A

Interoception – Det sinne som känner av hur kroppen mår. Smärta, temp, klåda etc.

116
Q

Vilka neuron är involverade i nociception?

A

Går via tunt myelinserade neuron (Alfa, gamma) och omyleliniserade primärafferenter (C) och känner av nociception.

117
Q

Hur går interoception?

A

Går via tunt myelinserade neuron (Alfa, gamma) och omyleliniserade primärafferenter (C) och känner av nociception.

In via dorsalhornet och kopplar om till andra ordningens neuron i (lamina I) för att korsa till kontralaterala sidan upp via tractus spinotalamicus till laterala talamus (VMpo) och mediala talamus (MDvc).

Från talamus går signalerna till 2 ställen: 1) Dorsala posteriora insula (interoceptiva cortex) och 2) anteriora gyrus cinguli (limbiska motorcortex).

118
Q

Vad finns det för projektionsneuron i lamina I?

A

Projektionsneuronen från lamina I är modalitetsspecifika likt första ordningens neuron och det finns 3 större grupper:

  • NS (nociceptive specifik) som aktiveras ffa av Alfa-delta
  • HPC (heat-pinch.cold) som aktiveras FFA av C
  • COOL som akitveras av köldfibrer Alfa-delta
119
Q

Vilka ställen förtuom talamus kommer neuron från lamina I att projicera till?

A

Lamina I-cellerna i ryggmärgen kommer förutom att projicera till talamus även skicka avstickare till bla IML (kärna lateralt i ryggmärgen med sympatiska preganglionära neuron), PAG och andra homeostatiska regioner i hjärnstammen

120
Q

Hur är nociceptorer uppbyggda och vad finns det för olika typer?

A

Nociceptorer är nakna nervändslut som finns i epidermis:

  • Alfadelta-fibrer känner snabb smärta och kan vara mekaniska eller känna ”mechano-heat”
    • Kyla
    • Mekanisk smärta
  • C-fibrer känner långsam smärta och är ffa polymodala
    • Värme
    • Klåda (tunna!)
    • ”Sensual touch”
121
Q

Vilka 2 talamuskärnor terminerar lamina I neuronen i?

A

Lamina I-nueronen projicerar till talamus i 2 olika kärnor; Laterala talamus VMpo och mediala talamus MDvc.

122
Q

Vart projicerar MDvc och vad är det viktigt för?

A

MDvc projicerar främst till anteriora gyrus cinguli, ACC, vilket är det limbiska motorcortex och viktigt för motivation och motivationsstyrt beteende.

Detta område har en central roll i reglering av smärtkontrollerande system

123
Q

Vart projicerar VMpo och vad är det viktigt för?

A

VMpo projicerar till dorsala posteriora insula som kallas interoceptiva cortex som är den första representationen av de interoceptiva modaliteterna.

Detta motsvarar SI (primära somatosensoriska cortex) men för de interoceptiva modaliteterna

124
Q

Vart går signalerna efter dpIns?

A

Det sker en fortsatt bearbetning från dpIns där signalerna bilateralt skickas till mid-Ins för att sedan lateraliserar till HÖGRA anteriora insula vilket är det limbiska sensoriska cortex.

125
Q

Vad skiljer mellan mid-, anteriora och posteriora insula?

A
  • Mid-Ins mer viktig för den subjektiva uppfattningen av stimuli
  • Posteriora insula är mer som en karta som talar om att det gör ont på ett särskilt ställe.
  • Anteriora insula får inflöde om interoception och annan info och är ett substrat för ”det kännande jaget” = det här är jag och så känns min kropp i detta sammanhang.
126
Q

På vilka nivåer sker modulering av smärta?

A

Modulering av smärtsignalerna sker på 2 ställen:

  1. Neuronkretsar i dorsalhornet – ex när smärta hämmar klåda
  2. Descenderande kontroll som både kan hämma och stimulera smärta.
127
Q

Vartifrån skickas descenderande smärtmodulerande signaler?

A
  • Signaler skickas från ACC och associerade cortexområden till PAG och sedan ner till diverse kärnor i medullan och ner till dorsalhornet.
  1. PAG med opioidreceptorer som aktiveras både fysiologisk och då man tar LM
  2. 2) Locus coeruleus i pons med NA-receptorer
  3. 3) Raphenucleus som är en del av det seratonerga systemet.
128
Q

Vilka interneuron finns i lamina II?

A
  • Islet cell – inhibitorisk cell med stort dendritträd som sprider ut sig
  • Vertical cell – excitatoriska
  • Small vertical cell - inhibitoriska
  • Transient central – excitatoriska
  • Tonic central - inhibitoriska
  • Radial cell – excitatoriska
129
Q

Vilka är de 6 möjliga mekanismerna bakom central sensitisering?

A
130
Q

Vad menas med potentiering av nociceptiva synapser vid cetnral sensitisering?

A
  1. Potentiering av nociceptiva synapser

Smärtfibrerna av synapsen blir förstärkta vilket kan kallas long-term potentiering vilket ger ett starkare svar hos den projicerade cellen vid aktivering.

131
Q

Vad menas med “förhöjd excitabilitet hos nociceptiva neuron” vid central sensitisering?

A
  1. Förhöjd exitabilitet hos nociceptiva neuron

Exempelvis lamina I-neuronen som leder signalerna upp till hjärnan där själva excitabiliteten hos det postsynapstiska projiceringsneuronet är påverkat.
Kan ses vid ryggmärgsskador och beror på att uttrycket påverkas hos jonkanalerna och membranpotentialen hamnar närmre tresh-hold.

132
Q

Vad menas med minskad inhibition vid central sensitisering?

A
  1. Minskad inhibition

Mycket inhibitoriska interneuron har kontakt med projektionsneuronen och om dessa minskar sin effektivitet leder till det ökad aktivitet.

Exempelvis finns det rikligt med glycinreceptorer med en alfa3-subenhet i bakhornet. Vid smärtstimulering kommer PGE3-frisättas i bakhornet och detta fosforylerar alfa3 vilket ger en minskad inhibition och central sensitisering.

133
Q

Vad menas med “Förändrad balans i descenderande excitation/inhibition” vid cetral sensitisering?

A
  1. Förändrad balans i descenderande excitation/inhibition

Projektioner från hjärnstammen kan både förstärka och sänka smärtsignalerna från bakhornet och om denna balans ändras kan det leda till mer ont.

134
Q

Vad menas med “Öppnande” av normalt tysta synaptiska förbindelser vid central sensitisering?

A
  1. “Öppnande” av normalt tysta synaptiska förbindelser

Det finns synaptiska neuron med Abeta-fibrer som skulle kunna öppnas vid sensitisering. Dessa neuron är annars tysta eller dåligt fungerande.
Sekundär hyperalgesi när smärta registreras genom Abeta-fibrer.

135
Q

Vad menas med gliasignalering vid central sensitisering?

A
  1. Gliasignalering

Signalering från gliaceller kan påverka mekanismer och leda till sensitisering, ex vid mer långvarig smärta kan ämnen frisättas från gliacellerna och påverka närliggande nervceller.

136
Q

Ge exempel på perifer sensitisering

A

Perifer sensitisering kan vara exempelvis posttraumatisk neuropatisk smärta eller en brännskada med skadad vävnad.

137
Q

Vad heter antagonisten till morfin?

A
  • Antagonisten till morfin är naloxon!
138
Q

Var sker främst den smärtlindrande effekten av opioider?

A
  • Dorsalhornet där det pre- och postsynaptiskt finns endogena opioidreceptorer som hämmar nociception på ryggmärgsnivå
    • Ffa sker effekten i de yttre lamina I och II i dorsalhornet.
  • PAG i hjärnstammen är rik på receptorer för opoider vilka aktiverar nedåtgående smärthämmande system
139
Q

Beskriv hur smärta orsakar en aktionspotential som fortleds och hur opioider perifert kan hämma denna

A

Vid smärta - En aktionspotential från periferin firar mot ryggmärgen och spänningskänsliga Ca-kanaler öppnas vilket ger en frisättning av glutamat som aktiverar neuron uppåt och man känner smärta.
Morfin verkar på my-receptorn i presynaptiskt vilket HÄMMAR Ca-kanalen och det inte sker någon vesikelfrisättning samt postsynaptiskt vilket hämmar smärtsignalerna på andra ordningens neuron på liknande sätt.

140
Q

Hur ger opioider andingsdepression?

A
  • Andningsdepriverade effekter sker pga opiodreceptorer som finns i hjärnstammen
141
Q

Varför kan opioider ege förstoppning?

A
  • Förstoppning pga lokala opioidreceptorer i tarmen
142
Q

Varför kan opioider ge illamående?

A
  • Illamående pga chemoreceptor trigger zone i 4:e ventrikelns golv
143
Q

Hur blir kodein till morfin?

A

Kodein är en ”svag” opioid och kan betraktas som en ”prodrug” då den metaboliseras till morfin via CYP2D6.

144
Q

Vilka antidepp fungerar bäst för smörtälindring och för vilken sorts smärta gäller detta?

A

Vissa antidepp har analgetisk effekt men gäller ffa vid neuropatisk smärta. För detta har TCA bäst evidens och SNRI, ej SSRI.

145
Q

Hur kan antidepp fungera smärtlindrande?

A

Beror på den NA och 5HT-effekten som finns på nedåtgående smärtreglering. De fungerar som återupptagshämmare av monoaminerga substanser vilket förstärker den endogena smärtlindringen

146
Q

Hur fungerar gaba-oentinoider smärtmodulerande?

A
  • Modulering/blockad av spänningsberoende Ca-kanaler i ryggmärgen

Primärafferenten i dorsalhornet har spänningsstyrda Ca-kanaler och kan moduleras med gabapentinoider. Då gabapentioniderna binder in till alfa2delta-subenheten moduleras kalciumkanalen att inte släppa igenom kalcium vilket sänker glutamatfrisättningen.

  • Gabapentioinider är antiepileptika och fungerar vid neuropatisk smärta
147
Q

Hur fungerar paracetamol?

A
  • den är en partiell COX2-hämmare med primärt central effekt!
148
Q

Vad heter det traditionella smärtbehandlingskoncept i tre steg som är ett enkelt och praktiskt redskap för att behandla cancersmärta?

A

Det traditionella smärtbehandlingskoncept i tre steg är WHO:s analgetikatrappa

149
Q

Vad heter de tre klassiska opioidreceptorerna?

A

My, delta, kappa, eller MOP, DOP, KOP.

150
Q

Hur kommer det sig att man kan använda opioid-antagonister i vid förstoppning utan att den smärtlindrande effekten motverkas?

A

Mycket låg biotillgänglighet av perorala antagonister -> effekt mot förstoppning lokalt i tarmen, men ingen försämrad effekt av smärtlindringen i CNS.

151
Q

Vad är viktigt att tänka på då man ger gabapentinoider?

A

Ingen metabolism i levern = risk ackumulering vid njursvikt.

152
Q

Vilken är ketaminets viktigaste verkningsmekanism?

A

Ketamin är NMDA-antagonist

153
Q

Förklara det neurofysiologiska begreppet ”central
sensitisering”, med fokus på NMDA och ryggmärgen.

A

Intensivt nociceptivt ”bombardemang” på andra
ordningens neuron gör att inte bara AMPA utan även NMDA ”aktiveras”.

154
Q

Nämn minst 3 kvaliteter i en neurologisk undersökning av sensibilitet.

A

Vid sensibilitetsstatus undersöks beröring, stick/smärta, temperatur/kyla.

155
Q

Vilka delar kan man dela in en neurologisk status i?

A

Man kan dela in ett neurologiskt status i sensibilitet;
högre cerebrala funktioner; kranialnerver; motorik; reflexer; koordination.

156
Q

Hur kommer det sig att patienten kan ha nedsatt känsel i området och ändå ha ont?

A

Nervskada = nedsatt känsel, men skadan ger också ett ektopiskt fokus på nerverna som fyrar av mot CNS, dvs patienten har ont.

157
Q

Vad står SNRI och SSRI för?

A

Seratonin-noradrenalin reuptake inhibitor

Selektiv seratonin reuptake inhibitor

158
Q

Beskriv huvuddragen i ett psykiatriskt status.

A

Man bedömer inte minst utseende, orienteringsgrad,
kontakt (formell och emotionell), stämningsläge, psykomotorik, mimik, tal, om något psykotiskt eller suicidalt föreligger, insikt.