f.6 Flashcards
Recombination and expression of Ig genes?
bild f.6 s.88
- Vi hade en somatisk rekombination av olika B-cells kloner.
- Vi får från denna rekombination 2 olika DNA av 2 olika kloner som rekombineras
- Till slut efter RNA processing och splicing får vi 2 helt olika antikroppar som känner igen olika saker. Den komplementära regionen som ska bindas till själva antigent kan variera mycket mellan 2 olika B-celler
Faserna för Humorala immunförsvaret ?
Bild s.148
- Vi har en mikrob som binder till en naiv B-cell IgM eller IgD.
- När den binder här corss binder dvs. de kommer nära varandra –> aktivering av B-cellen. Här kan också T-celler och andra stimuli bidra till utveckling av en aktiverad B-cell.
- Efter aktiveringen får vi som hos T-cellerna, alltså Clonal expansion och en differentiering.
- Differentiering kan leda till 4 olika saker:
vad kan Differentiering kan leda till , 4 olika saker?
- Dels kan B-cellen differentiera till effektor cell som är en plasma cell. Plasma cellen slänger ur sig IgM antikroppar.
- Vi kan också få IgG uttrycks av B-cell som gör IgG-antikroppar. När det ska växla från IgM- cellmembrans bundna från början till att bli IgG så det för class switching, alltså den byter antikropps isotyp.
- Antikroppar som uttrycks blir IgG och sen får dem väldigt hög affinitet i sitt antigen och det kräver lite extra mekanismer i utvecklingen och differentieringen av de här.
- De kan också differentiera till minnes celler som har lång överlevnadstid i kroppen på olika platser och som är väldigt värdefulla andra gången man blir utsatt för antigenen.
Vad gäller för T-cells beroende antigen?
Protein antigen som ger upphov till till extra sortens isotyp switch dvs. de byter och bildar nya typer isotyper av antikroppar IgG, IgA och IgE.
De kan också ge upphov till minnes celler och långlivade plasma celler som kan producera antikroppar under lång tid.
Det krävs att det är ett proteinantigen och att T-celler är med och hjälper till.
Vad gäller för T-cells oberoende?
Ger i slutändan mest IgM som har mindre affinitet, dvs. binder lite mindre och de plasma cellerna överlever inte så lång tid.
krävs olika sorters molekyler som B-celler kan känna igen mha B- cells receptor men även t.ex. kolhydrater, polysackarider och DNA-molekyler och allt möjligt.
Tillsammans med signaler från övriga delar av medfödda immunförsvaret gör då att vi kan få aktivering av de här B-celler.
Vilka olika sorters B-celler finns det?
- Follikulära B-celler
- Marginal zons B-celler
- B-1 B-celler
vad finns och gör Follikulära B-celler?
De utgör T-cellsberoende B-cellerna dvs. de är viktiga för att producera IgG, IgE och IgA med
höga affinitet och som slänger ur sig antikroppar.
Denna sorten finns i follikelen.
Var finns och gör Marginal zons B-celler?
De står för T-cellsoberoende. De finns i den vita delen av mjälten och svarar på blodburna polysackarid-antigener.
Var finns och gör B-1 B-celler?
De finns i mucosa och peritoneum alltså bukhålan. Och de svarar på icke-proteina antigener.
Follikulära B-celler typisk för den? 5punkter
- De finns i mjälten och andra lymfuida organ.
- De känner igen protein antigen och de har hjälp av T-cellerna.
- De ger upphov till Germinal Center reaktion där sker isotyp switch.
- De ger upphov till hög affinitets antikroppar som binder antigent med väldigt hög affinitet.
- De ger upphov till långlivade plasma celler & minnes celler som kan finnas kvar
väldigt länge.
typiskt för Marginal zons B-celler? 2punkter
- De känner igen polysackarider, lipider osv.
2. De ger IgM och kortlivade plasma celler & minnes celler som inte finns lång tid kvar
typiskt för B-1 B-celler? 2 punkter
- Finns utan för slemhinnorna och i bukhålan som känner igen polysackarider och lipider osv precis som de andra som är T-cellsoberoende.
- De ger upphov till IgM och kortlivade plasma celler.
Primära antikroppsvaret
- En naiv B-cell som för första gången träffar på sitt antigen i dag 0.
- Aktiveras och ger upphov till plasma celler i perifera lymfoida organ och de kan då uttrycka IgG och IgM
- När de har gjort av med antigenet sjunker mängden antikropp i cirkulationen
- Kvar plasma celler som kan producera antikroppar i benmärgen.
Sekundära antikroppssvaret
- Om vi får återinfektion med samma så har vi minnes celler kvar som aktiveras mycket snabbare.
- De ger också upphov till sekundära antikroppssvaret som gör att vi får betydligt mer antikropp.
- Plasma celler ligger kvar i benmärgen men de har högre nivå av antikropp och de kan överleva längre tid
- svaret andra gången på antigen utmaningen är betydligt kraftigare.
Antigen receptor signal överföring
- Vi har antigenreceptor på B-celler. Antikroppen i sig sitter fast i cellmembranet och mikroben binder här ute. Men den i sig kan inte skicka nån signal vidare in i B-cellen utan den är i behov av Co- receptorer.
- Det finns 2 olika typer av Co-receptorer (Ig alfa och Ig beta)
- aktivering av Co-receptorer
- co-receptorerna på sin intracellulära del aktiverande delar som när de kommer tillsammans fosforolerar varandra.
- Tillslut har vi transkriptionsfaktorer som blir aktiverade och ger uttryck av olika gener som ska geupphov till olika slags antikroppar.
- för de ska hända, måste mikroben eller antigen crossbinda dvs. binda till flera st. för det räcker inte bara med en utan det krävs flera st. åtminstone 2 crossbinder så att de kan flytta sig i membranet lite grann mot varandra för att de ska kunna interagera på insida av membran.
Vad måste ske vid komplemt bidning för B-cell ska aktiveras
bild f.6 s.90
- Mikroben binder en komplement proteinde C3d.
- Binder till B-cells receptorn och binder till komplementär C2d
- Tillsammans med en molekyl som heter CD19 ger att vi får en B-cells aktivering ifrån CR2 & B-cells receptor co-receptorer Iga och Igb.