f.1 Flashcards
Vad är immunforsvarets uppgift?
Att skydda oss mot angrepp från sjukdomsframkallande bakterier, virus, svampar och
parasiter.
Immunförsvaret delas upp i olika försvarsnivåer, vilka? Förklara kortfattat de olika nivåer.
- Första försvarsnivå / icke specifik
Hudens barriärmekanismen, Slemhinnor barriärmekanism och Kemiska ämnen. - Andra försvarsnivå / icke specifik
Vita blodkroppar och Inflammationsreaktion - Tredje försvarsnivå / specifik
B‐lymfocyter och T‐lymfocyter
( Medfödda) Det ospecifika immunförsvaret, resposn tid? Känner igen hur mng mikrober, vilka barrirärer?
Aktiveras mycket snabbt som svar på en infektion (inom timmar)
Känner endast igen ett begränsat antal mikrober
Utgörs bl.a. av fysiska och kemiska barriärer, såsom hud, pH, lysozymer, slemhinnor i luftvägar och magtarmkanalen, flimmerhår mm.
Tid efter infektion?
första 12H –> så är det bara det ospecificka immunförsvaret . epitelllagarna, celler med möjlighet till fagocytos, NK-celler.vi komplement proteiner.
dag1 och dag 5 –> igångsättning av det adaptiva immunförsvaret. få skydd fråb B-lymphocytarna som producerar antikroppar eller T-lymphocyterna som producerar Effektor T-celler. Så det tar 5-7 dagar innan det är aktivt och fungerar som det skall.
Celltyper i ospecifika immunsystemet?
Medfödda
‐Monocyter
–> bra fagocytera,
Monocyter= i blod makrofager = ut vävnader
Neutrofiler/vitablodkroppar
–> fagocytera, men dom kan också sleppa ifrån sig massa olika giftiga ämnen.
Granulocyter
Mast celler
–> är lite speciella därför att det är dom som är med att bli aktiverade när man blir drabbad av hösnuva eller akuta allergiska reaktioner. Dom är duktiga på att frisätta histamin som påverkar oss på olika sätt.
‐ NK‐celler
–> är en sorts diploida celler, dom hör till den delen av cellerna som kommer allihop från en stamcell där det finns T och B celler. Dom hör alltså til det ospecifika immunförsvaret.
vrf specificiteten betydligt större i den addaptiva immunförsvaret än den medfödda immunförsvaret ?
adaptiva immunförsvaret har möjlighet att känna igen milliontalls olika strukturer på båda celler och på andra molekyler som kan ta sig in i kroppen
Receptorer i medödda?
Toll-like
N‐formyl‐receptor
Mannose
Receptorer i adaptiva?
T-cell receptor och antikroppar
hos vår addaptiva immunförsvaret B och T‐cellerna finns det möjlighet att rekombinera eller ge upphov till mycket större diversitet i vad man kan känna igen.
så därför är det väldigt mycket effektivt och selektivt i vad T‐och B celler kan känna igen gennom T‐celler receptorer eller antikroppar som B‐celler producerar.
Receptorer medfödda på cellytan?
TOLL lika receptor ( TLR)
Receptorer medfödda inne i cellen?
NOD-like ( NLR)
vilken receptor finns i endosomer ?
TLR–> TOLL
Toll-like receptor funktion?
- TLR intergerar med mikrober
- Rekryterar adaptor protein
- Aktiverar transkirptions faktorer
- ökar uttryck av cytokiner,adhosiner och costimulatorer.
Vilka olika NOD finns det?
NOD 1 , 2 och NLRP3
Vad känner de olika NOD igen för molekyler?
PAMPs och DAMPs
PAMPs
(Pathogen associated molecular pattern) det vil säga et molekylärt mönster som vissa patogener har gemensamt.
DAMPs
DAMPs är någon ting som celler har förmåga att uppfatta som (danger associated molecular pattern) det vill säga en faro signal som cellen själv kan känna och reagera på.
vad utgör NLRP-3
inflammasomen
hur funkar inflammasome?
inflammsome = process akut inflamtion
- celler som har blivit aktiverade via toll‐like‐receptorer.
- börjar producera en cytokin i sin pro‐form, det vil säga ufralig och inteaktiv ,
- Aktiverng inflammasome
- i sin tur aktiverar caspase‐1 så klyvs det här proteinet pro‐IL‐1β och blir i sin aktiva form och sen kan det då slängas ut ur cellen och medverka i det som kallas akutinflammation
Det här är som ett försvar mot utifrån kommande fara, men påverkar också ibland oss negativt för att det liksom går över styr och blir för mycket. Så en sånn här inflammasom kan bli överaktiv och då kan det bidra till att man får Arteroskleros eller Gikt(autoimmunsjukdom).
epitetceller barriär, hur funkar?
Epitelcellerna är fysisk barriär helt enkelt.
epitelcellerna kan producera antibiotiska molekyler, det vil säga dom kan syntetisera anti‐mikrobiella små proteiner som dom skickar ut och kan angripa molekyler och mikrober som försöker att tränga sig in i huden.
intraepiteliala lymfocyter
–> hörer til det addaptiva immunförsvaret och som tar lite längre tid att sätta igång, men dom är i anslutning till epitelcellerna och är viktiga i försvar mot saker som önskar tränga sig in.
hur sker migration av celler när finns infektion?
- något kommer in som är okänt
- endotell celler aktiveras och ändra formen på sina yt‐molekyler. cellerna i blodomloppet bromsar in och binder till endotelcellera
- Additionsmolkeyler ,( intergriner), blir kraftigare och dom binder hårdare och till slut stannar.
- möjlighet att kunna ta sig igenom endotelcell‐lagene ut til vävnaden för att kunna göra den den behöver göra där ute. Det här är något som sker i början av det som kallas inflammation