f.1 Flashcards
Vad är immunforsvarets uppgift?
Att skydda oss mot angrepp från sjukdomsframkallande bakterier, virus, svampar och
parasiter.
Immunförsvaret delas upp i olika försvarsnivåer, vilka? Förklara kortfattat de olika nivåer.
- Första försvarsnivå / icke specifik
Hudens barriärmekanismen, Slemhinnor barriärmekanism och Kemiska ämnen. - Andra försvarsnivå / icke specifik
Vita blodkroppar och Inflammationsreaktion - Tredje försvarsnivå / specifik
B‐lymfocyter och T‐lymfocyter
( Medfödda) Det ospecifika immunförsvaret, resposn tid? Känner igen hur mng mikrober, vilka barrirärer?
Aktiveras mycket snabbt som svar på en infektion (inom timmar)
Känner endast igen ett begränsat antal mikrober
Utgörs bl.a. av fysiska och kemiska barriärer, såsom hud, pH, lysozymer, slemhinnor i luftvägar och magtarmkanalen, flimmerhår mm.
Tid efter infektion?
första 12H –> så är det bara det ospecificka immunförsvaret . epitelllagarna, celler med möjlighet till fagocytos, NK-celler.vi komplement proteiner.
dag1 och dag 5 –> igångsättning av det adaptiva immunförsvaret. få skydd fråb B-lymphocytarna som producerar antikroppar eller T-lymphocyterna som producerar Effektor T-celler. Så det tar 5-7 dagar innan det är aktivt och fungerar som det skall.
Celltyper i ospecifika immunsystemet?
Medfödda
‐Monocyter
–> bra fagocytera,
Monocyter= i blod makrofager = ut vävnader
Neutrofiler/vitablodkroppar
–> fagocytera, men dom kan också sleppa ifrån sig massa olika giftiga ämnen.
Granulocyter
Mast celler
–> är lite speciella därför att det är dom som är med att bli aktiverade när man blir drabbad av hösnuva eller akuta allergiska reaktioner. Dom är duktiga på att frisätta histamin som påverkar oss på olika sätt.
‐ NK‐celler
–> är en sorts diploida celler, dom hör till den delen av cellerna som kommer allihop från en stamcell där det finns T och B celler. Dom hör alltså til det ospecifika immunförsvaret.
vrf specificiteten betydligt större i den addaptiva immunförsvaret än den medfödda immunförsvaret ?
adaptiva immunförsvaret har möjlighet att känna igen milliontalls olika strukturer på båda celler och på andra molekyler som kan ta sig in i kroppen
Receptorer i medödda?
Toll-like
N‐formyl‐receptor
Mannose
Receptorer i adaptiva?
T-cell receptor och antikroppar
hos vår addaptiva immunförsvaret B och T‐cellerna finns det möjlighet att rekombinera eller ge upphov till mycket större diversitet i vad man kan känna igen.
så därför är det väldigt mycket effektivt och selektivt i vad T‐och B celler kan känna igen gennom T‐celler receptorer eller antikroppar som B‐celler producerar.
Receptorer medfödda på cellytan?
TOLL lika receptor ( TLR)
Receptorer medfödda inne i cellen?
NOD-like ( NLR)
vilken receptor finns i endosomer ?
TLR–> TOLL
Toll-like receptor funktion?
- TLR intergerar med mikrober
- Rekryterar adaptor protein
- Aktiverar transkirptions faktorer
- ökar uttryck av cytokiner,adhosiner och costimulatorer.
Vilka olika NOD finns det?
NOD 1 , 2 och NLRP3
Vad känner de olika NOD igen för molekyler?
PAMPs och DAMPs
PAMPs
(Pathogen associated molecular pattern) det vil säga et molekylärt mönster som vissa patogener har gemensamt.
DAMPs
DAMPs är någon ting som celler har förmåga att uppfatta som (danger associated molecular pattern) det vill säga en faro signal som cellen själv kan känna och reagera på.
vad utgör NLRP-3
inflammasomen
hur funkar inflammasome?
inflammsome = process akut inflamtion
- celler som har blivit aktiverade via toll‐like‐receptorer.
- börjar producera en cytokin i sin pro‐form, det vil säga ufralig och inteaktiv ,
- Aktiverng inflammasome
- i sin tur aktiverar caspase‐1 så klyvs det här proteinet pro‐IL‐1β och blir i sin aktiva form och sen kan det då slängas ut ur cellen och medverka i det som kallas akutinflammation
Det här är som ett försvar mot utifrån kommande fara, men påverkar också ibland oss negativt för att det liksom går över styr och blir för mycket. Så en sånn här inflammasom kan bli överaktiv och då kan det bidra till att man får Arteroskleros eller Gikt(autoimmunsjukdom).
epitetceller barriär, hur funkar?
Epitelcellerna är fysisk barriär helt enkelt.
epitelcellerna kan producera antibiotiska molekyler, det vil säga dom kan syntetisera anti‐mikrobiella små proteiner som dom skickar ut och kan angripa molekyler och mikrober som försöker att tränga sig in i huden.
intraepiteliala lymfocyter
–> hörer til det addaptiva immunförsvaret och som tar lite längre tid att sätta igång, men dom är i anslutning till epitelcellerna och är viktiga i försvar mot saker som önskar tränga sig in.
hur sker migration av celler när finns infektion?
- något kommer in som är okänt
- endotell celler aktiveras och ändra formen på sina yt‐molekyler. cellerna i blodomloppet bromsar in och binder till endotelcellera
- Additionsmolkeyler ,( intergriner), blir kraftigare och dom binder hårdare och till slut stannar.
- möjlighet att kunna ta sig igenom endotelcell‐lagene ut til vävnaden för att kunna göra den den behöver göra där ute. Det här är något som sker i början av det som kallas inflammation
Aktivering av NK-celler? medför vad för makrofager?
Dom här NK‐cellerna blir stimulerade av aktiverade monocyter efter fagocytos.
IL‐12.aktiverar NK‐cellerna .
När NK‐cellen börjar släppa från sig en molekyl som heter (interfron‐gamma) IFN‐γ, i sin tur påverkar makrofag-cellen att bli extra bra på att döda det som den har tagit upp.
Inhiberande receptorer för NK
binder till normala friska celler genom att binda in till MHC klass I molekylen som finns på alla humana celler med cellkärna. NK cellen aktiveras INTE OM KÄNNER IGEN MHC KLASS1
NK träffar MHC klass1
Och när NK cellen känner igen molekylen MHC klass I då aktiveras den inte
Hur känner NK igen virus?
Men många virus som smittar våra celler ser till att MHC klass I molekylen som normalt finns på alla våra celler slutar att uttryckas. Detta leder till att NK‐cellen binder till den aktiverande receptorn och börjar döda ut infekterande cellen via apoptos.
Kan adaptiva utveckla minne?
et adaptiva immunförsvaret har förmågan å utveckla minne, och det är det som gör att det här med vaccination fungerar som det gör. Har man en gång reagerat eller träffat på någonting så har vi klar minnes‐funktion på olika sätt i det här adaptiva immunförsvaret.
Thymus
någonting som sitter bakom bröstbenet
Det finns tre olika sorter T‐lymfocyter med olika funktioner:
- T‐hjälpar celler: CD4+
- -> Inflammation och cytokinproduktion - Cytotoxiska T celler: CD8+
- -> Avdödning av målceller - Regulatoriska T-celler :
- -> Suppressor/inhiberande celler
Antikroppar
en sorts protein som B‐lymfocyterna producerar.
Det adaptiva immuförsvaret brukar man i sin tur dela in i två olika delar?
Humorala immunförsvaret:
–> det lösliga eller det som finns i cirkulationssystemet och som inte är beroende av specifika celler
Cell-medierade immunförsvaret:
–> beror väldigt mycket på T‐celler (hjälpat T‐celler och cytotoxiska T‐celler).
Hur funkar Humorala immunförsvaret?
- extracellulär mikrob
- B-lymfocyt –> lär känna mikroben
- antikroppar –> produceras
- blockerar infektion och dödar extracellulär mikrober.
Hur funkar Cell-medierade immunförsvaret? 2 delar
Intracellulär mikrober
- Fagocytera mikrober i makrofager. NK ej lyckats aktiver att de käkas upp.
- få hjälp av CD4+ Hjälpar T-celler
- Aktiverar makrofager till döda mikrober
- Intecellulär mikrober replikera inne i infektrade cellen ex virus.
- Cytotoxics T-lymfocyt CD8+
- Döda infekterad cell, apoptos.
clonal expansion?
Mekanism i immunförsvaret som gör att vi kan få väldigt stort antal av just den typen av lymfocyter som behövs i ett särskilt tillfälle.
Diversiteten
gör at vi kan få en enorm mängd variation i svaren i antigen som vi kan känna igen.
Specificiteten i det adaptiva immunförsvaret
känna igen och skilja på dels många typer antigen.
Immunogenicitet
förmåga hos ett ämne att framkalla ett immunsvar
Antigenicitet
möjlighet för ett ämne att binda till antikroppar eller celler i immunsystemet
selektion kloner?
- en föregångare till en lymfocyt
- blir lymfocyterna mogna och blir färdiga i thymus.
- blir lymfocyterna utsatta för någon ting / träffar på sin antigen. Antigen är det Antigen X eller Antigen Y.
- får många celler av samma klon
- klonerna kan bli ytterligare aktiverade så kan dom också differentiera och bli plasmaceller som producerar antikroppar
Dom antikropparna som produceras i steg 4 är klon‐specifika. en känner igen X och andra Y
selektion kloner?
- en föregångare till en lymfocyt
- blir lymfocyterna mogna och blir färdiga i thymus.
- blir lymfocyterna utsatta för någon ting / träffar på sin antigen. Antigen är det Antigen X eller Antigen Y. Interaktionen mellan antigenen och lymforcyten i steg 3 gör att cellen i fråga börjar dela sig och blir väldigt många.
- får många celler av samma klon
- klonerna kan bli ytterligare aktiverade så kan dom också differentiera och bli plasmaceller som producerar antikroppar
Dom antikropparna som produceras i steg 4 är klon‐specifika. en känner igen X och andra Y
Primära och sekundära immunsvar?
primära
- När Naiva B‐celler får känna igen Anti‐x i första steg så föröka dem sig.
- Anti‐x är bekämpad så finns det kvar minnes‐celler
sekundär
1. Nästa steg träffar på båda Anti‐x och Anti Y så förökar sig och det blir lika många av dom och gör lika kraftigt som anti‐x B‐cellen gjorde från början.
- det är andra gången som antigen‐X exponeras så eftersom vi har minnes B‐celler så får vi en mycket kraftigare immunförsvar och vi får massor med aktiverade B‐celler som i sin tur slänger ur sig ännu mycket mer antikroppar
skillnaden på det primära antikroppssvaret och det sekundära antikroppssvaret som är kraftigare och mycket mer effektiv
Naiv‐cell ?
är en mogen cell, den är färdig utvecklad, men den har inte träffat på sin antigen än utan den är på gång.
Alltså den finns där, men är inte aktiv eftersom den inte har träffat på någonting än.
antigen presenterande celler.
vitkig för medfödd eller adaptiv?
Utgörs av vilka celler?
Uppgift?
väldigt viktiga för det adaptiva immunförsvaret.
Antigen presenterande celler utgörs av dels dendritiska celler och dels monocyter/makrofager. Deras uppgift är att samla in antigen och presentera det för lymfocyterna
Första gången känner T-cell ej igen antigen, hur gör den då?
den behöver hjälp av antigen presenterande
celler
Andra gången T-cell träffar på något?
den har blivit aktiverad då har T‐lymfocyten blivit en effektor cell
kan den själv reagera när den träffar på någonting
Effektor cellerna
är då T‐lymfocyter,
och
B‐lymfocyter som producerar antikroppar, makrofager, granulocyter.
Vad behöver Hjälpar t-cell för bli aktiverad och vad blir funktionen efter det?
Hjälpar T‐ lymphocyten behöver hjälp att bli aktiverad av en antigen precenterande cell.
effektor‐funktion att den slänger ur sig cytokiner som i sin tur aktiverar makrofager som kan hjälpa till vid inflamation och kan aktivera andra B och T ‐lymfocyter.
Kan aktiverade cytotoxiska T‐celler ( CD8+) döda direkt virus ifekterade celler
ja
B‐lymfocyters liv
- först en naiv‐Bcell som kan känna igen ett antigen,
- sen blir den många av B‐lymfocyterna
- dom profilerar, den blir diffrensierad
- kan bli en plasma cell eller så kan den bli en minnes‐cell.
våra B‐och T‐ lymfocyter cirkulerar hela tiden här i…?
Perifera lymfoid organ
Var i kroppen har vi lymfoid vävnad?
Finns i tjocka lårben eller i hoftkammarna.
Lymfnoden är det stället där det finns massor med lymfocyter, vad händer här?
platsen där dom träffar på sitt antigen
lymfsystemet besår av ?
lymfsystemet-halsen,armveck
mjälten-närheten av lever.
thymus -uppe bakom bröstbenet
Det finns olika faser i det adaptiva immunförsvaret?
- Naiva cellerna som inte har träffat på sina antigen
- träffar på ANTIGEN, själv som en B‐ cell eller med hjälp av en antigen‐presenterade‐cell
- får vi en clonal‐expansion som drar i gång immunförsvaret så att vi får en aktiveringsfas.
- en effektor T‐lymfocyt eller så är det en B‐lymfocyt som skal aktiveras och kunna ge från sig antikroppar
- elimineringsfas av immunförsvaret dvs. någonstans 8‐10 dager efter att vi har känd igen och fått signal på antigenen så har vi förhoppningsvis bekämpat där här.
- gå til homeostas dvs. antigensvaret skall lägga sig igen.
- celler som har förkats mycket behövs ej mer dödas med apotos.
- Men däremot så har vi överlevande minnes B‐celler och minnes T‐celler som finns kvar.
