Donation

Question 1

Hur många organ kan en avliden donator donera?

Answer 1

upp till 8 st - hjärta, två lungor, lever, bukspottkörtel, tarm och två njurar samt vävnader.

Question 2

och en levande donator?

Answer 2

njurar
del av lever
uterus

Question 3

Har vi tillräckligt med organ för organtransplantation?

Answer 3

nej, folk avlider i väntan på organ –> listan har också ökat de senaste åren

Question 4

vad säger socialstyrelsen om ansvaret för att främja donation?

Answer 4

att det är vårdgivarens ansvar –> donationsverksamhet ska ha ledningssystem med rutiner och processer för hög kvalitet

den ska vara organiserad och strukturerad

finns även EU-direktiv för främjande av donation

Question 5

Hur regleras donation?

Answer 5

i lag om kriterier förr bestämmande av människans död samt lagen om transplantation mm

Question 6

Vilka transplantationsenheter har vi i Sverige?

Answer 6

Innebär alltså upptagningsområden

1. region Sahlgrenska, västra och norra
   - hit tillhör region Östergötland
2. region OFO; Mellansverige
3. södra regionen

Question 7

hur många sjukhus i sverige genomför organtransplantationer?

Answer 7

Uppsala - njure, bukspottkörtel

Huddinge - lever, njure, bukspottskörtel

Göteborg - hjärta, lunga, lever, njure, bukspottkörtel, tarm

Skåne Lund och Malmö - hjärta, lunga, njure, bukspottkörtel

Question 8

diskrepans mellan positiva till donation och de som är registrerade?

Answer 8

85% positiva, endast 15% registrerade

Question 9

DBD vs DCD?

Answer 9

DBD- donation då döden inträffar efter primär hjärnskada

DCD- donation då döden inträffar till följd av cirkulationsstillestånd

Question 10

Brytpunktsbeslut?

Answer 10

vid både DBD och DCD så blir donation först aktuellt när man tagit ett oberoende brytpunktsbeslut och haft brytpunktssamtal

= ställningstagande till att inte inleda eller fortsätta livsuppehållande behandling

detta måste dokumenteras i journalen med tidpunkt, grund och vilka som deltog i beslutet

därefter har man ett brytpunktssamtal med anhöriga/närstående

om det är aktuellt med donation fortsätter de pågående intensivvårdsinsatserna som organbevarande behandling - ofta fortsatt respiratorbehandling och infusion av vasoaktiva läkemedel

Question 11

Vad ska man tänka på vid donationssamtal?

Answer 11

Under tiden som organbevarande behandling pågår utreds donationsfrågan tillsammans med de närstående. Hänsyn måste tas till de närståendes sorge- och chockfas och de måste helt tagit till sig och accepterat brytpunktsbeslutet innan det är lämpligt att ta upp frågan om organdonation.

Precis som vid brytpunktssamtalet bör man samtala i ett avskilt rum. Sitt ner och låt någon annan ta hand om joursökaren om samtalet måste tas jourtid. Det är lämpligt att såväl läkare, sjuksköterska som undersköterska medverkar i samtalet. Ibland kan det vara bra att ha gjort en kontroll i donationsregistret innan man går in i samtalet.

Question 12

Donationsregistret?

Answer 12

får kontrolleras efter dokumenterat brytpunktsbeslut

innehåller uppgifter om svenska medborgares inställning till donation av organ och vävnader - finns just nu 1,7 miljoner svenskar registrerade

Question 13

Patientens vilja?

Answer 13

följa i första hand patientens kända vilja om den finns registrerad eller dokumenterad eller uttalad på annat sätt

om den inte är känd får närstående tolka viljan - d måste vara överens om en positiv vilja för att donation ska kunna genomföras –> viktigt att efterhöra vad de grundar tolkningen på och att de till fullo förstått vad en organdonation innebär och att det kan rädda andra människors liv

om den inte är känd och inte kan tolkas så kan donation ändå genomföras då man i Sverige förmodas ha en positiv donationsvilja, s k förmodat samtycke. Detta förutsatt att det inte finns andra omständigheter som talar emot donation. De närstående har inte rätt att lägga veto baserat på deras egna åsikter om organdonation.

Question 14

vad händer efter utredd positiv donationsvilja?

Answer 14

”Journalhandling för donationsingrepp på avliden donator” fyllas i. När donationsviljan är klarlagd, som känd positiv, tolkad positiv eller förmodad positiv kan utredningen av de medicinska förutsättningarna göras till fullo.

Question 15

Om det framkommer negativ donationsvilja?

Answer 15

Om det framkommer negativ donationsvilja ska den organbevarande behandlingen avbrytas.

Question 16

Andra medicinska ändamål?

Answer 16

Angående frågan om ”Annat medicinskt ändamål” som finns på blanketten ”Journalhandling för donationsingrepp på avliden donator” så ska den inte förväxlas med helkroppsdonation till medicinska högskolor som regleras i Obduktionslagen.

”Annat medicinskt ändamål” avser vävnadsprover till forskning som är godkänd av en etiknämnd. Det är bra att fråga koordinatorn vilka forskningsprojekt som kan vara aktuella för patienten innan frågan tas upp med de närstående.

Question 17

Vem är närstående?

Answer 17

Ofta uppstår frågan om vilka som egentligen är närstående? Enligt Socialstyrelsens termbank är närstående en person som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Det behöver alltså inte vara en släkting.

Question 18

Transplantationskoordinator?

Answer 18

Koordinerar donationsprocessen efter brytpunktssamtal –> hjälper med register, samtalar med IVA, planerar utredning och medicinska förutsättningar för donation

Täta uppdateringar med koordinatorn om patientens medicinska status och labbsvar är viktigt för korrekt bedömning av vilka organ som kan omhändertas för transplantation.

Question 19

När ska polis kontaktas?

Answer 19

Vid polisiära dödsfall eller förestående dödsfall ska polis kontaktas inför en eventuell organdonation.

Det är polisen som avgör om patienten ska genomgå rättsmedicinsk obduktion och om donation ändå får genomföras. En organdonation får aldrig äventyra resultatet av en rättsmedicinsk undersökning.

Question 20

Medicinska förutsättningar för donation?

Answer 20

Intensivvården ansvarar för utredningen och att ev kontraindikationer upptäckts

Utöver noggrann journalgenomgång och kroppsbesiktning tas prover för serologi och vävnadstypning. Röntgenundersökningar och övriga undersökningar som ordineras av transplantationskirurgen genomförs. Man tar också fördjupad anamnes från de närstående (SOSFS 2012:15). Om information behöver inhämtas från annan vårdgivare gäller inte sekretess för sådana uppgifter.

Vid utredning ifylls blanketten Donatorskaraktärisering/medicinsk utredning enligt SOSFS 2012:14.

Question 21

När får man inte utreda medicinska förutsättningar?

Answer 21

1. om de leder till mer än ringa smärta eller skada
2. hindrar insatser för patientens skull, dvs palliation

Question 22

Vem beslutar om patienten är medicinskt lämplig?

Answer 22

transplantationskirurgen - vävnadsdonation kan dock fortfarande vara aktuellt

Intensivvården ska inte ta på sig ansvaret att avgöra om en donator är medicinskt lämplig utan alltid rådgöra med en transplantationskoordinator. Ytterst är det transplantationskirurgen som beslutar om organen kan transplanteras.

Question 23

Absolut kontraindikation för donation?

Answer 23

malignitet med risk för spridning

Question 24

Mer information till närstående?

Answer 24

förutom: utredning av donationsvilja och fördjupad anamnes vid utredning av medicinska förutsättningar behöver man också prata om:
- donationsprocessen och hur den går till - tid, avsked på IVA, återbesök, efter operationen osv

• att en uttagsoperation utförs som ett vanligt kirurgiskt ingrepp, med största respekt för den avlidne
• om pat förmodas utveckla hjärnstamsinklämning DBD, diskuteras tidsförloppet för detta.
• Om patienten inte utvecklar DBD, men förväntas avlida inom en kort tidsrymd efter att livsuppehållande behandling avvecklats, kan donation efter cirkulationsstillestånd (DCD) bli aktuell. Inför en sådan process behöver närstående mycket utförlig information bland annat om att patienten efter dödförklaring skyndsamt måste föras till operationsavdelningen om donation ska vara möjligt.
• informera om spinala reflexen, ffa vid DBD men även vid DCD

Question 25

spinala reflexen?

Answer 25

Spontana rörelser och reflexer kan ske efter döden hos hjärndöda patienter -> kommer från ryggmärgsneuron = anses vara spinala reflexer

ex:
- plantarflexion
- böjningsreflexer

För patienter som dödförklaras med direkta kriterier (DBD donatorer) kan den upphävda cerebrala hämningen ge lättutlösta spinala reflexer och också helt spontana rörelser. Förekomsten av spinala reflexer varierar i studier mellan 13 – 80 % av patienterna.

För patienter som dödförklaras med indirekta kriterier (DCD donatorer) kan spinala reflexer också uppstå under döendeprocessen p g a spinal ischemi.

Question 26

Vad händer med kroppen efter DBD?

Answer 26

Vid hjärnstamsinklämningen uppstår en autonom storm med en massiv frisättning av katekolaminer vilket kan orsaka blodtrycksstegring, arytmier och lungödem.

Vid efterföljande utveckling av total hjärninfarkt upphör i regel temperaturreglering, ADH-produktion och kärltonus vilket medför hypotermi, polyuri (diabetes insipidus) och vasodilatation med åtföljande hypotension.

Question 27

Organbevarande behandling eller medicinska insatser efter döden?

Answer 27

benämning av intensivvårdsinsatserna Innan och efter döden inträffat

Question 28

Organbevarande behandling - när får den ges?

Answer 28

Organbevarande behandling får ges under förutsättning att den:

1. Inte kan anstå till efter döden
2. Inte leder till mer än ringa smärta eller skada
3. Inte hindrar insatser för patientens skull, d v s palliation

under max 72 h från brytpunktsbslut om inte särskilda skäl föreligger

Question 29

hur länge får medicinska insatser efter döden pågå?

Answer 29

24 h från dödförklaringen, om det inte finns synnerliga skäl

ex om ett kortare överskridande av 24 timmar gör det möjligt att rädda ett människoliv.

Question 30

Mål med behandlingen?

Answer 30

Oförändrad eller utökad monitorering beroende på behov

Normalvärden och normovolemi eftersträvas

Efter odling av blod, urin och svalg ges bredspektrumantibiotika

Question 31

Särskilda insatser för DBD patienter?

Answer 31

För DBD patienter behövs särskilda insatser:

1. Rekryteringar efter apnétesten
2. Hormonterapi med metylprednisolon 15 mg/kg (max 1 g) vid inklämningen
3. Vid diabetes insipidus med polyuri (ca > 4 ml/kg/tim i > 2 timmar) ges små doser minirin (0,25 - 0,5 µg). Om man förbisett polyurin så att hypovolemi och hypernatremi hunnit utvecklas ges kranvatten i sonden samt 5 % slät glukos i.v. Ofta behövs i dessa fall också kaliuminfusion.
4. Ofta behov av värmetäcke

Question 32

Vilka tar beslut om donationsingrepp?

Answer 32

av läkare på intensivvården när patienten är:
1. Dödförklarad

2. Donationsviljan är positiv
3. Utredningen av de medicinska förutsättningarna visat att det finns organ som kan transplanteras
4. Polisen i förekommande fall godkänner donationen

Question 33

uppföljning och åb?

Answer 33

Donationsansvarig läkare och sjuksköterska får alltid besked från transplantationskoordinatorn om resultatet av en organdonation.

Närstående bör informeras via ett återbesök, fysiskt eller per telefon. Erfarenheter talar för att dessa samtal är av värde för det fortsatta sorgearbetet.

Question 34

Vilken är den vanligaste vävnaden som transplanteras?

Answer 34

hornhinnor, sedan hjärtklaffar, sclera och senor

Question 35

Vilka är aktuella för vävnadsdonation?

Answer 35

Vävnadsdonation kan därutöver vara möjlig för alla avlidna inte bara de som avlider på intensivvården.

Utredningen av donationsviljan samt de medicinska förutsättningarna sköts då oftast av en vävnadsutredare.

Provtagning för serologi behöver ske inom 24 timmar från dödförklaringen medan uttaget av vävnad kan dröja 48 timmar.