Donation Flashcards
Hur många organ kan en avliden donator donera?
upp till 8 st - hjärta, två lungor, lever, bukspottkörtel, tarm och två njurar samt vävnader.
och en levande donator?
njurar
del av lever
uterus
Har vi tillräckligt med organ för organtransplantation?
nej, folk avlider i väntan på organ –> listan har också ökat de senaste åren
vad säger socialstyrelsen om ansvaret för att främja donation?
att det är vårdgivarens ansvar –> donationsverksamhet ska ha ledningssystem med rutiner och processer för hög kvalitet
den ska vara organiserad och strukturerad
finns även EU-direktiv för främjande av donation
Hur regleras donation?
i lag om kriterier förr bestämmande av människans död samt lagen om transplantation mm
Vilka transplantationsenheter har vi i Sverige?
Innebär alltså upptagningsområden
- region Sahlgrenska, västra och norra
- hit tillhör region Östergötland - region OFO; Mellansverige
- södra regionen
hur många sjukhus i sverige genomför organtransplantationer?
Uppsala - njure, bukspottkörtel
Huddinge - lever, njure, bukspottskörtel
Göteborg - hjärta, lunga, lever, njure, bukspottkörtel, tarm
Skåne Lund och Malmö - hjärta, lunga, njure, bukspottkörtel
diskrepans mellan positiva till donation och de som är registrerade?
85% positiva, endast 15% registrerade
DBD vs DCD?
DBD- donation då döden inträffar efter primär hjärnskada
DCD- donation då döden inträffar till följd av cirkulationsstillestånd
Brytpunktsbeslut?
vid både DBD och DCD så blir donation först aktuellt när man tagit ett oberoende brytpunktsbeslut och haft brytpunktssamtal
= ställningstagande till att inte inleda eller fortsätta livsuppehållande behandling
detta måste dokumenteras i journalen med tidpunkt, grund och vilka som deltog i beslutet
därefter har man ett brytpunktssamtal med anhöriga/närstående
om det är aktuellt med donation fortsätter de pågående intensivvårdsinsatserna som organbevarande behandling - ofta fortsatt respiratorbehandling och infusion av vasoaktiva läkemedel
Vad ska man tänka på vid donationssamtal?
Under tiden som organbevarande behandling pågår utreds donationsfrågan tillsammans med de närstående. Hänsyn måste tas till de närståendes sorge- och chockfas och de måste helt tagit till sig och accepterat brytpunktsbeslutet innan det är lämpligt att ta upp frågan om organdonation.
Precis som vid brytpunktssamtalet bör man samtala i ett avskilt rum. Sitt ner och låt någon annan ta hand om joursökaren om samtalet måste tas jourtid. Det är lämpligt att såväl läkare, sjuksköterska som undersköterska medverkar i samtalet. Ibland kan det vara bra att ha gjort en kontroll i donationsregistret innan man går in i samtalet.
Donationsregistret?
får kontrolleras efter dokumenterat brytpunktsbeslut
innehåller uppgifter om svenska medborgares inställning till donation av organ och vävnader - finns just nu 1,7 miljoner svenskar registrerade
Patientens vilja?
följa i första hand patientens kända vilja om den finns registrerad eller dokumenterad eller uttalad på annat sätt
om den inte är känd får närstående tolka viljan - d måste vara överens om en positiv vilja för att donation ska kunna genomföras –> viktigt att efterhöra vad de grundar tolkningen på och att de till fullo förstått vad en organdonation innebär och att det kan rädda andra människors liv
om den inte är känd och inte kan tolkas så kan donation ändå genomföras då man i Sverige förmodas ha en positiv donationsvilja, s k förmodat samtycke. Detta förutsatt att det inte finns andra omständigheter som talar emot donation. De närstående har inte rätt att lägga veto baserat på deras egna åsikter om organdonation.
vad händer efter utredd positiv donationsvilja?
”Journalhandling för donationsingrepp på avliden donator” fyllas i. När donationsviljan är klarlagd, som känd positiv, tolkad positiv eller förmodad positiv kan utredningen av de medicinska förutsättningarna göras till fullo.
Om det framkommer negativ donationsvilja?
Om det framkommer negativ donationsvilja ska den organbevarande behandlingen avbrytas.
Andra medicinska ändamål?
Angående frågan om ”Annat medicinskt ändamål” som finns på blanketten ”Journalhandling för donationsingrepp på avliden donator” så ska den inte förväxlas med helkroppsdonation till medicinska högskolor som regleras i Obduktionslagen.
”Annat medicinskt ändamål” avser vävnadsprover till forskning som är godkänd av en etiknämnd. Det är bra att fråga koordinatorn vilka forskningsprojekt som kan vara aktuella för patienten innan frågan tas upp med de närstående.
Vem är närstående?
Ofta uppstår frågan om vilka som egentligen är närstående? Enligt Socialstyrelsens termbank är närstående en person som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Det behöver alltså inte vara en släkting.
Transplantationskoordinator?
Koordinerar donationsprocessen efter brytpunktssamtal –> hjälper med register, samtalar med IVA, planerar utredning och medicinska förutsättningar för donation
Täta uppdateringar med koordinatorn om patientens medicinska status och labbsvar är viktigt för korrekt bedömning av vilka organ som kan omhändertas för transplantation.
När ska polis kontaktas?
Vid polisiära dödsfall eller förestående dödsfall ska polis kontaktas inför en eventuell organdonation.
Det är polisen som avgör om patienten ska genomgå rättsmedicinsk obduktion och om donation ändå får genomföras. En organdonation får aldrig äventyra resultatet av en rättsmedicinsk undersökning.
Medicinska förutsättningar för donation?
Intensivvården ansvarar för utredningen och att ev kontraindikationer upptäckts
Utöver noggrann journalgenomgång och kroppsbesiktning tas prover för serologi och vävnadstypning. Röntgenundersökningar och övriga undersökningar som ordineras av transplantationskirurgen genomförs. Man tar också fördjupad anamnes från de närstående (SOSFS 2012:15). Om information behöver inhämtas från annan vårdgivare gäller inte sekretess för sådana uppgifter.
Vid utredning ifylls blanketten Donatorskaraktärisering/medicinsk utredning enligt SOSFS 2012:14.
När får man inte utreda medicinska förutsättningar?
- om de leder till mer än ringa smärta eller skada
- hindrar insatser för patientens skull, dvs palliation
Vem beslutar om patienten är medicinskt lämplig?
transplantationskirurgen - vävnadsdonation kan dock fortfarande vara aktuellt
Intensivvården ska inte ta på sig ansvaret att avgöra om en donator är medicinskt lämplig utan alltid rådgöra med en transplantationskoordinator. Ytterst är det transplantationskirurgen som beslutar om organen kan transplanteras.
Absolut kontraindikation för donation?
malignitet med risk för spridning
Mer information till närstående?
förutom: utredning av donationsvilja och fördjupad anamnes vid utredning av medicinska förutsättningar behöver man också prata om:
- donationsprocessen och hur den går till - tid, avsked på IVA, återbesök, efter operationen osv
- att en uttagsoperation utförs som ett vanligt kirurgiskt ingrepp, med största respekt för den avlidne
- om pat förmodas utveckla hjärnstamsinklämning DBD, diskuteras tidsförloppet för detta.
- Om patienten inte utvecklar DBD, men förväntas avlida inom en kort tidsrymd efter att livsuppehållande behandling avvecklats, kan donation efter cirkulationsstillestånd (DCD) bli aktuell. Inför en sådan process behöver närstående mycket utförlig information bland annat om att patienten efter dödförklaring skyndsamt måste föras till operationsavdelningen om donation ska vara möjligt.
- informera om spinala reflexen, ffa vid DBD men även vid DCD
