DJUP VENTROMBOS - DVT

Question 1

Vad kan orsaka djup ventrombos?

Answer 1

DVT kan orsakas av flera faktorer:

• Nedsatt blodflöde
• Kärlendotelskada
• Obalans i den koagulatoriska- och fibrinolytiska aktiviteten

Question 2

Vad innebär det att djup ventrombos kan orsakas av nedsatt blodflöde?

Answer 2

Venösa tromboser utvecklas ofta i blodkärl som är utsatta för tryck, stas eller långsamt flöde eller om virvelbildningar bildas i kärlbifurkationer (kärl som kan dela sig). Kan orsakas av:

• Sängläge eller långvarigt stillasittande
• Övervikt
• Graviditet
• Nefrotiskt syndrom

Question 3

Vad innebär det att DVT kan orsakas av kärlendotelskada?

Answer 3

I ett blodkärl med en skadad eller förändrad kärlvägg kan koagulation starta spontant.

Question 4

Vad innebär det att DVT kan orsakas av obalans mellan koagulation och fibrinolys?

Answer 4

I samband med koagulation kan rubbning mellan koagulation och fibrinolys inträffa, vilket kan orsaka kraftig aktivering av koagulationsfaktorer som orsakar ökad trombosuppkomst, trombofili.

Detta kan ske efter operation, vid ökat antal trombocyter, vid hjärtinfarkt, infektion eller ökad halt av serumlipider.

Question 5

Ge exempel på symtom vid djup ventrombos

Answer 5

De vanligaste symtomen är:

• Vadsmärta
• Svullnad
• Värme
• Rodnad
• Ökad venteckning i huden

Vid liten trombos behöver inte symtom uppträda.
Kortvarig feber i samband med inflammation i trombosområdet.

Question 6

Hur diagnostiserar man djup ventrombos?

Answer 6

Anamnesen är viktig!

1. Trombos i släkten? P-piller? Graviditet? Operation? Infektion?
2. Rökning? Blod per rektum? Blod från underlivet? Mammografi genomförd?
3. PSA-prov (blodprov i samband med undersökning av prostata)
4. Ultraljudsundersökning - av aktuella kärlsträngar
5. Flebografi - röntgenundersökning av vener. Diagnos av venös trombos.

Question 7

Behandling av djup ventrombos ges främst för att…?

Answer 7

Förhindra lungemboli, begränsa tillväxt av trombos, lindra symtom.

Question 8

Vad är det för medicinsk behandling vid djup ventrombos?

Answer 8

Den medicinska behandlingen består främst av:

1. Heparinoider - Lågmolekylärt LMH, har ingen trombosupplösande effekt, används i första hand för behandling av tromboser för att förebygga påbyggnad av trombosen.
2. Selektiva faktor -Xa-hämmare - liknande effekt som LMH men har visat sig vara effektivare när det gäller profylax mot nya tromboser.
3. Warfarin (Waran) p.o. antivitamin K-preparat (AVK) - Hämmar leverns syntes av koagulationsfaktorer som är vitamin K-beroende. Vid trombos ges warfarin främst som profylax mot uppkomst av lungemboli och ny trombosbildning. Warfarinvärdet styrs genom kontroller av PK/INR-värdet.
4. Trombinhämmare - ett alternativ till warfarin.

Question 9

Vad finns det för omvårdnadsåtgärder vid DVT?

Answer 9

Mobilisering - bör starta så tidigt som möjligt. (eventuella smärtor kan möjligen försvåra detta). Smärtlindring kan behövas. Kompressionsbehandling av underbenet anläggs under dagtid. Under natten och vid vila placeras benet i högläge så att det venösa avflödet underlättas och svullnaden minskar. Detta motverkar trombos.

Symtomatisk behandling - lindrar vadsmärtor, minskar svullnaden och förbättrar benets venösa avflöde.

Fysisk aktivitet - motverkar trombos. Stimulerar både kroppens egen fibrinolytiska kapacitet samt ökar tendensen till ollateralcirkulation (näraliggande mindre blodkärl ökar sitt blodflöde för att kompensera det avstängda kärlets funktion). Patienten bör därför mobiliseras redan under första dygnet. Patienten bör också undvika långvarigt stillastående samt tunga lyft eftersom detta kan inverka negativt på de nedre extremiteternas venösa avflöde. Vid stillasittande arbete, under resor och liknande bör man försöka röra på benen, omväxlande spänna och slappna av vadmusklerna samt helst resa på sig och gå en stund.

Vadmuskelkontraktioner - Aktiviteter kan utföras även vid sängläge som att sängcykla, trampa med fötterna, omväxlande spänna och slappna av vadmusklerna. Patienten bör inte “hänga över sängkanten” med benen. Personer som själva inte kan ändra sitt sängläge bör få hjälp med täta vändningar och lägesändringar. Vid bäddning är det viktigt att patientens ben placeras så att tryck inte uppstår. Nattetid bör benen vila i högläge.

Kompressionsbehandling - minskar ödem och stimulerar till bildning av kärlkollateraler (nya kärlförbindelser) vilket motverkar uppkomst av venösa bensår i ett senare skede. Kompressionsbehandling genomförs med stödstrumpa och ska påbörjas redan dagen efter diagnosen.

Diuretika - ges vid kraftig svullnad för att förbättra benets cirkulation.

Ökat vätskeintag - förbättrar blodcirkulationen och motverkar trombos.