Diabetes typ 2 Flashcards
Etiologi och epidemiologi
Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och utgör omkring 85-90% av alla diabetesfall.
Riskfaktorer
- Livsstilsfaktorer: Övervikt, fysisk inaktivitet, dålig kost (högt intag av socker och mättade fetter).
- Genetiska faktorer: Arv är en stark riskfaktor, och risken ökar om en förälder eller syskon har diabetes typ 2.
- Ålder: Risken ökar med åldern, särskilt efter 45 års ålder.
Patofysiologi
Insulinresistens:
Vid diabetes typ 2 finns det en insulinresistens, vilket innebär att kroppens celler (särskilt fettceller, muskelceller och leverceller) inte svarar på insulin på rätt sätt. Detta innebär att kroppen inte kan transportera glukos från blodet till cellerna effektivt.
Betacellsutmattning:
För att kompensera för insulinresistensen ökar bukspottkörteln insulinproduktionen. I början kan kroppen hantera detta, men över tid blir betacellerna i bukspottkörteln utmattade och kan inte producera tillräckligt med insulin för att hålla blodsockernivån under kontroll.
Glukoneogenes:
Livercellerna fortsätter att producera glukos (glukoneogenes), vilket också bidrar till hyperglykemi.
Metabolt syndrom:
Många individer med typ 2-diabetes har också andra komponenter av det så kallade metabola syndromet, som innefattar:
Bukfetma
Förhöjt blodtryck
Höga triglycerider och lågt HDL-kolesterol
Insulinresistens och prediabetes
Symtom
Utvecklas på månader/år
Ökad törst
Ökad mängd urin
Viktminskning
trötthet
Försämrad syn
Diagnostik
Blodsockerprov:
Fasteblodsocker (FBG): ≥7,0 mmol/L vid två olika tillfällen indikerar diabetes.
HbA1c: ≥48 mmol/mol (6,5 %) är ett diagnostiskt kriterium för diabetes.
Oral glukosbelastning (OGTT):
Mätning av blodsockernivån två timmar efter intag av en glukoslösning.
C-peptidtest:
Används för att mäta mängden insulin som produceras av kroppen. Det kan hjälpa till att bekräfta insulinresistens och betacellsfunktion.
Urinkontroll:
Test för mikroalbuminuri (protein i urinen), som kan vara ett tidigt tecken på njurskador.
Behandling
Livsstilsförändringar
Kost: En hälsosam, balanserad kost
Fysisk aktivitet: Regelbunden träning
Viktminskning: Om övervikt föreligger är viktnedgång en viktig del av behandlingen.
Farmakologisk behandling:
Metformin (den första linjens behandling): Minskar leverns glukosproduktion och förbättrar insulinkänsligheten.
SGLT-2-hämmare: Minskar glukosupptaget i njurarna och ökar utsöndringen av glukos via urinen.
GLP-1-receptoragonister: Stimulerar insulinfrisättning i närvaro av högt blodsocker och minskar aptiten.
Insulinbehandling: I senare stadier av typ 2-diabetes, när betacellerna inte längre kan producera tillräckligt med insulin, kan insulinbehandling bli nödvändigt.
Sulfonureider och meglitinider: Stimulerar bukspottkörteln att frisätta mer insulin.
Blodsockerövervakning:
Regelbunden mätning av blodsockernivåer är avgörande för att justera behandling och livsstilsfaktorer.
Komplikationer
Diabetes typ 2 kan leda till långsiktiga komplikationer om det inte kontrolleras ordentligt. Några av de mest allvarliga komplikationerna är:
Hjärt-kärlsjukdomar:
Hjärtsvikt, stroke och hjärtinfarkt: Diabetes ökar risken för ateroskleros (förtjockning och förhårdnad av blodkärlen), vilket kan leda till hjärt-kärlsjukdomar.
Njurskador (Diabetisk nefropati):
Skador på njurarna kan leda till njursvikt. Njurskador kan i sin tur öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Nervskador (Diabetisk neuropati):
Långvarigt högt blodsocker kan skada nerverna, vilket leder till smärta, domningar eller stickningar, särskilt i händer och fötter.
Ögonkomplikationer (Diabetisk retinopati):
Diabetes kan skada blodkärlen i ögonen och orsaka synproblem, vilket kan leda till blindhet om det inte behandlas.
Fotkomplikationer:
Dålig blodcirkulation och nervskador i fötterna kan göra att små sår inte läker ordentligt och kan utvecklas till allvarliga infektioner.
Sjuksköterskans roll
