Delkurs 4 Flashcards
En realists syn på orsakerna till första världskriget
Tysklands växande makt
En tilltagande tröghet i allianssystemet
Det växande järnvägsnätet i Europa
Hur har teknologins utveckling påverkat säkerheten?
Delvis för det bättre med kärnvapen då två länder med kärnvapen sällan vågar attackera varandra.
Teknik har dock minskat länders suveränitet då andra organisationer, terrorister, kan få tag i mass vapen.
Världsimperiesystem
Rom på sin tid. Summeriska riket, persiska eller kinesiska. De styrde allt med vilket de hade kommunikation med. Trodde att de styrde världen. Spanien på 1500-talet. UK på 1800-talet.
Feodalt system
mänsklig lojalitet och politiska skyldigheter bestämdes (inte)? huvudsakligen av territoriella gränser. Som medborgare hade man lojalitet till en lokal adelsman och i nästa led kanske en kung eller påven. Med alla krig som skedde byttes medborgarnas väntade skyldigheter om deras territorium gavs bort till någon annan makt efter ett nederlag.
Anarkiskt system av stater
stater som är relativt sammanhängande, men utan någon högre styrande instans över sig.
Antika Greklands statsstater. Italien på 1400-talet. Dynastiskt territorialstaten, en styrande familjs kontroll, Kina och Indien 500 f.Kr.
Vilket år skrevs den Westfaliska freden under?
1648 - etablerade den suveräna territorialstaten som dominerande politisk enhet.
Hur såg Libanon ut på 1970-talet?
Hobbs tanke kring naturtillstånd.
Hur såg Somalia ut på 1990-talet?
Hobbs tanke kring naturtillstånd.
Realism förhållande till internationell politik
Centrala problemet är krig och användandet av våld där de centrala aktörerna är stater. Utgår från anarkiskt statssystem.
Internationell politik börjar och slutar i enskilda staters interaktion.
Hobbs
Nixon, Kissinger i USA.
5
Nye
Liberalism förhållande till internationell politik
Ser ett globalt samhälle som existerar vid sidan av stater och bestämmer en viktig del av kontexts för staters handlingar.
Globala institutioner som FN mildrar den anarkiska världens bittra sidor.
Menar att realisternas konfliktfokus bortser från det faktum att det finns ett globalt samhälle och att både staters handel och medborgarnas vänskapsband är bundna mellan stater. Det finns ökad ekonomisk interdependens och ett framväxande globalt samhälle.
Montesquieu, Kant. Bentham, Mill
Woodrow Wilson
EU är liberalismens tankar i praktik
5 Nye
Hobbs citat om varför världen är i ett naturtillstånd
“Presis som ett stormigt väder inte innebär evigt regn, så innebär inte ett krigstillstånd evigt krig”
Varför har stater inte samma fokus på militär säkerhet idag?
Definitionen av säkerhet ändras i takt med att hoten förändras.
Om det största hotet inte är invasion utan IT eller en ekonomi i botten eller klimatet så är inte militären så viktig längre.
12 Nye
konstruktivister
betonar vikten av idéer och kulturer för hur den internationella politikens verklighet och diskurs ser ut.
Människor motiveras inte enbart av materiella intressen utan även av sin känsla för identitet, moral och vd deras samhälle eller kultur anser vara passande.
kritiserar neorealister och nioliberaler för att godta att stater söker gynna sina nationella intressen men att de inte tar hänsyn till hur dessa intressen formas. USA oroar sig mer för NKs enda kärnvapen än för UKs 500.
8 Nye
Det liberala perspektivets grund?
Att individer och stater är rationella och har förmåga att reglera sina relationer för att öka den gemensamma nyttan i en värld präglad av ömsesidigt beroende.
Liberalismen antar att stater är pluralistiska till sin karaktär och ser staters agerande som en följd av konkurrens mellan olika inhemska grupper.
Andra aktörer än stater är relevanta på den internationella arenan.
Demokratier mindre benägna att kriga.
Utgångspunkt i nidivers universella fri och rättigheter
(Antar att demokratier är de stater som värnar mänskliga fri och rättigheter)
68
I liberal teori är demokrati, mänskliga rättigheter, fred, frihandel, tillväxt och mellanstatligt samarbete både mål och medel
69
Liberaler ser det internationella som ett plussummespel, med goda förutsättningar för ömsesidiga fördelar och därmed bättre förutsättningar för samarbete.
73
Tallberg
Hur menar Kant att internationell fred uppnås?
Via inre frihet för medborgare och yttre samarbete mellan stater.
69 Tallberg
Francis Fukuyama
Historien nått sitt slut
Vad är kosmopolitanism?
Utgår som liberalismen från individer och deras fri och rättigheter men ser stater som rätt oviktiga då de inte representerar politiska eller kulturella tillhörigheter och inte längre har samma förmåga att beskydda sitt folk eller på ett rättvist sätt tillgodose en befolknings olika intressen. Globala forum krävs för att kunna representera olika individer.
69
Tallberg
Neoliberal institutionalism
interdependens och institutioner
Tanken att staters misstänksamhet gentemot varandra och på så sätt setas ökade konfliktbenägenhet kan minskas med hjälp av globala institutioner.
Hjälper långsiktigt tänkande och positivt utfall av tit fot tat. Framtidens skugga får stater att inte vilja fuska i internationella avtal.
73
Tallberg
Robert Keohane
institutionalismens fader.
Institutioner reglerar inte bara vad som får göras utan bidrar också till att forma förväntningar på vad som kommer göras.
74
Tallberg
Kritik mot liberalismen
Idealistisk, finns inte universella värden för frihet och jämlikhet som liberalismen menar.
Liberalismen menar att det finns universella värden. Och argumenterar för de bästa sätten att nå dessa på rationell väg. Men kritiker menar att tex frihandel arbetar emot de universella världens då det snarare kan ses som strukturer som håller u-länder på botten och inte gynnar alla lika.
I slutänden måste stater lita till sig själva och kommer inte lita på andra för att det ska bli fred.
79-80
Tallberg
Den demokratiska freden
Två demokratier har inte gått i krig sedan 1815.
För att det är svårt att vinna val. För att det inte är det rationellt gynnsamma. För att det inte ligger i enighet med liberala värderingar.
Två demokratier förväntas representera sina medborgare och ingen anledning för den ene att lägga sig i vad den andre då gör mot sina medborgare så länge medborgarna respekteras.
Demokratiska stater är mer ofta öppna för frihandel och på så sätt mer beroende av fred med sina handelspartners.
Demokratiska stater frambringar mer fredligt sinnade ledare.
77-79
Tallberg
Kritik mot liberalismen
Idealistisk eller utopisk. Att de antar att det finns universella värden och gemensamma intressen. Det ses som orealistiskt. Fungerar bara när det redan är relativt välstånd och fredligt.
Även kritik för att de identifierar universella värden och säger vilket som är bästa sättet att uppnå detta. Frihandel och demokrati, väst pushar detta på alla även om det ej passar dem. En teori av och för väst.
80
Tallberg
De vanliga argumenten världsledarens använder för liberalismen
Demokrati är det enda legitima styrelseskicket
marknadsekonomi är det enda effektiva ekonomiska organisationsprincipen
demokratier leder till fred
frihandel gynnar alla
internationellt dammarbete löser problem
80
Tallberg
Förklara liberalismen övergripande
Individer och stater är rationella och har förmågan att reglera sina relationer för att öka den gemensamma nyttan i en värld präglad av ömsesidigt beroende.
Liberalismen ser staters agerande som en konsekvens av en konkurrens mellan olika inhemska intressegrupper. På så sätt påverkar statera inre organisation hur de agerar internationellt.
Andra aktörer än stater är relevanta i IR.
I slutänden är individen den viktigaste politiska subjektet.
Vill uppnå fred, välvärld och rättvisa.
Ambition att överbygga intressekonflikter genom institutioner.
Mänskliga rättigheter är universellt gällande.
Fokus från maktförhandlingar till kompromisser.
potentiellt plussummespel
Internationella institutioner nyckeln till att undvika den internationella anarkins negativa effekter.
67 Tallberg
Vad säger den liberala inriktningen om normer och rättigheter?
Kritiserar kortsiktigt egenintresse.
VI når ett bättre samhälle om vi har fred och alla människor får leva fria och stater samarbetar.
Det är stort fokus på de mänskliga rättigheterna och att dessa är något som måste uppfyllas i ett bra samhälle.
69 Tallberg
Vad säger den liberala inriktningen om interdependens och institutioner?
Stater blir mer och mer ömsesidigt beroende och förlorar då mer och mer på konflikt utan borde hitta fredliga sätt att lösa dessa och de är bäst att göra detta via institutioner. Även epidemier är idag mer globala och kan spridas fort så där behovs samverkan.
Internationella institutioner kan hjälpa stater realisera de gemensamma fördelarna som dammarbete innebär, särskilt när dessa har mycket makt att kontrollera att stater faktiskt efterföljer slutna avtal. Sanktionsmöjligheter och framtidens skugga.
72 Tallberg
Vad säger den liberala inriktningen om intressekonturens och utrikespolitik?
Hur de inhemska politiska skillnaderna påverkar staters agerande på internationell arena.
liberal intergovernmentalism - en bottum-up teori.
Staten ses inte som en enhetlig aktör utan en pluralistisk inom vilken olika intressen tävlar.
75 Tallberg
Förklara den konstruktivistiska IR teorin generellt
Immaterielle fenomen så som kultur och idéer är sociala konstruktioner. Dvs de formas och ges olika innebörd i samspelet mellan människor. De är ständigt i förändring och det kan alltså inte tas för givet att en stat agerar efter vissa färdigt givna normer i framtiden.
Områden de fokuserar på är internationell spridning av demokrati, internationell institutionalisering, nationella identiteter.
Fokus på hur identitet och intressen formas.
Staters intressen kan inte tas för givna, de påverkas av kultur och idéer i ett land, att bara makt är det viktiga är fel.
99 Tallberg
Vilka två inriktningar finns det i konstruktivisten?
den konventionella och den kritiska. Men den kritiska är kopplad till postmodernism så den struntar vi i.
Den konventionella intar en position mellan postmodernism och rationalism. Det finns alltså en materiell verklighet, oavsett vad folk tycker, tänker eller säger. Men sociala verkligheter som kultur, identitet, normer och språk har stor betydelse för hur samhällen fungerar.
Samspelet mellan materiella och sociala verkligheten viktig.
kunskap och kumulativ kunskapstillväxt möjlig.
99 Tallberg
Hur menar konstruktivister att det finns olika regler efter vilka det internationella politiska samfundet spelar efter?
Det finns konstituerande regler och det finns regulativa regler. regulativa regler är tex trafikregler, avsedda att ha kausala effekter, tex att få människor att köra på en viss sida gatan. Konstituerande regler formar det sociala mönstret, definierar organiserade sociala aktiviteter. Det reglerar hur schackpjäser kan flyttas under spelet men ej vad man i regel får göra med me dessa pjäser.
Konstruktivisten menar att IR sker på samma sätt i form av regulativa och konstituerande regler.
De menar att realiteter fokuserat för mycket på de regulativa. Alltså hotelser och sanktioner. De tar inte tillräcklig hänsyn till de speciella spelregler inom IR som de konstituerande reglerna sätter upp.
106 Tallberg
Används konstruktivismen i realiteten/empiriskt och i så fall hur?
Dels har identitet blivit ett centralt område att studera i internationella relationer. USAs identitet studeras för att förklara varför USA agerar som de gör i internationell politik. Alla nationella identiteter är sociala konstruktioner.
Normer i de internationella institutionerna diskuteras också. Att de länder socialiseras in i att vilja liknande saker. Den ultimata makten, makten över tanken. De mänskliga rättigheterna ska efterföljas.
Kalla kriget, rädsla för den andres ideologi.
I det kortaperspektivet dominerar svärdet men i det långa är det idéerna som styr.
108 Tallberg
Hur ser konstruktivister på mänskliga rättigheters plats på den internationella arenan?
De är en norm, ett sätt att få stater att genom en idens makt bete sig på ett visst sätt.
109 Tallberg
Vad är kritiken mot konstruktivister?
Kritik att konstruktivisten tar avstamp i två teorier som har filosofiska grunder som ej går att kombinera. Världen kan inte både vara en social konstruktion och en realitet bortom språk och tanke. Tar russinen ur kakan och anpassar till det man vill.
109 Tallberg
Vad säger feministisk IR teori övergripande?
Grundar sig på genusvetenskaplig teoribildning. Kön är en samhällelig struktureringsprincip och inte bara något privat.
Att kön inte togs med i IR studier förr beror på att det var män som stod för teoribildningen om en mansdominerad värld.
Genus är den sociala dimensionen av kön.
Manliga egenskaper betraktas ständigt som bättre än kvinnliga egenskaper. Det handlar inte om kvinnor och män som individer eller grupper utan som det kvinnligas underordnande det manliga. (Så om vi skulle sluta anta att vissa saker är typiskt kvinnligt, andra typiskt manligt och istället se till att alla invrider är olika så finns det inget kvar för feminismen att studera? 116)
115 Tallberg
Vilka olika sorters feminism finns det (i IR?)
Särartsfeminism - poängterar olikheten mellan könen och hävdar att könsmaktsordningen förringar det kvinnliga värdena. Oklart om skillnaden mellan könen är naturlig eller pga historia.
Liberal feminism - menar på att det är stora likheter mellan könen men att den skillnad som finns beror på diskriminerande lagstiftning och institutioner.
Radikal feminism - kvinnors mjuka värden, barnafödande och kärlek exploateras av män. Det syns via objektifiering och våld.
Poststrukturalistisk feminism - (konstruktivism, postmodern och postkolonial) Fokus på den sociala konstruktionen av kön. Manligt och kvinnligt skapas i en social kontext och i historiens och samhällets vagga skapas könsmaktsordningen.
Ståndpunktsfeminism - att kvinnor har en mer fullvärdig, intressant och relevant kunskap om könsmaktsordningen på grund av sin position i den.
117 Tallberg
Vad är feministisk kunskapssyn och på vilket sätt kritiserar den de andra teorierna?
De menar att de klassiska IR teorierna som antar sig vara objektiva inte är det då de bara hade män som författare.
Positivismen ser forskare som ett tabula-rasa, deras personliga omständigheter påverkar ej deras forskningsresultat. Feminister menar att de klassiska IR teorierna baseras på mäns och inte kvinnors politiska vardag. “Var finns kvinnorna?” är frågan som de söker svar på i gammal teori. (Men ärligt, fanns det ens vanligt folk med i bilden? Vardag? Handlar inte den mesta IR om staters agerande och statsföreträdare?) Ofc är de postpositivistiska, de tror att alla forskare är djupt influerade av sitt kön, klass och samhälle. De ska reflektera över sin egen maktposition gentemot det som studeras (Som att de sitter på ett kontor med andra postmoderna kvinnor som känner sig förtryckta av döda mäns idéer om hur vi faktiskt kan få lite fred på jorden och minska misären…)
Kön ska inte betraktas som en variabel bland många andra, den är en specifik utgångspunkt från vilken man kan sautera världspolitiken.
(Ska vi gå tillbaka i tiden och lyfta fram kvinnor för att de var förrycka kan vi väl lyfta fram de fattiga också, vem bryr sig om att de inte var läskunniga och antagligen inte kände till världen utanför sin by. Att inte ta med deras syn på teorier om internationella relationer är ju ändå ett klassförtryck och får dagens underklass att känna sig förminskad… )
Mer relevant finns kritik mot att militärer under sina stationeringar sexuellt utnyttjar lokalbefolkningen utan större reprimander. Eller att diplomatfruar spelar en viktig men osynlig roll. Migration av fattiga kvinnor till väst eller storstäder för att försörja familjen. Den globala sexindustrin.
Mycket av detta är sådant som inte ingår i de områden som IR teorier behandlar.
Det relevanta måste väl ändå vara att vi behöver mer politiskt stöd till de som är mest utsatta i samhället, inte huruvida detta stöd kommer från män eller kvinnor. Makthavarnas kön är inte det viktiga utan dagordningen som makthavarna diskuterar och den lär inte ändras bara för att kvinnor kommer upp i leden, inte då det som krävs för att ta sig upp i leden är vassa armbågar och rå ambition.
117 Tallberg
Vad säger den feministiska IR inriktningen som fokuserar på kön och den globaliserade ekonomin?
Den globala arbetsfördelningen är könad.. Den globala ekonomin är sexualiseras ekonomisk-politisk ordning. Kvinnor ses inte som familjeförsörjare och det är därför de får jobb med mindre trygghet (och långa timmar, vilket ju gör att de inte direkt har tid att gör annat än dra in pengar till familjen eftersom de jobbar ständigt…). De objektifieras sexuellt och deras omvårdnad som kvinnligt karaktärsdrag utnyttjas.
Sexturism, trafficking. Rika västerländska män mot fattiga förryckta asiatiska kvinnor.
Postkolonial feminism visar på det faktum att fattiga kvinnor från syd kan vara det som hjälper rika kvinnor i norr att bättre konkurrera mot männen i norr.
(Jag är rätt patetisk, jag lär vara en som lever för mitt jobb, men för de flesta människor skulle väl ett liv som får spenderas med sin åka hälft och sina barn vara det ultimata? Varför är det inte mer fokus på att underlätta för män att ta del av familjelivet istället för att tvinga ut kvinnor och jobba? I fattiga länder kanske det inte är möjligt, och det finns sexism, men är inte de normer som håller män borta från hemmet och håller dem på något gubbdagis värre än de som håller håller kvinnorna borta från arbete?)
120 Tallberg
Vad säger den feministiska IR inriktningen som fokuserar på krig, försvar och manlighet?
Kvinnors plats i militären är inte självklar. Kvinnor är nästan aldrig värnpliktiga. De gånger då kvinnor har en plats i militär konflikt är oftast via gerillor. Där man inser att de är vettiga och inte hålls tillbaka av dumma lagar. Kvinnor räknas till det civila. Liberaler skyller på lagar. Särartsfeminister förklarar detta med att män är krigiska och kvinnor fredliga. Poststrukturell och radikal feminism är ute och cyklar. De menar att det finns en könad militarism i staternas uppbyggnad och identitet, det finns strukturellt våld i statens skelett. Att resurser läggs på det militära istället för vård, skola, omsorg och då detta påverkar arbetsmarknaden som i sin tur är könad så påverkar det män och kvinnor olika, till mäns favör. (?).
Det är en norm att män är de starka med vapen och försvarar sin familj och sitt land. Kvinnan tar hand om hemmet.
När fredsbevarande blir mer aktuellt kommer kvinnan att få mer plats i militären. De är en nyckel för att komma åt kvinnor i länder med djupt rotad sexism och få dessa kvinnor att ta del i fredsbevarande projekt.
123 Tallberg
Vad är särartsfeminismens tolkning av könsordning inom krig och konflikt?
Syn på relationen mellan könen: Betonar olikhet
Grunden för skillnaden mellan män och kvinnor i krig och försvar: Män är starka, aggressiva, medan kvinnor är vårdande, fredliga
Uttrycksformer: Män: krigaren och soldaten. Kvinnor: modern, den goda civila
Metod för att förändra könsordningen: Vidmakthåll separata färre, kvinnliga värden får spela större roll, leder till fredligare samhälle
127 Tallberg
Vad är den liberala feminismens tolkning av könsordning inom krig och konflikt?
Syn på relationen mellan könen: Betonar likhet
Grunden för skillnaden mellan män och kvinnor i krig och försvar: Diskriminering i samhället, exempelvis diskriminerande lagstiftning.
Uttrycksformer: Militärer och försvaret är diskriminerande institutioner
Metod för att förändra könsordningen: Jämställdhetslag, eliminera diskriminerande regelverk, ger fler kvinnor i försvaret
127 Tallberg
Vad är den radikala feminismens tolkning av könsordning inom krig och konflikt?
Syn på relationen mellan könen: Betonar sexuell exploatering
Grunden för skillnaden mellan män och kvinnor i krig och försvar: Koppling mellan manlig sexualitet och aggression
Uttrycksformer: Feminisering av fienden, objektifiering och exploatering av kvinnors kroppar
Metod för att förändra könsordningen: Radikalt förändra militära värderingar och organisation
127 Tallberg
Vad är den poststrukturella feminismens tolkning av könsordning inom krig och konflikt?
Syn på relationen mellan könen: Uppfattar en socialt konstruerad maktordning
Grunden för skillnaden mellan män och kvinnor i krig och försvar: Skillnader historiskt skapade, institutionaliserade, men upplevs som naturligt givna
Uttrycksformer: Militarism kopplad till nations-stat, ger olika medborgaridentiteter
Metod för att förändra könsordningen: Dekonstruera, ifrågasätta och medvetandegöra
127 Tallberg
Vilken är kritiken mot feministisk IR teori?
Skjuter över målet och fokuserar på fel saker.
IR ska inte fokusar på individer.
Givet perspektiv som är omöjligt att falsifiera. Utgår man från könsperspektiv spelar kön alltid en betydande roll.
128 Tallberg
Vilka tre analysnivåer brukar man se till vid förklaring av krigsutbrott?
Orsaker inom människan (individnivå)
Lägger vikt vid individer och då den mänskliga naturen, individens bakgrund och personliga egenskaper. Tex så vi ser på Napoleon eller Hitler. Finns även genom den mänskliga naturen generaliserande drag i denna teori. Påpekas ofta att hon är ond och aggressiv. Människors dåliga förmåga för perception och ta in information som leder till krig pga missbedömningar. Feminister, allt är mäns fel.
Organiseringen av stater (statsnivå)
Strukturen är avgörande för krig. Demokratier mindre benägna till krig än diktaturer.
Inom det internationella systemet (systemnivå)
krig uppkommer i ett anarkiskt system för att alla har behov att skydda sig. Säkerhetsdilemmat. Multipelärt, hyfsat stabilt men vågmäster risk. Bipolärt, mest stabilt. Unipolärt, mindre makter allierar sig mot hegemonin.
149, 162 Tallberg
Vad är en vanlig definition av krig?
Storskaligt organiserat våld mellan politiskt orienterade grupper.
150 Tallberg
Vad är skillnaden mellan krig och väpnade konflikter?
Det är lite tvistat i akademin hur man ska definiera det idag. Men de klassiska definitionerna är.
Krig: 1000 krigsrelaterade dövoffer under en tolvmånads period.
Väpnad konflikt: 25 stridsrelaterade dövoffer mellan två parter under ett kalenderår
150 Tallberg
Vilka har varit de stora krigen och konflikterna sedan 1945?
1945-1960 - krig i Asien, kolonier i Afrika, Koreakriger 1950-1953
1960-1970 - konflikter i Latinamerika och Sydostasien. Guatemala, Nicaragua. Pakistan och Indien. Indien och Kina. Kina och Vietnam. Vietnam och USA. Kambodja, Sri Lanka.
1970-1980 - Mellanöstern. Oktoberkriget 1973 Israel och arabstaterna. Iran och Irak 1980-1988
1990- Soviets sönderfalls effekter i östeuropa. Armenien och Azerbajan. första Jogoslavienkriget 1991, Slovenien och Kroatien självständiga. Bosnien och Hercegovina 1992. Kosovo 1999. Ryssland mot Tetjenien 1994, 1999.
Ryssland och Georgien 2008
USA mot Afghanistan 2001, Irak 2003.
2011, Arabiska våren
2011 - Nato mot Libyen
2011 - Yemen. Syrien. inbördeskrig
151 Tallberg
Hur har sätten att föra krig på utvecklats genom historien?
Först pil och båge eller svärd.
1500-talet - kanoner utvecklas och territoriella stater blir vanligare
1850- talet - industrialisering tar med sig kulsprutor, taggtråd, stridsvagnar och flygplan.
1900-talet - Ångdrivna pansarförsedda slagskepp. Kommunikationsteknologin utvecklas. Konservburkar, järnväg, telegraf gör att man når längre.
1945 - kärnvapen
153 Tallberg
Vilka är de tre övergripande hypoteserna kring krig och konflikt i framtiden?
Krig kommer att förvunna då de inte fyller någon funktion och ej är moraliskt försvarbart. Krig är en social konstruktion och dessa kan både förändras och försvinna. Typ som slaveri. Det som talar för är att stormakter inte längre krigar och att det varit fred i västeuropa sedan WWII.
Krig kommer fortsätta prägla internationella relationer, även om typen ändras pga teknisk och social utveckling. Visar på att det finns tider i historien då stormakterna inte krigat under längre perioder och att vi innan WWI trodde att tiden för krig i Europa var över. Mellanstatliga krig kommer också att finnas kvar.
Krig kommer inte försvinna men genomgå en grundläggande förändring. Då stora förändringar sätt i ekonomi, politik, teknologi, det sociala så påverkar detta sociala institutioner och då även krig. Inte längre mellanstatliga krig med tunga arméer. Nu istället internationaliserade inbördeskrig. Man krigar inte om territorium utan istället identitet och ekonomiska resurser. Utomstående länder blandar sig i på sätt som minimerar egna förluster i mannar. Tex Jugoslavien eller Syrien
157 Tallberg
Vilka är de två dominerande perspektiven på internationella förhandlingar och medling?
Konflikthantering - där förhandlingar förstås som ett nollsummespel
Problemlösning - där förhandlingar ses som ett plussummespel
183 Tallberg
Vilka tre nya utmaningar har den traditionella diplomatin mött de senaste?
Inrikespolitikens inflytande - demokratisk diplomati
Medias betydelse
Multilateralismens framväxt
184 Tallberg
Vad kännetecknar demokratisk diplomati?
Efter WWI och med Woodrow Wilson i spetsen, så började diplomaternas agerande göras offentligt för folket. Det skulle vara moraliskt och följa demokratiska principer. Öppenhet har blivit större och fler tommöten sker med vanliga politiska ledare. Den internationella och nationella arenan har flutit samman mer. Beslut behöver ofta bli godkända i nationella parlament.
185 Tallberg
Vad har hänt sedan massmedia kom i kontakt med diplomatin? .
Förhandlingar idag får mer massmedial uppmärksamhet. Det leder delvis till sämre diskussioner då förhandlingsparter har svårt att ändra ståndpunkter och nyttja traditionella förhandlingsstrategier. Men diplomater kan också sätta en av ledarna oönskad agenda genom att få folkligt stöd via läcka till media. Diplomaters roll som informationshämnare minskas. Ibland prioriteras en bra mediabild framför att agera i krissituationer.
186 Tallberg
Vad har ändrats i och med att diplomatin blivit multilateral?
Förhandlingar sker allt oftare mellan flera parter än två. FN, EU stora möten som COP21. Konferensdiplomati. Detta komplicerar sättet att nå resultat då det är många parter, många frågor och många olika kulturer för hur förhandling bör skötas. Raymond Cohen talar om två typer av förhandlingskultur
högkontextuell: långsiktighet spelar roll, personliga relationer, att kunna de oskrivna reglerna. Viktigt att inte förlora ansikte framför andra.
lågkontextuell: Eftersträvar tydlighet i tal och handling, diffusa svar tolkas som att man gömmer något. Tid är dyrbart och personliga relationer blir aldrig lika viktiga.
187 Tallberg
Vilka fyra typer av forskning förekommer i studiet av internationella förhandlingar och medling?
Den första generaliserar och försöker förutse utfallen av olika förhandlingssituationer. Inspirerad av nationalekonomisk spelteori. Hur man gör optimala val samtidigt som man är beroende av andra.
Den andra har som mål att föreskriva och rekommendera vad som anses vara den mest effektiva förhandlingsstrategin .
Den tredje typen fokuserar särskilt på önskat utfall. En normativ ansats.
Den fjärde typen kartlägger olika förhandlingsprocesser utan att använda teoretiska analyser.
188 Tallberg
Vad säger förhandlingsstudierna som inriktar sig på spelteori och strategiska förhandlingar?
Alla parter är egoistiska och rationella.
Fångarnas dilemma.
Robert Axelrod - tit for tat, tid kan lösa problemet
189 Tallberg
Vad säger förhandlingsstudierna som inriktar sig på internationell medling?
En tredje part som går in och försöker lösa problemet. Kan ta del i att det nådda avtalet ska genomföras också, om parterna inte litar på varandra men mer på medlaren.
190 Tallberg
Vad säger förhandlingsstudierna som inriktar sig på förhandling som konflikthantering?
Stater ses som centrala aktörer och det internationella systemet är anarkiskt. En medlare kan lösa konflikter kortsiktigt men regimer ses inte som trovärdiga för att bevara fred.
Parterna betraktas som homogena, rationella och egoister. Man döljer sina avsikter och spelar maktspel. Osäkerhet om motpartens intentioner och trovärdighet präglar förhandlingarna.
Det viktiga för en medlare här är inte opartiskhet utan maktresurser. Hot och belöningsstrategier. Kunna tvinga parterna till förhandling. Timing extremt viktigt.
Wiliam Zartman - Det mogna ögonblicket
191 Tallberg
Vad säger förhandlingsstudierna som inriktar sig på förhandling som problemlösning?
Utgångspunkten är att se konflikten som ett gemensamt problem att finna en lösning på. Parternas intention och motivation är alltså viktig. Kärnan är icke-förvanskad kommunikation, att parterna vågar berätta vad de har för behov och önskningar.
Kartan och Berman delar in denna förhandling i tre delar - Diagnostisering att sätta agendan. Sen komma fram till en formel för förhandlingarna. Sedan fullfölja själva förhandlingarna baserat på detta.
Track-two diplomacy - informella förhandlingar för att lösa djupa konflikter, intressegrupper viktiga.
194 Tallberg
Vad är Dayton-avtalet?
Serbien, Kroatien, Bosnienhesegovina.
The peace conference was led by U.S. Secretary of State Warren Christopher, and negotiator Richard Holbrooke with two Co-Chairmen in the form of EU Special Representative Carl Bildt and the First Deputy Foreign Minister of Russia Igor Ivanov.
Curbing the participants’ ability to negotiate via the media was a particularly important consideration.
The agreement mandated a wide range of international organizations to monitor, oversee, and implement components of the agreement. The NATO-led IFOR (Implementation Force) was responsible for implementing military aspects of the agreement and deployed on 20 December 1995, taking over the forces of the UNPROFOR. The Office of the High Representative was charged with the task of civil implementation. The Organization for Security and Co-operation in Europe was charged with organising the first free elections in 1996
193 Tallberg
Vad var principöverenskommelsen i Oslo 1993?
- It was the first face-to-face agreement between the government of Israel and the Palestine Liberation Organization (PLO).
The Accord provided for the creation of a Palestinian interim self-government, the Palestinian National Authority (PNA). The Palestinian Authority would have responsibility for the administration of the territory under its control. The Accords also called for the withdrawal of the Israel Defense Forces (IDF) from parts of the Gaza Strip and West Bank.
196 Tallberg
Varför brukar statsvetare skilja på känslighet och sårbarhet? Och vad är dessa skillnader?
Ömsesidigt beroende.
Känslighet: hur snabbt andra länders handlingar leder till negativa konsekvenser för det egna landet.
Sårbarhet: hur lätt och kostnadseffektivt landet därefter kan åtgärda eller kompensera för dessa negativa konsekvenser.
200 Tallberg
Varför har internationellt samarbete ökat?
Sedan mitten av 1900-talet har det funnits fyra trender i internationell politik. Ökat samarbete, mer institutionaliserat samarbete, ökad samverkan med icke-statliga aktörer samt fortsatta samarbetsproblem.
Dammarbetet ökar med ökad interpendens. Global governance, hur stater hanterar gemensamma problem.
200 Tallberg
Vilka tre dimensioner kan man analysera institutionalisering i?
Implicit - explicit - är samarbetet underförstått eller mer kodifierat
Decentraliserat - byråkratiserat - Bygger dammarbetet på skapandet av internationella organisationer eller inte
Mellanstatligt - överstatligt - principer för beslutsfattande
202 Tallberg
Vad är en internationell regim?
Principer, normer, regler och beslutsprocedurer inom ett specifikt politikområde.
203 Tallberg
Vad är en internationell organisation?
Internationella byråkratiska strukturer. Utmärks av att den har ett permanent säte, en personalstyrka, en juridisk personlighet och en budget.
Nafta, WHO, Nato, Opec kombinerar internationell regim och internationell organisation. Organisationerna i fråga hanterar bara ett sakfrågespecifikt regelsystem.
203 Tallberg
Vad är en internationell institution?
Ett samlingsbegrepp för internationella regimer och internationella organisationer och deras gråzoner.
203 Tallberg
Hur har samverkan med icke-statliga aktörer utvecklats historiskt?
NGOer har blivit viktiga när det gäller att sprida välstånd men också att samla in och rapportera brott mot MR samt sätta moralisk press på regeringar. FN var tidiga med sådant samarbete, idag har även världsbanken och ekonomiska institutioner börjat sammarbeta med NGOs. 1990 var NGOer ansvariga för 20% av markarbetet för våldsbankens utvecklingsprogram, 2006 var de 70%.
Realister menar att ökad inblandning av icke-statliga aktörer beror på att staterna kan använda dessa för sina intressen och att de får plats på staters villkor.
Liberaler ser detta som en konsekvens av internationella organisationers ökade behov av deras tjänster och resurser. De kan bistå med värdefull expertis, hjälpa till att utveckla politik och hålla ett öga på att stater uppfyller dessa krav.
Konstruktivister menar att det beror på en ny norm där civilsamhället ska ha en större plats. Internationella organisationer kan inte ses som legitima om de inte inkluderar representanter från det civila i det politiska.
205 Tallberg
Vilka samarbetsproblem finns fortfarande på den internationella arenan?
Frågor som inte blir föremål för internationellt samarbete, tex växelkurs idag.
Ibland har man förklarat intresse för dammarbete men misslyckas i försöket att nå en överenskommelse. Multilaterala investeringsavtalet.
Parter som drar sig ut förhandlade överenskommelser eller inte skriver under. 1919 USA kongressen nej till NF. 1950-talet Frankrike nej till EDC.
Brott mot internationella regimer. Ibland bara pga ökapacitet att efterfölja eller missförstånd.
Ibland räcker inte heller de internationella regimerna till för att lösa problemen även om de följs av alla. Pga politiker vill inte inskränka sin handlingsfrihet och har kortsiktiga perspektiv så de får inte igenom sin vilja. Kyotoavtalet
206 Tallberg
Vilka tre generationer av forskning kring internationellt samarbete?
Första generationen från 50-60-tal, när institutionerna började byggas upp igen efter WWII, FN, IMF, världsbanken och GATT. Man frågade sig vilka möjligheter dessa nya institutioner hade att förebygga konflikter efter att NF fanerat på 30-talet. Formningen var realistisk, kanske även pessimistisk. På 60-talet blev dock behavioralismen större och synen började ändras.
70-80 tal, delvis reaktion på att Bretton Woods föll. Fokus flyttas från formella internationella organisationer till internationella regimer (Stephen Krasner). EN diskusson mellan neo-liberaler och neo-realister om potentialen för samarbete.
sedan 90-talet har frågan snarare varit hur än om internationella organisationer påverkar staters agerande.
209 Tallberg
Vad säger Tallberg om realism och internationellt samarbete?
De är skeptiska till internationella institutioners möjlighet att påverka staters agerande och refererar till staternas maktskugga över institutionerna.
Det första motargumentet är att institutioner bara återspeglar en befintlig maktbalans. Som fortsättning på detta säger det andra argumentet att de bara fungerar så länge det finns en hegemon, med hänvisning till USA efter WWII. Enligt det tredje argumentet skulle stater inte gå med på relativa förbättringar för andra då detta med tiden försämrar deras relativa maktställning.
210 Tallberg
Vad säger Tallberg om liberalism och internationellt samarbete?
Liberaler tror starkt på internationellt samarbete. Deras optimism grundar sig på nationalekonomisk spelteori och tankar om transaktionskostnadsteori. Stater vill ingå i internationella institutioner då detta minskar de kostnader och ger en arena för att lösa de konflikter som uppstår i internationellt samarbete.
De skiljer på samverkansproblem, fångarnas dilemma kring tex handel eller miljö, viktigt att den internationella organisationen kan följa upp problemen, och samordningsproblem som snarare handlar om att forma de globala flyg kommunikationen eller järnvägsbredden globalt och att ordna arenor där detta kan diskuteras.
Till skillnad från realister menar de att det ej behövs en hegemon och att stater nöjer sig så länge alla får absoluta fördelar.
211 Tallberg
Vad säger Tallberg om konstruktivism och internationellt samarbete?
Konstruktivisterna har samma positiva inställning som liberalerna men grundar denna på en annan intellektuell tradition. De betonar den sociala miljö en internationell regim uppkommer och verkar i. Stater engagerar sig för att det är en rådande norm kring hur man bör agera. Domstolar för mänskliga rättigheter har grundats på liberala demokratiska principer om hur saker bör vara, snarare än agentintresse som rationalisterna säger.
Där liberaler menar att stater medverkar i internationella organisationer för att detta gynnar deras intressen menar konstruktivisterna att internationella organisationer kan påverka vad stater tom anser vara sina intressen, de dessa kan ändras med nya normer, idéer och argument. Stater är öppna för socialisering. Sanktioner behövs inte för att hålla stater på banen, de kommer efter ett tag vilja göra detta självmant.
212 Tallberg
