Delkurs 3 - gruppens Flashcards
Stater är karaktäriserade av 3 huvudsakliga faktorer
Territorium- avgränsat område
Befolkning- bor tillsammans och har rättigheter och skyldigheter
Suveränitet- intern suveränitet (besitter den högsta makten och kan agera med full frihet och självständighet) och extern suveränitet (andra stater erkänner staten samt inte under kontroll av annan stat).
4 huvudsakliga steg i utveckling av en stat
Enighet och centralisering (state formation/penetration)- Eliter bildade md hjälp av ekonomi och militär. Institutioner skapades för att upprätthålla/säkra staten. Intern och extern ordning.
Standardisering (nation bildning/standardisation)- skapande av politisk kultur; gemensamt språk, historia, nationssymboler, valuta osv. Syftet är att skapa en nationskänsla.
Utjämning (mass democraties/equalisation )- Demokratier skapas, pga. befolkningen fick rätt att delta i beslutsfattande. Partier är länken mellan medborgare och eliter.
Omfördelning (welfare development/redistribution)- ekonomisk solidaritet mellan olika delar av befolkningen.
Demokratiseringsvågor
- 1850-1920-talet. I och med skapandet av nationalstater. Västeuropa.
2: Efter WW2(1945-1960), omritning av statsgränser och dekolonisering i Afrika och Asien
3: 1970-idag. Spridning av demokrati i Latinamerika och Sovjets fall.
Periferiteorier
Relationer mellan centrum och periferin är ofta relationen mellan dominerande eller sub-ordinarie politiska grupper. En riktning i teorin hävdar att centrala statens institutioner skapades ursprungligen av maktintressen som exploaterade periferin för deras tillgångar.
Centrum; kapital, höga löner, högteknologisk produktion, inte exploatering (vinsten ska ligga närmare det de producerar)
Halvpereferin: blandning (påväg mot industrialisering, politiskt system som halvt funkar)
Periferin; U-länder. De löner som betalas ligger längre ifrån värdet av de som produceras
Beroendeteori
en idé om att det inte är rimligt att titta på enskilda stater som om de är oberoende av varandra. En viktig tanke inom beroendeteorin är den om centrum och periferi. Handelsnätverket mellan länderna i centrum och dem i dess periferi hindrar periferins utveckling, eftersom nätverket skapats för att gynna centrum. Det förekommer alltså en utsugning av kapital från u-länderna till i-länderna.
Happy planet index
Mäter 4 saker Lycka Förväntad livslängd Utfallsjämlikhet Ekologiska fotavtryck De första tre delat på ekologisk fotavtryck å så får man ett nummer som är happy planet index siffran.
Fördelar: De tittar på hur människor mår istället för ekonomiskt och vad de har tillgång (i jämförelse nu med freedom house)–> Som tittar stramt på de olika politiska/sociala rättigheterna som man bara antar korrelerar med de sakerna som happy planet index faktiskt mäter. Den tar med kostnaden som det kan innebära att tära på jordens resurser för att uppnå lyckan, livslängden och utfallsjämlikheten.
Nackdelar: Säger emot våra förväntningar, många u länder som är i toppen: Det första i-landet är på 12 plats. Costa rica är nummer ett.
Freedom House
Mäter fri-och rättigheter i 8 kategorier, uppdelade under civila och politiska rättigheter. De civila är: Yttrande/tankefrihet Organisations/mötesfrihet Rättssäkerhet Individuella rättigheter/autonomi De politiska rättigheterna mäts genom: Valprocessen Politisk pluralism Politiskt deltagande Regeringens funktionalitet
Dessa aggregeras i sin tur för en poäng mellan -4-100, och ett index mellan 1-7. Beroende på indextalet tilldelas länder status som fria, delvis fria eller icke fria.
Fördelar: Skalan på undersökningarna bidrar till en mer opartisk process där objektiva, om än sociala variabler mäts. Frihet anses också ofta som något antingen intrinsikalt gott, eller till väldigt hög grad medel till något annat oberoende gott, vilket gör att mätetalet ger en bra snabbuppfattning om hur utvecklat, fritt, och även demokratiskt ett land är. Trots att demokrati och frihet inte är samma sak så brukar demokrati följa från att ett samhälle är fritt.
Nackdelar: Värderingsbaserad, frihet som något gott. Är frihet verkligen intrinsikalt bra, eller är det endast ett medel till det goda? Om det endast är ett medel, antar vi då att frihet är det bästa medlet till detta? Poängsättningen kan tyckas godtycklig, mäter inte variabler som går att avläsa enkelt, så som BNP eller medellivslängd, utan fri- och rättigheter uppskattas på en poängskala, dock i den ideala världen på ett standardiserat sätt och från flera vinklar.
Konservatism
lös samling idéer som syftar till att bevara ett samhällets struktur och uppbyggnad utan hastiga förändringar. Ingen ideologi utan snarare en sammansättning. Pessimistisk syn på människan, nekar idéen om en “naturlig” godhet. Hävdar istället att det ska finnas ett stark poliskår/militär som kan upprätthålla social ordning. Föredrar indirekt representativ demokrati (ett fåtal valda eliter styr) framför direktdemokrati. Hävdar att vissa sociala och ekonomiska skillnader är ofrånkomliga och naturliga. Tror på marknadsekonomin och att det resulterar i effektivitet och prestation i det allmänna intresset. “Osynliga handen” tillåter varje individ att handla i sitt egna ekonomiska intresse. Staten ska blanda sig i så lite som möjligt
Liberalism
Individuell frihet är det högsta politiska värdet och kan endast uppnås genom begränsningar av statens makt. Staten ska endasr ha kontrollerande funktioner som skyddar individens rättigheter. “Regeringen är bäst där den regerar minst”. Parlamentet och checks and balances funktion är viktiga för att skydda individen från “godtycklig” makt. Optimistisk syn på människan, den är resonabel och rimlig. Alla ska vara lika inför lagen (trots att de inte är lika i kapacitet/intelligens osv) och därav ha samma rättigheter och skyldigheter. Långsamma reformer istället för radikala. Argumenterar för tillräcklig stat regulation för att överkomma de huvudsakliga socioekonomiska hindrena för frihet.
Kristen demokrati
hamnar mellan socialism, liberalism och konservatism. Betonar vikten av naturliga grupper i samhället, även autonoma (högst upp familjen, kyrkan och samhället). Staten borde därför enbart blanda sig i när det behövs för att kunna återupprätta de naturliga samfundet så det fungerar som vanligt. Kräver att staten skyddar de svagaste och fattigaste i samhället, med andra ord ett välfärdssystem med extra stöd för familjer, utbildning och samhället (skydd mot arbetslöshet ex) Varken för eller emot statlig inblandning så länge det finns tillräckligt för att skydda människan enligt den naturliga lagen.
Socialism
Optimistisk syn på människan (resonabel, rimliga, sällskapliga). Anser att kapitalismen gör människor giriga. Anser att ojämlikhet mellan individer är en produkt av en sociala miljö istället för sina medfödda talanger, funktionen av staten är därmed att eliminera ojämlikheter. Föredrar deltagandedemokrati. De viktigaste delarna av ekonomin ska vara ägt/reglerat av staten för att eliminera exploration och orättvisor. Med andra ord en blandekonomi.
Nationalism
gemensam nationsidentitet är extremt viktigt. Nationalism, territorium och etnicitet är ofta sammankopplade. Skillnad mellan poltisk nationalis, som kräver fullständig självständighet och suveränitet och kulturell nationalism som nöjer sig med en större autonomi för en region att bevara eget språk.
Gröna partier
sammankopplat med post-materialism. Betonar vikten av livskvalité, självförverkligande och skydd mot miljön. Gröna partier fragmenteras i mindre delar/grupper. Hävdar att världen måste anpassas till ekonomiska krav (mindre elanvändning osv). Lokal produktion. Favoritiserar direktdemokrati och deltagande och rotation av eliter. Gröna partier är sällan framgångsrika pga gamla partier har tagit gröna partiers idéer och byggt in till sina egna partiprogram.
Populism
en typ av politik som tilltalar politiska fördomar och känslor, i synnerhet för dem som känner sig utnyttjade och förtryckta av de rika och mäktiga/regerande. Oftast varierande vinklar med mycket olika innehåll. Har ofta en stark politisk makt i framförallt felande demokratier.
Konstitutioner
Fundamentala lagar vilka avgör centrala institutioner och maktbefogenheter och skyldigheter hos staten. Man måste veta spelreglerna innan man kan börja skriva. Vem får rösta/vem har makten/ maktbefogenheter, rättigheter och skyldigheter hos medborgarna.
Brukar kännetecknas av;
är över andra lagar
garanterar (förutsatt att det är svårt ändra grundlagar)
kodifierad
avgränsar och avgör maktrelationer mellan folket, statliga institutioner och regeringen.
Legislativa- lagstiftande församling
Huvuduppgifter är lagstiftning och kontroll av den exekutiva. Får sin legitimitet från det faktum att den är direktvald av medborgarna.
Komponerad av en eller två kammare:
1-kammare
2-kammare- flesta demokratier. Passar väl till stora länder med bred population.
Symmetriska kammare: Båda kamrarna har jämlik makt och är med andra ord lika starka och inflytelserika.
Asymmetriska kammare: Om ena är starkare än den andra är systemet betraktat som svagt.
Ena kammaren är vanligtvis direktvald (underhuset) och den andra antingen indirekt vald eller utsedd(överhuset). När det gäller besittningsrätten så har överhuset vanligtvis andra villkor. Vanligtvis är de valda med längre mandatperioder. De brukar även vanligtvis ha en äldre ledamöter och brukar vanligtvis vara mindre än underhus.
Exekutiva- verkställande
Vanligtvis president eller premiärminister eller regeringen, de är toppen av den politiska pyramiden. Vanligtvis direktvalda genom nationella val. Icke-exekutiva presidenter kan bli utvalda av en annan president som blivit direktvald av folket.
Exekutiv huvudfunktioner:
Beslutsfattande- initiativ till handlande och utformning av public policy
Implementation- implementerar deras policys så de leder med andra ord de centrala departementet och byråkrater
Koordination- koordination och integration av statens komplexa affärer
Judiciary - juridiska/rättsväsenden/dömande
Granska genomförandet av lagar av exekutiva/legislativa organ och även tolka lagar och besluta vad som är konstitutionellt och inte. Vissa lagar är avsiktligt vaga och svaga pga. det var det enda sättet ut ur en politiskt dödläge, då är det juridiska organet som ska bestämma hur lagen ska användas och i vilka fall. Detta gör att domare kan få en viktig politisk roll.
”Oberoende och icke-korrupta” källan av erfarenhet och vishet gällande konstitutionella ärenden
Presidentialism
Presidenterna är direktvalda med en fast mandatperiod. Både statschef och regeringschef Den exekutiva makten balanseras av det legislativa organet självständig pga. den är vald av befolkningen. Presidenten är ansvarig för de offentliga affärerna. Presidenten väljer ut ministrar eller kabinettmedlemmar som är direkt ansvariga under presidenten. Ingen av kabinettmedlemmarna eller presidenten får vara medlemmar i parlamentet (för att separera makten). Presidenten initierar (ofta) lagstiftning men det är legislativa som genomför, därför beroende av legislativa. Separation av regering och statschef, aldrig samma person.
Parlamentarism
Exekutiva är inte direktvald utan indirekt vald då de väljs från det valda parlamentet, vanligen majoritetspartiet eller den regerande koalitionen. Kabinettet är ett kollektivt exekutivt organ, vilket gör att de även är kollektivt ansvariga för alla beslut som tas och genomförs. Finns ingen bestämt mandatperiod så länge det finns stöd i parlamentet.
Presidentialisation: omfattande koncentration av politisk makt till de exekutiva organet och med andra ord till stärkning av premiärministern/statsministerns makt.
Semi-presidentialism
En hybrid mellan president och parlament. Den exekutiva makten är delad mellan en direkt vald president som bildar ett stabilt centrum i regeringen. Presidenten väljer sedan ut en premiärminister från parlamentet som i sin tur utser ett kabinett. Presidenten är ansvarig för statliga affärer.
För presidentialism
Delning av de exekutiva och legislativa institutionerna av regeringen enligt klassisk demokratisk teori
Direkta val av presidenten = presidenten har ansvarighet gentemot folket
För parlamentarism
Flesta stabila demokratier
Blandning av den exekutiva och den legislativa makten kan skapa en stark och effektiv regering
Direkt kedja av ansvarighet från röstare till parlamentet till kabinettet till statsminister
För semi-presidentialism
Bästa av båda världar, i teori
Presidenten är en symbol för nationen med fokus på nationsenigheten medan statsminister har maktbefogenheterna och fokuserar på dagligt arbete av regeringen.
Mot presidentialism
Konflikter mellan exekutiva och legislativa kan leda till dödlägen.
Svaga och ineffektiva presidenter har ibland försökt göra deras “office” mycket starkare
Få presidentiella system har överlevt en längre tid
Mot parlamentarism
Blandningen av exekutiva och legislativa och en stor legislativ majoritet kombinerat med en snäv partidisciplin kan skapa ledare med för mycket makt
Parlamentariska system utan en legislativ majoritet kan bli svag och instabil
Mot semi-presidentialism
Konflikter och maktproblem mellan statsministern och kabinettet eller mellan statsministern och presidenten.
Ihopblandning av ansvarighet mellan presidenten och statsministern
Federala stater
Makten är inte bara delad mellan exekutiva, legislativa och juridiska organ utan även mellan geografiska enheter (regioner provinser osv). Dessa har ofta garanterade makt och rättigheter som är garanterade i konstitutionen. à Annan form att fördela makten inom staten.
Enhetsstater
Nationella regeringen kontrollerar slutligen alla nivåer under den och kan omorganisera, deformera och även avsätta lokala eller regionala ”regeringar” utan någon restriktion av konstitutionen. Bättre lämpade för små homogena länder.
Konfederala stater
Löst sammansatta grupper som vill samarbeta inom ett visst område men vill behålla deras självständighet. Kräver en stat emellan de. De är instabila är för att de som ingår i konfederationen kan gå ur när som helst i och med att de är suveräna. Räcker med att de motsätter sig ett beslut å så kan de gå ur konfederationen.
För 1-kammare
Makten är lokaliserad i en av kammarna. Ingen ihopblandning av roller, ansvarsområden och ansvarighet
Ingen överlappning. 2-kammare kan leda till rivalitet och tillslut ett dödsläge mellan kammarna
Finns bara rum för en vald representativ kropp.
Många legislativa är 1-kammare och antalet ökar.
Speciellt lämplig för enhetsstater
Fungerar bäst för mindre länder
2a kammaren kritiseras ofta för de består av “gamla politiker”
Sverige, Costa Rica och Danmark har övergivit deras andra kammare.
För 2-kammare
2 kammare förser en annan typ av “checks and balances” med befogenhet att fördröja, kritisera, ändra eller veto.
Två former av representation, vanligtvis direkt via val av underhuset och en annan form av val (indirekta) eller utnämning av de högre uppsatta.
Kan reducera arbetsbördan och möjliggöra för första kammaren att hantera mer breda frågor.
En majoritet av demokratierna har 2-kammarsystem
Speciellt lämplig för federala stater
Fungerar bäst för större länder med stora sociala och etniska olikheter- hjälper till att lösa regionala konflikter
Vissa hävdar att huvudförsvaret för 2-kammarsystem är politisk. Högre huset är en konservativ kropp med jobbet att “kontrollera” underhusets aktioner.
En andra kammare ger möjligheter för erfarna politiker eller icke-politiker att bli involverade i politiska beslut
Majoritetsröstningssystem
Enkel majoritet/FPTP(first past the post)
Kandidaterna med flest röster (enkel majoritet) vinner platserna oavsett hur många kandidater eller oavsett vinstmarginalen. Vanligtvis används det i samband med enmansvalkretsar. Kombinationen av enmansvalkretsar och enkel majoritet är känt som SMSP (single member simple plurality).
Fördel: enkelhet och direkt demokratisk ansvarsskyldighet pga. att varje distrikt är representerad av EN representant. SMSP producerar enpartiregeringar med stabil majoritet.
Nackdel: disproportionalitet i valresultat. Favoriserar stora partier och diskriminerar små.
Länder med SMSP system: UK, USA, Indien.
⇒ De mest favoriserade systemet är SMSP vilket tror sig producera en stabil och ansvarig regering. Dock så producerar detta system en orättvisa och en avvikelse mellan säten och röster.
Majoritetsröstningssystem
Second ballot
Försöker undvika problematiken med disproportionalitet i SMSP system genom att tvinga den vinnande kandidaten att vinna med en absolut majoritet (över 50%) i första valomgången. Om absolut majoritet inte uppnås så kommer ett andra val att hållas mellan de två starkaste kandidaterna.
Fördel: enkelhet
Nackdel: behovet av ett andra val kort efter det första.
Länder med SB: Frankrike använder detta system i nationalförsamling- och presidentvalen.
Majoritetsröstningssystem
Alternative vote
Röstare rangordnar kandidaterna och om inte någon i första räkningen får en absolut majoritet av 1-rösterna så kollar man på kandidaten med minst 1-röster och tittar på de som röstat på henne och vad deras andra val är och räknar med de tills någon av kandidaterna får 50%.
Fördel: systemet är enkelt att förstå, tar bort risker med att rösta på mindre etablerade partier, rösterna räknas ändå med p.g.a, rangordningen
Nackdel: systemet är inte mer proportionellt än SMSP systemet och den kan producera oförutsedda resultat.
Land med AV: Australien
Proportionell representation
Listat PR-system
Distribuerar sätena på en nationell eller regional basis. Partier rankar deras kandidater och det är valda i proportion till antalet röster på partiet
Fördel: enkelhet och högt proportionalitet och uppmuntrar små partier
Nackdel: man röstar på partier snarare än personer trots att de kanske hellre vill rösta på personer/individer. Systemet ger även makt till partiledare som väljer rankningen på partilistan. List PR-system kräver flermansvalkretsar bryter de det direkta och enkla länken mellan representanter och deras distrikt. De många små partier kan leda till splittring i partisystemet. Detta kan lösas genom att ha partispärrar men det ökar till viss del disproportionaliteten.
Länder med List PR: Sydafrika, Sverige
Proportionell representation
Enkel överförbar röst (Single transferable vote, STV)
Röstare rankar kandidater och valda kandidater måste få ett visst antal 1-röster annars så räknar man de 2a-rösterna och så vidare tills en kandidat för en absolut majoritet. Måste användas i samband med flermansvalkretsar.
Fördel: proportionellt och undviker bortkastade röster.
Nackdel: komplexitet (dock har dagens teknik med datorer löst detta) och flermansvalkretsar skapar inte en direkt koppling mellan valkretsar och representanter.
Länder med STV: Australien och Irland
Proportionell representation
Blandad proportional representation( MMP)
Har två röstsystem samtidigt. Pluralitet-majoritet distrikt används för att bibehålla en länk mellan representanter och valkretsar och list PR läggs till för ett visst antal ytterligare säten (vanligtvis 50%) för att kunna kompensera för disproportionaliteten som kommer från pluralitet-majoritetssystem.
Länder med MMP: Tyskland, hälften av sätena är tilldelat distrikten och hälften på nationell nivå. Varje medborgare har alltså två röster, en för valkretsen och en för den nationella listan.
Semi-proportionell representation
Parallella system
Liknar MMP systemet men använder till skillnad från MMP inte PR-systemet för att kompensera för disproportionalitet.
Länder med PS: Japan, Sydkorea
Semi-proportionell representation
Enkel icke-överförbar röst (Single non-transferable vote)
Kombinerar flermansvalkretsar med enkel majoritetsräkning och en röst för varje elektor.
Länder med SNTV: Taiwan
Majoritetsdemokrati- Westminister model
Bygger på principen av parlamentarisk suveränitet och koncentrerar stora delar av makten till det paritet med flest platser i parlamentet.
Koncentrerar den exekutiva makten till partiet i majoritet i den legislativa församlingen
Koncentrerar makten i enkammarsystem eller ger ena kammaren i tvåkammarsystem en överväldigande makt.
Enhetsstater som ofta ger den centrala regeringen stor makt.
Domstolen får ingen speciell makt att granska konstitutionen.
Konstitutionell flexibilitet då den kan förändras med majoritetsröstning
Tenderar att favorisera enmansvalkretsar och FPTP-röstsystem vilket leder till att stora partier föredras
Två-partisystem eftersom de små partierna inte har en chans iomed “winner-takes-it-all”-tänket.
Det vinnande partiet med en majoritet av sätena i partiet bildar regeringen, alla andra partier bildar oppositionen.
Pluralistiska påtryckningsgrupper är svagt integrerade i beslutsfattandet.
UK är ett exempel
Konsensusdemokrati
Försöker inte representera elektor majoriteten och partiet utan istället försöker den representera så många människor som möjligt, inklusive minoriteter.
Separation och balans av den exekutiva och legislativa makten
Tvåkammarsystem
Federalism
Förlitar sig också på en majoritetsregeringen men delar den snarare än koncentrerar den.
Fungerar bäst vid enpartiregering. Funkar även vid två då dessa oftast bildar majoritet
Konstruerar en bred koalitionsregering med flertalet partier
Separerar och balanserar legislativa och exekutiva makten
2 kammare med balanserad makt
Domstolsprövning av politiska och konstitutionella frågor
En grad av konstitutionell inflexibilitet för att försäkra spridning av makten.
Oberoende centralbanker.
Oftast stora och pluralistiska samhällen just pga. den spridningen det troligen finns av folk.
Proportionella valsystem
Flerpartisystem. Det i kombination med proportionella val ökar chansen för uppkomsten/existensen av små partier.
Koalitionsregeringar, breda koalitioner kan ibland innehålla “grand” koalitioner
Korporativa påtryckningsgrupper/intressegrupper. Stora påtryckningsgrupper r formellt involverade i beslutsfattandet i regeringen.
⇒ Representerar så många grupper i samhället som möjligt. Huvudidén är att regeringen ska bli stabil och effektiv och fördela makt där de flesta grupper är involverade i den politiska processen när den skapas en konsensus kring beslutsfattande.
Skillnader i demokratiöns prestation mellan konsensus demokrati och majoritetsdemokrati
Förhållandet mellan regering och röstare- K är närmare befolkningen än M.
Medborgerlig tillfredsställelse- invånare i K-demo är mer nöjda med demokratiska prestationen i deras länder än i M-demo. Detta pga förlorarna i val i K är medvetna om att systemet är mer rättvist och att de inte har varit diskriminerade och att de även kan påverka om deras parti är med i koalitionsregeringen. I M är förlorarna helt ute.
Valresultat- K har högre valdeltagande än M
Kvinnorepresentationen i parlamentet- K har ca 6,5% fler kvinnor i parlamentet än M.
Antal effektiva partier- K har inte bara större antal partier utan de har även ett större antal effektiva partier (pga proportionella röstningssystemet)
⇒ Majoritet och konsensussystem har en extremt viktiga praktiska konsekvenser för demokratins prestation.
Policy teorier, två st
Rationellt perspektiv; finns problem- ser olika alternativ – hur löser vi detta? Väljer det som maximerar möjligheterna att uppnå målen. Det finns inslag väldigt ofta i funderingar i olika policyområden; samtidigt är det mer eller mindre så att man inte aldrig börjar från 0.
Modelling through; man börjar någonstans. Man kan inte riva upp och börja om från början utan utgå från det som finns och förbättra – kan dock vara radikala förändringar. Detta kan vara mindre rationellt än de andra.
Reinforcing cleavages
Förstärkande konfliktdimension. Fler konfliktdimensioner som drar i samma riktning, som spär på konflikten. Två olika saker som skiljer grupperna åt till exempel om svarta är fattiga och vita är rika!
Cross cutting cleavages
Behöver inte vara samma att alla “svarta” har ena behovet och de “vita” har det andra behovet. Konfliktdimensioner som arbetar emot varandra.
När du har två konfliktdimensioner som arbetar mot varandra. Det blir mindre konflikt. Neutraliserar konflikten.
Medan i det andra att det finns en hyfsad spridning i utbildningsnivå så som till exempel att det finns både vita och svarta i underklassen. Blir inte samma konflikter mellan och svarta och vita.
Public Policy-strukturer – Policy och beslutsfattande är väldigt konflikt laddat mellan grupper och organisationer med olika, och ofta inkompatibla, intressen. För att hantera detta finns olika strukturer. tre st, vilka?
Korporatism, Pluralism och Tri-partite arrangements
policy strukturer
Korporatism
Företagen och stora finansiella intressen medverkar nära beslutsfattandet. Det leder till att det centrar till ekonomisk tillväxt snarare än att se till ekonomiska värden. Tittar inte på miljöintressen. Staten tar hjälp utav finansiella intressen, dvs näringslivet för att komma fram till en politik som på ett så effektivt sätt som möjligt främjar ekonomisk tillväxt. Detta utan att ta hänsyn till miljöorganisationer, människorättsorganisationer och fackförbund exempelvis. Ekonomiska intressen och staten som samarbetar.
policy strukturer
Pluralism
Utesluter inte grupper, utan sitter med alla intressen. Flera intressen som är med och diskuterar beslutet. Ingen intressegrupp som utesluts utan alla intressegrupper representeras i beslutsprocessen.
policy strukturer
Tri-partite arrangements
Ett medel för pluralism då de tre hörnen av ekonomin (verksamheten, facket och staten) försöker samarbeta genom både formella och informella kanaler. Formella kanaler innebär officiella kommittéer och den informella kanalen innebär slutna, personliga relationer mellan statens, verksamhetens och facket eliter. Bra för att facken kommer stå till arbetarnas rättigheter till skillnad från korporatism. Finansiella intressen, staten och facket förhandlar med varandra men står för skilda intressen men alla får vara representerade i beslutsprocessen.
The “iron” law of oligarchy
Hävdar att alla större organisationer - partier, påtryckningsgrupper, kyrkor, universitet är kontrollerade av få ledare, oavsett hur demokratiska de försöker vara. Det finns olika anledningar till detta. Inte värdeladdat utan säger att de som är i toppen av organisationen har mer inflytande. Så även om man tänker sig att samhället ska vara egalitärt så är det inte det i praktiken. Vi som varelser har ledare å då kommer de ledare ha fördel av att de blev valda som ledare, och ha det bättre ekonomiskt ställt. Att eliter styr inom partiet.
New Public Management:(hänger ihop med privatisering)
Med start runt 80-talet. Har privatiserat många tidigare offentliga tjänster, avreglerat många privata företag och introducerat marknads/quasi-marknadsekonomi (?) för att göra de offentliga tjänsterna mer konkurrenskraftig och effektiv. Anser att byråkratin är dyr pga. ingen konkurrens. Målet är att de ska bli nedskurna, privatiserade och decentraliserade. Försök har även gjorts för att bemyndiga ”kunderna” av de offentliga tjänsterna och låta offentliga byråkratier ansvariga för de allmänna kraven.
Efter den ekonomiska krisen i 2008 har man börjat omvärdera avreglering och privatisering vilket kallas på omreglering och offentligt ägandeskap. Konkurrens.
Politisk kultur
Politiska klyftor- vissa grupper tenderar att vara liknande deras politiska attityder och idéer men trots det skapar inte alltid sociala olikheter politiska olikheter och vice versa.
3 punkter måste uppfyllas för att olikheter ska bli politiskt viktiga:
Objektiva sociala olikheter- olikheterna måste vara socialt viktiga och igenkända av samhället (ras, kön, ålder)
Subjektiv medvetenhet- sociala grupper måste vara medvetna om deras olikheter och uttrycka dem i det sociala livet
Politisk organisation- kapacitet och vilja att vara en del av politiska organisationer för organisera dem som är objektivt olika och subjektivt medvetna om deras identitet.
3 grupper i politiskt deltagande
Gladiatorer- politiker
Åskådare- inte aktivt involverade i politik men röster och läser tidningen.
Apati- vet lite och röstar inte
Konventionellt politiskt deltagande
Rösta Tidningar Diskussioner om politik Kontakt med media Volontära för politisk aktivitet
Icke-konventionellt politiskt deltagande
Strejka
Demonstrationer
Lagbrytande pga. politiska anledningar
Bojkotta vissa produkter/producenter
Politiskt kultur och beteende
Political culture: the pattern of attitudes, values and beliefs about politics, whether they are conscious or unconscious, explicit or implicit. Består av nationell stolthet och/eller identitet, social- och politisk tillit och samarbete, kompetens, politisk support, medborgarskap (om medborgarna anser att de borde vara en del av det politiska livet) samt utanförskap.
Politiska attityder; politiska intressen och identitet
Materiella intressen; pengar, skatter, säkerhet
Ideala/ideologiska intressen- politiska värderingar och ideer; rättvisa, frihet, religiösa ideér, vänster/höger placering.
Politiskt kultur, relevant eller inte
Relevant om folk går å röstar och följer nyheter. Kulturen sätter agendan för systemet.
Policy formas av kulturen
kulturen formar systemet och systemet formar kulturen (i sverige iallafall)
FÖR;
Politiskt kultur ändras beroende på vad det är för politiska attityder
Rollen för utbildning och familjen och vad som är viktigt med den ursprungliga kompetensen för social tillit och nationell identitet
Empiriskt finns det bevis för att politiskt kultur och attityder spelar roll
EMOT;
Sägs vara ett luddigt begrepp; används som förklaring när man inte hittar andra förklaringar
Vi påverkar vad folk tycker genom att titta på hur de beter sig och förklarar deras beteende utifrån vad de tycker.
“Bottom up” system eller “top down” system. Bottom up= förklaring där man menar att systemet är skapad av “mass opinion and behavior” Top down= strukturer skapar kulturer och beteenden
Kultur och strukturer är besläktade ihop men vilka är anledningarna och vilken effekt ger det?
Påtryckningsgrupper
Bibehåller demokratin:
Utför grundläggande demokratiska funktioner för aggregering och artikulerar den allmänna opinionen
Organiserar minoriteters intressen
Lär folk politiska och organisatoriska färdigheter.
Motiverar politiska kompromisser genom att föra samman olika personer med olika bakgrunder och åsikter i samma organisation.
Överlappar och samverkade nätverk av olika organisationer som binder ihop samhället
Skapar en känsla av tillhörighet
Agerar som kommunikationskanaler mellan medborgxare och mellan medborgare och regering
Skapar ett nätverk utanför och oberoende av regeringen
Hjälper regeringen med teknisk info och specialkunskaper samt hjälper till att implementera public policy effektivt
Underminerar demokratin:
Särintressen kan konspirera mot det allmänna intresset
Massmedia
brukar inte ses som en formell del av politiska systemet men brukar ses som grundläggande ändå. Ett skäl; ytterst lite av de vi tycks veta beror inte på egna erfarenheter utan förmedlade kunskaper. Viktigt att vara kritisk, men inte hur kritisk som helst för då blir man handlingsförlamad och skulle kanske inte veta någonting. Ska man vara aktuell i politiken måste man förlita sig på media.
The public service model
för teknisk kommunikation, kommersiell modell som favoriserar en konkurrenskraftig marknad för all form av kommunikation.
Sker via marknadsreglering, innehållsreglering, reglering av QUANGOs (organisation som är finansierad av staten men inte av reglerad av staten. Varken en stat eller marknadsorganisation, utan en tredje typ av organisation),
The market model
alla kan ingå i marknaden genom dagens media- Principen av yttrandefrihet menas att man kan skriva vad man vill inom landets generella lagar. Det är endast när man brutit mot dessa lagar som man är subjekt till marknadsreglering. Kommunikationssystemet av moderna demokratier är idag mer pluralistiskt än någonsin tidigare. Det är med andra ord idag svårt (dock ej omöjligt) för staten att reglera flödet av globala nyheter. Förändringen av kommunikationssystemet har resulterat i en snabb spridning och globalisation av nya källor vilket leder till att man kan hävda att offentligägd radio och tv är överflödigt. Ex länder; Belgien, Japan, Grekland.
Mediamalaise teori
hävdar att media är en så maktfull influens på regeringen att den underminerar demokratiska attityder och beteenden.
Reinforcement teori
media har minimala effekter pga. tillgång och efterfrågade på mediamarknaden. Hävdar att huvudsakliga effekten av media är att förstärka de existerande attityderna.
Hostile media effect teori
media är oftast en svag kraft pga. individer använder kognitiv vinkling och uppfinningsrika medel för att försvara deras egna attityder och värderingar.
Kontroversen gällande de mediala effekterna resulteras i stora svårigheter i att komma fram till inverkan media har. Detta beror på att media och publiken är ömsesidigt överlappade/sammanlänkade i en härva av orsak och verka.
Klubbmodellen
(Liberala modellen) Handlar om idén att fria individen och gemensamt går samman. Som om det vore en klubb. Man har möjlighet att lämna när man vill även om det i praktiken är svårare. USA är ett klassiskt exempel. Gilbert snackar om ett potentiellt problem ang gemenskap och migration. I ett land som USA vad ska man komma överens om för att bli medlem? Han pratar om tolerans. Man måste komma överens om att vi ska vara toleranta mot varandra. Så går han in lite på historiska händelser. Två sätt att se på detta. Tolerans är den gemensamma kulturen som krävs för att vara en del av landet. Vi kan bara vara en del av den här klubben så länge vi är överens om värderingarna. Misslyckas med att förena gemenskap och migration.
Regulativt system (. Man slipper prata om kultur på samma sätt, man behöver inte nödvändigtvis acceptera andra men för att man själv ska bli accepterad behövs det någon slags överenskommelse.
2 problem:
- Om tolerans är ett sorts regulativt system, så finns det ingenting som säger att grupper inte bestämmer sig för att de inte behöver tolerans. Om det bara uppstår som någon slags maktbalans mellan grupper, och tvingas acceptera någon slags kompromiss finns det ingenting som säger att de inte försvinner i morgon.
Om toleransen uppstår genom maktmotsättningar.
- Man skulle egentligen fortfarande vara ett sätt att excludera andra. Vi kan fortfarande exkludera grupper och säga att de inte lever upp till statens intressen
Familjemodellen
Två varianter historiskt och teoretiskt.
Familj i ordagrann historia, folk du är släkt med. Gemenskap bygger på dalmanistisk föreställning. Omedelbart släktskap. Genetisk biologisk gemenskap.
Det uppenbara problemet är att det inte finns någon vetenskaplig. Handlar om politik, man kan tala hur mycket man vill om ras osv. Tyskland historiskt. Är du tysk oavsett vad du är, har du tyskt ursprung blir du automatiskt medborgare.
2002 folk med turkiskt ursprung kunde bli tysk medborgare. Nu handlar det dock mer om att man är född i landet.
Way of life- är man uppfostrad i samma kontext har man samma sätt att se på saker och ting. Man måste nästan vara född i landet för att ha den här gemenskapen. Adoption är okej, så länge de är små och konmer till Sverige. Svårt att se folk komma från andra länder i ganska vuxen ålder, då är det försent. Misslyckas med att förena gemenskap och migration.
Grannskapsmodellen
Den republikanska modellen.
Medborgare är någonting du blir. Här handlar det om att du bor i området.
När man bor så blir man automatiskt någon sorts del av en gemenskap. Man jobbar, man börjar prata samma språk, Exchange, man äger bostad, mark.
Klassiska republikanska synen. Man blir det genom att tala samma, språk, jobba, vara en del av civilsamhället, vara en del av politiken osv. Aktivt per formativt. Man behöver inte vara född i en stat eller liknande.
Problem med det republikanska systemet- historisk exploatering och ojämlikheter finns i ett land. I sådana fall där det har varit enorm historisk exploatering är det inte helt lätt att inkludera de i gemenskapen. Gå in i ett mer multikulturellt system där man accepterar vissa grupper som egna nationer, inte individuella rättigheter utan grupprättigheter. Han är emot idén på grund av relationen mellan staten och gruppen.
Samerna till exempel som har vissa grupprättigheter, de har ett eget parlament, även om det parlamentet i och för sig inte har så mycket makt. Lyckas relativt bra med att förena gemenskap och migration.
Multi kulturalism: (indigenous model)
Han vill hitta balans mellan staten, migration och gemenskap.
Valdeltagande
System faktorer
Viktigheten i valet, röstar om man tror att valet är viktigt.
Demokrati
Valsystem, PR har högre valdeltagande
Konkurrenskraftiga val, när varje röst räknas och är viktig
Vänsterpartier
Frekvensen av val, val för ofta leder till ett lägre deltagande
President/parlamentariska val
Rösttvång
Valdeltagande
Individuella faktorer
The standard model, desto högre socioekonomisk status desto högre är chansen att man röstar.
Ålder, kön, längd av medborgarskap osv, modifierar the standard model. Unga, kvinnor och medlemmar av minoriteter tenderar till att rösta.
Partiidentifiering
Värderingar
Röstningskulturen
Proteströstning
Partisystem
Partifamiljer är starkt sammanflätat med partisystem för båda är baserade på samma funktioner av sociala och ekonomiska strukturer av samhället.
Sociala olikheter reflekteras i intresset av olika grupper. Finns en nära koppling mellan nummer av klyftor och nummer av partier,P= C + 1 (partier=klyftor+1)
Bara rum för ett stort parti på varsin sida av blocken
Flesta klyftorna är gamla så många av huvudpartierna är daterade långt bak i tiden
I västvärldens är socialdemokrati vanligtvis en av de största partierna Den sociala strukturen har lett till en reducering av arbetarklassen och en ökning av medelklassen.
Dominerande en-partisystem
Ett partisystem i vilket ett parti dominerar de övriga, ovanligt.
Två-partisystem
Ett partisystem i vilket två partier dominerar de övriga, relativt ovanligt. Brukar vanligtvis generera en en-partiregering vilket gör att övriga bildar opposition.
Fler-partisystem
Ett partisystem i vilket flera partier konkurrerar vilket ofta resulterar i att inget parti får en majoritet à koalitionsregeringar med komplexa förhandlingar och kohandel.
⇒ Partisystem är viktiga därför att de har en stor inverkan på regeringsformationen i demokratier.
Minimum winning coalition(MWC)
Det minsta numret partier nödvändigt för att få en majoritet av rösterna i parlamentet
Minority government
En regering eller koalition som är mindre än MWC (alltså ingen majoritet). Oppositionspartier har i dessa fall stort inflytande genom exempelvis kommittéer och påtryckningsgrupper och behöver därför inte ens sitta i regeringen för att ha politiska influenser.
‘Oversixed’ coalition
En koalition som är större än MWC
’Grand’ coalition
Består av alla de viktigaste partierna. Också oversized.
⇒ Generella regeln verkar vara att koalitionsformationer är mycket beroende på de olika politiska omständigheterna och valutgången.
Partier är dåligt för demokrati för att
Partier involverar konflikter, och politiker bör söka konsensus och nationell samhörighet
Partier representerar intresse för speciella grupper i samhället (klasser, religiösa grupper, regioner, etniska grupper osv)
Det behövs inte politiska partier för att vårt förnuft säger att det bara finns en väg att gå. - detta är dock ignorans för att det finns olika åsikter
Partier är av naturen odemokratiskt, som drivs av en liten grupp människor som är själviska (själv intressen) och är opålitiliga.
Därför bör samhället drivas av en liten grupp människor, visa människor med intresse i hjärtat.
Partier är bra för samhället för att
Konflikter är oundvikliga i politiken. Att man inte håller med varandra och oförenliga intressen är anledningen för politik i första taget,
Samhället är, oavsett om vi gillar det eller inte dividerat i olika samhällsklasser, religion, genus, ålder, etnicitet osv. Demokrati involverar grupper som representerar en grupps intresse för att försöka lösa skillnaderna
Vi kan inte bestämma tillsammans vem/vilka som skulle vara bäst för att regera landet. Därför har vi val.
Partier utgör en avgörande politisk funktion.
