Delkurs 1

Question 1

Det viktiga i normativ politik?

Answer 1

Varken fakta eller själva teorin är inte det viktiga i normativa frågor utan argumentens värde.

Question 2

Vad är politik?

Answer 2

En social verksamhet - man ska skapa det bästa samhället
Handlar om fördelning av resurser - vem har makten att bestämma vad som är en resurs? Vem har makten att fördela? Vad ska och vad ska inte bestämmas om på torget? Vem får vara med på torget?

Question 3

Vem får vara med på torget?

Answer 3

Demos = folket
Kratos = styret

“Gränsdragningsproblemet” - de som får vara med i det demokratiska torget är inte något som är bestämt demokratiskt.
Nationalstater räddar oss från denna fråga

Question 4

Den mänskliga naturen i politik

Människans Ontologi - hurdan hon är

Answer 4

Vi antar olika premisser om människan och detta gör att vi accepterar vi olika normativa teorier.

Question 5

Samhällets Ontologi

Answer 5

Olika positioner ser olika konfliktrisken i samhället som de grundläggande.

Anarkism -individ mot stat
Liberal - intresse mot intresse
Marxism - klass mot klass
Feminism - män mot kvinnor

Question 6

Liberal vs demokrati

Answer 6

I liberalismen är individen i centrum medan demokrati är ett kollektivt beslutsfattande och det är en motsättning.
Liberaler rädda för att folks ska vara för dumma och vill ge bildade högre östrätt - Lock Mill

Ändå har båda haft störst makt i västvärlden

Question 7

Argument för demokrati

….. Skriv mer ppt

Answer 7

Procedurella argument
- frihet och självägarskap
Utfallsbaserade argument

(Att demokratier har högre levnadsstandard betyder inte att de är beroende av varandra)

Question 8

Argument mot demokrati

Answer 8

Inkompetens - Platon säger att vi är så känslostyrning i grupp vilket gör att vi inte kan ta bra beslut
Ineffektivitet
Majoritetens tyranni
Likriktning av moral och kultur - Locke
Splittring och subobtimering - kortsiktighet
Konflikt med andra mer fundamentala världen - Locke

Question 9

Tre friheter

Answer 9

Negativ frihet - frihet från (Lock - vi vet vad vi vill bara vi får bestämma själva)
Positiv frihet - frihet till (Charles Taylor, vad vill vi ha ut av friheten) (Assaia Berlin - negativ och positiv frihet, att gå in och bestämma leder till totalitet)
Republikansk frihet - frihet från dominans och godtycklig vilja - en strukturell idé. De kan vara ofria men ha total negativ frihet

Autonom?

(Deltar man inte i offentligheten är man inte fri enligt Aristoteles)

Question 10

Tre idéer om jämlikhet

Answer 10

Lika möjligheter(rättigheter) - klassisk liberal syn
Lika förutsättningar - socialliberal syn
Lika resultat - marxistisk syn (det är problematiskt i sig med olika utslag även om alla hade samma chanser men bara någots tog dem)

Question 11

Rättvisa

Answer 11

Fördelning efter förtjänst - liberal

Fördelning efter behov - marxism

Fördelning enligt opartisk procedur - (Rawls) theory of justice. De sämst ställda ska få det så bra som möjligt

Fördelning enligt tradition - historiskt, staten ska skapa harmoni mellan olika klasser och olika klasser har olika traditioner kring vad de ska jobba inom. Platon. Arv.

Var vi föds och med vilka egenskaper man föds med är dock något man ej kan styra över…

Question 12

Det goda argumentet - vilka gränser sätter världen?

Answer 12

Olika former av modalitet (troligt, nödvändigt, möjligt, sannolikt etc)

Normativa teorier kan inte falsifieras för att de inte kommer genomföras för ingen ideal teori kommer genomföras fullt ut. Normativa teorier fälls med normativa teorier.

Vad som är möjligt och vad som är omöjligt är svårt att utläsa av historien

Normativa ideal och principer är olika nära verkligheten
Distansen mellan ÄR och BÖR är inte utslagsgivande för hurvida principen är sann.

Question 13

Premisser och slutsatser

Answer 13

Via En knippe centrala begrepp så preciserar teoretikern ett antal premisser

• empiriska premisser (baserat i hur det är)
• normativa premisser (norm “alla människor är lika värda)

Detta ska utvärderas av en teoretiker. Är
premisserna sanna och slutsatsen riktig?

Question 14

Vad menar Tingsren med att demokrati är en över ideologi?

Answer 14

Att man är demokrat gämsides med konservativ, liberal eller socialist. Man godkänner ett resultat som är emot ens undre ideologi så länge resultatet kom fram på ett demokratiskt vis

Question 15

Robert Dahls definition av fullständig proceduriell demokrati?

Answer 15

Politisk jämvikten vid beslut - beslutsregeln måste vara sådan att den väger in alla medborgares önskemål om ett visst beslut

Effektiv delaktighet - alla medborgare måste ha tillräckliga och lika möjligheter att ge uttryck för sina åsikter om ett visst beslutsalternativ

Upplyst kunnande - alla medborgare bör ha kunskap om innebörden och konsekvenserna av olika beslutsalternativ

Kontroll av dagordning - medborgarna ska kunna avgöra vilka frågor som bör bli föremål för demokratiska beslut och vilka som inte bör bli föremål för demokratiska beslut

Inklusivt demos - alla vuxna medborgare som är permanenta invånare i en stat bör inkluderas i folket. Det vill sögs i den grupp som utövar styret av staten genom demokratiska fri och rättigheter

Question 16

Alf Ross definition av demokrati och de tre variablerna som kan variera i denna

Answer 16

Demokrati är den statsform där statsmakten rättsligt tillkommer folket i dess helhet och icke endast en enskild person, eller en bestämd, begränsad krets av personer.

Det demokratiska momentet, folkets inflytande på utövande av offentlig myndighet, kan variera med hänsyn till

Intensitet - det vill säg med hänsyn till omfånget av den personkrets som får tillstånd att delta i omröstning och val

Effektivitet - det vill säga med hänsyn till den verkningsgrad, varmed folket förmår göra sina synpunker gällande

Extensitet - det vill säga med hänsyn till den omfattning, vari folkliga inflytandet och den folkliga kontrollen utsträcktes till att gälla färre eller fler av statsmaktens olika förgreningar

Question 17

Robert Dahls definition av polykrati och dess sju kännetecken
(Representativ demokrati, republikanism)

Answer 17

Polykratier styrs av olika politiska eliter, även om de ytterst kontrolleras av medborgarna.

Valda politiska beslutsfattare
Fria och rättvisa val
Allmän rösträtt
Rätt att bli vald
Yttrandefrihet
Alternativa informationskällor
Organisationsfrihet

Question 18

Definitionen av demokrati i Adam Przeworskis studie?

Answer 18

Stater definieras som demokratiska om regeringsmakten växlar och utses i någon form av valprocedur - utan fullständiga fri och rättigheter för alla medborgare

Question 19

Elitisten Joseph Schumpetets definition av demokrati

Answer 19

Den demokratiska metoden är det institutionella arrangemang för att fatta politiska beslut där individer får beslutsmakt genom att tävla om medborgarnas röster.

Elitister är skeptiska till att låta politik styras av moral och högre ideal.

De menar också att det är orealistiskt och kanske även farligt att försöka styra via den klassiska demokratiska folkviljan.

Eliterna som styr tävlar om makten utan våld till skillnad från diktatorer

Allmän rösträtt behövs ej för att uppnå demokratins syfte

Att kräva en koppling mellan medborgares preferenser och politiska beslut är att ha allt för stora förhoppningar om det demokratiska systemet

Question 20

Vad menar elitister med funktionell apati i en demokrati?

Answer 20

Politisk likgiltighet som är till gagn för demokratin. Det skapar stabilitet. Det är även bra då medborgaren i gemen är okunnig och oförmögen att formulera genomtänkta politiska ståndpunkter.

Question 21

Vad är Anthony Dows ekonomiska demokratiteori?

Rational choice teorin

Answer 21

Politikerna liknas vid producenter och väljarna vid konsumenter. Vallöften säljs och köps i ett spel om makten.

Fortfarande elitism men erkänner viss rationalitet hos väljarna.

Denna demokrati genomför en slags folkvilja med avseende på preferenstillfredsställelse. Till skillnad från Schumpeters

Question 22

Public choice skolan

James Buchanan and Gordon Tullock

Answer 22

Politiska beslut ska leda till ömsesidiga fördelar för alla medborgare. Ingen ska få det bättre på en annans bekostnad

Utgångspunkten är att politik handlar om intressekamp mellan rationella egoister. Demokratins värde består i att den kan leda till kompromisser som är till ömsesidig nytta för alla medborgare.

Finns marknadsmässigt perspektiv likt rational choice

Enhällighet hade varit bäst men istället används restriktioner likt kvalificerad majoritet.

Question 23

Demokrati och liberalism, likhet och skillnad

Answer 23

Likhet, båda rädda för majoritetsstyre utan konstitueras begränsningar. För yttrande, tryck och organisationsfriheten.
Skillnad, demokrati handlar om kollektivt medborgarskap över en stat, medan liberalism betonar individens frihet från staten. De enas mål är politisk jämlikhet och se andra individens frihet.

Question 24

Westministermodellen och maktdelningssystem.

Answer 24

UK vs US. Demokrati vs republik. Den demokratiska vs den kontraktsteoretiska folksuveränitetssystem.
US är skyddet för mänskliga rättigheter mer centralt än majoritetsstyre.

Question 25

Deltagardemokrater

Answer 25

(Arendt, Mill, Rousseu)
Folket måste engagera sig både för samhället och för att det är moraliserande för individen att leva det bra livet. Ta del i “res publica” det gemensamma är en medborgerlig plikt.

Aningen paternalistiskt, fokus är inte den jämna maktutövningen utan medborgarnas moraliska utveckling.

Mill ville ha rösträtt kopplad till kunskap och moraliskt ansvar. Kvinnoröst kämpe.

Rousseu och allmänviljan. Om alla röstar omdömesgillt och med grundlig prövning kommer majoritetsbesluten vara korrekta och vara samma som allmänviljan (lite likt Kants kategoriska imperativ)

Demokrati har inger egenvärde utan är ett sätt att nå ett mål.

Question 26

Habermas deliberativa demokrati

Answer 26

Viktigt med offentligt samtal mellan fria medborgare.
Maktdelning befordrar eftertänksamhet och kritisk prövning.
Demokrati är ett medel för att fatta beslut som är objektivt riktiga.
Politiska beslut ska debatteras offentligt.
Demokrati är ett försök att omvandla ogenomtänkta och egoistiska preferenser till genomtänkta och riktiga moraliska idéer
Epistemiskt perspektiv.
Medborgare kan stegvis närma sig moralisk sanning med demokrati. Det finns ingen moralisk auktoritet som står över det mänskliga förnuftet. Demokratin gör att vi följer ett kollektivt samvete.

Question 27

Rousseaus syn på demokrati

Answer 27

Ett sätt att nå moraliskt riktiga beslut, objektivt riktiga.
Motståndare till offentlig debatt pga rädsla för att det skapar en politisk ojämlikhet där demagoger eller resursstarka intressen manipulerar den allmänna opinionen.
Epistemiskt perspektiv.
Det är inte i kraft av att majoriteten är fler som demokratiska beslut bör lydas, utan i kraft av att majoriteten har rätt.
Allmänviljan och inte folkvilja.

Question 28

Tre argument för demokrati

Answer 28

Bästa utfall- argumentet. Demokrati har det bästa konsekvenserna jämfört med alla andra styrelseskick. (Elitister, Deltagardemokrater)
Folkviljeargumentet - demokrati innebär att politiska beslut överensstämmer med folkviljan.
Procedurargumentet - demokrati innebär den mest rättvisa proceduren för politiskt beslutsfattande, eftersom alla medborgare har samma politiska rättigheter. (Deliberativa demokrater,

Question 29

De två sorterna deliberativa demokrater

Answer 29

En riktning försvarar deliberation som ett medel att nå politisk rättvisa. Proceduriellt argument för demokrati, nämligen politisk jämlikhet.
En annan riktning ser demokrati som ett medel att nä gemensam moralisk kunskap. Konsekvensinriktat argument för demokrati, att nå de moraliskt giltiga principerna. (Habermas, Rousseau)

Question 30

Värderelativism och demokrati

Answer 30

“Värderelativism är demokratins filosofiska premiss, eftersom någon sanning i värdefeågor ej anses vara möjlig ska den åsikt gälla som vinner majoritetens gillande”

Eftersom ingen kan göra anspråk på att sitta inne med objektiv kunskap i moral och värdefåegor jag ingen rätt att utöva tvång - Kelsen

Tingsten menar att man lika gärna kan rättfärdiga en diktatur med värderelativism.

Question 31

Platons skäl att vara emot demokrati

Answer 31

1 finns det moraliska sanningar: ja
2 vet vi vilka som har kunskap om moraliska sanningar? Ja (filosoferna)
3 ger kunskap om moraliska sanningar rätt att styra en stat? Ja

Question 32

Varför Mill stödjer demokrati

Answer 32

Han tror på moraliska sanningar men att vi aldrig riktigt kan veta vad dessa är och representativ demokrati ökar oddsen att politiska budskap bygger på moralisk kunskap. Vi har inte valt ut den kunnande gruppen på förhand som Platon.
Demokratins syfte är att politiska beslut ska vara objektivt riktiga, som Platon säger också.
Allmänviljan och inte folkviljan som är viktig.

Question 33

Habermas deliberativa demokratiteori och mångkulturalism

Answer 33

Att vi når det gemensamma förnuftet är ett vettigt sätt att se på demokrati i mångkulturella samhällen. Demokratin bör betraktas som ett “moralfilosofiskt seminarium” som syftar till att lösa religiöst och kulturellt betingade normkonflikter - inte genom intressekamp utan genom argumentation.

Question 34

Joseph Schumpeter om varför folket inte röstar rationellt

Answer 34

Dels finns det ingen utilitaristisk allmänt bästa som alla kommer se när de får rätt information, det kommer alltid finnas intressen. (Utilitaristiska rationalismens död)
Folkviljan är produkten och inte drivkraften i den politiska processen.

Människans natur är inte funtad så att hon självständigt kan iaktta och tolka fakta och klart utan dröjsmål kan dra rationella slutsatser och då uttrycka vår verkliga åsikt.

Så länge vi inte är direkt ansvariga kommer vi inte att lägga ner energin det krävs för att vara insatta och fatta riktiga beslut. Att tvinga de ointresserade att ta ställning leder till dåliga resultat.

“En bild av världshistoriens vackraste flicka kommer i det långa loppet att visa sig oförmögen att upprätthålla försäljningen av ett dåligt cigarett märke. Någon lika effektiv garanti finns inte i politiken”

På lång sikt kanske det gemensamma tänkandet kan nå mycket längre än det enskilda men de flesta beslut tas kortsiktigt och på kort sikt tar vi lätt beslut vara långsiktiga konsekvenser vi inte önskade

Question 35

Habermas tolkning av den liberala demokratitraditionens syn på den demokratiska processen

Answer 35

Demokratin ska göra staten till en offentlig förvaltningsaparat och samhället som systemet av marknadsekonomiska strukturerad interaktion mellan privatpersoner och deras samhälleliga arbete.
Politik har till funktion att genomdriva samhälleliga privatintressen gentemot en statsapparat som är specialiserad på att administrativt använda politisk makt för kollektiva mål.
Fokus på statens hierarkiska reglering och marknadens decentraliserade reglering. Alltså administrativ makt och egenintresse.

Question 36

Habermas tolkning av den republikanska demokratitraditionens syn på den demokratiska processen

Answer 36

Demokratin är inte enbart förmedlande utan konstitutiv för församhälleligandeprocessen som helhet.
Politik uppfattas som det medium vid vilket medlemmarnas solidariska gemenskap blir medvetna om sitt beroende av varandra och utvecklar relationerna av ömsesidigt erkännande till en association av fria och lika rättspersoner.
Jämte den liberala administrativa makten och egenintresset tar även solidaritet plats.
I den republikanska uppfattningen får den politiska offentligheten och det civila samhället en strategisk betydelse.

Question 37

Medborgarnas status i liberal demokrati?

Answer 37

Medborgarnas status definieras primärt av deras subjektiva (negativa) rättigheter gentemot staten och andra medborgare. De åtnjuter statens beskydd så länge de tillvaratar sina privata intressen inom de gränser som dragits upp av lagen.
Politiska rättigheter låter medborgarna se till att politiken formas i enighet med deras intressen som privatpersoner.

Question 38

Medborgarnas status i republikansk demokrati?

Answer 38

Medborgerliga rättigheter är först och främst rättigheter till politiskt deltagande och politisk kommunikation snarare än privata negativa rättigheter.
Inte främst frihet från yttre tvång. Medborgarna kan göra sig till politiskt ansvariga subjekt i en gemenskap av fria och lika personer.
Den demokratiska statsmakten har alls ingen ursprunglig makt utan utgår från den makt som alstras kommunikativt i medborgarnas självstyrepraxis.
Kräver mer av sina medborgare än att de bara ska följa sina egna intressen.

Question 39

Vad är den liberala synen på den politiska processens natur?

Answer 39

Politiken är väsentligen en kamp om positioner som ger förfogande över administrativ makt.
Olika aktörer kämpar om gehör och makt och deras framgång mäts i röster från folket. Med sina röster ger medborgarna uttryck för sina preferenser. Resolutionsorienterad inställning.

Question 40

Vad är den republikanska synen på den politiska processens natur?

Answer 40

Fokus är en förståelseorienterad offentlig kommunikation.
Paradigmet för politik, i betydelsen det medborgerliga självstyrets praxis, är inte makten utan samtalet.
Politik är en dispyt om värdefrågor och inte enbart om preferenser. Inte bara maktprocess utan övertygelsepropcess.
Även partierna, vilka kämpar om tillgång till statliga maktpositioner, måste underkasta sig politiska diskursers deliberativa stil och interna logik.

Question 41

Den diskursteoretiska teorins syn på den ideala proceduren för deliberation och beslutsfattande

Answer 41

Den demokratiska proceduren upprättar ett internt samband mellan förhandlingar, självförståelse- och rättvisediskurser och iom detta ska man komma fram till förnuftiga eller rättmätiga resultat.
Det praktiska förnuftet vilar inte längre i universella mänskliga rättigheter eller i en viss gemenskaps konkreta sedligheten utan i diskursreglerna som hämtat sitt normativa innehåll från den förståelseorienterade handlandens giltlighetsbas.

Question 42

Den deliberativa demokratins syften

Answer 42

Säkerställa en stark koppling mellan demokrati och liberalism.
Det är en tro på att grunda makt och legitimitet på folkligt resonemang och att detta inte bara är instrumentellt utan har en normativ dimension. “Det förnuftiga” Rawls, “kommunikativ rationalitet” Habermas.
Skillnad mellan “överenskommelse” och “rationell samstämmighet”, förnuftiga personer som styrs av opartiskhetens princip.
Även om vi behöver ge upp tanken på samstämmighet inom religion, moral, filosofi, så kan vi fortfarande genom fritt resonerande mellan jämlikar komma fram till rationell samstämmighet inom politiska beslut.
Fildelningsproblem kan bara lösas med kompromisser och inte denna sortens argumentation
(Vad finns då kvar?)

Question 43

Vad är kriterierna för den “ideala diskursen” i Habermas deliberativa process

Answer 43

Ju mer jämlik och opartisk, desto mer öppen är processen, och ju mindre undertryckta deltagarna är och redo att styras av det bättre argumentets makt, desto mer sannolikt är det att i sanning generaliserbara intressen kommer att godtas av alla dem som berörs.

Question 44

Tolkningar av jämlikhetstanken

Answer 44

Likadelaprincipen - alla ska få lika mycket
Jämlikhetsprincip - allas intressen bör beaktas i samma utsträckning
Aristoteles likhetspeincip -lika ska behandlas lika och olika ska behandlas olika

Question 45

Fyra jämlikhetslogiker

Answer 45

Likadelsprincipen - det som fördelas ska delas i lika stora enheter till alla i syfte att ta lika hänsyn till allas intressen.

Tillräckligt - lika hänsyn till alla innebär att samtliga bör tillförsäkras en tillräcklig levnadsstandard. Så länge hänsyn tas till allas grundläggande intressen är det jämlikt.

Lika möjligheter - det är jämlikt om alla har möjlighet att utvecklas och ta del av samhällslivet. Lagen ska inte höja olika hinder för olika människor. Möjligheten att lyckas, inte att lyckas, är det som ska fördelas lika.

Lika utfall-principen - utfallen ska vara lika oberoende av hur olik resursdelningen blir för att nå detta

Question 46

Likavärderingsprincipen - fyra ideinriktningar

Answer 46

Hobbs - eftersom vi alla lever med samma risk att bli skakade eller dödade av varandra är vi jämlikar. Där alla är lika sårbara är det vettigt att ta hänsyn till ammas intressen.

Kant - rationaliteten utgör grunden för allt moraliskt ställningstagande. Det är i kraft av att vi alla är föenuftsvarelser som vi alla är lika och som vi har skäl att värdesätta alla människors lika värde.

Bentham, Mill - alla människor har lika förmåga till lidande och njutning. Givet att det moraliskt rätta är att skapa njutning snarare än lidande och alla har samma kapacitet att uppleva dessa tillstånd, måste vi också acceptera att allas intressen har samma moraliska betydelse.

Rawls - det är en etablerad del av vår demokratiska kultur, den utgör de facto en förutsättning för alla resonemang om rättvisa och demokrati. (Politiskt snarare än metafysiskt argument)

Question 47

Idetraditionen av den politiska jämlikhetens försvarare

Answer 47

Medborgarnas möjlighet till politiskt inflytande och makt är i främsta rummet. Politisk jämlikhet.

Kontraktsprincipen, alla har självbestämmande över sig själv men i ett kontrakt ger man upp delar av sitt styre till institutioner.

Politisk jämlikhet hänger samman med social jämlikhet.

Lock, Rousseau, Mill,

Question 48

Idetraditionen av den radikala jämlikhetens försvarare

Answer 48

Fokus fästs vid olikheter i materiella resurser mellan klasser och individer i samhället.

More, Fourier, (Marx, minskad exploatering, inte jämlikhet, som mål),

Question 49

Tre argument för att jämlikhet mellan människor i en politisk vetskap har ett värde

Answer 49

Det erbjuder mer värdefulla sociala relationer mellan människor - stora makt/materiella skillnader förgiftar relationer

Nyttoperspektiv - fattiga gynnas mer av pengar än rika så lika fördelning borde maximera samhällsnyttan.

Ett samhälle som uppriktigt tar hänsyn till alla i samhället i sitt beslutsfattande möjliggör ett särskilt värde - det att behandla varandra som jämlikar. Förutsätter inte att det vindar varesig samhällsnytta eller gemenskap utan ett sätt att ta hänsyn till allas intressen.

Question 50

Berlins syn på frihet

Answer 50

Negativ frihet. Handlar om att jag inte ska vara förhindrad att göra vad jag annars skulle kunna göra. Hinder i mig själv är inte ofrihet.

Positiv frihet. Vem styr? Individuellt och kollektivt självstyre. Inte bara handlingsutrymme utan också ett aktivt ifrågasättande av mina egna motiv. Styrs jag av mig själv eller styrs jag i själva verket av andra?
Individens kollektiva självstyre.

Bygger på tudelning av subjektet, den högre naturen som står för förnuftet och den lägre naturen som står för begär, insikter och drifter.

Question 51

Arendts syn på frihet

Answer 51

Varken positiv eller negativ, frihet är handling. Politikens raison d’etre.

Frihet vilar uteslutande på medborgarnas egna handlingar och i det moment de upphör att agera tillsammans i själva politiken öppnar de indirekt dörren till förtryck. Det finns ingen högre lag eller ordning som garanterat friheten annat än den som medborgarna själva står för.

Frihet är en fråga om politiskt deltagande, men handlar inte om individuellt eller kollektivt självstyre. Frihet uppstår i mötet mellan människor. Det är skillnad lä de handlingar som styrs av individens eget förnuft eller mål och handlingar som sker i mötet med andra.

Frihet är något man gör och inge något man reflekterar över.
Allt sedan förnuftet ställde sig över samhället och gjort frihet till en frågan om introspektion har frihet kommit att stå i konfliktfyllt förhållande till politik.

Hon kritiserar den liberala idén att frihet är individuell och att den på något sätt kan garanteras av staten.

Question 52

Den republikanska traditionens syn på frihet

Answer 52

Samhället består av ett dominansförhållande mellan de som styr och de som blir styrda.

Det blotta faktum att jag som styrd är beroende av den andre, att den andre har möjlighet att göra livet surt för mig om jag inte följer hennes vilja räcker för att jag ska betraktas som ofri.

Friheten i samhället måste ständigt erövras av folket. Den enskilda individens integritet viktig.

Staten kan inte garantera individernas frihet och då staten styrs av de styrande måste folket vara på sin vakt och vara måna om sina friheter. Det är därför republikaner har så stort fokus på den medborgerliga dygden. För att säkerställa vår individuella frihet måste vi paradoxalt nog prioritera våra medborgerliga plikter framför våra privata intressen.

Machiavelli, Skinner, Pettit