Delkurs 4 - 2 Flashcards
Gammal regionalism
Drivs av statsaktörer (ofta realistisk teoribildning)
Formen är mellanstatlig organisering
Avgränsade samarbetsområden
Ny regionalism
Även icke-statliga aktörer driver
Även nätverk och partnerskap samt överstatlig organisering
Bredare samarbetsområden
Överstatlighet
Länderna måste fatta gemensamma beslut med hjälp av majoritets- beslut eller enhälligt
Mellanstatlighet
En stat kan alltid fatta suveräna beslut (kan därför även tolkas in i enhällighetskravet ovan)
Neo-funktionalism
(Supranationalism)
Gradvis integration
Spillover
Övernationella institutioner betydelsefulla aktörer
Socialisering av eliter och samhällsgrupper
Intergovernmentalism
Samarbete mellan suveräna stater
Förhandlingar mellan rationella stater
Övernationella institutioner underlättar samarbetet
Storpolitik - vardagspolitik
Human Development Index
Komponenter
● Hälsosamtliv
● Tillgång till kunskap
● Levnadsstandard
Mått
● Förväntadlivslängd
● Genomsnittliga års skolgång
● Bruttonationalinkomstpercapita
Hinder för utveckling enligt orthodoxa/mainstream
● Svaga institutioner för ekonomisk tillväxt och modernisering
● Alltför stark roll för staten
● Korruption
● Budgetunderskott
● Ineffektiv användning av utländskt bistånd
Problem
● Oförmåga att uppfylla sina grundläggande materiella behov genom monetära transaktioner
Indikator
Indikator
● BNP, industrialisering
Lösning
● Ekonomisk liberalisering, ekonomisk tillväxt
Process
● Top-down, experter, stora kapitalinvesteringar
Hinder för utveckling enligt kritiska/alternativa teorier
● Beroendeförhållande till tidigare kolonialmakterna
● Instabil världsmarknad
● Reformkrav från Valutafonden och Världsbanken
● Global patriarkat
● Västerländsk, etnocentriskt utvecklingsdoktrin
Problem
● Oförmågan att uppfylla sina materiella och icke-materiella behov genom sin egen insats
Indikator
Indikator
● Uppfyllelse av grundläggande mänskliga behov, miljö- förhållanden, politisk makt
Lösning
● Hållbart samhällen i sociala, ekologiska, kulturella, politiska och ekonomiska termer
Process
● Bottom-up, deltagande, lokal kunskap
Washington consensus, 1989
“Standard”-reformpaket för utvecklingsländer
- Finanspolitisk disciplin, med undvikande av stora budgetunderskott
- Omdirigering av de offentliga utgifterna
- Skattereformen, bredda skattebasen och anta måttliga marginalskatter
- Marknadsbaserade Räntesatsning
- Konkurrenskraftiga växelkurser;
- Liberalisering av handeln
- Avreglering av inkommande utländska direktinvesteringar
- Privatiseringen av statliga företag;
- Avreglering:avskaffareglersomhindrartillträdetillmarknadenellerbegränsa konkurrensen
- Rättssäkerheten för äganderätt.
Structural Adjustment Projects
● Främstsedan1980-talet
● Beståravvilkoradlån: kombination med krav på politiska förändringar
● Innebärattminskafiskal obalans och skapa ekonomisk tillväxt
Kritik
● Brist på engagemang från mottagarlandet
● Ideologinprivilegierarexisterande struktur, rullar tillbaka utveckling från 1960 och 1970
● Reform:strategidokumentför minskad fattigdom (PRSP):
Ta hänsyn till olika fattigdoms- problem och ger utökad möjlighet för mottagarlandet att formulera sina behov
Vilka icke-statliga organisationer rapporterar om MR?
● Icke-statliga aktörer
– Amnesty International
– HumanRightsWatch
● IOs och nationella myndigheter
– SIDA – UN
Nationellt genomförande och multilateral översyn av MR
● Rapportering av medlemsstaterna till t.ex. FN kommittéer
● Mekanismer för enskilda klagomål
● FN’s råd för mänskliga rättigheter (Universal Periodic Review)
● Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
Undantag:
● Europeiska konventionen om MR (1950) / domstolen för MR och EU- domstolen
– Domar bindande för medlemsländer
– Individerkanvändasigdirekttilldomstol
IR teorier om MR
● Realism: Skepsis gentemot MR. MR används snarast för att legitimera politiskt agerande styrt av andra intressen
● Liberalism: MR har ett egenvärde. Medborgerliga rättigheter och staten är ömsesidigt. Stater som har institutionaliserat MR är mer fredfulla (“demokratisk fred”)
● Konstruktivism: Förklarar hur MR-normer har tagit sin specifika form och hur stater har integrerat dem i sina uppfattningar om nationella intressen och vad som är legitimt agerande. Uppmärksammar transnationella organisationers roll
● Marxism: MR döljer klasskillnader och förtryck i samhället och i relationer mellan nord och Syd. Universalism = liberal hegemoni. Mest positiva till sociala och ekonomiska rättigheter
Realism om global miljöpolitik
● (icke-miljöfrågor) makt har betydelse.
– Maktbas: ideologisk, militär, ekonomisk, politisk
● Miljöfrågor=”lowpolitics“
● Internationellainstituitoner=reflekterarkonstellationer
av staters intressen
● Konflikteromnaturresurser,geopolitik,miljösäkerhet
Liberalsim om global miljöpolitik
● Konstellationeravmiljöochekonomiskaintressenhar betydelse .
● Institutionerharenbetydelseocheffektpåstaters beteende
● Miljöproblemensstrukturharbetydelse(globala allmänningar, gränsöverskridande eller lokala etc.).
● Denadministrativa(globala,regionala)nivånhar betydelse för implementering av miljöavtal
Konstruktivist om global miljöpolitik
● Vetenskaplig kunskap om miljöproblem har betydelse.
● Normer och ideér om miljö-och naturskydd har betydelse.
● Sociala läroprocesser har betydelse.
Global styrning
Global governance = structures and processes of coordination among governments, IGOs, and non-state actors spanning the private-public divide with a collective purpose to make and implement global rules and norms for managing transnational problems (Hempel 1996)
The slide in to cold war
Marshall Plan Reconstruction of Germany Berlin Crisis NATO Fall of China Russia gets the Bomb Red Scare Korea
Precipitating causes of the end of the cold war
Reagan Thatcher Polish Pope John Paul II Costs of the Afghan War Poland Leadership Crisis Gorbachev Glasnost/Perestroika
Intermediate causes of the end of the cold war
Improved communications Penetration of Western Goods and Ideas Western Soft Power Soviet enormous defense budgets Infrastructure in decline Cost of satellites Technology gap
Deep causes of the end of the cold war
Failure of Ideology Squandered Soft Power Repression Failure of Economy Imperial Overstretch Success of Containment
Trender i global governance
Ökat samarbete efter WWII: såväl IGOs som NGOs
Alltmer institutionaliserat samarbete: juridifiering, byråkratisering och överstatlighet
Tilltagande komplexitet: från internationellt samarbete till global governance
Ökad regionalisering
Samarbete fortsatt problemfyllt: avsaknad av ambition, förhandlingsmisslyckanden, ratificeringsproblem, efterlevnadsproblem
Källor till internationellt samarbete
Ömsesidigt beroende
Ekonomiskt, militärt, ekologiskt, etc.
Symmetriskt vs. asymmetriskt
Två dimensioner:
Känslighet (hur snabbt ett land påverkas av externa händelser)
Sårbarhet (hur lätt ett land kan göra sig mindre känsligt för externa händelser)
Former av internationellt samarbete
Varierande grad av institutionalisering: hög (EU, WTO) vs. låg (G20, UNFCCC)
Varierande geografiskt omfång: regionalt (Mercosur, AU) vs. globalt (UNEP, WHO)
Varierande funktionellt omfång: en fråga (IAEA, ICAO) vs. många frågor (EU, FN)
Realism och samarbete
Skeptisk till möjligheterna för internationella institutioner att påverka staters agerande.
Internationella institutioner kan endast bildas och överleva med understöd från en hegemon.
Stater drivs av relativa fördelar och är därför måna om balanserade internationella avtal.
Internationella institutioner speglar, snarare än förändrar, den existerande maktstrukturen.
Liberalism och samarbete
Positiv till möjligheterna för internationella institutioner att påverka staters agerande.
Stater efterfrågar och skapar internationella institutioner eftersom de underlättar samarbete.
Stater drivs av absoluta fördelar och är därför positiva till alla avtal som är bättre än status quo.
Internationella institutioner påverkar staters agerande genom incitament för samarbete.
Konstruktivism och samarbete
Positiv till möjligheterna för internationella institutioner att påverka staters agerande.
Internationella institutioner skapas på grundval av förhärskande idéer och normer i världspolitiken.
Staters intressen är inte låsta, utan påverkas av normer, idéer och argument.
Internationella institutioner påverkar staters agerande genom normspridning och socialisering.
