del 31-44 Flashcards
Beskriv ett par bakomliggande processer eller faktorer som verkar ha betydelse för g- faktorn?
Arv - studier gjorda på tvillingar uppfostrade tillsammans och åtskilda visar att 50% av individuella skillnader i intelligens utgörs av genetiska faktorer. Inte så för en individ, går inte att addera arv och miljö som separata och oberoende komponenter.
Miljö - har ett barn en trygg och stimulerande miljö och omhändertagande och engagerade vårdnadshavare korrelerar det med IQ. IQ:t ökar.
Utbildning - ju längre utbildning desto större effekt.
Beskriv intelligensens utveckling och eventuella nedgång över livsspannet?
Intelligens tenderar att öka under barndomen, vara stabil under ung vuxen ålder och sedan minska med åldern, särskilt för flytande intelligens.
Barndom/ungdom: intelligensen utvecklas snabbt, lär sig snabbt nya färdigheter och kunskaper och utvecklas grundläggande kognitiva förmågor såsom språk, minne, problemlösning och social kompetens.
Ung vuxen: period av kreativitet, produktivitet och snabb inlärning, drar nytta av utbildning, yrkeserfarenhet och social interaktion för att fortsätta utveckla sina kognitiva förmågor.
Mellanålder: intelligensen är stabil, man behåller sina kognitiva färdigheter och fortsätter att fungera effektivt i arbete, familjeliv och samhället.
Ålderdom: Gradvis nedgång i vissa kognitiva förmågor, minnesproblem, långsammare informationsbearbetning och svårigheter med abstrakt resonemang och problemlösning. Minska neuronaktivitet.
Vad talar för att intelligens är en förmåga som går att påverka?
Intelligens är en påverkbar förmåga eftersom hjärnan är plastisk och kan utvecklas genom träning och stimulans. Exekutiv kontroll, som innebär att fokusera på relevant information och filtrera bort distraktioner, kan stärkas genom kognitiva övningar. Faktorer som utbildning, metakognition, fysisk aktivitet och en stimulerande miljö kan förbättra problemlösningsförmåga och flytande intelligens. Därför är intelligens inte statisk utan kan utvecklas över tid.
Det har gjorts tvillingstudier för att utröna betydelsen av arv respektive miljö för intelligens. Utifrån resultaten i dessa studier, vilka slutsatser har man kunnat dra?
Tvillingstudier har visat att intelligens påverkas både av arv och miljö. Genetiska faktorer förklarar cirka 50 % av variationen i IQ, men miljön spelar också en stor roll. Monozygotiska tvillingar som vuxit upp åtskilda har fortfarande en hög korrelation i IQ (0.69), vilket tyder på en stark genetisk komponent. Samtidigt kan miljöfaktorer, som en trygg och stimulerande uppväxt, öka intelligensen. Studier har exempelvis visat att barn som adopterats från en bristfällig miljö till en mer gynnsam miljö uppvisade en tydlig ökning i IQ över tid. Utbildning har också en klar och positiv effekt på intelligens.
Beskriv några faktorer som skulle kunna ge upphov till den s.k. Flynn-effekten och en möjlig omvänd Flynn-effekt?
Flynn-effekten innebär att IQ-nivåer har ökat sedan 1930-talet, särskilt inom flytande intelligens. Möjliga orsaker inkluderar förbättrade levnadsförhållanden, högre utbildningsnivå, teknologisk utveckling och ökade krav på problemlösning i arbetslivet.
Däremot har en nedgång i IQ-prestationer, den så kallade omvända Flynn-effekten, noterats i vissa länder. Detta kan bero på försämrad utbildningskvalitet, ökad skärmtid, minskad läsning, stress och miljöfaktorer som påverkar hjärnans utveckling.
Taluppfattning (speech perception) är en komplex förmåga. Vad krävs av lyssnaren för att hen ska uppfatta talet på ett riktigt sätt, vad är det som bidrar till att göra det så svårt? (Svara inte i punktform, utan förklara varje svar du ger)
Taluppfattning är en komplex process där lyssnaren måste segmentera talströmmen, identifiera fonem och tolka prosodi.
Att förstå tal är mycket svårare än man kanske tror eftersom språket vi hör är ett kontinuerligt ljudflöde utan tydliga pauser mellan orden. När vi pratar flyter ljuden ihop, och hjärnan måste lista ut var ett ord slutar och nästa börjar.
En annan sak som gör taluppfattning svårt är koartikulation, vilket betyder att ljuden vi säger påverkas av de ljud som kommer före och efter. Ett “b” kan låta lite olika beroende på vilka andra ljud som omger det. Dessutom talar alla människor lite olika – vi har olika dialekter, röster och uttal, och det finns ofta bakgrundsljud som stör.
Hjärnan hjälper oss att förstå tal genom att använda kategorisk perception, vilket innebär att vi sorterar ljuden i tydliga kategorier även om de varierar. Vi fyller också i saknade ljud automatiskt (t.ex. om någon hostar mitt i ett ord, hör vi ofta ordet som om det var komplett – detta kallas phonemic restoration effect).
Slutligen är talförståelse inte bara något vi gör med öronen – vi använder också våra ögon. Till exempel kan vi läsa av en persons läpprörelser för att bättre förstå vad som sägs. I vissa fall kan det till och med lura oss! Ett berömt exempel är McGurk-effekten, där vi hör något annat än det som faktiskt sägs om läpprörelserna inte matchar ljudet.
Förmågan att se de strukturella sambanden inom en sats när vi läser brukar benämnas ”Parsing”. Redogör tre olika strategier som vi använder för att tolka en mening när vi läser den.
Här är tre olika strategier vi använder för att tolka en mening när vi läser:
-
Minimal Attachment (Enklaste frasstrukturen)
- Vi tolkar en mening med den enklaste möjliga syntaktiska strukturen.
- Exempel: “Eftersom första intrycket var viktigt pressade han byxorna och skjortan lät han sin fru stryka.”
→ Vi kan först tolka det som att han pressade både byxorna och skjortan, men sedan inser vi att skjortan hör ihop med en annan sats. -
Antagande om aktiv sats
- Vi utgår oftast från att en mening har en aktiv snarare än en passiv konstruktion.
- Exempel: “Den gamle vaktmästaren bar uppför trapporna vägde minst 70 kg.”
→ Först kan vi tro att vaktmästaren bär något uppför trapporna, men sedan inser vi att det snarare handlar om att vaktmästaren själv väger 70 kg. -
Påverkan av funktionsord och grammatiska morfem
- Små ord som “och”, “med”, “till” hjälper oss att förstå meningar bättre.
- Jämför två meningar där funktionsord saknas eller är förvrängda:
a) Den sniade vasten flutade med inkat sarinder till den vusade tojken.
b) Vonn sniast vastel flutans bor inkat sarinder gliff def vusank tojkur.
→ Den första meningen känns lättare att förstå eftersom den har en mer naturlig struktur, medan den andra är mer grammatiskt osammanhängande.
Dessa strategier hjälper oss att snabbt tolka meningar, men kan också leda till missförstånd, särskilt i fallet med “garden path sentences”.
Vad innebär Whorfs teori om lingvistisk determinism, i dess starka och svaga version. I vilken utsträckning menar Du att vårt språk påverkar vårt sätt att tänka – argumentera!
Whorfs teori om lingvistisk determinism, även känd som Sapir-Whorf-hypotesen, handlar om hur språket formar vår uppfattning av världen. Denna teori finns i en stark och en svag version
Den starka versionen hävdar att språket helt styr vårt sätt att tänka, vilket skulle innebära att vi bara kan förstå världen utifrån de begrepp vårt språk erbjuder
Den svaga versionen, även kallad lingvistisk relativism, menar istället att språket påverkar vårt tänkande genom att styra vår uppmärksamhet och göra vissa koncept lättare att uppfatta.
Jag anser att språket påverkar men inte helt bestämmer vårt tänkande. Studier visar att språkets struktur kan styra hur vi uppmärksammar färger, händelser eller riktningar, men andra faktorer som kultur, erfarenhet och kognitiva mekanismer kan motverka språkets inflytande. Vi kan resonera kring idéer även om vårt språk saknar specifika ord för dem, vilket talar emot den starka versionen av Whorfs teori
Redogör för vad forskningen säger både om hur små barn använder sig av både sociala och kognitiva strategier för att lära sig nya ord när de hör andra tala.
Forskning visar att små barn använder både sociala och kognitiva strategier för att lära sig språk. Kognitivt fungerar de som “intuitiva statistiker” och upptäcker mönster i språkljud. De analyserar sannolikheten för att vissa ljud följer på varandra, vilket hjälper dem att segmentera ord i det kontinuerliga talflödet (Saffran et al., 1996)
Samtidigt spelar social interaktion en avgörande roll. Studier (Kuhl, 2003) visar att bebisar som får språklig input via levande interaktion lär sig bättre än de som bara hör språket via TV eller ljudinspelningar. Detta tyder på att social närvaro och respons är viktiga för hjärnans utveckling och språkförståelse
Dessutom påverkas hjärnans plasticitet av “neural commitment” (Kuhl), där hjärnan anpassar sig till de ljudstrukturer som förekommer i barnets omgivning, vilket gör inlärningen av det egna språket effektivare men minskar känsligheten för andra språk
I sin artikel diskuterar Patricia Kuhl (2014) relationen mellan den ”sociala hjärnan” och språkutveckling. Vilken är hennes poäng? Vad ger forskningen som redovisas i artikeln för belägg för detta?
Patricia Kuhl (2014) argumenterar för att den sociala hjärnan spelar en central roll i barns språkinlärning. Forskning visar att barn lär sig språk bäst genom social interaktion, eftersom de är naturligt benägna att fokusera på människor snarare än på objekt. Ett experiment med 9 månader gamla engelsktalande barn visade att de som exponerades för mandarin genom lek och interaktion med levande personer kunde urskilja mandarin-specifika fonem. Däremot kunde barn som fick samma exponering via en TV-skärm inte urskilja fonemen, vilket tyder på att social interaktion är avgörande för språkinlärning.
Det finns ett antal egenskaper som utmärker det mänskliga språket och skiljer det från andra djurarters kommunikativa läten. Redogör för minst tre sådana egenskaper och beskriv hur de skiljer sig från andra arters kommunikation.
Mänskligt språk skiljer sig från djurens kommunikation genom flera unika egenskaper:
- Oberoende av tid och rum – Människor kan prata om händelser som skett i det förflutna eller som kommer att ske i framtiden, medan djurkommunikation oftast är begränsad till här och nu.
- Generativt (kreativt) – Språket möjliggör oändliga kombinationer av ord och meningar, medan djurläten är mer fasta och begränsade i variation.
- Arbiträrt (godtyckligt) – Ords betydelser är inte direkt kopplade till deras ljud eller form, till skillnad från många djurläten som direkt signalerar känslor eller behov.
Definiera och diskutera begreppet ”kritisk period” när det gäller språkinlärning (dvs. ge argument och ev. forskningsbevis för att detta existerar) Hur påverkar det vår förmåga att lära oss ett andraspråk vid olika åldrar?
Den kritiska perioden inom språkinlärning är en tidsperiod, främst under barndomen, då hjärnan är extra mottaglig för språk. Om barnet inte får språklig input under denna tid blir det svårt att utveckla full språkförmåga.
Forskning stödjer detta genom fallstudier, som Genie, och studier på döva barn som missat tidig språkinlärning. Hjärnans plasticitet minskar med åldern, vilket gör det svårare att lära sig språk senare, särskilt uttal och grammatik.
Vid andraspråksinlärning kan vuxna fortfarande utveckla ett rikt ordförråd, men yngre elever har ofta en fördel i uttal och flyt. Motivation och exponering spelar dock också en viktig roll.
Vad utmärker ett s.k. barnriktat tal (child-directed speech)? På vilket sätt och av vilken anledning kan användningen av detta påverka barnets språkutveckling?
Barnriktat tal (Child-Directed Speech, CDS) är ett anpassat sätt att tala till barn som hjälper dem att förstå och lära sig språk. Det kännetecknas av:
- Prosodi: Högt tonläge, överdriven intonation, långsamt tal och fler pauser.
- Syntax och morfologi: Kortare meningar, färre bisatser, fler imperativer och frågor, samt mer presens.
- Lexikon: Enklare ord, fler substantiv och färre pronomen.
- Interaktion: Upprepningar och expansioner där vuxna utvecklar barnets yttranden.
Påverkan på språkutvecklingen
CDS gör det lättare för barnet att identifiera ord och grammatiska mönster genom att:
- Fånga uppmärksamhet – Den överdrivna prosodin gör talet mer engagerande.
- Underlätta språklig förståelse – Enkel syntax och tydliga ord hjälper barnet att koppla ord till betydelser.
- Stödja ordförrådsutveckling – Upprepningar och expansioner stärker lärandet av nya ord.
Studier visar att barn som exponeras för mer barnriktat tal ofta utvecklar ett större ordförråd och snabbare grammatisk förståelse, vilket gynnar den språkliga utvecklingen.
Beskriv de viktigaste utvecklingsstegen i barnets språkutveckling under de första tre åren (både vad gäller semantik och grammatik) och ange ungefärliga åldersangivelser när de olika förmågorna utvecklas.
Under de första tre åren sker en snabb språkutveckling där barnet går från joller till att använda meningar.
0–6 månader
- Joller: Vokalljud (”iii, uuu”), konsonantlek (”bii, daa”) och reduplicerat joller (”bababa, mamama”).
- Gemensam uppmärksamhet: Börjar reagera på föräldrars tal och titta på objekt de pekar på.
6–12 månader
- Pekning: Protoimperativt (för att få något) och protodeklarativt (för att dela uppmärksamhet).
- Förståelse före produktion: Förstår fler ord än de kan säga.
- Första ordet: Kommer oftast mellan 10–13 månader (t.ex. ”mamma”, ”boll”).
:12–24 månader:
- :Ordförrådet växer:: Lär sig ca 50 ord innan en snabb vokabulärspurt börjar.
- :Kombinerar ord:: Runt 18–24 månader börjar barnet sätta ihop tvåordsmeningar (t.ex. ”mamma bil”).
- :Telegramspråk:: Utelämnar funktionsord (”gå park” istället för ”Jag vill gå till parken”).
:2–3 år:
- :Grammatisk spurt:: Börjar använda treordsmeningar och rak ordföljd (”pappa äter mat”).
- :Övergeneralisering:: Böjer ord enligt regler (”gådde” istället för ”gick”).
- :Mer komplex grammatik:: Använder pronomen, pluraländelser och enklare bisatser.
Barnets språkutveckling är en dynamisk process där förståelse ofta kommer före produktion, och där interaktion spelar en viktig roll.
