del 11-20 Flashcards
Beskriv kortfattat tillgänglighetsheuristiken respektive representativitetsheuristiken. Diskutera på vilket/vilka sätt de är lika, och vad det är som särskiljer dem.
Tillgänglighetsheuristik innebär att vi bedömer sannolikheten eller hur vanligt något är baserat på hur lätt det är att minnas exempel. Exempelvis tror vi att flygkrascher är vanligare än diabetes, eftersom flygkrascher är mer dramatiska och uppmärksammas mer i media. Detta påverkas av frekvens (hur vanligt något är), hur nyligen vi hört om det och hur spektakulärt det är. Ytterligare kan behov och intressen påverka vilka händelser man uppmärksammar och därmed minns bättre.
Representativitetsheuristiken innebär att vi bedömer sannolikheten för något baserat på hur likt eller representativt det är för en viss kategori eller prototyp, snarare än att använda faktisk sannolikhet.
- Alternativ A: “Linda är en bankkassörska.”
- Alternativ B: “Linda är en bankkassörska och är aktiv i feministrörelsen.”
Många väljer alternativ B eftersom Lindas beskrivning känns mer representativ för en feminist än för en “vanlig” bankkassörska. Detta är dock ett konjunktionsfel, eftersom sannolikheten för A & B tillsammans aldrig kan vara högre än för A ensam. Ju mer detaljerad en händelse är, desto mer representativ känns den, vilket leder till en felaktig bedömning
Tillgänglighetsheuristiken och representativitetsheuristiken är lika eftersom båda är mentala genvägar (heuristiker) som hjälper oss att fatta snabba beslut utan att bearbeta all tillgänglig information. De förenklar komplexa bedömningar genom att vi fokuserar på en begränsad mängd information. Båda kan leda till systematiska felbedömningar (bias).
Skillnaden är att:
Tillgänglighetsheuristiken baseras på hur lätt något kommer till minnet (t.ex. frekvens eller nylighet).
Representativitetsheuristiken baseras på hur likt något är en prototyp eller kategori (t.ex. stereotypiska egenskaper).
När människor gör bedömningar bortser de ofta från den så kallade “basfrekvensen” (base rate). Vad innebär detta, och vilka konsekvenser kan det få? Redogör för ditt svar med hjälp av ett exempel.
Att bortse från basfrekvensen innebär att ignorera allmän sannolikhet och istället fokusera på specifik information, som stereotyper. Detta leder ofta till felaktiga bedömningar
Exempel: I en grupp med 30 ingenjörer och 70 jurister beskrivs en person som “gillar matematik och är ointresserad av sociala frågor.” Många bedömer personen som ingenjör, trots att det statistiskt är mer sannolikt att hen är jurist.
Konsekvens: Vi missar att väga in bakgrundssannolikheter, vilket leder till bias och felaktiga beslut
Redogör för prospektteorins nyttofunktionskurva. Vad handlar den om? Vad är dess
allmänna poäng? Beskriv hur kurvans form ser ut och lyft fram minst två mer specifika poänger i samband med denna kurva.
Prospektteorins nyttofunktionskurva
📈 Vad handlar den om?
- Hur vi subjektivt värderar vinster och förluster.
- Förluster känns starkare än motsvarande vinster (förlustaversion).
📊 Kurvans form
- Konkav för vinster → Vi blir riskaverta (vill säkra vinster).
- Konvex för förluster → Vi blir riskbenägna (tar större risker för att undvika förlust).
- Brantare på förlustsidan → Förluster upplevs starkare än vinster.
🎯 Viktiga poänger
- Referenspunkt – Vi tolkar vinster/förluster utifrån en subjektiv nollpunkt (status quo).
- Avtagande känslighet – Skillnaden mellan 100 kr och 200 kr känns större än mellan 1 000 kr och 1 100 kr.
Sammanfattning: Vi ogillar förluster mer än vi gillar vinster, vilket påverkar våra beslut och riskbeteenden.
Vad är förlustaversion? Beskriv ett fenomen som kan förklaras som förlustaversion.
Förlustaversion innebär att människor upplever förluster som mer smärtsamma än motsvarande vinster känns positiva. Det betyder att vi undviker risker där vi kan förlora något, även om vi har en chans att vinna något lika stort.
Fenomen som förklaras med förlustaversion:
Ett exempel är spel med lika stor chans att vinna och förlora, där en person har 50 % chans att vinna 100 kr och 50 % risk att förlora 100 kr. Många väljer att inte delta, eftersom förlusten på 100 kr känns dubbelt så smärtsam som glädjen av att vinna 100 kr. Denna tendens att undvika förlust kan förklara varför människor ofta undviker riskfyllda situationer, även när oddsen är lika fördelade
Ge ett exempel på, och beskriv vad som menas med begreppet ”Default”-effekten. Vilka förklaringar finns till att detta fenomen uppstår?
Default-effekten innebär att människor tenderar att välja det alternativ som är förvalt eller som redan är inställt, istället för att göra ett aktivt val. Ett exempel är när en person fortsätter med samma telefonabonnemang eftersom det är det som är förvalt, trots att det finns andra alternativ.
Förklaringar till fenomenet inkluderar:
- Sparad ansträngning – Att välja förvalt alternativ sparar tid och energi.
- Implicit stöd/godkännande – Förvalt alternativ ses ofta som rekommenderat eller godkänt.
- Förlustaversion – Att ändra innebär en potentiell risk eller förlust, vilket gör att vi föredrar att stanna vid det nuvarande alternativet
Beskriv vad som menas med inramning (”framing”) i samband med beslutsfattande och ge ett konkret exempel på hur det kan påverka beslut.
Inramning (framing) innebär att beslut påverkas av hur alternativen presenteras eller beskrivs, snarare än av de faktiska egenskaperna hos alternativen. Beroende på om beslutet inramas positivt eller negativt kan det leda till olika val.
Exempel: I ett experiment om hur man ska hantera en sjukdom som förväntas döda 600 personer, presenterades två alternativ på olika sätt:
Positiv inramning (”lives saved”):
Om Program A väljs, kommer 200 personer att räddas.
Om Program B väljs, finns 1/3 chans att rädda 600 personer och 2/3 chans att rädda ingen.
Resultat: Majoriteten valde Program A för att de ville ha ett säkert resultat och undvika risker.
Negativ inramning (”will die”):
Om Program C väljs, kommer 400 personer att dö.
Om Program D väljs, finns 1/3 chans att ingen kommer att dö och 2/3 chans att 600 personer kommer att dö.
Resultat: Här valde fler Program D, trots att det innebar en större risk, troligtvis på grund av förlustaversion – man ville undvika att folk dog (det negativa utfallet) till varje pris.
Sammanfattning: Beslutet skiljde sig beroende på om man presenterade alternativen i termer av räddade liv (positiv inramning) eller döda människor (negativ inramning), även om resultaten var samma. Detta visar att hur ett beslut presenteras (ramas in) kan påverka vilket alternativ som väljs
Förklara och beskriv hur affekt (emotioner och/eller sinnesstämning (mood)) kan påverka bedömningar och beslutsfattande.
Affekt (emotioner och sinnesstämning) kan ha en stark påverkan på hur vi gör bedömningar och fattar beslut. Vår sinnesstämning kan påverka hur vi uppfattar risker och fördelar, samt hur vi bearbetar information.
Negativ sinnesstämning leder till:
- Pessimistiska bedömningar, där vi överskattar risker.
- Djupare analys och mer analytiskt tänkande (typ 2-tänkande).
- Exempel: Om en person känner sig ängslig eller nedstämd kan hen vara mer försiktig och välja säkrare alternativ, då de upplever högre risker vid beslut.
Positiv sinnesstämning leder till:
- Optimistiska bedömningar, där vi underskattar risker.
- Ytligare bearbetning av information, mer heuristiskt tänkande (typ 1-tänkande).
- Exempel: När någon är på bra humör kan de ta större risker eftersom de inte ser problemen lika allvarligt och bedömer beslut med mindre kritiskt tänkande.
Affektheuristiken, som innebär att vi fattar beslut baserat på hur vi känner för ett alternativ (t.ex. magkänsla), kan också påverka våra bedömningar av risker och fördelar. Vi tenderar att uppfatta stora risker som mindre fördelaktiga och stora fördelar som förknippade med små risker, även om de objektiva förhållandena är motsatta.
Sammanfattningsvis kan både emotioner och sinnesstämning påverka beslutsfattande genom att vi anpassar våra bedömningar efter våra känslor, vilket ibland kan leda till mindre rationella eller mer impulsiva val.
Beskriv omständigheter som gör att man kan ha svårt för respektive lätt för att dra giltiga slutsatser i samband med logiskt tänkande.
Logiskt tänkande handlar om att följa regler för hur slutsatser ska dras, men vi påverkas ofta av våra förutfattade meningar och hur problemet presenteras.
Svårigheter med logiskt tänkande:
- Belief bias – Vi tror på slutsatser som känns rimliga, även om de inte är logiskt korrekta.
- Abstrakta problem – Det är svårare att tänka logiskt när innehållet är svårt att relatera till.
- Negationer – När meningar innehåller “inte” blir det svårare att förstå sambanden.
Lättnader i logiskt tänkande:
- Konkret innehåll – Problem blir lättare att lösa om de handlar om något vi känner till.
- Träning i logik – Ju mer vi övar på logiskt tänkande, desto bättre blir vi.
- Visuella hjälpmedel – Diagram och tabeller hjälper oss att se sambanden tydligare.
Redogör för begreppet ”konfirmeringsbias”. Ge exempel på hur konfirmeringsbias kan påverka människor när de utvärderar sina uppfattningar.
Konfirmeringsbias innebär att människor söker, tolkar och minns information på ett sätt som bekräftar deras befintliga uppfattningar, istället för att ifrågasätta dem. Det kan ske genom att de fokuserar på stödjande argument eller väljer källor som bekräftar deras åsikter.
Exempel:
- En person med en stark politisk åsikt läser enbart nyheter från källor som delar samma synsätt.
- En chef som tror att en anställd är lat lägger märke till när personen tar pauser men ignorerar deras hårda arbete.
Hur kan man beskriva problemlösningsprocessen enligt problemrymdsteorin?
Problemlösningsprocessen enligt problemrymdsteorin kan beskrivas som en systematisk rörelse genom en problemrymd, där individen navigerar från ett initialt tillstånd (där problemet uppstår) till ett måltillstånd (lösningen) genom en serie kognitiva operationer.
Här är stegen i problemlösningsprocessen enligt problemrymdsteorin, kortfattat:
- Identifiera problemrymden – Definiera problemet och möjliga lösningsvägar.
- Välj strategi – Använd heuristiker (t.ex. Hill-climbing eller Medel-mål-analys) för att navigera genom problemrymden.
- Tillämpa operationer – Utför mentala eller fysiska steg för att närma sig målet.
- Utvärdera och justera – Kontrollera framstegen och ändra strategi vid behov.
- **Nå målet **– Fortsätt processen tills lösningen är uppnådd.
