del 1-10 Flashcards
Vissa kognitiva processer sker utan inblandning av vårt medvetande (the cognitive unconscious), beskriv några av dem
Vissa kognitiva processer sker utan medveten inblandning (the cognitive unconscious). Dessa processer är ofta automatiserade och styrs av situationen eller vanor. Exempel på omedvetna processer är:
- Analys av sinnesdata: Hjärnan bearbetar och tolkar sinnesintryck automatiskt utan att vi är medvetna om det
- Rekonstruktion av minnen baserade på slutledningar: Hjärnan bygger om minnen baserat på ledtrådar och tidigare erfarenheter, vilket kan påverka minneskorrektheten.
- Attributionsprocesser och omedvetet resonerande: Vi ändrar omedvetet vår uppfattning om aktiviteter för att minska kognitiv dissonans när yttre skäl saknas. Detta sker som ett sätt att minska kognitiv dissonans, eftersom vi försöker rättfärdiga vårt beteende för oss själva. Vi drar (omedvetet) slutsatsen att “om jag gör det här utan starka skäl, kanske det inte är så dåligt ändå. https://www.youtube.com/watch?v=zrtIdV57PIU
- Olika “priming” - effekter: Priming innebär att tidigare exponering för en stimulus påverkar hur vi omedvetet reagerar på en senare stimulus.
- Blindseende: Vid skador på den visuella cortex reagerar vi omedvetet på visuella stimuli utan medvetenhet om det
- “Telling more than you can know”: Vi förklarar våra handlingar utan att förstå de omedvetna orsakerna bakom dem.r.
Beskriv några viktiga funktioner som vårt medvetande verkar ha enligt Global workspace theory (The neuronal workspace hypothesis).
Enligt Global Workspace Theory handlar medvetandets funktion om att integrera och distribuera information från olika delar av hjärnan för att möjliggöra komplexa kognitiva processer, som beslutsfattande och problemlösning.
Här är en förklaring av dessa funktioner:
- Att göra information tillgänglig för stora delar av hjärnan
- Att möjliggöra att information från delat av hjärnan integreras
- Att nya kombinationer av informationselement bildas
- Medvetande är avgörande för explicit inlärning och episodiskt minne
- Medvetande möjliggör övervakning och justering av motorik
Episodisk buffert fanns inte med i den ursprungliga arbetsminnesmodellen, varför har Baddeley lagt till den? Med andra ord, vilka funktioner har denna komponent?
Baddeley lade till den episodiska bufferten i sin arbetsminnesmodell för att förklara hur vi kan integrera information från olika källor, som ljud, bilder, smak och känsel, till en sammanhängande upplevelse eller episod. Den ursprungliga modellen kunde inte förklara hur vi hanterar så komplexa upplevelser, så episodiska bufferten lades till för att fylla denna lucka.
Här är funktionerna hos den episodiska bufferten:
- Integrering av information från olika källor: Den kombinerar fonologisk, visuo-spatial, semantisk och sensorisk information (t.ex. lukt, smak och känsel) till en sammanhängande enhet eller “chunk”.
- Skapande av chunks: En “chunk” är en meningsfull enhet där relaterad information binds samman.
- Bevarar information genom medveten uppmärksamhet.
- Begränsad uppmärksamhetskapacitet: Cirka 4 chunks åt gången.
- Samverkar med central exekutiv funktion för styrning av uppmärksamhet.
Exekutiva funktioner handlar bland annat om att kunna utöva kontroll över informationsprocesser, vilket enligt Baddeley är en funktion som den centrala exekutivenheten har, vad innebär det?
(SAS i Norman-Shallice modell har samma funktion).
Baddeley beskriver enheten som ett kontrollsystem för uppmärksamhet och informationsbearbetning och kan jämföras med kontrollenheten SAS i Norman-Shallice modell. Den centrala exekutivenheten hjälper oss att hantera och reglera våra tankar och handlingar genom att utöva exekutiv kontroll.
Några grundläggande kontrollfunktioner:
- Initiera (starta en tankeprocess eller handling), ex börja lösa ett problem eller fatta ett beslut
- Inhibera (stoppa, blockera eller hämma processer), ex hålla tillbaka impulser
- Skifta uppgift, förmågan att skifta fokus mellan olika uppgifter eller tankegågnar
- Övervaka vårt beteende och tankar, och korrigera vid fel
Så, kort sagt, exekutiva funktioner handlar om att styra och reglera våra kognitiva processer, vilket gör att vi kan vara flexibla, anpassa oss och fokusera på det som är relevant i en given situation.
Personer som har fått skador på främre pannloben (prefrontala loben) av hjärnan uppvisar störningar i exekutiva funktioner, beskriva några sådana ”störningar”
Skador på den främre pannloben kan leda till störningar i exekutiva funktioner, som att:
- Perseveration: Personen fastnar i en handling eller tanke och upprepar den utan anledning, som att fortsätta hyvla på en tom bräda eller skriva sitt namn när en annan uppgift ges.
- Utilization behaviour: Personen använder objekt eller resurser olämpligt, som att gå på fel tåg eller trycka på en knapp utan att ha något att säga när sjuksystern kommer.
Dessa störningar påverkar förmågan att planera, reglera handlingar och anpassa sig till nya krav.
Ibland brister vår kontroll och vi begår s.k. felhandlingar, “action slips”. Redogör för möjliga orsaker till dessa felhandlingar.
Felhandlingar, eller “action slips”, kan uppstå när vår kontroll över handlingar brister. Här är några möjliga orsaker till dessa fel:
- Capture errors: Fel uppstår när vi av misstag utför en handling som är vanlig eller vanemässig i en given situation, även om den inte är den rätta för tillfället. Detta händer ofta när vi är distraherade eller inte är helt fokuserade på vad vi gör.
- Cross-talk errors: När vi gör två saker samtidigt kan handlingar från den ena uppgiften blandas ihop med handlingar från den andra, vilket leder till fel. Detta sker när vår uppmärksamhet delas mellan flera aktiviteter.
- Lost intentions and failed triggers: När vi glömmer avsikten med en handling, t.ex. varför vi gick in i ett rum (det klassiska “vad gör jag här?”-syndromet), eller när en planerad åtgärd inte blir utförd eftersom vi hamnar i en annan situation.
- Detached intentions and perceptual confusions: Fel uppstår när vi inte reagerar på rätt signaler eller “cue”. Till exempel, vi kan gå för att stänga ett fönster men sluta med att stänga en dörr istället, eftersom våra intentioner förlorades i förväxlingen.
- Program counter failures: När vi utför en flerstegsuppgift kan vi hoppa över ett steg eller upprepa ett steg felaktigt, vilket leder till att uppgiften inte slutförs korrekt.
Vad är ett arbetsminnestest (working memory span, reading span, active span)? Hur skiljer sig det från ett rent korttidsminnestest såsom sifferspanntestet (digit span)?
Arbetsminnestest, såsom working memory span eller reading span, mäter både lagring och bearbetning av information samtidigt. Exempelvis i reading span-testet (Daneman & Carpenter, 1980) måste deltagaren förstå meningar samtidigt som de minns sista ordet i varje mening.
Till skillnad från detta mäter korttidsminnestest, som digit span, enbart förmågan att lagra och återge information utan samtidig bearbetning.
Arbetsminnestest som reading span eller operation span har alltså en starkare koppling till komplexa kognitiva funktioner som problemlösning, inlärning och intelligens, medan korttidsminnestest (som digit span) är mer grundläggande och endast fokuserar på lagring utan samtidig bearbetning
Det finns individuella skillnader i arbetsminneskapacitet mätt med arbetsminnestest, vad kan det innebära när det gäller andra mentala förmågor?
Arbetsminneskapacitet och mentala förmågor
Individuella skillnader i arbetsminneskapacitet påverkar flera mentala förmågor, inklusive problemlösning och inlärning. En person med hög arbetsminneskapacitet har en bättre förmåga att hålla och manipulera information i huvudet, vilket gör det lättare att lösa komplexa problem och förstå ny kunskap. Om en person har ett högt reading span innebär det att personen kan hålla fler ord eller idéer i arbetsminnet samtidigt, vilket gör det lättare att förstå och dra slutsatser från text. Det innebär också att de har en fördel i uppgifter som kräver simultan hantering av flera informationsbitar, som matematik eller resonemang.
Vad är skillnaden mellan s.k. Typ 1-tänkande och Typ 2-tänkande (system 1 och system 2)? Ge också exempel på faktorer som kan påverka vilken typ av tänkande som man använder sig av.
Skillnad mellan Typ 1 och Typ 2-tänkande
🧠 Typ 1 (System 1) – Snabbt & automatiskt
Går på magkänsla och intuition
Kräver ingen ansträngning
Bygger på vanor och erfarenheter
Exempel: Känna igen ett ansikte, läsa en enkel skylt
🤔 Typ 2 (System 2) – Långsamt & logiskt
Kräver eftertanke och koncentration
Analyserar och utvärderar
Används vid komplexa beslut
Exempel: Lösa en svår matteuppgift, planera en resa
Faktorer som påverkar vilket system vi använder
📌 Tidspress – Snabba beslut → Typ 1, mer tid → Typ 2
📌 Komplexitet – Enkla uppgifter → Typ 1, svåra → Typ 2
📌 Trötthet & stress – Vi faller tillbaka på Typ 1 när vi är trötta
📌 Träning & kunskap – Ju mer erfarenhet, desto mer Typ 1 i vissa situationer
Typ 1 = Snabbt men kan ge fel
Typ 2 = Noggrant men tar tid ⏳
Redogör för begreppet ”attributsubstitution”. Ge ett exempel på vilket sätt attributsubstitution spelar roll för någon av de generella heuristikerna.
Attributsubsitution är en kognitiv process där en person, när den ställs inför en komplex fråga, istället besvarar en enklare fråga utan att vara medveten om det. Det innebär att man byter ut svårare målattrubutet (t.ex faktisk sannolikhet) mot ett enklare och mer tillgängligt attribut (t.ex hur lätt en händelse kan föreställas eller minnas). Detta används ofta som en mental genväg (heuristik) för att spara tid och kognitiv ansträngning.
Ett exempel där attributsubstitution spelar roll är i tillgänglighetsheuristiken. Denna heuristik innebär att vi bedömer sannolikheten för en händelse baserat på hur lätt vi kan komma på exempel eller föreställa oss den.
- Exempel: Om du nyligen har hört om ett uppmärksammat våldsbrott på nyheterna, kan du överskatta sannolikheten att bli överfallen i din egen stad. Här substituerar du det svårare attributet (den faktiska statistiska sannolikheten) med det enklare attributet (hur snabbt och enkelt du kan minnas ett exempel på ett våldsbrott). Resultatet blir en systematisk felbedömning som leder till en bias.
