del 21-30 Flashcards
Vad innebär analogiskt tänkande i samband med problemlösning? Varför kan det vara svårt att använda analogier för att lösa ett problem?
Vi tänker analogiskt när vi abstraherar ut en lösningsstrategi från ett tidigare problem och överför det till ett nytt problem som vi försöker lösa. Tre faser av analogiskt tänkande:
- Igenkänning (recognition): Problemlösaren identifierar en potentiell analos (en bas) från vilken man kan resonera utifrån
- Abstraktion: Problemlösaren abstraherar fram en allmän struktur eller princip eller procedur från basen
- Överföring (mapping): Problemlösaren tillämpar kunskapen på målproblemet
Det kan vara svårt att använda analogier för att lösa ett problem eftersom vi ofta fokuserar på ytliga detaljer och missar de underliggande principerna. Det krävs en djupare förståelse för att identifiera likheter mellan problemen, och ibland kan vi inte direkt koppla den tidigare lösningen till det nya problemet utan hjälp eller ledtrådar.
Beskriv hur problemlösning på avgörande punkter skiljer sig åt mellan experter och noviser.
Skillnader mellan experter och noviser i problemlösning:
Kunskap:
- Experter har djup, domänspecifik kunskap.
- Noviser har mer generell, ytlig kunskap.
Mönsterigenkänning:
- Experter ser meningsfulla mönster och minns bättre.
- Noviser fokuserar på ytliga detaljer.
Problemrepresentation:
- Experter förstår problem på en djupare nivå
- Noviser ser problem mer konkret och ytligt.
Tidsanvändning:
- Experter analyserar problemet mer i början.
- Noviser börjar lösa direkt utan djupare analys.
Felkontroll:
- Experter kontrollerar ofta sitt tänkande.
- Noviser granskar sällan sina lösningar.
Erfarenhet:
- Experter har blivit experter genom omfattande träning.
- Noviser saknar denna erfarenhet.
Ibland kan tidigare erfarenheter vara ett hinder att komma på en mer effektiv eller ny lösning på ett problem, beskriv under vilka omständigheter som sådana hinder kan uppstå (functional fixedness, einstellung..).
Hinder för problemlösning enligt
Gestaltpsykologer:
Funktionsfixering (Functional Fixedness): Detta uppstår när vi ser ett föremål endast för dess vanliga funktion och inte för dess potentiella alternativa användningar. Till exempel, i det klassiska “ljusproblem” där en ask med häftstift används för att fästa ljuset på väggen – om man bara ser asken som en behållare, kan det hindra oss från att hitta den effektiva lösningen.
Mental set (Einstellung): Detta är en “inlärd” strategi eller en metod som ofta fungerar men som kan hindra oss från att tänka på alternativa lösningar. Om vi är vana vid att lösa problem på ett visst sätt (t.ex. att använda en specifik formel eller strategi), kan vi bli fixerade vid det och missa andra, mer effektiva lösningar, även om dessa skulle vara enklare eller bättre.
Inkubation: När vi fastnar i ett problem kan en paus eller distraktion hjälpa till att rensa tankarna och skapa ett nytt perspektiv. Efter en paus kan vi ibland plötsligt se en lösning som vi missade tidigare.
- Dessa hinder, som funktionsfixering och mental set, uppstår ofta när vi litar för mycket på tidigare erfarenheter och inte tillåter oss att tänka på nya eller alternativa sätt för att lösa problem.
Vilka skillnader finns i lösandet av s.k. insiktsproblem jämfört med icke- insiktsproblem?
Insiktsproblem kräver en plötslig omstrukturering av problemet för att lösningen ska bli uppenbar (s.k. “aha-upplevelse”). Lösningen känns ofta omöjlig tills insikten uppstår.
Icke-insiktsproblem löses steg för steg genom logiska eller algoritmiska metoder. Här kan man gradvis arbeta sig fram till svaret.
Skillnader mellan insiktsproblem och icke-insiktsproblem:
- Förutsägbarhet: Vid icke-insiktsproblem (t.ex. algebra) kan lösningen förutses, medan det är svårt att förutsäga lösningen på insiktsproblem.
- “Feeling of warmth”: Vid icke-insiktsproblem finns ofta en känsla av att komma närmare lösningen, medan detta saknas eller är felaktigt vid insiktsproblem.
- Inkubation: Paus kan försvåra lösning av icke-insiktsproblem, men hjälpa vid insiktsproblem genom att ge ny insikt.
- Tänka högt: Att verbalisera tänkandet hjälper vid icke-insiktsproblem men kan hindra insiktslösning, där en plötslig omstrukturering ofta krävs.
Vad innebär det att tänka divergent (till skillnad från konvergent)? Förmåga till divergent tänkande har föreslagits som en faktor bakom kreativitet.
Divergent tänkande innebär att tänka på många möjliga löäsningar, medan kongevent tänkande handlar om att fokusera på den rätta lösningen. Divergent tänkande är förknippat med kreativitet.
Divergent tänkande - tänkande utanför boxen!
- Många unika lösningar! Tankeverksamhet riktad mot olika alternativ och nya ideer. Om man utforskat ett problem i alla riktningar kan nya oväntade ideer komma. T.ex. Leta efter andra lösningar för ett mer kreativt tänkande, tänka på alla olika lösningar och inte leta efter en specifik lösning.
Konvergent tänkande - applicerar samma lösningar i olika fält.
- Hittar en lösning från ett tidigare fält och applicera det på ett nytt problem. Använder sig av analogiskt tänkande –> Ta en grej från en distinkt ide och applicera den på en annat distinkt problem.
Beskriv och förklara vad stegen (faserna) i kreativ problemlösning innebär enligt Wallas (1926) och ange möjliga svagheter med teorin/modellen.
Wallas (1926) fyrstegsmodell för kreativt tänkanden, som beskriver hur vi löser problem på ett kreativt sätt:
1. Förberedelse (Preparation): Problemet undersöks noggrant genom aktivt och medvetet tänkande för att hitta en lösning.
2. Inkubation (Incubation): Du släpper problemet och låter hjärnan arbeta omedvetet.
3. Illumination (Illumination): Den plötsliga “aha”-upplevelsen inträffar, där en lösning eller insikt uppstår.
4. Verifikation (Verification): Du testar och ser om lösningen faktiskt fungerar.
Svagheter med teorin:
- Verklig kreativitet är inte alltid linjär: Man kan hoppa mellan stegen eller skippa vissa.
- Brist på empiriskt stöd: Modellen bygger på subjektiva erfarenheter snarare än strikt forskning - svårt att mäta om hjärnan faktiskt löser problemet “i bakgrunden” (inkubationen).
- Subjektiva upplevelser: Begrepp som “aha-upplevelse” och “incubation” är svåra att mäta vetenskapligt.
Kort sagt beskriver modellen en process som känns logisk, men den är svårt att bevisa vetenskapligt och passar inte alltid alla typer av kreativt tänkande
Beskriv ett valfritt intelligenstest som antingen har varit i bruk eller är i bruk?
Ravens’s prigressive matrices - ett icke verbalt test
Ravens’s prigressive matrices - ett icke verbalt test
Tester går ut på att en serie figurer uppvisar ett mönster som ger möjlghet att lista ut vilken figur som borde komma härnäst, exempel på induktivt tänkande. Testet uppfattas av en del som att det mäter en renare form av intelligens eftersom det inte är beoroende av verbal förmåga och kunskap.
Vad kan intelligenstest predicera?
Intelligens är en god prediktor av både akademisk framgång och yrkesframgång
Intelligens är även en god prediktor av hälsa och livslängd. Högre intelligens verkar leda till att man undviker hälsofarliga beteenden och riskfyllda situationer, och väljer (kan välja) i större utsträckning mer hälsosamma yrken och ägna sig mer åt friskvård.
Vad innebär det att det kan finnas både allmän intelligens (g-faktor) och specifik(a) intelligens (specifika intelligensfaktorer)? Vad finns det för stöd för en sådan uppdelning?
G-faktorn är den grundläggande intelligensen som du är född med, du behöver inte lära dig det eller träna upp det. Det är genetiskt och dessa förmågor behöver inte finslipas och de är olika från person till person. Handlar om t.ex. hur man går och hur man pratar.
S faktor handlar om specifika förmågor som man får utifrån den miljön man befinner sig i, det är något man lär sig och förbättrar. Man kan t.ex. vara jättebra på att laga mat men vara usel i att måla. Det är från person till person.
Stöd för denna uppdelning:
- Forskning visar att vissa personer är smarta på ett brett sätt (hög g-faktor).
- Andra kan vara superbra på specifika saker men inte nödvändigtvis smarta i allt (hög s-faktor i vissa områden).
Vad är skillnaden mellan flytande (fluid) och kristalliserad (chrystallized) intelligens?
Flytande intelligens hjälper oss att lösa nya problem och anpassa oss till nya situationer, vilket i sin tur gör att vi kan bygga upp erfarenheter och kunskap – alltså kristalliserad intelligens.
- Flytande intelligens = Tänka snabbt och lösa nya problem utan tidigare kunskap.
- Kristalliserad intelligens = Använda kunskap och erfarenhet för att förstå och lösa problem
Flytande intelligens minskar ofta med åldern, medan kristalliserad intelligens kan fortsätta att växa genom hela livet.
