Cirkulationssystemet 3 Flashcards

1
Q

I vilket blodkärl av följande två typer av blodkärl finns det mest syrerikt blod undernormala förhållanden, artärer eller vener i lungkretsloppet?

A

Vener i lungkretsloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

I vilket blodkärl av följande två typer av blodkärl finns det mest syrerikt blod under
normala förhållanden, artärer eller vener i systemkretsloppet?

A

Artärer i systemkretsloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

I vilket blodkärl av följande två typer av blodkärl finns det mest syrerikt blod under normala förhållanden, Vener i lungkretsloppet eller artärer i systemkretsloppet?

A

De innehåller samma nivå av syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är det svenska respektive latinska namnet på det första kärlet i lungkretsloppet?

A

Lungpulsådern eller Truncus pulmonalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur många lungvener för blod direkt tillbaka till vänster förmak?

A

Fyra (två från vardera lunga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är det svenska respektive latinska namnet på det första kärlet i systemkretsloppet?

A

(Stora) Kroppspulsådern respektive aorta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kallas kapillärerna man hittar i systemkretsloppet?

A

Vävnadskapillärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kallas på svenska de två stora vener som för blod från systemkretsloppet tillbaka till hjärtats högra förmak?

A

Övre och nedre hålvenerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är den huvudsakliga drivkraften som för blodet från aorta till hålvenerna?

A

Tryckskillnaden mellan blodet i aortan respektive hålvenerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken funktion har glattmusklerna hos artärerna?

A

De göra så att artärväggen kan motstå det höga blodtrycket som finns på artärens insida.
Glattmusklernas närvaro gör även att artären kan förbli öppen när den utsätts för en yttre belastning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

I vilka blodkärl i systemkretsloppet är flödeshastigheten som lägst?

A

Vävnadskapillärena

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kärlväggen hos aortan (kroppspulsådern) är rik på elastiska fibrer. Vad är syftet med
detta?

A

När blod pumpas ut ur vänster kammare under systole, kommer en större del av detta blod ”magasineras” i aortan. Detta kräver att aortaväggen är elastisk och inte spricker när den
töjs ut på grund av det magasinerade blodet. Under diastole kommer sedan aortan kunna återta
sin ursprungliga diameter på grund av sin inneboende elasticitet. Allt under det att blod flödar
i riktning mot venerna. På grund av den minskade diametern kommer volymen hos aortan
minska och därmed kan ett högt tryck vidmakthållas trots en minskad blodmängd i aortan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Aorta har förmågan att magasinera stora delar av det blod som kommer dit under systole. Närvaron av vilken del av det extracellulära matrixet i aortaväggen möjliggör denna
magasinering?

A

Elastiska fibrer uppbyggda av proteinet elastin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad händer med antalet elastiska fibrer i aortaväggen under en persons åldrande och
får det för konsekvenser för denna kärlvägg?

A

Antalet elastiska fibrer minskar med åldern och där med kommer elasticiteten hos
aortan minska med stigande ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är ett annat namn på håligheten på insidan av ett blodkärl, men även på håligheten på insidan av andra rörlika struktur i kroppen, så som tarmar och luftvägarna?

A

Lumen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Glattmuskulaturen i artärernas väggar har en så kallad grundtonus, vilket innebär att de
i normalläget har en viss kontraktionsgrad. Vilken funktion fyller glattmuskelkontraktionen i de muskulära artärerna?

A

De ger artärväggen motståndskraft mot det höga blodtrycket som finns på insidan av dessa blodkärl, samt även förmågan att motstå yttre belastning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Tre artärer lämnar aortabågen. Två av dessa är a. subclavia sinister och a. carotis
communis sinister. Vilken är den tredje?

A

Truncus brachiocephalicus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Truncus brachiocephalicus delar upp sig i vilka två artärer?

A

A. subclavia dexter och a. carotis communis dexter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Arteria brachialis delar, i höjd med armbågen, upp sig i två artärer. Vad heter dessa?

A

A. radialis och a. ulnaris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Aortan delas in i flera olika delar, vad är de latinska namnen på dessa delar?

A

Aorta ascendens, Arcus Aortae, Aorta descendens och Aorta abdominalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är det latinska namnet på artären som går till höger njure?

A

A. renalis dexter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är det latinska namnet på de två så kallade tarmkäxartärerna, vilka är de två
artärerna som huvudsakligen försörjer tarmarna med blod?

A

A. mesenterica superior och A. mesenterica inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad indikerar begreppet superior i detta sammanhang?

A

Att något ligger ovan/högre upp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Aorta abdominalis delar upp sig i två kärl, vilka är deras latinska namn?

A

A. iliaca communis dexter och A. iliaca communis sinister

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

A. femoralis övergår till vilken artär?

A

A. poplitea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är de latinska namnen på de två artärer som A. poplitea förgrenar upp sig till?

A

A. tibialis anterior och A. tibilais posterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad indikerar begreppet anterior?

A

Att något ligger framför

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad indikerar begreppet posterior

A

Att något ligger bakom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vid blodtryckstagning tas vanligtvis två värden. Det systoliska trycket är ett mått på?

A

Trycket i systemkretsloppets artärer under systole (hjärtkamrarnas kontraktion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vid blodtryckstagning tas vanligtvis två värden. Det diastoliska trycket är ett mått på?

A

Trycket i systemkretsloppets artärer under diastole (hjärtkamrarnas avslappning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Det systoliska blodtrycket i en artär förhåller sig hur gentemot det diastoliska
blodtrycket?

A

Det systoliska blodtrycket är större än det diastoliska blodtrycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad blir medelartärtrycket om det systoliska trycket uppmäts till 150 mm Hg och det
diastoliska trycket till 75 mm Hg?

A

100 mm Hg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Beräkna medelartärtrycket om det systoliska trycket uppmätts till 115 mm Hg och det
diastoliska trycket till 85 mm Hg

34
Q

Vad är pulstrycket om det systoliska trycket uppmätts till 125 mm Hg och det
diastoliska trycket till 80 mm Hg?

35
Q

Till vilket värde uppgår pulstrycket hos en person med ett systoliskt blodtryck om 120
mmHg och ett diastoliskt blodtryck om 80 mmHg?

36
Q

Vad kallas de blodkärl som följer efter artärerna och vars öppenhetsgrad bestämmer
flödesfördelningen av blodet i systemkretsloppet?

A

Arterioler

37
Q

Vad kallas det när diametern på ett blodkärl ökar?

A

Vasodilation

38
Q

Vad kallas det när diametern på ett blodkärl minskar?

A

Vasokonstriktion

39
Q

Vad reglerar diametern på lumen hos arteriolerna?

A

Kontraktionsgraden hos de glattmuskelceller som finns i arteriolväggen

40
Q

Glattmuskelceller innehåller inte samma organiserade nätverk av sarkomerer som
hjärt- och skelettmuskelceller gör och de är därmed inte tvärstrimmiga. De kontraktila enheter
som finns i glattmusklerna är dock uppbyggda av liknande filament som i hjärt- och
skelettmuskelcellerna. Vilka är dess filament?

A

Aktin- och myosinfilament

41
Q

Regleringen av kontraktionen av glattmuskelcellerna sker inte på samma sätt som i
hjärt- och skelettmuskler, men den är på samma sätt som i dessa andra muskelceller beroende
av kalciumjoner (Ca2+). Beskriv kortfattat hur närvaron av Ca2+ i cytosolen hos
glattmuskelcellen leder till kontraktion av denna cell

A

Närvaron av Ca2+ aktiverar ett kinas (”Myosinkinas”/MLCK), som genom fosforylering
aktiverar myosinfilamenten i glattmuskelcellen. Då inget tropomyosin finns närvarande kan
det aktiverade myosinfilamentet interagera med aktinfilament och de kontraktila strukturerna förkortas.

42
Q

Öppenhetsgraden hos arteriolerna bestäms av kontraktionsgraden hos
glattmuskulaturen i arteriolväggen. Kontraktionsgraden bestäms i sin tur av mängden
(koncentrationen) Ca2+ i cytosolen hos de individuella glattmuskelcellerna. Nämn tre olika
typer av signalering som potentiellt kan påverka Ca2+ nivåerna i berörda glattmuskelceller och
därmed arteriolens öppenhetsgrad

A

1) Neuronal signalering från det autonoma nervsystemet,
2) Hormonell signalering och
3) Lokal (parakrin) signalering från närliggande celler i aktuell vävnad

43
Q

Ökad metabolism i cellerna i en vävnad kräver ett ökat blodflöde till aktuell vävnad, annars riskerar till exempel försörjning av syre och bortförandet av koldioxid inte bli
tillräcklig. Ge två exempel på ämnen från de metaboliskt aktiva cellerna, som kan påverka
kontraktionsgraden hos glattmuskelcellerna i närliggande arterioler.

A

Till exempel koldioxid och vätejoner, vilka båda ansamlas vid högre nivå av
metabolism. Båda dessa ämnen kommer medverka till vasodilation hos arteriolerna och
därmed större blodförsörjning till aktuell vävnad

44
Q

Ökad ansamling av CO2 i en vävnad kommer leda till vilken effekt på glattmusklerna i
närliggande arterioler?

A

De kommer slappna av (vilket resulterar i att det ökade blodflödet medverkar till att föra bort CO2 = koldioxid )

45
Q

Det sympatiska nervsystemet kan påverka kontraktionsgraden hos kroppens arterioler
på olika sätt. Till exempel kan det få glattmuskelcellerna i arteriolerna i skelettmuskulaturen
att slappna av och därmed öka blodförsörjningen till denna vävnad. Samtidigt kan de få
glattmuskelcellerna runt de arterioler som finns runt tarmarna att kontrahera och därmed minska blodförsörjningen till detta område. Hur kan effekten bli den motsatta på dessa
glattmuskelceller trots att det sympatiska nervsystemet signalerar på liknande sätt (med
samma signalmolekyler) till dessa olika glattmuskelceller?

A

De olika glattmuskelcellerna har olika receptorer för signalmolekylerna. I fallet för
glattmusklerna i skelettmuskulaturens arterioler, kommer dessa receptorer aktivera en
signalväg som leder till minskad mängd Ca2+ i cytosolen och därmed muskelavslappning. På glattmuskelcellerna i tarmarnas arterioler, kommer i stället aktuell receptor aktivera en
signalväg som leder till ökad mängd Ca2+ i cytosolen och därmed muskelkontraktion

46
Q

Hur lång är ungefär en av kroppens vävnadskapillärer?

47
Q

Vilken ungefärlig hastighet har blodet när det passerar genom vävnadskapillärerna?

48
Q

Återflödet av vätska från vävnaderna till kapillärerna drivs av osmos. Vad gör att det osmotiska trycket i kapillärerna är högre än i omgivande vävnad?

A

Närvaron av plasmaproteiner i blodplasman. Proteinkoncentrationen i omgivande
vävnad är betydligt lägre

49
Q

Den vätska som genom filtration lämnar kapillärerna återvänder till
cirkulationssystemet genom två mekanismer. Vilka är dessa?

A

1) Återflöde via osmos till kapillärerna.
2) Återflöde via lymfkärlsystemet, vilket tömmer i stora vener i närheten av den övre hålvenen

50
Q

Vad kallas de cell-cell kontakter vars närvaro begränsar flödet i mellanrummet mellan två epitelceller?

A

Tight junctions

51
Q

Vad händer med antalet tight junctions och därmed genomsläppligheten hos endotelet
vid en inflammation?

A

Antalet tight junctions minskar och därmed ökar lokalt genomsläppligheten mellan cellerna i endotelet

52
Q

De diskontinuerliga kapillärerna har högst genomsläpplighet till omgivningen och
hittas bland annat i benmärgen och i levern. Ge en förklaring till varför man behöver en hög
förmåga till genomsläpplighet mellan kapillären och omgivande vävnad just i dessa delar av
kroppen.

A

I benmärgen produceras nya blodceller, vilka endast kan passera ut till blodbanan i
tillräcklig hög grad om kapillärerna är diskontinuerliga. Celler i levern producerar de flesta
plasmaproteinerna och för att dessa ska kunna ta sig ut i blodbanan i tillräckligt hög utsträckning måste kapillärerna vara diskontinuerliga

53
Q

Vad kallas de gliaceller som bildar blod-hjärn-barriären?

A

Astrocyter

54
Q

Vad är blod-hjärn-barriärens funktion?

A

Att säkerställa en särskilt stabil miljö i hjärnan, med bland annat avseende på K+-koncentrationen

55
Q

Vilka ämnen kan fritt passera över blod-hjärn-barriären?

A

Tillräckligt små hydrofoba ämnen

56
Q

Beskriv två funktioner hos lymfkärlsystemet.

A

1) Transportera överskottsvätska från vävnaderna tillbaka till cirkulationssystemet, 2) Transportera bakterier som invaderat vävnaden till lymfknutorna, för att där aktivera ett
antikroppssvar mot aktuell bakterietyp

57
Q

Vad kallas vätskan som finns i lymfkärlen?

58
Q

Vad kallas de strukturer som lymfan passerar igenom, där delar av immunförsvaret är
ansamlade?

A

Lymfknutor

59
Q

Vad får lymfan i lymfkärlen att flöda i riktning från vävnaderna och mot tömningen i
de stora venerna i bröstregionen?

A

Muskelrörelser i omgivningen trycker på lymfkärlet och pressar lymfan bort från området som blir utsatt för tryck. Då lymfkärlen är utrustade med klaffar, som endast tillåter
flöde i ”rätt” riktning, kommer flödet alltid ske från vävnaderna. I de större lymfkärlen finns även glattmuskulatur som även deltar i sammanpressandet av lymfkärlen

60
Q

I vilka kärl i systemkretsloppet är den huvudsakliga blodvolymen ansamlad?

61
Q

Varför är vener utrustade med klaffar?

A

Skelettmuskler som ligger i närheten av vener kan, då de kontraherar, trycka på venerna och på så sätt pressa blodet från området där skelettmuskeln trycker på. För att blod enbart ska
tryckas framåt mot hjärtats förmak och inte tillbaka till kapillärerna, är klaffarna konstruerade
så det enbart tillåter blodflöde åt ”rätt” håll

62
Q

Vad är funktionen hos glattmuskulaturen som finns i venväggen?

A

Kontraktionen av dessa glattmuskler kan öka återflödet av blod till hjärtas förmak

63
Q

Varför kan ökad inandning öka det venösa återflödet av blod till hjärtats högra förmak?

A

En inandning kommer leda till en generell minskning av trycket i brösthålan, då dess
volym ökar. Denna trycksänkning gör att blod flödar lättare från de venerna, som
huvudsakligen är belägna utanför brösthålan, till hjärtat som är belägget i brösthålan

64
Q

Det arteriella blodtrycket bestäms i huvudsak av två parametrar, vilka är dessa?

A

Storleken på hjärtats minutvolym och storleken på det så kallade perifera motståndet

65
Q

Vad är hjärtats minut volym ett mått på?

A

Den mängd blod respektive hjärtkammare pumpar ut per minut

66
Q

Vilka två parametrar bestämmer direkt storleken på hjärtats minutvolym?

A

Hjärtfrekvensen och slagvolymen

67
Q

Vad är slagvolymen ett mått på?

A

den mängd blod som lämnar respektive hjärtkammare under systole

68
Q

Ökar eller minskar blodtrycket om storleken på hjärtats minutvolym minskar?

A

Storleken på blodtrycket minskar om hjärtats minutvolym minskar

69
Q

Vad är det perifera motståndet för något?

A

Storleken på det totala flödesmotstånd som arteriolerna i aktuellt kretslopp skapar

70
Q

Vad påverkar direkt storleken på det perifera motståndet?

A

Kontraktionsgraden hos arteriolerna

71
Q

Ökar eller minskar det perifera motståndet om arteriolerna generellt kontraherar mera?

A

Det perifera motståndet ökar då

72
Q

Vad händer med storleken på blodtrycket om det perifera motståndet ökar?

A

Blodtrycket ökar om det perifera motståndet ökar

73
Q

Vad händer med storleken på slagvolymen om blodvolymen ökar?

A

Slagvolymen ökar om blodvolymen ökar

74
Q

Vad händer med blodtrycket om blodvolymen ökar?

A

Blodtrycket ökar om blodvolymen ökar

75
Q

Varför ökar blodtrycket om blodvolymen ökar?

A

Blodvolymen ökar slagvolymen, vilket i sin tur ökar hjärtats minutvolym. En ökad hjärt minutvolym kommer leda till ett ökat blodtryck

76
Q

Vad händer med kontraktionsgraden hos systemkretsloppets arterioler vid ett kraftigt sympatisk nervpåslag?

A

De kommer kontrahera

77
Q

Finns det några arterioler som inte kommer kontrahera i någon större utsträckning vid
ett kraftigt sympatiskt nervpåslag?

A

Arteriolerna i hjärnan och i hjärtmuskulaturen

78
Q

Vad kallas de receptorer i kärlväggen i aortabågen (arcus aortae) och halsartärernas
delningsställe (sinus caroticus), som har förmåga att avläsa aktuellt blodtryck i dessa delar av
cirkulationssystemet?

A

Baroreceptorer

79
Q

Vilken del av hjärnan är dessa baroreceptorer kopplade till?

A

Cirkulationscentrum i den förlängda märgen (medulla oblongata)

80
Q

Vilka delar av nervsystemet kommer cirkulationscentrum aktivera respektive
inaktivera om baroreceptorerna registrerar ett för lågt blodtryck?

A

Cirkulationscentrum kommer aktivera det sympatiska nervsystemet som kommer verka
för ett ökat arteriellt blodtryck. Vidare inaktiverar cirkulationscentrum det parasympatiska,
vilket i sin tur också leder till ett ökat blodtryck då ett aktivt parasympatiskt nervsystem
verkar för att sänka blodtrycket

81
Q

Det arteriella blodtrycket är en funktion av vilka två parametrar?

A

Hur mycket blod som tillförs det arteriella rummet från hjärtat (= hjärtats minutvolym)
och hur mycket blod som lämnar det arteriella rummet (= storleken på det perifera
motståndet, det vill säga öppenhetsgraden hos kroppens arterioler)

82
Q

Hur höjer det sympatiska nervsystemet det arteriella blodtrycket?

A

Genom att både öka både hjärtats minutvolym och det perifera motståndet. Ökningen av hjärtats minutvolym sker genom att både hjärtfrekvensen och slagvolymen ökar.
Slagvolymen ökas på två olika sätt, 1) direkt ökad kontraktilitet hos de kontraktila
hjärtmuskelcellerna och 2) ökat venöst återflöde genom kontraktion av glattmuskulaturen i
venerna. Det perifera motståndet ökas genom kontraktion av kroppens arterioler