Cellen del 1 Flashcards

1
Q

Vad är en atom?

A

Den minsta enheten hos ett grundämne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka tre elementarpartiklar hittas hos atomer?

A

Protoner, Neutroner och Elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad bestämmer atomens atomnummer?

A

Antalet protoner i atomkärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kallas de elementarpartiklar som håller samman positivt laddade protoner i atomkärnan?

A

Neutroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken elektrisk laddning har elektroner?

A

Negativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ett elektronskal?

A

Omloppsområdet runt atomkärnan där elektroner befinner sig med störst sannolikhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är de fyra vanligaste atomerna i människokroppen?

A

Syre, Kol, Kväve och Väte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken atom har förkortningen N?

A

Kväveatomen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kolatomen innehåller sex protoner. Hur många elektroner innehåller kolatomen?

A

Sex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur många elektroner får maximalt plats i det första respektive andra elektronskalet?

A

Två respektive åtta elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kväveatomen innehåller totalt sju protoner och sju elektroner. Hur många av
kväveatomens elektroner befinner sig i det andra elektronskalet?

A

Fem elektroner. (De övriga två finns i det första elektronskalet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kallas bindningen som bygger på delade elektronpar för att fylla respektive atoms
yttersta elektronskal?

A

Kovalent bindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kallas ett ämne som består av atomer sammanbundna av kovalenta bindningar?

A

En molekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kallas den typ av kovalent bindning där de delade elektronerna befinner sig en
större del av tiden kring den ena atomen som ingår i den aktuella kovalenta bindningen?

A

Polär kovalent bindnin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kallar man måttet på en atoms förmåga att attrahera de delade elektronerna i en
kovalent bindning?

A

Elektronegativitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken av följande atomer har högst elektronegativitet, Kol, Syre eller Väte?

A

Syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur förhåller sig elektronegativiteten mellan en kolatom och en väteatom?

A

De har ungefär samma elektronegativitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur förhåller sig elektronegativiteten mellan en kväveatom och en väteatom?

A

väveatomens elektronegativitet är större än väteatomens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kommer det bildas en polär kovalent bindning mellan en syreatom och en väteatom?
Motivera ditt svar.

A

Ja, det kommer bildas en polär kovalent bindning mellan syreatomen och väteatomen.
Detta beror på att dessa atomer har tillräckligt stor skillnad i elektronegativitet (=förmåga att attrahera delade elektroner) för att de delade elektronerna större delen av tiden ska befinna sig i omloppsbana kring syreatomen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kommer det bildas en polär kovalent bindning mellan en kolatom och en väteatom?
Motivera ditt svar.

A

Nej, det kommer bildas en opolär kovalent bindning mellan kolatomen och väteatomen. Detta beror på att dessa atomer har ungefär samma elektronegativitet (=förmåga att attrahera
delade elektroner) och därmed kommer de delade elektronerna befinna sig ungefär lika mycket av tiden i omloppsbana kring vardera atom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är ett elektrisk dipolmoment?

A

En tillfällig förskjutning av de elektriska laddningarna inom ett ämne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken elektrisk laddning kommer de två ändarna inom ett elektriskt dipolmoment ha?

A

Positivt respektive negativt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

De kovalenta bindningarna i vattenmolekylerna kommer vara polära, då syreatomen
har större elektronnegativitet än väteatomerna. Vilken laddning kommer väteatomerna därmed få under den största delen av tiden? Motivera ditt svar.

A

En positiv elektrisk laddning, då de delade elektronerna kommer ha en högre
sannolikhet att befinna sig i omloppsbana kring syreatomens atomkärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilken laddning kommer väteatomerna ha vid de fåtal tillfällen då de delade
elektronerna befinner sig i omloppsbana kring väteatomerna i vattenmolekylen? Motivera ditt svar.

A

En negativ elektrisk laddning, då de delade elektronerna då kommer bidra med ett
överskott av negativa elektriska laddningar kring vardera väteatom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad betyder begreppet intermolekylär bindning?

A

Någon form av bindning mellan två olika molekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Är en kovalent bindning ett exempel på en intermolekylär bindning? Motivera ditt
svar.

A

Nej. Kovalenta bindningar leder ju till att en molekyl skapas och en kovalent bindning kan ju då inte per definition finnas mellan två olika molekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad kallas den typ av intermolekylärbindning som kan bildas mellan bland annat
vattenmolekyler?

A

Vätebindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är förutsättningen för att en vätebindning ska kunna bildas?

A

De elektriska dipolmoment som bildats på grund av polära kovalenta bindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Bildas vätebindningar enbart mellan vattenmolekyler?

A

Nej, även mellan andra ämnen som innehåller elektriska dipolmoment skapade av
polära kovalenta bindningar, kan vätebindningar skapas.

30
Q

Vilken bindning är mest stabil, en kovalent bindning eller en vätebindning?

A

Den kovalenta bindningen är mycket mer stabil

31
Q

Hur många procent av kroppens molekyler är vattenmolekyler?

A

Ungefär 99%

32
Q

Vad karaktäriserar ett hydrofilt ämne?

A

Det innehåller någon form av elektriska laddningar, som kan bilda elektrostatiska
bindningar med de elektriska dipolmomenten hos vattenmolekylerna

33
Q

Ge två exempel på elektriska laddningarna som man kan hitta hos ett hydrofilt ämne?

A

Till exempel: 1) Elektriska dipolmoment från polära kovalenta bindningar inom en
hydrofil molekyl, 2) Positivt eller negativt laddade joner

34
Q

En hydrofil molekyl innehåller ett större antal elektiska laddningar, till exempel från
elektriska dipolmoment från polära kovalenta bindningar. Varför leder detta faktum till att molekylen i fråga löser sig lätt i vatten?

A

De elektriska laddningarna hos den hydrofila molekylen kommer bilda stabiliserande
elektriska intermolekylära bindningar med vattenmolekylerna

35
Q

En hydrofob molekyl innehåller huvudsakligen elektriskt opolära delar. Hur kommer dessa elektriskt opolära delar orientera sig om den hydrofoba molekylen placeras i en vattenlösning?

A

De elektriskt opolära delarna hos de hydrofoba molekylerna kommer orientera sig bort
från vattenlösningen och istället orientera sig mot liknande opolära delar av andra hydrofoba molekyler.

36
Q

Varför kommer de elektriskt opolära delarna av en hydrofob molekyl orientera sig bort från vattenmolekylerna om de placeras i en vattenlösning? Motivera ditt svar

A

En anledning till detta är att de fåtal elektriskt polära delarna av aktuell hydrofob
molekyl söker sig mot de elektriskt polära vattenmolekylerna och då vänds de opolära delarna
av den hydrofoba molekylen indirekt bort från vattnet

37
Q

Vad är en jon?

A

En atom (eller molekyl) som har ett stabilt överskott eller underskott på elektroner

38
Q

Vilken typ av bindning bygger på en komplett transferering av elektroner mellan
atomer?

A

Jonbindningen

39
Q

Vad är en aminosyrasekvens?

A

Ordningsföljden av sammanlänkade aminosyror i ett specifikt protein

40
Q

Proteiner kan fylla många olika funktioner. Ge exempel på tre olika sådana funktioner.

A

Till exempel tre av följande: 1) Strukturella komponenter (”byggstenar”) i cellen och
hos det extracellulära matrixet, 2) Enzymer, som katalyserar olika kemiska reaktioner, 3) Transportörer, till exempel av hydrofila ämnen över cellulära membraner, 4) Överförare av
signaler från cellens omgivning till cellens inre delar

41
Q

Ett enzym katalyserar en viss kemisk reaktion. Detta innebär att sannolikheten för att den aktuella kemiska reaktionen ökar. Vad gör enzymet generellt för att åstadkomma detta?

A

Enzymet sänker aktiveringsenergin för den aktuella reaktionen.

42
Q

Är enzymet förbrukat när det katalyserat en kemisk reaktion en gång?

A

Nej, det kan återanvändas och katalysera samma kemiska reaktion igen

43
Q

Kan ett specifikt enzym katalysera alla typer av kemiska reaktioner

A

Nej, vanligtvis tvärtom där ett specifikt enzym enbart kan katalysera en viss specifik
kemisk reaktion (observera att aktuellt enzym vanligtvis kan katalysera aktuell kemisk
reaktion i båda riktningarna, t.ex. A + B C och C A + B

44
Q

Ungefär hur många av kroppens 100 000 olika proteiner är enzymer?

45
Q

Vad innebär massverkans lag?

A

Att en kemisk reaktion sker i riktningen mot de/det inblandade ämne/ämnen som har lägst koncentration.

46
Q

Proteiner är polymerer av vadå?

A

Aminosyror

47
Q

Vad är en (poly)peptid?

A

En polymer med färre än 50 aminosyror

48
Q

Hur många olika typer av aminosyror kan ingå i de proteiner som tillverkas i
människoceller?

49
Q

Vilken typ av bindning länkar samman aminosyrorna i ett protein?

A

En kovalent bindning, vilken brukar kallas för peptidbindning

50
Q

Vilka delar i angränsande aminosyror i ett protein är sammanlänkade med
peptidbindningen?

A

Karboxylsyragruppen i den ena aminosyran och aminogruppen i den andra aminosyran

51
Q

Vad består ribosomen av?

A

Ribosomen är uppbyggd av ett antal specifika proteiner (79 olika proteiner totalt) och
ett antal rRNA (4 olika rRNA totalt)

52
Q

Vad står r i rRNA för?

A

Ribosomalt RNA

53
Q

Ge tre exempel på hur proteiner kan modifieras efter att de är tillverkade.

A

1) delar av proteinet klipps bort, 2) proteinet modifieras genom att ett ämne
(t.ex. en fosfatgrupp) fäster in till dem, och 3) att deras omgivning förändras med t.ex.
avseende på elektriskt fält eller pH-värde

54
Q

Var i cellen lagras informationen om ordningsföljden av aminosyror i ett specifikt
protein, det vill säga dess aminosyrasekvens?

A

I arvsmassans gener

55
Q

Vilken makromolekyl består cellens gener av, var så precis som möjlig?

A

Nukleinsyran DNA

56
Q

Vad är samlingsnamnet på byggstenarna som bygger upp nukleinsyror?

A

Nukleotider

57
Q

Vilka tre delar består en nukleotid av?

A

En kvävebas, en kolhydrat och en fosfatgrupp

58
Q

Vilken kolhydrat är en del av nukleotiderna i RNA?

59
Q

Vilken kolhydrat är en del av nukleotiderna i DNA?

A

Deoxyribos

60
Q

Vad står förkortningen RNA för?

A

Ribonucleic acid (Ribonukleinsyra på svenska)

61
Q

Vad står förkortningen DNA för?

A

Deoxyribonucleic acid (Deoxyribonukleinsyra på svenska)

62
Q

Vilka delar i två sammankopplade nukleotider i en nukleinsyra är sammankopplade
med en kovalent bindning?

A

Kolhydraten i den ena nukleotiden är sammanlänkad med fosfatgruppen i den andra nukleotiden

63
Q

Vilken del hos de fyra nukleotiderna i DNA respektive RNA varierar?

A

Kvävebas-delen

64
Q

Vilken del av nukleotiden kan bilda vätebindningar med andra nukleotider?

A

Kvävebas-delen

65
Q

Vad kallar man med ett annat ord när specifika nukleotider bildar stabiliserande
basparningar mellan respektive kvävebas-del

A

Nukleotiderna basparar med varandra

66
Q

Vilka fyra kvävebaser finns hos de fyra olika deoxyribonukleotiderna, byggstenarna hos DNA?

A

Adenin, Cytosin, Guanin och Tymin

67
Q

Vilka nukleotider i DNA kan baspara med varandra?

A

Adenin kan baspara med Tymin och vice versa. Cytosin kan baspara med Guanin och
vice versa

68
Q

Två anti-parallella DNA-nukleinsyror kan bilda en stabil dubbelspiral. Vad stabiliserar
en sådan dubbelspiral?

A

Vätebindningar mellan komplementära nukleotider på respektive nukleinsyrekedja

69
Q

Vilka fyra kvävebaser finns hos de fyra olika ribonukleotiderna, byggstenarna hos RNA?

A

Adenin, Cytosin, Guanin och Uracil.

70
Q

Vilken kvävebas kan kvävebasen adenin bilda vätebindningar med?

A

Tymin (hos DNA) och Uracil (hos RNA)

71
Q

Vilken typ av bindning bygger basparningen mellan nukleotiderna på?

A

Vätebindningar