buddhism+kina+japan Flashcards
Jacobsen gör en grov uppdelning av buddhismen i syd-, öst- och nordbuddhism. Vad skiljer dessa tre former från varandra och var i världen dominerar dessa olika former av buddhism?
Sydbuddhismen (Sydostasien): Domineras av den mer konservativa theravada (de äldres lära), med visst inflytande från mahayana.
Östbuddhismen (Kina, Japan): Domineras av kinesiska vidareutvecklingar av mahayanabuddhismen: zen, tiantai och huyan - ofta med drag av östasiatisk folklig religiositet.
Nordbuddhismen (Tibet, Mongoliet, Bhutan, Nepal): Domineras av tantrisk buddhism, som representerar den indiska buddhismens sista fas.
Beskriv kortfattat de tre juvelerna i buddhismen: Buddha, Dharma och Sangha!
Buddha: Råder ingen samstämmighet kring vem (den historiske) Buddha var. Funnits flera Buddhor, Buddha har på egen hand kommit fram till hur verkligheten var beskaffad medan alla andra kan lära sig av Buddha och traditionen av hans lära. Buddha hade miljontals liv, regelbundet gav av sig själv(t.ex. var han en elefant som vid ett tillfälle hög av sig sina betar till en jägare, eller när han sålde sina barn till slaveri i en form av givmildhet). Buddha menar alltså inte bara den historiske buddha(siddharta gautama) utan alla andra buddhas innan och i framtiden.
Dharma: Dharma är namnet för Buddhas lära, men har också ett flertal olika betydelser.
Sangha: Sanghan är munk- och nunnegemenskapen och består av människor (munkar och nunnor) som är tillgängliga att ta emot gåvor och som det är ur religiös synvinkel är fördelaktigt att ge gåvor till (för det ger god karma).
Återge huvuddragen i den historiske buddhans (Sakyamuni) liv!
Födelse: I Lumbini-skogen - i närheten av modern Mahamayas hemby - gick hon till ett sala-träd för att lyssna på fåglarnas sång. Då kom födslovärkarna och hon födde Buddha upprättstående, stödd av trädet. Bebisen såg sig omkring och tog sju steg, sade “Jag är världens herre” och röt som ett lejon.
Uppväxt: Växte upp i ett liv av lyx och överflöd. Berättelsen illustrerar spänningen mellan sinnlig lycka och människans dödlighet. Isolerad från lidande, sjukdomar och död. Han gifte sig, fick en son och bemästrade det världsliga livet.
Mötet med förgänglighet: Buddha lämnade emellertid sitt palats och hade omvälvande möten med människans förgänglighet (en gammal man, en sjuk man och ett lik).
Asketisk period: Buddha träffar en asket, får hopp om befrielse från förgängligheten och övergav sin familj och blev asket. Han blev undervisad av en yogalärare, och utförde sedan också asketisk självplågeri. Men han kom till insikt om att varken självplågeriet eller sinnliga njutningen gav honom befrielse, och han kom på en lösning: medelvägen!
Nirvana: Gautama satte sig under ett träd. Han fick ris av någon skön kvinna och således sin styrka tillbaka. Han satte sig sedan under bodhiträdet, uppvaknandets träd. Frestaren Mara kom och testade Buddhas beslutsamhet, men Buddha besegrade honom. Där förverkligades sedan Nirvana. Bodh-Gaya platsen där han uppvaknade
Första predikan: Han ville förmedla den insikt han nådde, så han återvände till sina fem asketvänner i Hjortparken. I hjortparken förmedlade han läran, alltså sin första predikan.
dödsplats: kusinagara
Beskriv innebörden i följande begrepp kortfattat:
a) Nirvana,
b) Samsara,
c) Stupa
a) Buddhismens slutgiltiga mål: Upphörandet av otillfredsställelsen och befrielse från återfödelse.
b) Samsara är namnet på återfödelsens kretslopp. Cyklisk tillvaro.
c) Gravhög med reliker; ofta ett mål för pilgrimsfärder (exempelvis för tillbedjan av Buddha vid stupor)
Beskriv skillnaderna mellan den så kallade vedertagna läran (den lägre nivån) och den yttersta läran (den högre nivån)!
Den vedertagna läran tillika den yttersta läran är två andra ord för den lägre sanningsnivån och den högre sanningsnivån. Den vedertagna läran fokuserar på samsara (återfödelser) och karma (avsiktens betydelse, gåvogivande), och är främst för buddhistiska lekmän. Den yttersta läran inkluderar de fyra ädla sanningarna, vilken främst är avsedd för de buddhistiska munkarna.
Förklara innebörden i de fyra ädla sanningarna!
BARA MUNKAR!!!!
De fyra ädla sanningarna är inom buddhismen fyra sanningar om vår tillvaro:
1. Sanningen om otillfredsställelsen (dukkha). Allt befinner sig i ständig förändring, även jaget (läran om anatman). Vårt “jag” är egentligen sammankopplingen av fem skandhas, som är förgängliga.
2. Sanningen om hur otillfredsställelse uppstår. En bundenhet (törst/krävande) till världen och till självet leder till lidande. En kedja med tolv länkar: Okunskap, handlingsimpulser, medvetande, tanken och kroppen, sex sinnesfälten, kontakt, känslor och förnimmelser, begär, bundenhet, vardande, födelse, åldrande och död.
3. Sanningen om otillfredsställelsens upphörande. Upphörandet av otillfredsställelsen kallas nirvana
4. Sanningen om vägen till otillfredsställelsens upphörandet. Metoden är den åttafaldiga vägen
Vad innebär den åttafaldiga vägen?
Den åttafaldiga vägen är, som avslöjas i den fjärde sanningen, vägen och metoden till uppnåelse av nirvana. Dessa åtta vägar kan placeras i tre kategorier: vishet, moral och meditation.
Rätt syn (tillit till buddhistiska läran)
Rätt avsikt (ha goda avsikter, inte begär, motvilja etc)
Rätt tal (inte ljuga, skvallra, kränka, förtala)
Rätt handlande (fem moraliska föreskrifterna)
Rätt yrke (inga onda yrken: drogförsäljning, bedrägeri..)
Rätt strävan (bevaka sinnena)
Rätt uppmärksamhet (insiktsmeditation)
Rätt koncentration (djupmeditation)
Vilka är buddhismens två grundläggande meditationsformer? Vad skiljer dem från varandra?
Inom buddhismen kan man urskilja två huvudtyper av meditation, nämligen djupmeditation och insiktsmeditation.
Djupmeditation syftar uppnå ett vilande medvetande. Det är en slags meditation där man når ett medvetenhetstillstånd som överskrider alla objekt och vilar tanken på intet. Medvetandet töms på innehåll. Tekniken innefattar att man först och främst vilar all sin koncentration på ett särskilt tankeobjekt.
Insiktsmeditation syftar till att utveckla insikt i verklighetens sanna natur genom att man observerar och avslöjar kroppen, känslorna, det tänkande sinnet och tankens objekt. Man når insikt om deras förgänglighet och flyktande natur, samt avsaknaden av ett beständigt jag. Detta är nödvändigt för nirvana. Insiktsmeditation är till skillnad från djupmeditation en mer analyserande meditation.
Förklara buddhismens etik/moral utifrån begreppet karma!
Buddha sade att det är viljan han benämnde karma. Den aktiva tanken bakom handlingen är orsaken till att karma skapas. Att råka döda en insekt ger ingen dålig karma, men att mosa en stackars liten skalbagge med klacken för att den såg äcklig ut ger dålig karma. Skiljer sig från exempelvis den jainistiska uppfattningen av karma där man kan erhålla dålig och god karma oavsett avsikten.
Vad är de viktigaste skillnaderna mellan theravada och mahayana?
Mahayana:
Sanskrit istället för Pali
Demokratisering av frälsningsidealet: Tanken bakom denna benämning är att den ville vara en massornas religion och inte ville begränsa frälsningen till en liten elit av munkar.
Bodhisattvaidealet: Bodhisattva är en som är på väg att bli en buddha. Bodhisattvorna betraktades som överlägsna arhaterna därför att de stannar i världen för att hjälpa andra nå Nirvana.
Theravada menar att det idealiska är att den upplysta väljer att gå till nirvana, istället för att stanna.
Buddhanatur: Begreppet buddhanatur i mahayana innebär att alla levande varelser redan är buddha eftersom de har “buddhanaturen” inom sig. Levande varelser har i sig lite grand av buddha, någonting rent och oförverkligat som kan tas fram. En sådan föreställning är mycket lik den om atman, hinduismens individuella själ.
Hur ser man på bodhisattvan inom mahayana?
En bodhisattva är en blivande Buddha, som frivilligt avstår från att uppnå nirvana, fastän det är inom räckhåll, av medlidande med mänskligheten. Han har avgivit ett löfte att inte ta det avgörande steget förrän han har hjälp hela världen till samma nivå. Mahayana byter helighetsideal från arhat till bodhisattva. Bodhisattvan betraktades som överlägsna arhaterna därför att de stannar i världen för att hjälpa andra nå Nirvana.
Vad menar Jacobsen med himmelska buddhor och bodhisattvor?
Mahayana utvecklade en ny kosmologi förbunden med visualiseringsmeditationen riktad mot Buddha som gudomligt transcendent väsen.
Den historiske Buddha kom så småningom att betraktas som en manifestation av den transcendenta Buddha, och även eviga himmelska buddhor beskrevs som aspekter av denne ende Buddha.
Finns även himmelska bodhisattvor, såsom Manjusri och Avalokitesvara, vars statyer placeras bredvid historiske Buddha och tillbes. En himmelsk bodhisattva har fulländat kunskapen, är allvetande och bor i en egen himmel.
Den buddhistiska “medelvägen” kan förstås på olika sätt. Nämn så många olika sätt du kan komma på!
Bokstavligen en (medel)väg mellan två extrema motpoler, exempelvis:
Ren sinnlig njutning → Åttafaldiga vägen ← Asketisk självplågeri
Nihilism → Buddhism ← Absolutism
Intet → Blivande ← Varat
Kallt → Ljummet ← Varmt
Svält → Måttfullhet ← Frosseri
Ange huvuddragen i den tantriska buddhismen (Vajrayana)!
Kallas även “diamantvagnen”. Förbunden med texter som heter “tantra”. Den siktar på samma mål som mahayana, men har annorlunda och(enligt företrädarna) effektivare rituella tillvägagångssätt. Det är en panindisk rörelse, som kombinerar yoga med ritualer, och inriktningen har blivit starkt influerade av hinduism(särskilt vishnuiter).
Mantra är vanligt förekommande. Rituella samlag.
Tantrismen lägger vikt vid kosmologi och sexuell symbolik(kosmos och kroppen). Kroppen är ett instrument för frälsning, genom att förverkliga sin kropp som en yogi. Denna förverkligande, där man uppnått mahasukha, går att uppnå i ett enda liv. så:
theravada: målet är att bli arhat(munk som uppnått nirvana)>dog>når nirvana
mahayana: större vikt vid omsorg och osjälvisk kärlek, vid nuet. Lekmannabuddhismen
Tantrismen: vilken människa som helst(oavsett karma)>munk>(Siddha(yogi)= uppnått kroppsligt förverkligande, mahasukha, i ett enda liv.)
Beskriv förhållandet mellan munkarna (sanghan) och lekfolket inom buddhismen!
“Ge och motta”-förhållande, vars parter - som i fråga om religiös belöning - är ömsesidigt beroende av varandra. En av de viktigare handlingar som genererar religiösa förtjänster för lekfolket är att ge (dana). Lekfolket ger gåvor (såsom mat) till munkarna. Munkarna finns därför till som någon man kan ge gåvor till för lekfolken. Men munkar kan recitera dhamma, vilket ger dem religiös förtjänst, och de som lyssnar på det får också religiös belöning.
