allting Flashcards
a) Förklara hinduismens historiska ursprung och
b) diskutera de arkeologiska och textuella bevis som hjälper att förstå hur långt tillbaka dess traditioner kan spåras.
a) 3000 år f.v.t. En samling polyteistiska religioner kring Indusfloden. Det finns inget enhetligt ursprung för hinduismen, utan flera historiska rötter. Det anses finnas fem huvudströmmar som påverkat och utvecklat det vi idag känner igen som hinduism, varav indus- och vedisk kultur anses vara de främsta vad gäller just ursprung. En del idag välkända hinduiska fenomen kan genom diverse arkeologiska och textuella bevis spåras långt tillbaka i tiden, exempelvis:
b) Renhet: Det fanns stor vikt på renhet i Induskulturen. Induskulturen var en flodkultur, och vatten hade en central betydelse för samhället. Man har hittat kloaksystem, badhus och ett komplext system för att strukturera vattnet i samhället.
Shiva-dyrkan: Vid induskulturens ruiner har man funnit fallosstenar, svarta stenar, vilka är symboler för Shiva. Diverse sigil har uppfattats vara en eventuell “protoshiva”?
Ahimsa: Det fanns inga vapen i gravarna i Induskulturen, vilket är ett tecken på att ahimsa var ett viktigt värde som fanns till redan då.
Vediska kulturen: De vediska skrifterna vittnar om dyrkan av Indra, Agni och Soma, och uppfattningen att världen befolkas av gudomliga väsen av alla slag. Det finns gudar i himlen, gudar i atmosfären och gudar på jorden.
Upanishaderna: I Shvetashvatara-upanishad beskrivs bhakti (personlig tillbedjan) till Shiva.
Bhagavad-gita: Bok skriven 200 f.v.t. innehåller information om Bhaktiyoga. tillkom under den asketiska reformperioden.
Hur förhåller sig Vedaskrifterna och sramaniska traditioner till varandra, och vilken betydelse har de för utvecklingen av nya hinduiska uppfattningar och praxis?
Möte mellan vediska traditionen och sramana-rörelsen (vid österlig vedisk expansion)
En rad samhälleliga förändringar ledde till individualism och nytt fokus inom religion, som asketism, celibat, meditation, yoga och ahimsa.
Upanishaderna var från inflytandet av sramana-traditionen. Genom upanishaderna upptogs asketiska föreställningarna i vedisk kultur.
Vad är bhakti och hur har den utvecklats inom hinduismen? (t.ex. Gupta dynastin och helgondikterna) AJT
bhakti=personlig kärlek och hängivenhet till en specifik Gud utvald av den troende.
Vishnuism och Shivaism särskilt dominerande inriktningar.
Gupta-dynastin medförde en blomstring av Vishnuism. Shivaism.Klassisk utveckling, efter asketiska perioden. Bhakti växer och tar sig sin form. Under Gupta-perioden hamnade Krisna, Rama, Shiva, Vishnu, Kali och Ganesha i centrum, och Vishnu och Shiva blev dominerande gudar.
Bhagavad Gita kallar detta för hängivelsens yoga/bhaktiyoga och ser det som en frälsningsväg.
de andra:
kunskapens yoga (den kunskap man skaffat 1+1=2)
handlingens yoga (att förskaffa karma genom sina handlingar som frälser)
En vidareutveckling av frälsningsvägen bhaktiyoga skedde med bhaktirörelser i Tamil Nadu i södra Indien på 600-talet. Bhakti utvecklades i en mer emotionell riktning med tydlig favorisering av ett personligt gudsbegrepp bland exempelvis helgondiktarna.
Beskriv begreppet dharma inom hinduismen.
Människan upprätthåller universum (kosmiska och sociala ordningen) med sina handlingar, vilka ska vara i enlighet med ens plikter beroende på klass- och könstillhörighet, livsstadium etc.
Varnasramadharma=förbundet med denna ideologi
Vad är karma och hur påverkar det en persons öde enligt hinduistisk förståelse?
karma=resultatet av handlingar utförda i ens liv. Upplever resultatet i detta liv eller i senare reinkarnation. Dålig karma = djur
Även ens kunskap(kunskapens yoga) bidrar till god karma.
a)Förklara begreppet samsara
b) och hur det relaterar till återfödelse inom hinduismen.
a) Samsara är namn på återfödelsens kretslopp
b) det vill säga att levande väsen går från återfödelse till återfödelse. Ständig reinkarnation.
Förklara kort den hinduiska förståelsen av a) kroppen, b) sinnet och c) jaget samt d) atman och e) brahman.
a) Kroppen är dödlig och underkastad förändring och död, den betraktas som det fysiska höljet för det eviga självet (atman)
b) Mentala processer, som tankar, känslor, intellekt. Kontroll över sinnet avgörande för inre frid och självinsikt.
c) Jaget (ahamkara). Jaget är det jag som är förknippat med den kroppsliga identiteten, personligheten. Tillfälliga jaget, underkastad förändring.
d) Atman är rent medvetande, andlig och inte materiell, den individuella själen.
e) Varandets grund som genomsyrar universum, den yttersta gudomliga, transcendentala verkligheten.
a)Vad är shivaism och shaktism inom hinduismen, och vilka gudar och gudinnor representerar dem?
Shivaism och shaktism är inom hinduismen två olika inriktningar.
Shivaism utmärker sig med dess primära tillbedjan av Shiva och dennes familj: Parvati (frugan), Ganesha och Skanda (söner).
Shiva-siddhantta (tempeltraditioner i sydindien med ett systematiskt teologiskt uttrycki från 800 - talet).
Inom shaktismen tillbes Shakti (den kvinnliga kraften, eller kvinnliga gudomliga principen) som den högsta guden och yttersta verkligheten (brahman). Kvinnliga gudar (Durga, Parvati, Kali etc) står i fokus.
starkt inflytande från tantrism
– 2% av hinduer räknas som tillbedjare av Mahadevi. Populärt i Assam och Bengalen. Helig plats – Pitha – som är förbundna med gudinnan. Shaktismen växer på 600-talet men har mycket gamla rötter i bygudinna-kulten.
Hur påverkar Krishnas läror i Bhagavad Gita synen på plikt och rättvisa inom hinduismen? AJT
Krishnas budskap blir tydlig i den etik han förkunnar i Bhagavadgita. Den bygger på två grundstenar,
1) återfödelse & karma
2) varnasramadharma.
Man får bra återfödelse om man gör det rätta, och det rätta utgörs av den klass man fötts in i. Utför klassplikter, utför man utanför sin klass=kaos. Utförs som tillbedjan till Krishna.
I världen pågår en kamp mellan dharma och adharma, rätt och orätt, människorna deltar genom att göra sin samhälleliga plikt.
a) Vad är avatarer,
b) och hur relaterar de till gudomliga inkarnationer inom hinduismen?
AVATAR = INKARNATION
Avatara (nedstigningsläran) innebär att Vishnu har upptagit en rad gudar som sina avatarer. Avatar innebär en guds inkarnation i formen av en människa eller ett djur här på jorden. Genom dessa har han kommit till världen för att upprätthålla den och dess ordning. De mest kända av dessa avatarer är Rama, Krishna och Buddha. Kalki är den tionde som ännu inte kommit; denne förväntas komma på en vit häst.
a)Vad är Bhagavad Gita och Purana-litteraturen,
b)och varför anses de vara viktiga texter inom hinduismen?
a) Bhagavad Gita är en vishnuistisk text, en central bhakti-text och en liten del av Mahabharata (som handlar om Pandava-brödernas kamp för sitt kungadöme). YOGA!
Purana-litteraturen är “gamla berättelser” om hinduismens gudar, som innehåller skildringar av världens skapelse, kungalängder, lagar, beskrivningar av pilgrimsplatser m.m.
b) Bhagavad Gita är viktig för praktiska, etiska vägledning (jmf. fråga 9). Purana-litteraturen är viktig för hinduisk mytologi och andlig visdom.
Hur påverkar Upanishaderna hinduistisk filosofi och andlighet?
- Genom upanishaderna uppträder karma, återfödelse och moksha upp i brahmanska kärntraditionen. Också utveckling av begreppet atman, ett själv.
- Meditationsformer associerade med yoga samt längtan efter mystisk upplevelse i centrum. Samt en massa asketiska föreställningar.
- Inre insikt betonas mer än yttre ritualer (som vediska offret). Upanishaderna menade att den heliga kraften i offret genomsyrar och upprätthåller allt, att denna kraft också existerar i människor och är identisk med självet och kan förverkligas genom meditation och självinsikt (atmans identifikation med brahman).
- Vedanta, den filosofiska skolan, går ut på att tolka upanishaderna: finns dvaita-vedanta (dualistisk tolkning av upanishaderna) och advaita-vedanta (monistisk tolkning av upanishaderna).
Beskriv några vanliga hinduistiska rituella handlingar och ceremonier såsom puja och darshana.
Puja: I Puja ger människor gåvor till Gud i olika former, ofta i tempel och till statyer. Gåvor som består av mat välsignas och ges tillbaka som prasada, som därefter äts upp och delas ofta ut till andra, som får del av gudarnas välsignelse och kraft. Puja äger rum i tempel eller i hemmet. Hängivenhet är av central vikt!
Darshana: Den heligaste platsen i templet kallas garbhagrita (skötesrum) vari det finns en representant (ofta en gudsgestalt i en form av en staty) för templets huvudgud. Darshan “skådande” av guden är viktigt, det innebär att man ser och blir sedd av gud. Statyerna är gudarnas boning och de levandegörs rituellt.
a) Vad är non-dualism (advaita) AJT
b) och dualism (dvaita/teism) inom hinduistisk filosofi,
c) och vilka filosofer är förknippade med dessa perspektiv?
Absolut monism. Allting utgår från brahman, allting utöver brahman är bara mångfald och en illusion (maya).
Dualistisk tolkning av upanishaderna. Finns en åtskillnad av själen (självet) och materien, samt att Gud har absolut makt över bägge, vilket gör Guds nåd nödvändig för befrielse från samsara. (s. 167-168)
Non-dualism = Advaita-vedanta (teologen Samkara)
Dualism = Dvaita-vedanta (filosofen Madhva)
Förklara begreppet yoga och dess olika former inom hinduismen (bl.a. i Bhagavad Gita).
Fem betydelser av begreppet yoga kan urskiljas i yogatraditionerna (s. 249). Den primära betydelsen av yoga är ansträngning i form av kroppslig och mental disciplin (kroppen blir ett redskap) för att förverkliga ett högt satt mål, vilken ofta är att skiljas från den yttre världen och realisera en inre verklighet (s. 248), samt frihet från återfödelse i samsara (s. 249). I hinduismens texer skiljer man vanligtvis mellan fyra olika former av yoga:
Mantrayoga (ljudyoga): Använder ljud för att förverkliga den gudomliga verkligheten. I ljudyoga har ofta ljudet “Om” (aum) används som frälsningsmedel. “Om är bågen, atman är pilen och brahman pilens mål.”
Hathayoga: Ett av hinduismens viktigaste yogasystem, inriktar sig huvudsakligen på att stärka kroppen för att göra den immun mot förfall och sjukdom.
Layayoga: Handlar om rening av den subtila kroppens ådror och väckande av kundalini-kraften. Mer vikt i att kroppen är medel för att uppnå moksha.
Rajayoga: Refererar till klassisk yoga. Kroppen är en källa till obehag, och målet är att förverkliga purusa som åtskild från kroppen och sinnet. Åttafaldig yoga (ashtanayoga).
Förklara kort samkhya och vedanta filosofin.
Samkhya: s. 236-238
Ett filosofiskt system som karakteriseras av en fundamental dualism mellan medvetandeprincipen (purusa) och den materiella principen (prakrti). Dessa två principer är yttersta principer, som är evinnerligen beständiga (ingen början, inget slut, fria från samsara).
Identifierar 25 fundamentala kategorier (tattvaer) - Samkhya-principerna.
Vedanta
vedanta är ett system för texttolkning av den andra delen av Veda(kunskapsdelen). finns en rad olika system för vedanta. Mest känt: advaita-vedantas, vilket utgår från att det bara finns en sak i verklighetet: brahman. Brahman är alltså en, och all mångfald(inkl. gudar, atman) bara är en illusion.
Vilka utmaningar och förändringar har hinduismen stött på under modern tid. AJT
Hinduismen har i modern tid kommit att betraktas som en filosofi snarare än en religion med särskild vikt på etik, vetenskap och förnuft.
Global hinduism: En global form av hinduismen med universellt budskap som tar “avstånd” från många av de mest “centrala” inslagen i hinduisk religositet, såsom tempelkult, statyer, ritualer etc, då detta betraktas som lägre och “folkliga” former, och inte den autentiska hinduismen. Yoga och meditation. Monism (non-dualism). Internationellt kända guruer.
Hinduisk nationalism: Mobilisering mot brittisk kolonialherravälde knöts under 1900-talet till nationalism, något som betydde mycket för att förena hindutraditionernas religiösa mångfald i en gemensam identitet. Hindunationalisterna försökte förena hinduer och definiera hinduismens gränser. Många traditioner förenades politiskt för att bilda en gemensam identitet.
Bhagavadgita: Bhagavadgita fick under 1900-talet en förhöjd status. Av hinduismens många heliga texter är det också denna som är mest och bäst känd i väst. Dock skall inte betydelsen överdrivas eftersom den är central främst för vishnuister. Shivaiter och shakti-grupper skiter i Vishnu och därför också i bhagavadgita som är en vishnuistisk text.
Kritiska reformrörelser: Somliga reformrörelser försökte också konfrontera hinduismen med tankar från den europeiska upplysningstiden och med kristendomens etiska ideal.
Kolonialism
a) Beskriv några av de huvudsakliga hinduiska reformrörelserna som uppstod i Indien under kolonialtiden och identifiera några av de ledande personligheterna som drev dessa förändringar. AJT
Ram Mohan Roy:
En av de första reformatorerna.
Påverkad av sufism och kristen deism (unitarism)
Hyllade och förespråkade ett återvändande till upanishaderna som ursprungliga hinduismen.
Startade utvecklingen att förstå hinduismen först och främst som en filosofi
Föraktade ritualer och statyer, folklig hinduism och bhakti - betraktade tempelkulten som uttryck för religionens förfall.
Kritisk mot brahmanaklassen, höll dem ansvariga för förfallet.
Kritiserade sociala uttryck: änkebränning och arrangerade barnäktenskap.
Banade väg för andra reformrörelser.
Swami Vivekananda:
En asket och guru som grundade Ramakrishna-missionen.
Hinduismen som kombination av vedanta-filosofi och socialt arbete.
Vivekananda var filosofiskt orienterad och hade religionskritiska föreställningar.
Var en av de första i engelsk språkdräkt som jämställde hinduismen med de andra världsreligionerna.
Modern yoga.
Hur har hinduismen spridit sig internationellt och påverkat världen? (yoga)
Nu är hinduismen en religion som är spridd till de flesta länderna i världen på grund av två fenomen: diaspora och guruer med internationell framgång. Fastän hinduismen i liten grad är missionerande har hinduiska guruer (en liten skara av dem) varit intresserade av att ha lärjungar från andra delar av världen. En av de hinduiska fenomen som kommit att påverka resten av världen är bland annat yogan. Yoga har i väst adopterats som både ett medel för fysisk hälsa och mental välmående.
Analysera hur västerländska uppfattningar av hinduiska koncept som till exempel karma, kastsystemet och kor skiljer sig från deras traditionella och samtida förståelse i Indien.
Karma: I Väst har vi en förenklad uppfattning av karma, som en slags “öga för öga”- princip som sker i detta liv. Ödestro helt enkelt. Den hinduiska uppfattningen är mer komplex; karma är summan av ens handlingar, som inte alltid påverkar dig här och nu i livet, utan kan påverka dig i nästa liv. Dina tidigare livs handlingar kan alltså påverka dig nu idag.
Kastsystemet: Kastsystemet har tack vare kolonialismens propaganda varit en orsak till att den överbetonas i undervisning om hinduismen, och bidragit till att man ser Indien och hinduismen som en irrationell eller barbarisk religion. Kastsystemet är i dagens Indien i regel förbjuden - främst del av den religiösa elitens religion.
Kor: Sådant som heliga kor har överbetonats då det europeiska världsherraväldeprojektet legitimerades genom att man hävdade att det var ett civiliseringsprojekt. Hinduernas närhet till kon “påminner egentligen mycket om det västerländska förhållandet till hunden” (s. 339).
Jacobsen gör en grov uppdelning av buddhismen i syd-, öst- och nordbuddhism. Vad skiljer dessa tre former från varandra och var i världen dominerar dessa olika former av buddhism?
Sydbuddhismen (Sydostasien): Domineras av den mer konservativa theravada (de äldres lära), med visst inflytande från mahayana.
Östbuddhismen (Kina, Japan): Domineras av kinesiska vidareutvecklingar av mahayanabuddhismen: zen, tiantai och huyan - ofta med drag av östasiatisk folklig religiositet.
Nordbuddhismen (Tibet, Mongoliet, Bhutan, Nepal): Domineras av tantrisk buddhism, som representerar den indiska buddhismens sista fas.
Beskriv kortfattat de tre juvelerna i buddhismen: Buddha, Dharma och Sangha!
Buddha: I detta sammanhang syftar tillflykten till Buddha på den historiske (Sakyamuni) Buddha. Råder ingen samstämmighet kring vem (den historiske) Buddha var. Funnits flera Buddhor, Buddha har på egen hand kommit fram till hur verkligheten var beskaffad medan alla andra kan lära sig av Buddha och traditionen av hans lära. Buddha hade miljontals liv, regelbundet gav av sig själv(t.ex. var han en elefant som vid ett tillfälle hög av sig sina betar till en jägare, eller när han sålde sina barn till slaveri i en form av givmildhet). Buddha menar alltså inte bara den historiske buddha(siddharta gautama) utan alla andra buddhas innan och i framtiden.
Dharma: Dharma är namnet för Buddhas lära, men har också ett flertal olika betydelser.
Sangha: Sanghan är munk- och nunnegemenskapen och består av människor (munkar och nunnor) som är tillgängliga att ta emot gåvor och som det är ur religiös synvinkel är fördelaktigt att ge gåvor till (för det ger god karma).
Återge huvuddragen i den historiske buddhans (Sakyamuni) liv!
Födelse: I Lumbini-skogen - i närheten av modern Mahamayas hemby - gick hon till ett sala-träd för att lyssna på fåglarnas sång. Då kom födslovärkarna och hon födde Buddha upprättstående, stödd av trädet. Bebisen såg sig omkring och tog sju steg, sade “Jag är världens herre” och röt som ett lejon.
Uppväxt: Växte upp i ett liv av lyx och överflöd. Berättelsen illustrerar spänningen mellan sinnlig lycka och människans dödlighet. Isolerad från lidande, sjukdomar och död. Han gifte sig, fick en son och bemästrade det världsliga livet.
Mötet med förgänglighet: Buddha lämnade emellertid sitt palats och hade omvälvande möten med människans förgänglighet (en gammal man, en sjuk man och ett lik).
Asketisk period: Buddha träffar en asket, får hopp om befrielse från förgängligheten och övergav sin familj och blev asket. Han blev undervisad av en yogalärare, och utförde sedan också asketisk självplågeri. Men han kom till insikt om att varken självplågeriet eller sinnliga njutningen gav honom befrielse, och han kom på en lösning: medelvägen!
Nirvana: Gautama satte sig under ett träd. Han fick ris av någon skön kvinna och således sin styrka tillbaka. Han satte sig sedan under bodhiträdet, uppvaknandets träd. Frestaren Mara kom och testade Buddhas beslutsamhet, men Buddha besegrade honom. Där förverkligades sedan Nirvana.
Första predikan: Han ville förmedla den insikt han nådde, så han återvände till sina fem asketvänner i Hjortparken. I hjortparken förmedlade han läran, alltså sin första predikan.
Beskriv innebörden i följande begrepp kortfattat:
a) Nirvana,
b) Samsara,
c) Stupa
a) Buddhismens slutgiltiga mål: Upphörandet av otillfredsställelsen och befrielse från återfödelse.
b) Samsara är namnet på återfödelsens kretslopp. Cyklisk tillvaro.
c) Gravhög med reliker; ofta ett mål för pilgrimsfärder (exempelvis för tillbedjan av Buddha vid stupor)
Beskriv skillnaderna mellan den så kallade vedertagna läran (den lägre nivån) och den yttersta läran (den högre nivån)!
Den vedertagna läran tillika den yttersta läran är två andra ord för den lägre sanningsnivån och den högre sanningsnivån. Den vedertagna läran fokuserar på samsara (återfödelser) och karma (avsiktens betydelse, gåvogivande), och är främst för buddhistiska lekmän. Den yttersta läran inkluderar de fyra ädla sanningarna, vilken främst är avsedd för de buddhistiska munkarna.
Förklara innebörden i de fyra ädla sanningarna!
BARA MUNKAR!!!!
De fyra ädla sanningarna är inom buddhismen fyra sanningar om vår tillvaro:
1. Sanningen om otillfredsställelsen (dukkha). Allt befinner sig i ständig förändring, även jaget (läran om anatman). Vårt “jag” är egentligen sammankopplingen av fem skandhas, som är förgängliga.
2. Sanningen om hur otillfredsställelse uppstår. En bundenhet (törst/krävande) till världen och till självet leder till lidande. En kedja med tolv länkar: Okunskap, handlingsimpulser, medvetande, tanken och kroppen, sex sinnesfälten, kontakt, känslor och förnimmelser, begär, bundenhet, vardande, födelse, åldrande och död.
3. Sanningen om otillfredsställelsens upphörande. Upphörandet av otillfredsställelsen kallas nirvana
4. Sanningen om vägen till otillfredsställelsens upphörandet. Metoden är den åttafaldiga vägen
Vad innebär den åttafaldiga vägen?
Den åttafaldiga vägen är, som avslöjas i den fjärde sanningen, vägen och metoden till uppnåelse av nirvana. Dessa åtta vägar kan placeras i tre kategorier: vishet, moral och meditation.
Rätt vishet (prajna)
Rätt syn (tillit till buddhistiska läran)
Rätt avsikt (ha goda avsikter, inte begär, motvilja etc)
Rätt etik (sila)
Rätt tal (inte ljuga, skvallra, kränka, förtala)
Rätt handlande (fem moraliska föreskrifterna)
Rätt yrke (inga onda yrken: drogförsäljning, bedrägeri..)
Rätt meditation (samadhi)
Rätt strävan (bevaka sinnena)
Rätt uppmärksamhet (insiktsmeditation)
Rätt koncentration (djupmeditation)
Vilka är buddhismens två grundläggande meditationsformer? Vad skiljer dem från varandra?
Inom buddhismen kan man urskilja två huvudtyper av meditation, nämligen djupmeditation och insiktsmeditation.
Djupmeditation syftar uppnå ett vilande medvetande. Det är en slags meditation där man når ett medvetenhetstillstånd som överskrider alla objekt och vilar tanken på intet. Medvetandet töms på innehåll. Tekniken innefattar att man först och främst vilar all sin koncentration på ett särskilt tankeobjekt.
Insiktsmeditation syftar till att utveckla insikt i verklighetens sanna natur genom att man observerar och avslöjar kroppen, känslorna, det tänkande sinnet och tankens objekt. Man når insikt om deras förgänglighet och flyktande natur, samt avsaknaden av ett beständigt jag. Detta är nödvändigt för nirvana. Insiktsmeditation är till skillnad från djupmeditation en mer analyserande meditation.
Förklara buddhismens etik/moral utifrån begreppet karma!
Buddha sade att det är viljan han benämnde karma. Den aktiva tanken bakom handlingen är orsaken till att karma skapas. Att råka döda en insekt ger ingen dålig karma, men att mosa en stackars liten skalbagge med klacken för att den såg äcklig ut ger dålig karma. Skiljer sig från exempelvis den jainistiska uppfattningen av karma där man kan erhålla dålig och god karma oavsett avsikten.
Vad är de viktigaste skillnaderna mellan theravada och mahayana?
Mahayana:
Sanskrit istället för Pali
Demokratisering av frälsningsidealet: Tanken bakom denna benämning är att den ville vara en massornas religion och inte ville begränsa frälsningen till en liten elit av munkar.
Bodhisattvaidealet: Bodhisattva är en som är på väg att bli en buddha. Bodhisattvorna betraktades som överlägsna arhaterna därför att de stannar i världen för att hjälpa andra nå Nirvana.
Theravada menar att det idealiska är att den upplysta väljer att gå till nirvana, istället för att stanna.
Buddhanatur: Begreppet buddhanatur i mahayana innebär att alla levande varelser redan är buddha eftersom de har “buddhanaturen” inom sig. Levande varelser har i sig lite grand av buddha, någonting rent och oförverkligat som kan tas fram. En sådan föreställning är mycket lik den om atman, hinduismens individuella själ.
Hur ser man på bodhisattvan inom mahayana?
En bodhisattva är en blivande Buddha, som frivilligt avstår från att uppnå nirvana, fastän det är inom räckhåll, av medlidande med mänskligheten. Han har avgivit ett löfte att inte ta det avgörande steget förrän han har hjälp hela världen till samma nivå. Mahayana byter helighetsideal från arhat till bodhisattva. Bodhisattvan betraktades som överlägsna arhaterna därför att de stannar i världen för att hjälpa andra nå Nirvana.
Vad menar Jacobsen med himmelska buddhor och bodhisattvor?
Mahayana utvecklade en ny kosmologi förbunden med visualiseringsmeditationen riktad mot Buddha som gudomligt transcendent väsen.
Den historiske Buddha kom så småningom att betraktas som en manifestation av den transcendenta Buddha, och även eviga himmelska buddhor beskrevs som aspekter av denne ende Buddha.
Finns även himmelska bodhisattvor, såsom Manjusri och Avalokitesvara, vars statyer placeras bredvid historiske Buddha och tillbes. En himmelsk bodhisattva har fulländat kunskapen, är allvetande och bor i en egen himmel.
Den buddhistiska “medelvägen” kan förstås på olika sätt. Nämn så många olika sätt du kan komma på!
Bokstavligen en (medel)väg mellan två extrema motpoler, exempelvis:
Ren sinnlig njutning → Åttafaldiga vägen ← Asketisk självplågeri
Nihilism → Buddhism ← Absolutism
Intet → Blivande ← Varat
Kallt → Ljummet ← Varmt
Svält → Måttfullhet ← Frosseri
Ange huvuddragen i den tantriska buddhismen (Vajrayana)!
Kallas även “diamantvagnen”. Förbunden med texter som heter “tantra”. Den siktar på samma mål som mahayana, men har annorlunda och(enligt företrädarna) effektivare rituella tillvägagångssätt. Det är en panindisk rörelse, som kombinerar yoga med ritualer, och inriktningen har blivit starkt influerade av hinduism(särskilt vishnuiter).
Mantra är vanligt förekommande. Rituella samlag.
Tantrismen lägger vikt vid kosmologi och sexuell symbolik(kosmos och kroppen). Kroppen är ett instrument för frälsning, genom att förverkliga sin kropp som en yogi. Denna förverkligande, där man uppnått mahasukha, går att uppnå i ett enda liv. så:
theravada: målet är att bli arhat(munk som uppnått nirvana)>dog>når nirvana
mahayana: större vikt vid omsorg och osjälvisk kärlek, vid nuet. Lekmannabuddhismen
Tantrismen: vilken människa som helst(oavsett karma)>munk>(Siddha(yogi)= uppnått kroppsligt förverkligande, mahasukha, i ett enda liv.)
Beskriv förhållandet mellan munkarna (sanghan) och lekfolket inom buddhismen!
“Ge och motta”-förhållande, vars parter - som i fråga om religiös belöning - är ömsesidigt beroende av varandra. En av de viktigare handlingar som genererar religiösa förtjänster för lekfolket är att ge (dana). Lekfolket ger gåvor (såsom mat) till munkarna. Munkarna finns därför till som någon man kan ge gåvor till för lekfolken. Men munkar kan recitera dhamma, vilket ger dem religiös förtjänst, och de som lyssnar på det får också religiös belöning.
Ge några exempel på viktiga inslag i det som Jacobsen kallar “den religiösa praxisen och den levande buddhismen!”
De viktigaste ritualerna inom buddhismen är de som utförs för att få magisk kontroll över världen, tillbedjan av gudomliga väsen eller försöker uppnå självkontroll.
Puja: Tillbedjansritualerna, puja, har Buddha i fokus för tillbedjan. Det är en hängiven form av dana (givande / att ge / gåva) Inte bara den historiske Buddha tillbes, utan Buddha som uttryck för buddhismens mål och ideal. Det ger meditativ frid att utföra tillbedjansritualerna. Det är en kult av buddhastatyer, där man använder sig av vatten, blommor, stearinljus/oljelampor och mat (främst ris) - väldigt lik hinduisk bhakti där statyer väcks, tvättas, matas och blir föremål för hängiven kult.
Invigning av buddhastaty: Att falla på knä framför en staty av Buddha är ett medel till förändring av människans tankesinne på nivå med meditation och etiskt handlande. Invigningen av en sådan staty är en metaforisk ceremoni, där statyns ansikte täcks av en duk (symboliserar ett icke-uppvaknat tillstånd), men tas sedan bort för att symbolisera en uppvaknad Buddha.
Pilgrimsfärd: Pilgrimsfärder är en viktig tillbedjansritual. Fyra platser, sade Buddha, att man skulle besöka med känslor av vördnad: nämligen födelseplatsen Lumbini, platsen för sitt uppvaknande Bodh-Gaya, platsen för sin första predikan Sarnath(hjortparken) och platsen för sin död Kusinagara. Viktigaste skälet för pilgrimsfärderna är religiös belöning.
Uposatharitualen: Denna ritual utförs två gånger i månaden, vid fullmåne och nymåne, och innebär reciterande av munkreglerna. Regel efter regel reciteras, och munkarna svarar med tystnad, om de inte brutit mot en, i vilket fall de måste bekänna det. Lekmän brukar även ålägga sig extra regler under denna högtid.
